Inventering av häckfågelfauna och vegetation vid Sundvik

Inventering av häckfågelfauna ochvegetation vid Sundvik_________________________________________________________________________Jörgen Andersson Rapport 2010:9Miljöförvaltningen

2InnehållsförteckningInledning..................................................................................................................... 3Undersökningen ..................................................................................................... 3Allmän beskrivning av inventeringsområdet ............................................................. 4Geologi....................................................................................................................... 5Markhistoria ............................................................................................................... 5Häckfågelfauna........................................................................................................... 6Metodik .................................................................................................................. 6Resultat och kommentarer...................................................................................... 6Vegetationstyper och kärlväxter................................................................................. 8Metodik .................................................................................................................. 8Resultat och kommentarer...................................................................................... 8Rödlistade och sällsynta kärlväxter...................................................................... 18Insekter..................................................................................................................... 19Rödlistade arter .................................................................................................... 19Akut hotade arter.................................................................................................. 19Dagfjärilar ............................................................................................................ 22Sandödla och solexponerad bar jord ........................................................................ 23Förslag till framtida skötsel...................................................................................... 25Litteratur och referenser ........................................................................................... 29Bilagor...................................................................................................................... 31Flygfoton och karta 1912 ..................................................................................... 31Höjdkurvor ........................................................................................................... 34Kartor över vegetationstyper................................................................................ 35Prioriterade restaureringsområden ....................................................................... 41Häckfågelinventering ........................................................................................... 42Historiska kartor…………………………………………………………………43Foton:Jörgen Andersson: Omslag, sidan 9 nedre, 12 nedre, 16, 18, 20, 22,Olle Nordell: Sidan 9 övre, 10, 11, 12 övre, 15, 24, 28 .Kartor och flygbilder:Karta 1 och flygbilder från Landskrona stads GIS-portal. Kartor med vegetationstyper mm påflygbild är karterade av Jörgen Andersson.Historiska kartor från Lantmäteriet.

3InledningUndersökningenPå uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stad har häckfågelfauna, vegetationoch flora inventerats inom fastigheten Nedra Glumslöv 11:45 under våren ochsommaren 2009. Inventeringsområdet som har en yta av ca 9 ha är beläget helt närastranden strax norr om Sundvik (karta 1).Syftet med undersökningen är- att få information om utbredning och innehåll av olika vegetationstyper samtkännedom om häckfågelfaunans sammansättning inom området,- att erhålla ett underlagsmaterial för framtida uppföljande studier,- att med hjälp av framtagen information föreslå åtgärder för restaurering ochbevarande av områdets naturvärden.Karta 1. Karta över tegelbruksområdet norr om Sundvik på fastigheten NedraGlumslöv 11:45.

4Allmän beskrivning av inventeringsområdetKuststräckan mellan Ålabodarna och Hildesborg ingår i det backlandskap somsträcker sig mot sydost ner till Rönneberga. Mellan Sundvik och Ålabodarna ärdock landskapet kraftigt påverkat av tegelbrukens epok och backarna nära strandenhar till stora delar grävts bort. När lertäkterna upphörde kunde växter och djur taden blottade jorden i besittning. De speciella förhållandena med naken, varm sandoch exponerade lertag visade sig vara lämpliga livsmiljöer för många sällsynta arter.Nu håller de gamla täktområdena på att växa igen med accelererande hastighet ochde öppna ytorna har minskat kraftigt under senare decennier vilket bedöms allvarligthota de biologiska värdena.Terrängen i området är kuperad med nivåskillnader från 2-3 meter över havet närastranden till ca 40 m. ö. h. längst i sydost. På flera ställen finns också rejäla branter.De öppna gräsmarkerna består i första hand av torrängar, men framförallt i densödra delen finns inslag av fuktängar. Torrängarna domineras över stora ytor avhögvuxna gräs som bergrör och knylhavre och är då tämligen artfattiga. Det ärfrämst i riktigt branta partier som det fortfarande går att finna örtrika torrängar.Dessa har en stäppartad karaktär med arter som kungsmynta, puktörne, vildlin,vildmorot, rödklint och spåtistel. Här finner man också sällsynta arter såsom klintsnyltrot,bitterfibbla och fältvädd. Fuktängarna är nästan helt igenvuxna med framföralltvass och videväxter. Endast några mindre partier är fortfarande öppna ochinnehåller arter som kärrjohannesört och blåtåg. Lövdungarna innehåller vitpil, ask,alm, sälg, sykomorlönn, vårtbjörk, oxel m.fl. På senare tid har almen drabbats avalmsjukan och nästan alla träd har dött. Buskskiktet är rikligt utvecklat på mångaställen och domineras av hagtorn och olika videväxter. Djurlivet vid Sundvik ärbåde rikt och spännande och av större däggdjur ses ofta rådjur, räv och fälthare.Bland häckfåglarna är näktergalen den ljudligaste, men även arter som gransångare,lövsångare, svarthätta och törnsångare är flitiga aktörer. Andra vanliga häckfåglar ärtalgoxe, blåmes och rödstjärt. Den rödlistade sandödlan har fortfarande en livskraftigpopulation inom området. Flertalet hotade arter inom området tillhör emellertidgruppen insekter. Det är framförallt inom ordningen skalbaggar som de flesta rarafynden har gjorts, men det förekommer även sällsynta fjärilar, steklar mm.Området ligger inom riksintresse för naturvård och det ingår även i Glumslövs naturvårdsområdesom bildades 1987. Syftet med förordnandet var främst att bevaraett öppet jordbrukslandskap med hänsyn till dess värde för landskapsbild och kulturhistoria.En annan intention var att slå vakt om intressanta geologiska skärningaroch de vegetationstyper med sällsynta floraelement som finns längs kusten. Medanledning härav ska de gamla täktområdena och rasbranterna enligtnaturvårdsområdesbeslutet från 1987 till största delen hållas öppna och endastbegränsad träd- och buskvegetation skall tillåtas.Områdets förändring under det senaste seklet framgår av Häradsekonomiska kartanfrån 1912 (karta 2) och flygbilder från 1940-tal, 1962, 1984, 2004 och 2008. (karta3 - 7. Topografin framgår av karta 8.

5GeologiI sydvästra Skåne och vidare ut i Öresund täcks kritperiodens sediment av s.k. dankalksten,vilket är fasta kalkstenar med bankar av grå flinta som är daterade tilläldsta tertiär (dan). Vid kusten norr om Landskrona finns dankalksten i en smal kilupp till Ålabodarna. Berggrunden är dock täckt av mäktiga lösa jordlager som frånkusten mellan Hildesborg och Ålabodarna till Rönneberga i sydost bildar ett framträdandebacklandskap. De högsta kullarna når omkring 100 meter över havet ochvid kusten har det bildats mäktiga strandklintar upp till 25-30 meters höjd. Backarnaär uppbyggda av kvartära sediment med mycket stor mäktighet, huvudsakligen rördet sig om kalkhaltiga issjö- och deltasediment. Backlandskapet mellan Glumslövoch Rönneberga liksom Ven bildades under istiden, när en ny framstöt av isen frånsydost medförde att stora partier av tidigare avsatta sediment staplades på varandra.Inom inventeringsområdet vid Sundvik består jordarten i de övre lagren av mooch lerig mo. Den tidigare täktverksamheten har även blottlagt skikt av lera och ensmal remsa närmast stranden består av fyllnadsmaterial.MarkhistoriaTidigt under bysamhällets tid ingick huvuddelen av inventeringsområdet i en storfäladsmark som var gemensam för byarna Öfra och Nedra Glumslöv, Quisttofta,Olstorp samt Krokstorp. Endast en mindre del (ca 1,5 ha) i nordöstra hörnet tillhördeNedra Glumslöfs åkervång. På en karta från 1756 (karta 15), som visarfäladsmarkens delning mellan byarna, står beskrivet att den så kallade Store Fäladenpå åtskilliga ställen var ganska tuvig och även bestod av ljungvuxen mark ochsåledes var av mindre god beskaffenhet vad mulbetet vidkommer. Efter delningenav fäladsmarkerna kom inventeringsområdet att tillhöra Nedra Glumslöfs by. Underslutet av 1700-talet och början av 1800-talet kom byar och marker att genomgåstora förändringar i och med skiftenas genomförande. Nedra Glumslöfs fäladsmarkdelades vid storskiftet som förättades 1792-93. Handlingarna beskriver vilka delarav fäladen som är uppodlingsmark men också vilka delar som kan omföras till nyäng. Vid enskiftet som fastställdes 1806 delades både in- och utägor i NedraGlumslöfs by och nu splittrades bykärnan när många gårdar fick flytta ut till sinaägor. Efter skiftenas genomförande omfördes stora delar av fäladsmarken till åker.En karta som upprättades vid laga delning år 1864 (hemmansklyvning av KronoSkatte Rusthållshemmanet Nr 11 3 / 8 Nedra Glumslöf) visar hur markanvändningenförändrades efter skiftena(karta 16). De östra delarna av inventeringsområdet (ca 2/3av arealen) låg nu som åker, medan backar och dälder med källsprång i den västradelen nyttjades som ängsmark. Vid stranden finns också inritad en torklada förtegel.Omedelbart söder om inventeringsområdet hade redan 1748 anlagts ett tegelbruk tillKronans tjänst, det så kallade Kronotegelbruket i Sundvik. Kronobruket hade sinverksamhet igång fram till 1890. Under andra halvan av 1800–talet ökadeefterfrågan på tegel och det startades många tegelbruk i Skåne. Enbart utmed kustenmellan Landskrona och Helsingborg låg ett tiotal bruk av skiftande storlek. På fastighetenNedra Glumslöv nr 11 har det legat två tegelbruk. Krulls (Krolls) tegelbrukbörjade sin verksamhet redan på 1850-talet och höll på fram till 1890. Glumslövstegelbruk, som var ett bland de största i Skåne, startades runt 1890 och var sedan idrift fram till 1948. De sista delarna av bruket revs 1965-1970 och idag återstår en-

6dast pumphuset. Strax norrut, på fastigheten Nedra Glumslöv nr 13, låg Strandnästegelbruk, som hade verksamhet igång mellan 1880–1955. Tegelbrukens etableringkom så småningom att helt omdana landskapet vid Sundvik. Strandbackarna grävdesbort och stora lergropar bildades. På några ställen kom grundvattnet i dagen ochdet bildades dammar.HäckfågelfaunaMetodikInventeringsområdet utgjordes av fastigheten Nedra Glumslöv 11:45 som besöktesvid 7 tillfällen under perioden 13 maj – 9 juni. Inventeringen utfördes enligt revirkarteringsmetodensom finns beskriven i Handledning för svenska häckfågeltaxeringen(Svensson 1975). Vid varje inventeringstillfälle genomströvades områdetunder ca 3-4 timmar. Alla revirhållande fåglar registrerades på fältkartor som utgjordesav flygbilder i skala 1:3 000. Alla registreringar överfördes på artkartor (sekarta 14) och efter samtliga inventeringar kunde antalet par uppskattas. För artersom skata, fasan och gök har bofynd samt en rimlig bedömning utgjort underlag förantalet uppskattade häckningar.Resultat och kommentarerFågelfaunan vid Sundvik är tämligen rik och varierad, åtminstone om jämförelsengörs med omkringliggande landskap. Sammantaget häckade 57-73 par fördelade på29 arter inom det utvalda området. Samtliga arter där häckning bedömdes som säkereller trolig redovisas i tabell 1. Varje häckande par har markerats på kartor som redovisasi bilaga. De vanligaste häckfåglarna vid inventeringen 2009 var lövsångaremed 6-7 par samt gransångare och svarthätta med 5-6 par vardera. Allmänna varockså törnsångare, talgoxe, blåmes, koltrast och rödstjärt. Fågelfaunan speglar tydligtden igenväxning som skett under senare tid och arter som hör hemma i skogsmiljöereller träd- och buskrika marker dominerar påtagligt. Ett antal fågelholkarnyttjas av arter som stare, talgoxe och blåmes, vilka annars skulle ha svårt att finnalämpliga boplatser. Sånglärkan hördes flitigt över åkrarna i öster och den häckarsannolikt i någon kantzon, måhända inom inventeringsområdet. Taltrast, pilfink ochhämpling sågs och hördes i området vid flera tillfällen, men de häckar troligen inågon intilliggande trädgård. Hussvala, ladusvala och backsvala använder flitigt detinsektsrika området för födosök. Även ormvråken ses emellanåt söka föda överbackarna. En art som ideligen ses och hörs i området men som inte sågs häckande ärkråkan.Rödlistade arter som påträffades i området är sånglärka, hämpling och backsvala,samtliga klassade som Missgynnade (NT). Sånglärka och hämpling häckar sannoliktstrax intill inventeringsområdet medan backsvalan häckar i branterna vid Rustningshamn,ca 300 m i sydlig riktning.En restaurering av området kommer att innebära bortröjning av en hel del buskaroch träd. Några arter som är anpassade till skogsmiljöer missgynnas sannolikt avdessa åtgärder och i framtiden hittas kanske inte lika många par lövsångare ellersvarthätta. Betesdrift och restaurering av fuktängarna kan också innebära att artersom kärrsångare och rörsångare får svårt att hitta lämpliga häckningsbiotoper. Åandra sidan skulle en fortsatt igenväxning vara negativt för arter som ärtsångare och

7törnsångare, som föredrar solöppna marker med buskvegetation.Restaureringsåtgärderna bedöms inte påverka de rödlistade arterna negativt.Tabell 1. Häckande fågelarter inom fastigheten Nedra Glumslöv 11:45 under 2009.ArtAntal parFasan 1Ringduva 1-2Gök 1Sånglärka 0-1Stare 2Skata 1Gärdsmyg 1Järnsparv 1-2Kärrsångare 1Rörsångare 1Härmsångare 2Trädgårdssångare 1-2Svarthätta 5-6Törnsångare 5Ärtsångare 2-3Lövsångare 6-7Gransångare 5-6Grå flugsnappare 1Rödstjärt 3-4Näktergal 2Koltrast 3-4Taltrast 0-1Blåmes 4Talgoxe 5Pilfink 0-1Bofink 2-3Grönfink 1-2Hämpling 0-1Rosenfink 0-1

9Bild 1. Stäppartad torräng i nordvästra delen av området (delområde A)Delområde A omfattar branterna i nordvästra delen av fastigheten. Högt upp ibranten längst i väster är vegetationstypen artrikast och minst påverkad av igenväxning.Här hittades bl.a.16 individer av klintsnyltrot. Nere i branten avtar artrikedomenoch det kommer in mycket blåhallon. Trädskiktet i delområdet beräknades haen täckning på ca 1 % och består av oxel, ask, alm och någon gran. Nästan alla almarär döda, vilket tillfälligt har gett mer solljus i branten. Buskskiktet uppskattadesha en täckning på ca 15 % och består av framförallt trubbhagtorn samt ask- ochalmplantor. Det förekommer även enstaka apel, krikon, oxel, tysklönn, hartsros,nyponros, sötkörsbär, olvon, getapel och skogstry.Bild 2 och 3. Bitterfibbla och fältvädd.Delområde B ligger i nordöstra delen av fastigheten och utgörs av en liten brantsamt ett plant parti nära åkermarken. Den finaste floran finns i branten, som bl. a. ärmycket rik på fältvädd. Bergröret är dock på väg att kolonisera branten nerifrån. Det

10plana partiet är på väg att växa igen, i första skedet med högvuxna gräs och örter.Trädskikt saknas i det här delområdet och buskskiktet uppskattades till ca 12 %. Detbestår i första hand av trubbhagtorn men även någon olvon, oxel, ask, tysklönn, sötkörsbär,hartsros och slån förekommer.Delområde C som är centralt beläget innefattar delar av en utplanad slänt samt enbrant ner mot lergropen. Slänten har till stora delar invaderats av bergrör och blåhallonmen ett stråk med örtrik torräng återstår. Trädskiktet är sparsamt och täckningenuppskattades till ca 2 %. Här finns lite vårtbjörk, sälg, oxel, tysklönn, asksamt någon död alm. Buskskiktet är också glest och beräknades täcka ca 4 %. Detbestår främst av havtorn och trubbhagtorn men innehåller även unga plantor avvårtbjörk, oxel, alm och ask samt någon nyponros och skogskornell.Delområde D ligger i sydöstra delen av fastigheten och består av en platå och enbrant ovanför lergropen samt en liten brant och ett plant parti bredvid åkermarken.Betydande delar av platån och branten ovanför lergropen har intagits av bergrör ochblåhallon. Det plana partiet nära åkermarken har en högvuxen vegetation med stortinslag av knylhavre och blåhallon. Trädskiktet är sparsamt utvecklat med en täckningpå ca 3 %. Det består av ask, oxel, sälg, vårtbjörk, tysklönn, sötkörsbär samtnågra döda almar. Buskskiktet är däremot ganska rikligt i det här delområdet meden täckning på ca 12 %. Det består framförallt av trubbhagtorn och unga plantor avoxel men innehåller även lingonoxbär, havtorn, gråvide, olvon, nyponros, plommon,samt unga plantor av vårtbjörk, asp och alm.Bild 4. Stäppartad torräng i nordvästra delen av området (delområde A)

11Örtfattig torräng (2,6 ha, karta 11) återfinns främst på plan mark, men börjar långsamtta alltfler sluttningar i besittning. Vegetationstypen utmärks av fattigdom påörter och dominans av högvuxna, grova gräs samt blåhallon och åkerfräken. Blandgräsen är bergröret det mest framträdande, men även knylhavre, rörsvingel, hundäxing,ängssvingel och kvickrot är rikligt företrädda. Insprängt förekommer i sparsamomfattning arter som kungsmynta, gulmåra, kråkvicker, björnloka, småborre,renfana, gulvial, åkertistel, hundkäx, gråbo, rödkörvel, väddklint, gullris, backlök,puktörne, kirskål, äkta johannesört, cikoria, vildmorot, gullusern, mellanlusern,sandlosta, knölklocka och gulsporre. Nästan uteslutande rör det sig om högvuxnaarter som har möjlighet att dröja sig kvar.Bild 5. Örtfattig torräng dominerad av högvuxna gräs.Bild 6. Bergrör dominerar stora ytor.

12Bild 7. Örtfattig torräng till vänster på det plana området och till höger i branten blirfloran mer örtrik (delområde B).Fuktängar/högörtängar (0,6 ha, karta 12) förekommerföreträdesvis i den södra delen avområdet. Stora delar av den gamla lergropen harvuxit igen helt med videbuskar och kan intelängre betraktas som öppen fuktäng, utan harklassats som träd- och buskdungar. I öppna delarav lergropen är vass den helt dominerandearten och i de tätaste bestånden finns inte utrymmeför så många fler arter i fältskiktet. Iglesare vassbestånd men framförallt i den översiladesluttningen längst i sydost hittas fortfarandeen del andra arter. Hampflockel, kärrfräken,blåtåg, gulvial, gåsört, kråkvicker, hästhov,kärrjohannesört, rosendunört, luddunört, kärrtistel,brännässla, besksöta, kirskål, ask, sälg,krypven, rörsvingel, kärrgröe, slankstarr, grusstarr,ryltåg och stubbtåg har noterats på fuktängaroch högörtängar inom fastigheten.Bild 8. Kärrjohannesört

13Tabell 2. Skattad frekvens av fältskiktet i fyra delområden med örtrik torräng. Förklintsnyltrot anges antal individ inom parentes.Svenskt namnFrekvens i femgradig skalaÖrter A B C DKungsmynta 5 5 5 4Blåhallon 4 4 5 4Puktörne 3 3 4 4Gulmåra 4 4 2 3Prästkrage 4 3 3 3Smultron 3 3 3 3Gullris 3 3 3 3Vildlin 1 3 4 3Mellanlusern 3 2 2 3Renfana 2 3 2 3Åkerfräken 2 3 2 3Bitterfibbla 3 1 4 2Rödklint 4 3 1 1Gråfibbla 3 3 1 2Humlelusern 2 3 3 1Gullusern 3 1 2 3Spåtistel 2 2 3 2Väddklint 2 2 2 2Lundtrav 3 2 2 1Blålusern 2 1 3 2Stånds 2 2 3 1Hästhov 1 2 3 2Käringtand 2 - 2 3Rölleka 2 2 1 2Sommarfibbla 2 1 1 3Trubbhagtorn 2 2 2 1Ask 3 1 1 2Äkta johannesört 2 3 1 1Vildmorot 2 2 2 1Småborre 2 2 1 1Fältvädd 2 3 - -Åkervinda 2 1 - 2Kråkvicker 1 2 1 1Björnloka 1 1 1 1Läkevänderot 2 - 2 -Fodervicker - 2 - 2Vårtbjörk - - 2 2Hampflockel - - 2 2Stor sötväppling 1 1 1 1Klintsnyltrot 1(16) 1(2) - 1(4)Brudbröd 3 - - -Backglim 3 - - -Fältmalört 1 1 1 -Buskviol 3 - - -Rödkämpar 3 - - -Alm 2 1 - -

14Tabell 2 fortsättning. Skattad frekvens av fältskiktet i fyra delområden med örtriktorräng. För getväppling anges antal individ inom parentes.Svenskt namnFrekvensÖrter A B C DÄngshaverot 1 - 1 1Ängssyra 1 2 - -Gråbo 2 1 - -Revfingerört - 3 - -Gulvial - 3 - -Getväppling - 2(71) - 1(14)Åkertistel - 1 1 1Gråbinka - - 2 1Rödkörvel 1 1 1 -Harmynta 1 - - 1Backsmultron 1 - - 1Tysklönn 1 1 - -Hundkäx 1 1 - -Nejlikrot 1 1 - -Bergdunört 1 1 - -Kanadensiskt gullris 1 - - 1Blåklocka 1 - - 1Svartkämpar 1 1 - -Jordklöver - 2 - -Slån - 1 1 -Brunört - - 1 1Skogsklöver - - - 2Lingonoxbär - - 1 1Backtimjan 1 - - -Hundtunga 1 - - -Åkervädd 1 - - -Ogräsmaskros 1 - - -Gulsporre 1 - - -Olvon 1 - - -Backlök 1 - - -Sötkörsbär - 1 - -Sandnarv - 1 - -Åkerförgätmigej - 1 - -Backförgätmigej - - - 1Oxel - 1 - -Hartsros - 1 - -Knölklocka - 1 - -Nässelklocka 1 - - -Blåeld - - 1 -Jordtistel - - - 1Färgkulla - - - 1Havtorn - - - 1Sälg - - - 1Duvvicker - - - 1

15Tabell 2 fortsättning.. Skattad frekvens av fältskiktet i fyra delområden med örtriktorräng.Svenskt namnFrekvensGräs och halvgräs A B C DKnylhavre 5 5 5 5Hundäxing 4 3 3 3Slankstarr 2 2 4 4Bergrör - 3 4 4Rödsvingel 2 3 2 2Berggröe 2 3 2 2Rörsvingel 2 2 3 2Fårsvingel 2 1 2 -Ängshavre 2 - - 2Ängssvingel 1 2 - 1Ängsgröe 1 2 - 1Darrgräs 3 - 1 -Timotej - 2 - 1Grusstarr - - 1 2Rödven - 1 - 1Kärrgröe - 1 1 -Krypven - 1 - 1Vass - - 1 -Kvickrot 1 - - -Luddtåtel - - - 1Engelskt rajgräs 1 - - -Bild 9. Örtrik torräng från delområde B.

16Träd- och buskdungarnas vegetation varierar efter fuktighetsförhållande och successionsstadium.Framträdande i trädskiktet är vitpil, men det förekommer också enhel del ask, oxel, vårtbjörk, sälg och död alm. Övriga arter i trädskiktet är balsampoppel,tysklönn, asp, sötkörsbär, trubbhagtorn samt någon hästkastanj. På fuktigmark kommer det in glasbjörk och uppe på backen längst i norr finns en granplantering.Buskskiktet på fuktig mark domineras av ask och gråvide medan trubbhagtorn,sälg och fläder är mest framträdande på torra marker. Övriga arter i buskskiktetär alm, olvon, korgvide, asp, tysklönn, vitpil, vårtbjörk, glasbjörk och havtorn.Delområde E (karta 10) utgörs av den största träd- och buskdungen inom fastigheten.Dungen är huvudsakligen lågt belägen och omges av branter såväl i norr ochsöder som i öster. På några ställen tränger grundvattnet fram och i sydost rinner detupp en liten bäck som bildar ett fuktstråk. Det finns en del luckor, ljusbrunnar idungen vilket dels beror på att området inte är fullständigt igenvuxet ännu menockså på att almsjukan slagit hårt mot samtliga almar. Trädskiktet är olikåldrigt ochuppskattades ha en täckning på ca 65 %. Det domineras av högvuxen vitpil medframträdande inslag av ask och sälg. Därtill förekommer vårtbjörk, oxel, asp, sötkörsbär,balsampoppel och någon hästkastanj. Det finns en del död ved i form avstående döda almar. Dessutom finns några lågor av alm och sälg. Buskskiktet ärrikligt utvecklat och uppskattades ha en täckning på 35 %. Det domineras av ungaaskplantor, men det förekommer även trubbhagtorn, olvon, fläder, korgvide, gråvide,sälg, asp och unga almplantor. Fältskiktet domineras av blåhallon och hyser iövrigt en blandning av lundväxter och arter som trivs bäst i ljusöppna marker (tabell3). De senare växer företrädesvis i ljusbrunnar och kantzoner. Ett varierat trädskikt ikombination med ett rikt buskskikt medför att dungen har ett flerskiktat lövverk påflera ställen, vilket bl. a. är gynnsamt för fågellivet.Bild 10. Trädbevuxet område (E).

17Tabell 3. Skattad frekvens av fältskiktet i den största träd- och buskdungen,delområde E. För skogsknipprot anges antal individ inom parentes.Svenskt namn Frekvens Svenskt namn FrekvensÖrterGräs och halvgräsBlåhallon 5 Kärrgröe 3Ask 4 Bergrör 3Nejlikrot 3 Hundäxing 2Brännässla 3 Knylhavre 2Åkerfräken 3 Rödsvingel 2Snärjmåra 2 Vass 2Bergdunört 2 Slankstarr 2Läkevänderot 2 Grusstarr 2Bäckveronika 2 Grenrör 2Hampflockel 2 Ängssvingel 1Besksöta 2 Rörsvingel 1Frossört 2 Kvickrot 1Trubbhagtorn 3 Luddtåtel 1Olvon 2 Sandlosta 1Kungsmynta 2 Storven 1Småborre 1 Lundgröe 1Rosendunört 1 Blåtåg 1Smörblomma 1Träjon 1Skogsbräken 1Mjölkört 1Smultron 1Vildkaprifol 1Björnloka 1Åkertistel 1Kråkvicker 1Gulvial 1Rosenvial 1Bergmynta 1Skogsknipprot 1(32)Kirskål 1Nässelklocka 1

18Rödlistade och sällsynta kärlväxterRödlistade kärlväxter som hittades i området är klintsnyltrot, klassad som Starkthotad (EN) samt kärrjohannesört och blåtåg vilka båda är klassade i kategorinMissgynnade (NT).Klintsnyltroten har nästansamtliga svenska fyndplatserförlagda till Skåne, där den ärfunnen på knappt 30 lokaler.Framförallt uppträder den ivästra delen av landskapet ochförekomsterna på Ven samtlängst kusten mellan Landskronaoch Helsingborg utgör enbetydande del av det svenskabeståndet. Även om antaletindivider varierar kraftigt mellanåren visar årliga undersökningarsedan 1980-talet att arten harminskat kraftigt både på Ven ochlängs kusten mellan Landskronaoch Helsingborg (Magnusson2008). Klintsnyltroten saknarklorofyll och parasiterar främstpå väddklint. Den trivs påsolvarma och kalkrika marker.Torra gräsbackar, strandbranteroch åkerholmar är vanliga livsmiljöer, men den förekommer även på vägrenar. Detfrämsta hotet mot arten är igenväxning men samtidigt missgynnas den av ett alltförintensivt bete. På många lokaler är det viktigt med någon form av hävd för attklintsnyltroten och dess värdväxt ska fortleva. Bränning, sen slåtter eller ettförsiktigt och väl anpassat bete är lämpliga hävdformer. Inom inventeringsområdethittades klintsnyltroten med sammantaget 22 individer varav de flesta påträffades påden örtrika torrängen längst i nordväst.Kärrjohannesört växer fortfarande med några exemplar (ca 15 blommandeindivider) på en översilad sluttning i den södra delen av området. Här växer ocksånågra tuvor med blåtåg, som även påträffades med enstaka exemplar på fuktängarnai lergropen nedanför samt på fuktig mark i den största träd- och buskdungen.Tidigare har ängsnycklar rapporterats från området. Vid sommarens inventeringkunde dock arten inte återfinnas, sannolikt beroende det på den avsevärda igenväxningav fuktängarna som ägt rum. Den enda orkidé som påträffades inom områdetvar skogsknipprot som främst växer i den stora träd- och buskdungen. Bitterfibblaär en ganska sällsynt växt i Sverige som framför allt förekommer i Skåne och påGotland. På de örtrika torrängarna i Sundvik tycks den trivas utmärkt och uppträderrikligt. En art som minskat kraftigt i Skåne under senare tid är fältvädd, men inominventeringsområdet kan den fortfarande ses med många individer på två delområdenmed örtrik torräng.

19InsekterRödlistade arterKusten mellan Rustningshamn och Fortuna är sedan gammalt känd för att hysa ettrikt insektsliv och härifrån finns uppgifter om flera sällsynta arter. En sammanställningöver kända fynd innehåller inte mindre än 43 rödlistade arter (tabell 4). Speciellamiljöer med naken, varm sand och exponerade lertag i anslutning till en artrikflora har skapat unika förutsättningar. Det är främst inom ordningen skalbaggar somintressanta fynd har gjorts genom åren, men det förekommer även sällsynta representanterför andra ordningar. Stora förändringar har dock skett i landskapet sedanen del av fynden gjordes. Många biotoper håller på att växa igen samtidigt som floranblir alltmera trivial och tyvärr har nog flera arter gått förlorade.Vid en inventering kring Ålabodarna och Sundvik 2002-2003 påträffades endast 26% av de rödlistade arter som sedan tidigare varit kända från området (Persson2006). Sven Persson skriver - ”Det är rimligt att förmoda att det förekommer ytterligarenågra arter som jag inte påträffat. Likväl torde det vara uppenbart att en stordel av den exklusiva fauna som funnits inom området har försvunnit.” Vid inventeringen2002-2003 påträffades också ett antal nya rödlistade arter, bl. a. några somhar lockats dit av de döda almarna.Under 2006 gjordes en inventering av rödlistade skalbaggar i skånska backafallsmiljöer,bl. a. längs kusten vid Ålabodarna (Persson & Pröjts opublicerad). Måletmed inventeringen var att hitta lokaler för de rödlistade arter som ingår i åtgärdsprogrammet”Insekter i skånska backafall”. Härvid gjordes ytterligare några intressantafynd på sandblandade lerpartier strax norr om Sundvik.Akut hotade arterVitt stråfly Chortodes morrisii har en starkt begränsad världsutbredning inom småoch från varandra isolerade områden. I Sverige är arten känd endast från ett fåtallokaler på den skånska västkusten och är klassad som Akut hotad (CR). De störstakända förekomsterna finns söder om Malmö, från Gessie ner till Foteviken. En inventeringunder 2006-2008 visade att fjärilen finns kvar mellan Rustningshamn ochÅlabodarna (Franzén opublicerad), bl. a. är den funnen på en lokal inom undersökningsområdetvid Sundvik. Vitt stråfly trivs på fuktiga marker med solexponerade,stora bestånd av värdväxten rörsvingel. Helst ska bestånden vara större än 100 m 2för att arten ska trivas. Flygtiden inträffar mellan sista veckan i juni och sista veckani juli. Vitt stråfly flyger aktivt i skymningen och brukar sedan vila exponerad i vegetationen.De fullbildade fjärilarna intar ingen näring och livslängden är endast ca10 dagar. Arten är hårt trängd i Sverige, främst genom markexploatering runtMalmö. Ett annat allvarligt hot är igenväxning av störningsmiljöer och öppna miljöersom skapats genom beteshävd. Samtidigt är bete ett hot om det inte bedrivsmycket extensivt. Orsaken är troligen att ägg, larver och puppor äts upp avbetesdjuren.

20Prydlig lövmätare Scopula ornata är i Sverige endast känd från ett fåtal lokaler iSkåne. Den är sedan länge känd från sydsidan av de blomrika och branta backarnavid Löderups strandbad, från backafallen på Ven samt i strandbackarna mellanRustningshamn och Ålabodarna. Under 2009 sågs arten på flera ställen inom undersökningsområdetvid Sundvik. Prydlig lövmätare har minskat kraftigt under senaretid och är klassad som Akut hotad (CR) i Sverige. Den behöver varma, solexponerademiljöer och alla svenska förekomster finns i sydvända branter nära havet, därdet finns en örtrik flora med bl. a. värdväxten kungsmynta. Fjärilen förekommerbara där växtligheten är relativt låg och solexponerad. Så fort buskage eller högvuxenvegetation tar över tycks den försvinna. Prydlig lövmätare flyger i två utdragnagenerationer, den första under juni-juli och den andra från slutet av juli tillseptember. Artens livsmiljöer hotas för närvarande främst av igenväxning. På viktigalokaler behövs därför röjning av buskar och sly men också någon form av återkommandehävd för att hålla kvar den örtrika floran.Bild 11. Prydlig lövmätare

21Tabell 4. Rödlistade insekter kända från kusten mellan Rustningshamn och Fortuna.Arter med asterisk har påträffats under det senaste decenniet och arter med fet stil har hittats straxnorr om Sundvik (motsvarande fastigheten Nedra Glumslöv 11:45 plus angränsande strandremsa.)Efter SvenPerssonSvenskt namn Latinskt namn RödlistekategoriSKALBAGGARAchenium humileKunskapsbrist (DD)Almknoppvivel* Anthonomus ulmi* Missgynnad (NT)Apion penetransSårbar (VU)Atomaria diluta*Missgynnad (NT)Attactagenus plumbeusKunskapsbrist (DD)Havsstrandlöpare Bembidion cruciatum Starkt hotad (EN)Källsnabblöpare* Bembidion stephensi* Missgynnad (NT)Bledius atricapillus*Starkt hotad (EN)Bledius erraticus*Sårbar (VU)Bledius nanus*Missgynnad (NT)Calosirus terminatusSårbar (VU)Kullerlöpare Carabus convexus Sårbar (VU)Chaetophora spinosa*Sårbar (VU)Pilglansbagge Chrysomela saliceti Missgynnad (NT)Brokig mullvadslöpare Clivina collaris* Starkt hotad (EN)Cryptophagus labilis*Missgynnad (NT)Mjälgrävare* Dyschirius angustatus* Sårbar (VU)Saltgrävare Dyschirius chalceus Starkt hotad (EN)Ågrävare Dyschirius intermedius Missgynnad (NT)Brantgrävare Dyschirius laeviusculus Starkt hotad (EN)Falagrioma thoracicaMissgynnad (NT)Knubbfrölöpare* Harpalus picipenni* Missgynnad (NT)Limnihcus pygmaeus*Sårbar (VU)Joannas dvärgdyvel Onthophagus joannae Sårbar (VU)Phyllodrepoidea crenata*Kunskapsbrist (DD)Hårig vedvivel Pselactus spadix* Missgynnad (NT)Saprinus rugifer*Kunskapsbrist (DD)Sciaphobus rubiKunskapsbrist (DD)Bredhornad grusvinge Thinobius brevipennis Kunskapsbrist (DD)Tomoglossa luteicornisKunskapsbrist (DD)Tychius junceusMissgynnad (NT)Tychius lineatulusMissgynnad (NT)TVÅVINGARKnubblårsbarkfluga Solva marginata Sårbar (VU)HALVVINGARGampsocoris punctipes*Missgynnad (NT)FJÄRILARVitt stråfly* Chortodes morrisii* Akut hotad (CR)Mindre blåvinge Cupido minimus Missgynnad (NT)Hagtornsolvecklare Pammene agnotana Missgynnad (NT)Prydlig lövmätare* Scopula ornata* Akut hotad (CR)Bålgetinglik glasvinge Sesia bembeciformis Missgynnad (NT)Allmän bastardsvärmare* Zygaena filipendulae* Missgynnad (NT)STEKLARSpetssandbi* Andrena apicata* Missgynnad (NT)Rostmalbi* Lasioglossum xanthopus* Starkt hotad (EN)Taggblodbi* Sphecodes spinulosus* Starkt hotad (EN)

22DagfjärilarDen artrika floran och de varma miljöerna främjar och attraherar bl. a. ett stort antalfjärilar. Vid 2009 års inventeringar av häckfåglar och kärlväxter observerades 25arter dagfjäril inom undersökningsområdet (tabell 5). Det flesta arterna är vanligtförekommande i det skånska landskapet, men det förhållandevis höga artantalet gerlikväl en indikation på att området har stor betydelse även för dagfjärilar.Tabell 5. Observerade dagfjärilar inom undersökningsområdet under 2009.Svenskt namnNässelfjärilAurorafjärilLuktgräsfjärilKartfjärilSkogspärlemorfjärilSilverstreckad pärlemorfjärilTosteblåvingeKamgräsfjärilTistelfjärilCitronfjärilPåfågelögaStorfläckig pärlemorfjärilSvingelgräsfjärilMindre guldvingeSlåttergräsfjärilÄngssmygareKvickgräsfjärilKålfjärilRapsfjärilRovfjärilVinbärsfuksPuktörneblåvingeAlmsnabbvingeMindre tåtelsmygareAmiralLatinskt namnAglais urticaeAnthocharis cardaminesAphantopus hyperantusAraschnia levanaArgynnis adippeArgynnis paphiaCelastrina argiolusCoenonympha pamphilusCynthia carduiGonepteryx rhamniInachis ioIssoria lathoniaLasiommata megeraLycaena phlaeasManiola jurtinaOchlodes sylvanusPararge aegeriaPieris brassicaePieris napiPieris rapaePolygonia c-albumPolyommatus icarusSatyrium w-albumThymelicus lineolaVanessa atalantaBild 12 och 13. Tistelfjäril. Kungsmynta är en viktig ört för fjärilar, bin och humlor.

23Sandödla och solexponerad bar jordSandödlan har minskat starkt i nordvästra Europa under de senaste decennierna. ISverige är arten fridlyst och klassad som Sårbar (VU). Här återfinns den främst idelar av Skåne, Halland, Blekinge, Kalmar och södra Östergötlands län. Dessutomfinns ett antal små och isolerade populationer norrut i landet ända upp till Värmlandsoch Dalarnas län. I Landskrona kommun förekommer den bl. a. på Ven samt istrandbackarna mellan Rustningshamn och Ålabodarna. Under 2009 års inventeringarvid Sundvik observerades sandödlan vid flera tillfällen på områden med örtriktorräng, men också någon gång nere vid stranden. Flest observationer gjordes vidden örtrika torrängen i nordvästra delen av undersökningsområdet.Sandödlan har bestämda biotopkrav som består av torrmarker med rik ljung- ellerörtvegetation för skydd och födosök samt mellanliggande öppna ytor för solningoch äggläggning. Inslag av buskar och rishögar är också gynnsamt. Den vanligastebiotopen är sydslänter i sand- och grustag, men typiska miljöer är även banvallar,hedmarker och strandbranter. Honan lägger 4-15 ägg i juni som normalt kläcks frånmitten av augusti till början av september. Ofta lägger flera honor sina ägg påsamma ställe och de grävs ner på sandiga, solexponerade platser. Sandödlanövervintrar nedgrävd i marken.Arten hotas främst av trädplantering eller spontan igenväxning av sand- ochgrustäkter och andra lämpliga biotoper. Den ökade beskuggningen och det kallaremikroklimatet slår på sikt ut hela populationer. Vidare hotas sandödlan av olika typerav markexploatering. Merparten av lokalerna behöver aktiv skötsel för att behållaett gynnsamt tillstånd. Det kan innebära röjning av skuggande vegetation ochskapande av öppna sandytor.I samband med vegetationsinventeringen gjordes en uppskattning av arealen solexponeradbar jord, då detta har stor betydelse för sandödla och många insektsarter.Inom undersökningsområdet återfinns solexponerad bar jord nästan uteslutande pånågra ställen med ras samt i branter och sluttningar med gles vegetation. Såledessammanfaller det väl med lokalerna för örtrik torräng (karta 10).Vid delområde A finns rasmark med helt bar jord, där ca 75 m 2 är solexponerad.Därtill förekommer bar jord i de örtrika torrängarna på motsvarande ca 60 m 2 .Denna är nästan helt förlagd till branten längst i nordväst där vegetationen fortfarandeär gles (karta 10c).Vid delområde B täcks inte branten till hundra procent av vegetation, här finnsockså bar jord runt några grävda bohålor. Här uppskattas ytan av bar jord till ca 45m 2 .Inom delområde C innehåller den utplanade slänten relativt mycket bar jord och härses också några grävda bohålor. Den branta sluttningen ner mot lergropen har glesvegetation och är melerad med bar jord, om än i något mindre omfattning. Ytan medbar jord inom delområde C uppskattas till ca 250 m 2 .

24Vid delområde D finns solexponerad rasmark med en sammanlagd yta på ca 80 m 2 .Dessutom finns bar jord i de branta partierna med örtrik torräng på motsvarande ca50 m 2 .Härtill förekommer solexponerad bar jord på några små fläckar inom vegetationstypenörtfattig torräng. Den sammanlagda ytan uppskattas ligga någonstans runt 600m 2 , en yta som hela tiden minskar i takt med att igenväxningen av området tilltar.Bild 14. I några av de brantaste partierna har det skett ras som blottar sanden.

25Förslag till framtida skötselDe gamla lertäkterna vid Sundvik innehåller alltjämt mycket höga biologiska värden,även om en del sällsynta arter sannolikt har försvunnit under senare tid. Områdetär även kulturhistorisk intressant, som ett minne från den tidiga tegelindustrin.Igenväxningen har emellertid gått väldigt långt och har nu kommit i en fas där denaccelererar snabbt. De höga biologiska värdena är därmed allvarligt hotade och detkrävs omedelbara skötselåtgärder för att behålla många av de sällsynta arterna.Nedan ges förslag på angelägna åtgärder och framtida skötsel.Prioritet 1.BetesmarkDet finns inga rimliga möjligheter att hålla området hävdat helt med manuella skötselåtgärder.Därför föreslås att en betydande del av fastigheten stängslas in och hävdasmed betesdjur. En modern typ av elstängsel rekommenderas. Den mer exaktadragningen får göras efter förutsättningarna i landskapet. Det rekommenderas att detfinaste floraområdet i branten stängslas ifrån och sköts som äng, eftersom ett hårtbetestryck kan missgynna bl. a. klintsnyltrot. Likaså bör lokalen med rörsvingelintill parkeringsplatsen stängslas ifrån och samtidigt hållas fri från igenväxning föratt hjälpa vitt stråfly.Som betesdjur är det mest lämpligt med nötdjur. Ett relativt hårt betestryck med fårriskerar att missgynna den fina örtfloran. Eftersom det har kommit in rikligamängder med besvärliga grässorter och blåhallon behövs troligen någon lantras ellernågon mindre kräsen köttdjursras för att uppnå ett bra resultat.Restaurering av örtrika torrängarEn restaurering av de örtrika torrängarna har högsta prioritet. Dessa bör få enmycket öppen karaktär för att gynna ljus- och värmekrävande arter. Efter den inledanderestaureringen är det viktigt att ordna fortlöpande efterröjningar, för att därigenomfå bukt med uppslag av sly och buskar. De föreslagna högprioriteraderestaureringsområdena finns inritade i karta 13.Område 1Trädskikt: I branten avverkas ask, tysklönn, döda almar och några granar som stårprecis ovanför branten. Endast några fina oxlar och körsbärsträd samt två levandealmar sparas. De levande almarna kan eventuellt vara resistenta mot almsjuka. Ävenflertalet av de skuggande träd som står nedanför branten bör avverkas. Det rör sigfrämst om högvuxen ask och vitpil. De äldre sälgar som växer nedanför branten bördäremot sparas.Buskskikt: Allt lövsly liksom flertalet hagtornsbuskar ska röjas bort. Om så är möjligtsparas getapel, skogstry, plommon samt någon olvon och nyponros för att gynnamångfalden av buskar. Några fina hagtornsbuskar kan också sparas, men tanken äratt branten skall vara väldigt solöppen.

26Område 2Trädskikt: De döda almar som står nedanför branten avverkas.Buskskikt: Allt sly av ask, körsbär, oxel och tysklönn ska röjas bort. Även flertalethagtornsbuskar bör röjas bort. Några fina hagtornsbuskar på det plana partiet näraåkermarken bör dock sparas som skydd mot vindar och kemikalier. De rosbuskarsom finns i området sparas tills vidare.Område 3Trädskikt: Björk, ask, tysklönn, döda almar samt en del oxel och sälg ska avverkas.Äldre och fina sälgar och oxlar bör dock sparas. Avverka även flertalet av de trädsom står nedan för branten och skuggar.Buskskikt: Allt lövsly ska röjas bort liksom alla hagtornsbuskar. I slänten bör små,utspridda havtornsbuskar röjas bort. En samlad ridå med havtorn sparas tillsammansmed någon skogskornell och nyponros.Område 4Trädskikt: Björk, tysklönn, ask, vitpil, döda almar samt en del sälg och oxel skaavverkas. Ett par fina oxlar och äldre sälgar kan sparas. Även flertalet av deskuggande träd som står nedanför branten bör avverkas. Det rör sig främst om vitpil,sälg och björk. Här kan ett körsbärsträd sparas.Buskskikt: Allt lövsly ska röjas bort liksom flertalet hagtornsbuskar. Även lingonoxbäroch flertalet utspridda havtornsbuskar ska avlägsnas. Några fina havtornsbuskarbör sparas liksom olvon och nyponrosor. På det plana partiet nära åkermarkenbör några fina hagtornsbuskar sparas som skydd.Slåtter av örtrik torrängEn tredje högt prioriterat åtgärd är att ordna en gynnsam hävd på de örtrika torrängarnai delområde I. Dessa hamnar utanför den föreslagna betesmarken, vilket kanvara positivt ur flera synvinklar. Dels är några av kärlväxterna, kanske främst klintsnyltrot,känsliga mot alltför hårt betestryck och ett relativt hårt betestryck över helaområdet kanske skulle äventyra artens överlevnad, dels behöver vitt stråfly ett störrebestånd med obetad rörsvingel och ett dylikt bestånd finns bl. a. intill parkeringsplatseni nordväst. Att det förekommer olika hävdformer inom ett område skapardessutom skilda livsbetingelser, vilket i regel är gynnsamt för den biologiska mångfalden.Emellertid är det otillräckligt med enbart fortlöpande röjning av sly ochbuskar, för att erhålla en tillfredställande hävd. Den fina floran och de solexponeradejordfläckarna hotas i hög grad även av konkurrensstarka och expanderandegrässorter och blåhallon. Det är därför nödvändigt med någon form av årlig slåtterpå de partier där detta är praktiskt möjligt. Emellanåt är det också nödvändigt att detskapas nya ytor med solexponerad bar jord till gagn för sandödla och mångainsekter.

27Prioritet 2.Skapande av våtmark - område 5Områdets tidigare höga värde för insekter kan delvis tillskrivas förekomstens avdammar och exponerade lerytor. Det vore därför av stort värde att försöka återskapaen del av dessa biotoper. Lämpligen kan träd och buskar röjs bort från en del av dengamla lergropen i söder (karta 13). Inom detta område skapas sedan biotoper medbara lerytor och en damm eller flera med sluttande stränder. Dessa åtgärder kräverdessutom ett fortlöpande underhåll för att området ska bevara en gynnsam karaktär.Restaurering av översilad sluttning – område 6Den översilade sluttningen längst i sydost har fortfarande inslag av intressantvegetation och sällsynta arter, bl.a. de rödlistade kärlväxterna kärrjohannesört ochblåtåg. Sluttningen är emellertid kraftigt igenväxande och behöver restaurerasfortast möjligt (karta 13). Alla småträd och buskar i själva fuktstråket måste röjasbort och dessutom bör flertalet skuggande träd mot sydväst avverkas. Fuktstråketinnehåller också mycket grenar och ris som bör avlägsnas.Prioritet 3.Restaurering av örtfattig torrängEfterhand måste åtgärder utföras även i delarna med örtfattig torräng (karta 11). Härär det lämpligt att utforma ett landskap som växlar mellan öppna, solvarma ytor ochsmå dungar eller ridåer av träd och buskar. De öppna ytorna kan gärna innehållasolitärer av exempelvis oxel, sälg eller slån. Insekterna har flera utvecklingsstadieroch behöver ofta flera olika miljöer för att kunna leva och fortplanta sig, så för atthysa ett rikt insektsliv måste landskapet innehålla en variation av många olika livsmiljöersom är tillgängliga inom små avstånd.Trädskikt: Flertalet björkar avverkas liksom en del sälgar och döda almar. Ävenflertalet aspar ska avverkas, men dessa bör i första skedet ringbarkas. Äldre oxlar,sälgar och körsbärsträd skall sparas. Även några unga exemplar av dessa trädslagskall bevaras som efterträdare.Buskskikt: Flertalet hagtorn och korgvide liksom allt sly av asp, tysklönn och askskall röjas bort. Några fina hagtornsbuskar och korgvide sparas i likhet med finabuskar av slån, olvon, apel och havtorn.För att få bukt med besvärliga grässorter kan det vara nödvändigt att hjälpa till medbränning. Denna bör utföras tidigt på våren, på frusen eller blöt jord. Torra och solbelystamiljöer med sand hyser ofta en rik insektsfauna med olika steklar och skalbaggar.Därför är det betydelsefullt att fortlöpande skapa nya ytor med bar, solexponeradjord.

28Bild 15. Örtrik torräng i förgrunden. Längre bort örtfattig torräng och fuktäng där envåtmark kan skapas.

29Litteratur och referenserGärdenfors, U. (ed). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, SverigesLantbruksuniversitet.Adrielsson, L., Mohrén, E. & Daniel, E. 1981. Beskrivning till jordartskartanHelsingborg SV. SGU, Uppsala.Gärdenfors, U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005 - The 2005 Red List ofSwedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.Ekologgruppen. 1990. Natur i Landskrona. Landskrona kommun.Franzén, M. Obublicerad. Studier av vitt stråfly Chortodes morrisii CR i Skåne2006-2008. Länsstyrelsen i Skåne län.Landskrona kommun. 2006. Naturvårdsprogram för Landskrona kommun.Miljöförvaltningen.Magnusson, M. 2008. Klintsnyltrot i Skåne 2008. Botaniska Notiser 2008: 15–22.Mossberg, B & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström &Widstrand, Stockholm.Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae –Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.Naturvårdsverket. 1987. BIN Biologiska Inventeringsnormer Vegetation.Naturvårdsverket. 2007. Åtgärdsprogram för bevarande av vitt stråfly.Persson, S. 2002. Insekter i Landskrona kommun – kunskapssammanställning.Rapport 2002:2, Landskrona kommun.Persson, S. 2006. Insektsinventering kring Ålabodarna och Sundvik 2002-2003.Rapport 2006:9, Landskrona kommun.Persson, S. & Pröjts, J. Opublicerad. Inventering av rödlistade insekter i skånskabackafallsmiljöer 2006. Länsstyrelsen i Skåne län.Skånes Ornitologiska Förening. 1996. Skånes fåglar i dag och i gången tid. Del 2.Bokförlaget Signum, Lund.Svensson, S. 1975. Handledning för svenska häckfågeltaxeringen medbeskrivningar av revirkarteringsmetoden och punkttaxeringsmetoden. Lundsuniversitet, Lund.

30Sivhed, U. & Wikman, H. 1986. Beskrivning till berggrundskartan Helsingborg SV.SGU, Uppsala.Tyler, T. m.fl. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. LundsBotaniska Förening.Wedelin, M. 2006. Prydlig lövmätare Scopula ornata - en undersökning avförekomst på tre kända skånska lokaler 2006. Miljöförvaltningen, Landskronakommun.InternetArtDatabanken. Faktablad avseende rödlistade arter. (www.artdata.slu.se)Lantmäteriet. Historiska kartor. (www.lantmateriet.se)Muntliga referenserNiclas Lundqvist. Tegelbrukens historia vid Sundvik.

31BilagorFlygfoton och karta 1912Karta 2. Häradsekonomiska kartan 1912NEDRA GLUMSLÖV17911:1511:2NEDRA GLUMSLÖV11:4511:5611:5419511:5811411:5311:50 S:91Sundviksvägen511:4511:47126711:40159Abbes vägSundvikstranden11:489 1111:491521:230:211:69511:511:4Sundviksvägen11:4514030:3 11:5713611:5913011:4511:2Karta 3. Flygbild från 1940-tal.1731:1145133

32NEDRA GLUMSLÖV17911:1511:2NEDRA GLUMSLÖV11:4511:5611:5419511:5811411:5311:50 S:91Sundviksvägen511:4511:47126711:40159Abbes vägSundvikstranden11:489151111:4921:230:211:69511:511:4Sundviksvägen11:4514030:3 11:5713611:5913011:4511:21731:1133145Karta 4. Flygbild från 1962.NEDRA GLUMSLÖV17911:1511:2NEDRA GLUMSLÖV11:4511:5611:5419511:5811411:5311:50 S:91Sundviksvägen511:4511:47126711:40159Abbes vägSundvikstranden11:4811:611:4911:521:211:49151130:295Sundviksvägen11:4514030:3 11:5713611:5913011:4511:21731:1133145Karta 5. Flygbild från 1984.

795331791951141Sundviksvägen5126159Abbes vägSundvikstranden11Sundviksvägen13015914013613317145135Karta 6. Flygbild från 2004.NEDRA GLUMSLÖV17911:1511:2NEDRA GLUMSLÖV11:4511:5611:5419511:5811411:5311:50 S:91Sundviksvägen511:4511:47126711:40159Abbes vägSundvikstranden11:4811:611:4911:521:211:49151130:295Sundviksvägen11:4514030:3 11:5713611:5913011:4511:21731:1133145Karta 7. Flygbild från 2008.

34HöjdkurvorKart a. 8. Höjdkurvor 0,5 m ekvidistans

36Karta 10a. Örtrik torräng. Inventerade delområden A – E.

Karta 10b. Solexponerad mark.37

Karta 10c. Rasbranter.38

Karta 11. Örtfattig torräng.39

Karta 12. Fuktäng.40

41Prioriterade restaureringsområdenKarta 13. Områden där restaureringsarbeten bör prioriteras.

42HäckfågelinventeringKarta 14. Fågelrevir 2009.

43Karta 15Karta 15. Karta över fäladsmarken i Nedra Glumslöv 1756. Copyright Lantmäteriet.

Karta 16. Upprättad vid laga delning 1864. Copyright Lantmäteriet.44