T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat

6 KORPÖGATDroginformation som inte drogMåndagen den 21 februariklockan 18.00 och 19.00 varungdomar och vuxna inbjudnatill Ungdomsgården Lyan iTorsåkers bygdegård för attlyssna och prata om droger.Ett tiotal ungdomar kom för attlyssna på polisen Johan Månssonsom pratade om narkotika ochalkohol. Han sa att alla måste hjälpasåt att få ordning med narkotikan.Föreningar, skolan och föräldrarbör reagera om man misstänkeratt någon använder droger.Varför tar man droger? Jo, människanvill testa sina gränser, ävenom det är farligt och innebär storarisker.KonfrontationGrupptrycket är stort och man villgärna testa. Ungdomar kan ocksåkänna av pressen inför sina storaval som gäller framtiden. Vad skaman göra om man vet att någon tardroger? Om man väljer en konfrontationkan man ge personen ettval eller få igång en dialog. Pratamed en vuxen som man kännerförtroende för och som i sin tur tarkontakt med socialen. Ju tidigareman får veta om ett missbrukdesto lättare är det att få bortpersonen från sitt missbruk. Det ärinte svårt att få tag på droger nuför tiden. Det är lätt genomInternet och mobiltelefon. Tillgångenär obegränsad, det har manGARNBODSolbergaleden 22, Torsåker 0290 - 403 25Mån-fre 9.30-18 (lunch 12.30-14.00)Lördagar 10-13STICK- & VIRKGARNUppritade BRODERIERDMC Moulinegarner - KEMTVÄTTMATTRASOR - MATTVARPHär informeras ungdomarna om narkotika.kommit fram till då priset varitkonstant de sista 4-5 åren. Imissbrukskretsar är kontaktnätenså väl utvecklade att man kan fådrogerna efter bara några få timmar.Det sägs att i Torsåkerskulle man kunna få den drog manvill ha redan inom två timmar utannågot större problem. Vilket kantyckas är otäckt snabbt.Ingen föräldranärvaroNär det var dags för föräldrarnaatt lyssna, kom inga föräldrar.Några vuxna var där, men domskulle prata inför föräldrarna. Detvar polisen,ungdomsmottagningen, Vuxna påbruket och fritidsledare. Dåligt avInte dyrInte billigInte bästMen jag finns häråret runtNornholmsBlommorSolbergaleden - TorsåkerTel. 0290-40760föräldrarna i Torsåker att inte visaintresse för vad våra ung-domarkan råka ut för och hur man kanhjälpa dem, tyckte arrangö-rerna.Polisen Johan Månsson pratadei alla fall och visade oss som vardär hur olika droger ser ut och vadsom händer med personen som tardem. Han sa också att man inteska diskutera med ungdomarna omde kommer hem på natten påverkadeutan ta det dagen efter närde inte är förberedda på det ochär i opåverkat tillstånd. Man skahelst vara vaken när ungdomarnakommer hem så man ser i vilkettillstånd de befinner sig i. Om domröker vanliga cigaretter har de lättareför att börja med hasch. OmCentralgatan 13 HoforsTel. 0290 - 200 47

8 KORPÖGATHär har hjulen rullat i 30 årI början av januari i år var det30 års-jubileum på företagetHL-Bil. Ett av många företag iTorsåker som har funnitslänge i Torsåker.I början av 70-talet arbetade Bo-Göran Lundqvist och Sten Hodinpå Forslunds Motor i Hofors. Bo-Göran på reservdelslagret och Stenpå bilförsäljningen. De lärde kännavarandra framförallt som arbetskamrater,men umgicks då inte privat.Allt efter tiden gick, beslutadede sig för att gemensamt startaföretaget HL-Bil, då båda var intresseradeav bilförsäljning. Den 2januari 1975 slogs portarna upp iden lokal som företaget fortfarandeär etablerat i. Under den förstatiden fanns det inte så många bilartill försäljning, utan det köptes innågra då och då.Gick åt som smörMen de bilar som fanns såldessnabbt. Bo-Göran minns att 1985kom en transport med 9-10 Saabbilar,och ortsbor och spekulanterfrån närliggande kommuner komoch tittade på dem. Samliga bilarfick de omgående sätta en skyltSÅLD på, trots att de inte hadehunnit iordningställa dem. På dentiden var det verkligen sug efter bilar.Efter 24 år tillsammans i företaget,drog sig Sten Hodin tillbakaför att njuta livets otium, så numeraär Bo-Göran ensam ägare.– Det har varit fantastiska årtillsammans med Sten. Sten ochjag hade samma värderingar, vårafamiljer blev sammansvetsade,säger Bo-Göran. När det behövshjälp vid hämtning av bilar ställerSten upp även idag. Idag har försäljningenav nya bilar ökat gentemotbegagnade, men vid HL-Bilsom enbart säljer begagnade, serman ingen nedgång i försäljningen.Jämn omsättningUnder de 30 år som gått har manvarje år sålt mellan 180-200 bilar.Den siffran håller sig konstant. Enav anledningarna är att företagethar låga omkostnader då manbland annat inte har en dyr bilhallatt underhålla. För många år sedanfanns funderingar på att bygga ettBo-Göran Lundqvist och Sten Hodin vid företagsstarten 1975.tak att ha bilarna under, men defick avslag på bygglovet, och blev iså fall hänvisade till något industriområde,vilket dom avböjde. Nustår alla bilar utomhus till allmänbeskådan. Många ser på min hemsidavilka bilar jag har, och åker hitoch tittar även på kvällar och helger,säger Bo-Göran. Han är gladför den köptrohet som finns inomnärområdet. En annan anledning äratt jag genom åren fått personkännedomoch framför allt lärt migatt inte bedöma en spekulant efteryttre förutsättningar, avslutar Bo-Göran.Text: Margareta SkogsbergFoto: Leif SkogsbergFoto: Arne BlixtDin lokalaleverantör avvillaolja&dieselLars Lindroths ÅkeriTel. 070 -37 000 26, 0290-401 15

KORPÖGAT9Glesbygdsreklam på KöpisHofors kommun satsar på att marknadsföra sig på Valbo köpcentrum.Kommunernas gemensamma turistbolag Gästrike Turism avser att anställaen projektledare för att på Valbo köpcentrum inrätta MarknadsplatsGästrikland i syfte att marknadsföra vår region.Valbo köpcentrum har idag fyra miljoner besökare årligen. Affärskomplexetär därmed det största besöksmålet i Gästrikland. Besökarna kommerfrån hela landet. Detta vill Gästrikland Turism utnyttja för att på köpcentretmarknadsföra Gästrikland som turistmål och företagarregion.Kostnaden är beräknad till 250.000 kr. Länsstyrelsen bekostar hälftenmedan andra halvan bekostas av de kommuner som önskar delta i projektet.För Hofors del landar notan på 10.000 kr.Det ska va en italienare“Leksikon för det 21 århundrede” heter en dansk publikation för sammanställningav statistik om jordens länder och folk. Där kan man blandannat studera skillnaden mellan en svensk och en italiensk man. Den italienskemannen lever i genomsnitt 75,3 år medan hans svenska motsvarighetlever i 77,2 år. Italienarens dagliga näringsintag ligger på 3.507 kaloriermedan svensken nöjer sig med 3.194. Italienaren hinner under sin livstidbli far till 1,2 barn medan svensken klarar av 1,5. På tobaksfrontendrar en italienare i sig 1.960 cigaretter per år medan den svenske mannenklarar sig med 1.060. Största skillnaden mellan de båda ligger inom kärlekensdomäner. En italiensk man köper i genomsnitt smycken till sinkvinna för 8.000 kr per år, omvandlat till svensk valuta. Den svenskemannens årliga räkning hos juveleraren stannar på 600 kr.BERGSMANNENTel. 0290 - 230 10* Hämtmat* A La Carte* Lunch* HotellrumRAMSHOPENÖvre Storviksvägen 1, STORVIKTel. 10747Inramning - Presenter - HemslöjdRolf Lidbergs tomtar och trollTygblöjor för dig som tänker på dittbarn och miljönPASS-a på nuNya regler för införskaffande av pass införs från och med den 1 oktober2005. Om ditt pass giltighetstid börjar ta slut, kan det vara idé att införskaffaett nytt före den 1 oktober. Nuvarande regler innebär att du går tillen fotograf och tar ett passfoto, förser dig med 270 kronor och en giltiglegitimation och går till polisen antingen i Sandviken eller Hofors. Dåkommer du att efter cirka åtta dagar få ett pass som gäller i tio år. Om duväntar till 1 oktober skall du inte ha något foto med dig, utan fotot tas påplats vid ansökningstillfället. Du skall även ha giltig legitimation med digoch 400 kronor. Detta pass kommer endast att gälla i fem år. Dessutommåste du då åka till Gävle och lämna din passansökan.Mekaniska arbeten, svetsning,bockning och pulverlackeringTel. 0290 - 230 45DalgränsensMekaniska0290-43082Gammelstillavägen 67813 94 TORSÅKER

10 KORPÖGATKyrkans skatterFölj med oss på en spännande vandring i kyrkans skattkammare.Här finns brudkronan från 1900-talet som burits av vitkläddalyckliga brudar på livets stora dag. Här finns 1800-talets brudkronasom burits av kvinnor vars lycka kanske inte alla gångervar fullkomlig den dag då bröllopsklockorna ringde. Ett minne frånden tid då social status, familjetraditioner, föräldrarnas mening ochfrågor kring gårdars arealer och skogsbestånd kunde väga likatungt vid valet av livskamrat som själva kärleken. Här finnssockenbudstyget som prästen medförde då han kallades till endödsbädd för att ge någon av sina församlingsbor sista nattvarden.Det kan vid behov användas även idag. Dessutom finns härnågot som man kanske inte förväntar sig att finna i en svensklandsortskyrka, nämligen ett rökelsekar.Fodral och sockenbudstyg från 1774. Tillverkat iträ och utvändigt klädd i brunt läder, invändigtmed svart ylletyg.Kalk från 1759.Sockenbudstyg från 1777. Den består av vinflaska, kalk ochoblatask/paté.Fodralet i trä är svarvat och urgröpt itvå halvor. Den har yttre profil avkalken med vinflaskan ställd i cuppan.Oblatask/patén förvaras upp och ned ikalkens fot.

KORPÖGAT11Vinkannor i silver från 1778 och 1688. Den första harinskriptionen: “Thorsåkers kyrka” och den andra: “TILL GUDZNAMPNS ÄHRA OCH TORGZ-ÅKERS KYRKIA TILLPRYDNADT ÄHR DENNA KANNA UPRÄTTAT OM 106LOT, AF THER TÅ WARANDE KYRKIOHERDE HRHINDERICK MIRANDER OCH KYRKIOWÄRDERANDERS ANDERSSON I WALL OCH LARS ÄÅDERSONI WII AO 1688. D. 13 APRIL”.Även i Torsåkers kyrka har man använtrökelsekar, vilket kanske är okänt för deflesta.Brudkronor i förgyllt silver. De tre främre kronorna haridentiska detaljer, de skiljer sig endast i storlek. De är från 1751,1767 och 1831.Brudkrona av modernt snitt.Foto: Korpulenten

12 KORPÖGATEtt fritt SverigeDetta är berättelsen om SIS,en av de hemligaste myndighetervi haft i Sverige. Då andravärldskriget bröt ut 1939gjordes på regeringens uppdragen kartläggning av denhotbild som fanns mot Sverige.Efter några veckor kundeden expertgrupp som utreddefrågan presentera enbild där Sverige inte bara hotadesav främmande arméer.Sverige hotades även av sitteget folk.För att eliminera detta hot inrättadesett riksomfattande nät avhemliga agenter med uppgift attövervaka Sveriges folk. Några avdessa agenter fanns i Torsåker. Itre nummer under våren kommerKorpögat att berätta om SIS, ettstycke svensk historia som ärokänd för de flesta.Vid krigsutbrottet 1939 var regeringenshållning att Sverige sålångt som möjligt skulle hållasutanför kriget med stöd av densvenska neutralitetsförklaringen.Ny myndighetFlera åtgärder vidtogs för att underlättadenna målsättning. Blandannat inrättades en helt ny myndighetmed namnet Statens Informationsstyrelsemed förkortningenSIS. Den nya myndigheten, varsverksamhet till stor del skulle varahemlig, såg dagens ljus den 26januari 1940. Den inrättades i fleraolika sektioner av vilka en ficknamnet Sektionen för kulturellfolkberedskap. I de första instruktionernasades att sektionen skulleägna sig åt folkupplysningsfrågorför att stärka folkets försvarsvilja.Innan sektionen hunnit etablerashade dock flera ändringar gjortsvad gällde dess uppgift. I slutändenblev sektionens uppgift att stärkafolkets moral och försvarsviljasamt inrätta ett andligt hemvärnför att skingra den inre mörkläggningenhos Sveriges folk.Andligt hemvärnDenna inre mörkläggning utgjordesav dolda krafter som verkadebland folket och som skulle kunnabli ett hot mot hela vår nation.Det andliga hemvärnet skulle beståav hemliga agenter utplaceradeöver hela Sveriges yta med uppgiftatt lyssna, notera och rapportera.En slags osynlig försvarslinje uppbyggdkring tesen att vilken svensksom helst kunde vara Sveriges värstafiende. Därför måste helasvenska folket sättas under visskontroll och bevakning. Ingen kundelämnas osedd. De agenter somskulle utföra uppdraget måste givetvisvara handplockade. En fördelvar om de genom sitt yrke varavlönade av staten eftersom enstatlig anställning borgade för solidaritetmot Sverige. Dock skulledet inte vara något villkor. Agenternaskulle ha ett stort kontaktnätpå sina respektive hemorter och deskulle ha god kännedom om ortensfolk. De skulle även ha rätt inställningi moraliska frågor. Mot dessakriterier var det lämpligt att i förstahand försöka värva agenternabland lärare, präster och företrädareför frikyrkorörelsen. Som enförsta åtgärd för att rekrytera dennahemliga armé av agenter utsågsför varje län ett länsombud. FörGävleborgs län utsågs två länsombud,ett ombud för Gästrikland ochett för Hälsingland. Som länsombudför Gästrikland utsågs KarlHedlund, rektor för Västerbergs

KORPÖGAT13folkhögskola och en av den regionalasocialdemokratins förgrundsgestalter.Hemlig arméRekryteringen pågick i ungefär ettår. Då den var klar hade Sverigeberikats med en hemlig armé beståendeav 2.254 SIS-agenter somofficiellt skulle benämnas ortsombud.Förutom att hålla ett vakandeöga på sina ortsbor skulle de i månav resurser stärka folkets moraloch försvarsvilja samt ägna sig åtfolkuppfostringsfrågor. Bland dessaagenter fanns bland annat 565folkskollärare, 237 präster, 190jordbrukare, 116 adjunkter, 91 arbetareoch 10 journalister.De som tillfrågats om uppdragetoch svarat ja utsattes för en noggrannpersonkontroll från SIS. Desom godkändes registrerades påett kort som förutom personuppgifterinnehöll anteckningar om dekvalifikationer som vederbörandehade för att arbeta för SIS. Blandannat uppgifter om politisk uppfattning,föreningstillhörighet samt omdömensom “känd som en hedervärdperson” etc.Hålla ögonen på grannenDe som godkändes fick ett brev ivilket SIS tackade för att manställt upp på uppdraget i denna förSverige så svåra tid. I brevet underströksvikten av att verksamhetenskulle hållas så hemlig sommöjligt varpå ombuden fick enförsta beskrivning av vad som förväntadesav ett SIS-ombud.För många av agenterna var detförst nu som man insåg vad mangett sig in i för något. Uppenbarligenhade det inte stått klart föralla att uppdraget gick ut på atthålla lite koll på grannar, vänneroch ortsbor för att avslöja eventuellahot mot Sverige. Den insiktenresulterade i att flera agenter omedelbartavsade sig uppdraget.Andra drog sig undan i tysthet ochhörde aldrig mer av sig till SIS. Såblev det bland annat med handelsföreståndarenLars Jonsson i Årsundasom trots ivriga påstötningarvägrade att avge några rapportertill SIS.Blivande biskop dög ejAndra var dock mer entusiastiska.Ortsombudet i Barnarp tillskrevSIS med: “Får härmed tacka förförtroendet som Edert ombud iBarnarps kommun, samtidigt somjag lovar att göra mitt yttersta föratt skingra den inre mörkläggningen”.Ett annat ombud skrev: “…jagser fram emot att få vara Er soldatvid den inre frontlinjen och kanicke nog uttrycka min glädje överatt ha blivit uttagen för ett sådantuppdrag”.Alla som låtit sig värvas av länsombudenblev dock inte godkändaav SIS i Stockholm. I instruktionernaför värvningen sades attman inte kunde ha några osvenskaelement bland dem som skulle arbetaför SIS. Med osvenska elementavsågs bland annat nazister,kommunister och Jehovas vittnen.En av dem som efter kontroll klassadessom ett osvenskt elementvar en då teologie kandidat vidnamn Bo Giertz som sedemeraskulle komma att besätta biskopsämbeteti Göteborgs stift. Vid denkontroll som SIS gjorde på honomuppdagades att han uttryckt sympatierför nazityskland. Han hadebland annat talat vid ett möte somanordnats av nationalsocialister iStockholm vilket var tillräckligt föratt diskvalificera honom som ombudför SIS. Även Gunnar Perssoni skånska Förslövsholm diskvalificeradessedan det uppdagats atthan haft ett förflutet som kommissionärför den kommunistvänligatidningen Solidaritet. Persson togsdock till nåder av SIS sedan länsombudetsom värvat Perssonförsäkrat att Persson kommit påbättre tankar och att han numeravar en hedersman med Sverigesbästa för ögonen.I nästa nummer av Korpögat fortsätterberättelsen om SIS under rubriken: SISagenter i Torsåker – HoforsText: Staffan BerglindKällor: Dagens Nyheter, Riksarkivet,Försvarsstaben, UD:s arkiv, SIS arkiv.

14 KORPÖGATHär kunde man tvätta sin bykVid tiden strax efter föregåendesekelskifte, i början av1900-talet, var det något merkomplicerat att få sina kläderrena än vad det är idag. Tvättstugani Prästhyttan i Torsåkerbyggdes någon gång mellan1910-1920. För att vara entvättinrättning från den tidenvar denna riktigt modern. Attkunna öppna en vattenkranovanför pannmuren och denstora klappbassängen av cement,och få rinnande vatten,var inte allom givet.Tack vare självtryck från vattenfalletstrax ovanför, förskonadesman från tunga lyft av vattenhinkar.Tvätta gjorde man för hand istora “träbuttar” och med stötbräda.Det fanns också byk-kar förvittvätt. Allra först tvättades lakan,örngott, dukar och handdukar, ja,allt som var vitt och tålde kokhettlutvatten. Lut fick man av att blandalutpulver, som fanns att köpa påburk, i det första heta vattnet i grytan.– Min mamma sparade björkaskafrån spis och kakelugn, som sedansållades från kol och grövrerester. Hon lade det sedan i en tättygpåse som slutligen lades i bottenvid tappningshålet, berättar GretaElfström.Tvättstugan i PrästhyttanTungt arbeteÄven vittvätten tvättades först förhand och lades sedan i byk-karetsom hade ett urtappningshål. Därefteröstes het lut över tvättenminst sju gånger. Slutligen var detdags att skölja och klappa ur luten ibassängen. Ett mycket tungt arbete.Lutvattnet återanvändes tilltvätt av mörkare nyanser, och detsista avtappade lutvattnet användesbland annat till att skurablåställ och mattor i. Under vintrarnavar tvättstugan stängd. Vattneti ån var då fruset. Detta innebaratt alla fick spara sin tvätt undervintern, för att så snart isarnasläppte, framåt april-maj, tinga tidvid tvättstugan. Det var HuldaStröm som var ansvarig för tidsbokningen,dit kön kunde bli lång.Många kom med häst och vagnäven från grannbyarna, till ochmed ända från kyrkbyn, med korgaroch bylten fulla med smutstvätt.Det fanns ett par gummorsom alltid ställde upp som tvätthjälp.Båda hette Tilda förresten,Tilda Hedlund och Tilda Åström.Tvättstugan brann ner i sambandmed verkstadsbranden 1931, menbyggdes upp igen och var i brukfram till 1950-talet. Därefter blevdet möjligt för många att skaffa enegen tvättmaskin hemma. Våraunga familjer har inte den blekasteaning om hur arbetsamt det varmed stortvätt på den tiden.Nedtecknat av Greta Elfström,PrästhyttanFoto: Leif SkogsbergRinnande vattenByk-kar i cement

Hofors - den vänliga kommunenKORPÖGAT15Som redan framgått av de dialogmötensom Hofors kommun arrangeratför sin framtidsvision har antagitsen policy att Hofors skall blilandets vänligaste kommun. Dennya inriktningen kommer att märkaspå flera olika sätt. Första åtgärdenblir att ändra kommunvapnet,vilket sker redan den 1 april iår. Den gamla symbolen för järnfyndighetskall bort och ersättasmed den välbekanta smile-symbolenför att visa att nu är det vänlighetensideologi som gäller iHofors. Det är Eira Källgren somdrivit igenom beslutet om ändringav kommunvapnet.– Självklart måste det synas ikommunens vapen att Hofors ären vänlig kommun, säger EiraKällgren och tillägger att kommunensvänlighet även kommer attåskådliggöras på annat sätt.Testa vänlighetenKommunen kommer en gång omåret att genomföra en vänlighetstestbland befolkningen. Resultatetav testet läggs sedan ut på kommunenshemsida på Internet. Hurmäter man då vänligheten i enkommun?– Det är inte så svårt som mankan tro, säger Eira Källgren ochberättar om principen för hur detgår till. Det är universitetsklinikenvid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborgsom utarbetat en ny metodför att mäta en individs vänlighet.Nytt kommunvapenDet sker med ledning av blodsockerhaltenvars normalvärde skallligga på 5 mmol/l. Blodsockerhaltenkan också tillfälligt manipulerasmed hjälp av olika typer avnäringsintag.Näringsrik musslaDet sker bland annat genom intagav Grönkläppad mussla, en speciellmusselart som importeras frånNya Zeeland. Musslan innehållervitaminerna C, E, B6, B12 och folsyra.Genom just denna sammansättningav vitamintillskottet ökarblodsockerhalten vid intag genastmed 5 – 40 % för att sedan snabbtåtergå till individens normalavärde. För den vänlige individenblir ökningen aldrig mer än 5 – 10% eftersom vänligheten i sig haren dämpande effekt på vitaminbaseradhöjning av blodsockerhalten.För den ovänlige individen höjsblodsockerhalten raskt med ändaupp mot 40 % och det är just dennajämförelse av ökningen som utgörgrunden för mätningen.Mätinstrumentet som heterMussel Glucose Test har utvecklatsav ÄngelholmsföretagetHemoCue som specialiserat sig påutveckling av instrument för mätningav just blodsockerhalten.– Nu satsar vi helhjärtat på vänligheten,säger Eira Källgren ochberättar att uttagningen av demsom skall testas kommer att skeslumpvis under överinseende avNotarius Publicus.Rönningsholmsv. 2 TorsåkerTel: 0290-42140 070-2142773Öppet vard: 10 - 18Lörd: 10 - 14Tel: 0290-402 40

16 KORPÖGATMed knorr i tillvaronHos Harriet Sandberg i Djupvikenär det riktigt hundliv.Det första man möts av är enflock mopsar som glatt skällandeoch viftande på sina“knorrar” hälsar välkommen.Harriets hundintresse började redan1972, då hon köpte sin allraförsta hund, en långhårig tax. Sedandess har det passerat mångaolika raser hos kennel Moloss.Harriets uppfödargärning startademed en kull labradorvalpar eftertiken Simba. Därefter kom rasernaGrosser Schweizer Sennenhundoch Leonberger in i kenneln,och så småningom även Engelskmastiff. Vid den tiden fanns detsju mastiffer och två mopsar. Denförsta mopsen köptes 1994, ochfick namnet “Mopsan”. 1997 kommops nr två, “Anton”.Vinstrika hundarMopsan var mycket framgångsriki utställningsringen, och blev 1998Världsvinnare. Hon har fått fyravalpkullar, där hon framgångsriktfört sina gener vidare, bland annattill “Malte” som är ett barnbarn tillMopsan. Malte är idag den mestvinstrika mopsen i Skandinavien.Andra mopsar är bland annatThea som hunnit få tre kullar ochSaga som få två valpkullar.Förutom alla glada mopsar,finns det även en dvärgschnauzeroch en toypudel i kenneln. ToypudelnTingeling är i miniformat,men låter nog högst av alla hundar.Just nu består kennel MolossHarriet med Fabian och Malte.av fjorton hundar, men bara tio borhemma. De andra är inneboendehos andra familjer.Ställer ut i EuropaHarriet ställer ut sina hundar på utställningarrunt om i Europa. Detär ett måste för en framgångsrikuppfödare att delta på utställningaroch meritera sitt avelsmaterial. Nukanske inte alla uppfödare är såambitiösa som Harriet. Hon deltarpå 30-40 utställningar varje år, ochsäsongen är koncentrerad till sommarhalvåret.Det blir många mil,Matte vad har du i munnen?po.fermdatorserviceservice av PC och lokala nätverkRing 0290-10 999, 070-3468205Per-Olof FermWijbyvägen 59, 813 94 Torsåkercirka 6000. Det vill till att ha en bilsom håller för strapatserna.Resorna kan bli långa, då honförutom nordiska länder, besökerLettland, Holland och England.Det kan vara intressant för en ickeinitierad att veta hur dyrt det är fören uppfödare att meritera sittavelsmaterial. Anmälningsavgiftentill varje utställning är mellan 250och 300 kronor, och man anmäleroftast inte bara en enstaka hund,utan så många som går in i bilenbrukar få följa med. Dessutomtillkommer kostnader för bil ochbensin.Höga valppriserSlutligen uppehället. Många tyckeratt det är dyrt att köpa en hundvalp,men valppriset täcker inte pålånga vägar de kostnader en seriösuppfödare har. Harriet deltog 1976första gången på en utställning.Då fanns inga burar och tält på utställningsplatserna.Inte var det sånoga med ägarens klädsel heller.Annat är det idag. Som utställaresläpar man nu på vagnar somfyllts med utställningstält, buraroch massor med “fixargrejor”.Dessutom åker gärna lite finklädermed, då man gärna byter om tillfinaltävlingarna, om man nu haftturen att vinna tidigare under dagen.På gården i Djupviken rumsteraräven två katter, Frasse ochTarzan. Tidigare fanns även hästaroch en Highland Cattle-ko, menidag är det hundar som gäller.Reportage: Bodil LandinMed vår kunskap tilsammans med dinaidéer skapar vi ett boendesom du blir stolt över livet ut.Kontakta ossför merinformationPeter Larsson - Gävle/SandvikenNorrgård, 813 94 TorsåkerTele: 0290-910 32Mobil: 070-7474144

KORPÖGAT17

18 KORPÖGATSvar på bildgåtan: En mjölsiktPatent No 21607, L.F. Sjögren, Åshammar.Beskrifning, offentliggjord af Kungl. Patent- och registeringsverketden 1 december 1906.Anordning vid handsiktar klass 48:d, patent i Sverige från den 9mars 1906.Patentanspråk:Hushållssikt, kännetecknad af en genom siktstommen gående axel(6), försedd med vefvar (10 och 11) och från axeln utgående armar(7), hvilka armar vid axelns vridning löpa nära en siktduk (8),varande den ena vefvens (11) tapp lagrad i en stång (12) förseddmed tryckknapp och en fjäder, som trycker upp stången (13), iändamål att siktning må kunna försiggå, då man trycker på knappeneller kringvrider vefven(10).Vet du vem L.F. Sjögren, som härstammade från Åshammar var?Han bör ha varit född under senare delen av 1800-talet. Hanspatent är registrerat i Torsåker, så det vore intressant att få vetaorsaken till det. Kontakta Leif Skogsberg på tel. 0290-40173.Lågavlönad barnfamilj– Hur tror du att en lågavlönadbarnfamilj i Hofors skall kunna klarasig om socialdemokraterna fårigenom sina idéer om skattehöjning?Det undrade Hans Backman(fp) som ville ställa Marie-LouiseDangardt mot väggen i kommunfullmäktigedå han tyckte att ettsocialdemokratiskt kommunalrådäven borde kunna ge lite förklaringartill Göran Perssons funderingarom Sveriges skattepolitik.Det tyckte dock inte fullmäktigesom fastslog att frågan var avallmänpolitisk karaktär och därförinte kunde behandlas i fullmäktige.Hans Backman får således vändasig till Göran Persson om han villha svar på sin fråga.HULDS ÅKERI ABTorsåker0290-406 89Disco på långfredagen2:a april VinterjamCowboy-buffé serveras3 svenska bluegrass-band underhållerRing för närmare information

KORPÖGAT19Hofors kommun har för Solbergaskolas räkning köpt Berlins gamlaaffär. Får kommunen sin vilja igenomförändras Solberga centrum.Än är dock inte sista ordet sagt omhur det i slutänden kommer att seut. Det enda som hittills är klarlagtär att begreppet “Berlins affär”definitivt gått i graven, vilket kanses som en milstolpe i Torsåkersbygdenshistoria.Inte en utan treVem var då denne Berlin som allahört talas om men som få vetnågot om?För det första hette han inte Berlin.Hans riktiga namn var Berglin ochhan var inte invandrad från dentyska huvudstaden som vissa hartrott med anledning av namnförvanskningen.Dessutom är det trehandlare Berglin dethandlar om, och inte en.Det började med LarsBerglin som var bördigfrån Hoo. Han föddes1832 och kom till Solbergadär han etablerade sigsom handelsman. Hanhade tre söner och endotter varav två sönersedemera skulle kommaatt förestå handelsföretageti Torsåker. Denförsta hette Lars August,född 1857. Då fadernavled 1904 var det LarsAugust som övertog ledningenför Berglins affär.Då han avled 1891flyttade änkan och tvådöttrar till Gävle. Affärenövertogs nu av brodernAlbert Berglin som varfödd 1866. Under hansStaffans KrönikaEn affär för skolantid i ledningen för affären komautomobilen, och Berglins affärkompletterades med en bensinpumpför Bratts bensin. Albert avled1923 och man kan utgå ifrånatt han drev affären fram till sittfrånfälle.En riktig potentatDå man idag talar om “handlarenBerglin i Torsåker” är det vanligtvisAlbert som avses. Han var storoch kraftig och var en riktig potentati Torsåker. En man av värdighetskulle man kunna säga, och påden tiden var det skillnad på folkoch folk i det svenska samhället.– Då handlaren Berglin går tillkyrkan på julottan och lägger femtiokronor i kollekthåven, då pratarman om det i flera veckor efteråt.Men att jag går dit varje söndagoch lägger i en krona, det bryr sigingen människa om, beklagade sigvid ett tillfälle en av arbetarna vidlinnefabriken.Det fanns nog en hel del verklighetbakom den funderingen.Båda dessa kyrkobesökare hadedock ett gemensamt: Båda varTorsåkersbor och den ena klaradesig inte utan den andra. Sådant varlivet på landsbygden på den tidendet begav sig.Epoken Berglin har gått i gravenoch lite postumt uttrycker vivårt tack till släkten Berglin för enmångårig handlargärning i Torsåker.Tack säger vi också till KatarinaSohlborg som vänligen biståttmed bild och med uppgifter kringsläkten Berglin.Text: Staffan BerglindFoto: OkändPersonerna på bilden är från vänster: Anders-Gustav Sohlborg, Albert Berglin i långrock, Tjock-Anders, Hammarström,Lindström (kusk på Gammelstilla och farfar till Signild Widgren). Samt två okända.

20 KORPÖGATÅrsmöten:Röda Korset Björksätra Mitt SandvikenTorsåkers rödakorskrets har haft sitt årsmöte där riktlinjerna drogs uppför 2005 års arbete. Som vi tidigare rapporterat om har stämningarnaunder 2004 präglats av turbulens då det såg ut som att kretsen skullekomma att upphöra i brist på styrelsemedlemmar. Efter upprop blandannat i Korpögat lyckades situationen räddas tack vare ett nytillskott avtre styrelsemedlemmar och att kretsens ordförande lovade att stå kvar iytterligare ett år.Kretsens medlemmar har under det gångna året traditionsenligt träffatsförsta måndagen varje månad där programmet oftast består av högläsningur någon bok. Tjugo babypaket till världens katastrofområden harproducerats. Man har arrangerat Öppet hus med kaffe och försäljning,konsert i Torsåkers kyrka och bidragit med trivselfrämjande åtgärder förpersonalen på Spelmannen. Till Röda Korsets internationella arbete harman under året bidragit med c:a 47.000 kr, bland annat till Världens barn,Jordbävningen i Iran, Noaks Ark och till Flodvågens offer i Asien.Medlemsantalet har under året varit 137, en minskning med 8 medlemmar.En negativ medlemsutveckling som kretsen delar med så gottsom alla föreningar i kommunen. Under förestående år räknar man medatt upprätthålla traditionell verksamhet.Torsåkers BygdegårdTorsåkers Bygdegårdsförening höll sitt ordinarie årsmöte den 20 februarimed förre kommunalrådet Kjell Höglin vid skaftet på ordförandeklubban.Av verksamhetsberättelsen för 2004 framgår att uthyrningsfrekvensenvarit god med c:a 1.000 övernattningar på vandrarhemmet. Resultatet för2004 kan dock inte mätas med 2003 då flera stora evenemang i kommunengav ett rejält uppsving i Bygdegårdens verksamhet.Behovet av reparationer är stort. Vissa delar av bygdegårdens tak är idåligt skick och kommer att kräva kostsamma åtgärder. Finansieringen avsådana åtgärder får lösas med tiden. Budget för 2005 är räknad på enårsomsättning av 577.000 kr med utgångspunkt från att det löpande arbeteti Bygdegårdens verksamhet i huvudsak skall ske ideellt.Bygdegårdsföreningen är numera omvandlad från andelsförening tillmedlemsförening med en medlemsavgift på 200 kr per år för föreningaroch privatpersoner.Efter val fick styrelsen följande sammansättning:Ordf: Tim Sandberg, Vice ordf: Roland Zachrisson, Sekreterare: StaffanBerglind. Övriga ledamöter: Katarina Borbos, Johanna Lantz, JohannaStenson, Anders Tollmar. Supl: Maude Hydén, Broor Sundin, Anna-KarinLindström och Patrik Sunnebrandt.Badrumsveckor!Tel. 026-253315Öppet: Mån-Fre 09.30-18.00Lördag 10-13Cykelaffärenmed egen komplett verkstadVi finns nära dig!Vi ordnar kurser,kultur och föreläsningarVälkommen till oss!Tel: 0290 - 76 50 70Fax: 0290 - 76 50 71E-post: gun.karlsson@sv.seVuxenskolanönskar er enGlad PåskVi utför alla slagsVVS-arbeten.Vi samordnarmed snickare,plattsättare,elektriker ochmålare.Ring Hofors VVS dygnet runtVi lämnar gratis offerter.När detgällerbadrumVi har våtrumsbehörighetKakelbutiken, StorvikTel/Fax 0290-10489WC-stol IDO 960E, med dolt avlopp 1.995:-Tvättställspaket 56x42 cm, konsoler,bottenventil och vattenlås 495:-.....och du, vill du ha hjälp medinstallationen så ordnar vi det.

KORPÖGATSockendräkten från vaggan till graven21Spädbarnen var lindade runthela kroppen så att armar ochben skulle bli raka. Den lillamössan på huvudet var bådeett skydd för kylan och ettskydd för de onda makterna.När de började bli runt ettårsåldernkläddes de i kolt. Den användesända tills barnen kunde klä sig självaoch utföra lättare sysslor pågården eller i hushållet. Då övergickman till att ha kläder som liknadede vuxnas, men något enklareoch säkert ärvda eller omsydda.KonfirmationEfter konfirmationen räknadesman som vuxen och fick sin förstariktiga kyrkdräkt, allt efter familjensråd och lägenhet. Sedan blevdet att arbeta som dräng eller pigapå någon gård, om man inte hademöjlighet och råd att arbeta hemmavid.Man fick en del av sin lön ikläder och skor. Hade man arbetatflitigt hos någon familj som varmån om sina anställda, kunde manfå en hel uppsättning arbets- ochkyrkkläder tills man själv satte bo.Halsduken uppritad efter orginal, ägare Hilda LindPojkeFlickaKatarina med mormor Ingegärd

22 KORPÖGATEtt äkta bondbröllopFoto privatVid bröllop var det brukligt att brudenskulle färdigställa särkar åtalla närmaste släktingar på sin ochden blivande brudgummens sida.Ibland fick den blivande brudeninte brodera brudgummens skjorta,för då kunde hon sticka sönderkärleken. Det fanns mångaskrockfulla levnadsregler för kvinnorsom ville bli lyckligt gifta. Reglersom oftast gick ut på att arbetaflitigt och vara skötsam.Band till mössa byttes till olika tillfällenSärk till blivande svämorFoto privatVackert särkkrås

KORPÖGATUppropet återkommer!23Smycken till fest och begravningSå levde man sitt liv i bygden ochnär någon i familjen eller byn dötthjälptes man åt att ställa i ordningden döda, eller så anlitades någonperson i bygden som kunde detta.Begravningen hölls för det mestaute på kyrkogården. Det höllslånga tal och mässor över den dödebåde om gott och ont den avlidnehade gjort. De närmast sörjandekvinnorna hade vita dok på huvudetoch inga knutar fick knytaspå förklädet, utan man fäste detmed nålar för att inte binda insorgen. Männen hade långrockaroch höga hattar. De andra begravningsgästernavar klädda i sinafinaste kläder, oftast svarta, menockså blått och grönt gällde somsorgfärg här i socknen.Änkan eller änkemannen “hadesorg” minst ett år efter dödsfalletoch fick inte använda alltför grannakläder. Även de andra i familjenhade vissa begränsningar i levernet.Text: Ol-Jans morFoto: Eva -Lotta PetterssonDet finns fortfarande urymme föratt vidareutveckla dräkten. Denbehöver inte bli en uniform där milimetrarräknas. Ju fler originalplaggvi hittar, desto mer kommervi att förstå vidden av den skönhetoch elegans som dessa kläder utgöri vårt hembygdsarv. Ni somstädar ur vindar och skrubbar, kistoroch byrårer, rustar eller riverhus och hittar något intressant iera gömmor, vill vi gärna bli kontaktadeav och få dokumenteradetta i text och bild för att bevaraoch visa kommande generationer.Till och med tygbitar som mantätat springor med, skor ochvardagskläder är av intresse. Varjeskärning och söm kan ge oss merinformation om forna tiders kläder.Gästrikland är för många en vitfläck på kartan vad det gäller kulturarv.Vi har så många färgstarkalandskapsgrannar som skryter medsitt.Torsåkersbygden har en fantastiskhistoria som sträcker sig tusentalsår tillbaka. Nu är det dags att hävdasig i kråksången (alt. korp-),fylla magen med “pannlappan”och erövra världen. Ha det så bra,använd din dräkt och jag hoppaspå många svar.Hälsningar Ol-Jans morFoto: Gefle Dagblad

24 KORPÖGATApril