Regional strategi för biogas i Sydost Remissupplaga - Energikontor ...

Regional strategi och handlingsplan förbiogas i Kalmar, Kronoberg och BlekingelänRemissupplaga, juni 2013

Rapportnamn:Upplaga:Projektägare:Projektledare:Arbetets genomförande:Finansiering:Framsida:Regional strategi och handlingsplan för biogas i Blekinge, Kalmar ochKronobergs länRemissversion, juni 2013Endast publicerad digitalt. Rapporten kan laddas ned påwww.biogassydost.se.Energikontor Sydost, Framtidsvägen 10 A, VäxjöHannele Johansson, Energikontor SydostStrategin har tagits fram av Biogas Sydosts medlemmar.Arbetet medfinansieras av länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar ochKronobergs län samt EU genom Intelligent Energy Europe -projektetBio-methane RegionsBildmaterial från Carolina Gunnarsson, Regionförbundet i Kalmar län;Västerviks kommun; Växjö kommun och Mårten Ahlm, Biogas Syd

SammanfattningBiogas Sydost är ett regionalt nätverk som aktivt arbetar för att förbättra förutsättningarna för biogasi Sydöstra Sverige. I oktober 2011 tog Biogas Sydost initiativet till en gemensam biogasstrategi ochhandlingsplan för hela sydostregionen tillsammans med länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar ochKronobergs län. Syftet med strategin är att hjälpa regionen att nå sina klimatmål genom att peka påde möjligheter som finns genom lokalt producerad och konsummerad biogas men också på deutmaningar som måste övervinnas om man vill erbjuda den nästan helt fossilbränsleberoendefordonsflottan ett miljövänligt alternativ.Strategin har tagits fram av Biogas Sydosts medlemmar under flera arbetsmöten. Två gånger harregionala representanter bjudits in till seminarier och workshops för att de ska få tillfälle att kommamed synpunkter. Under tiden har Biogas Sydost också lämnat synpunkter på de klimat- och miljömåltillika trafikförsörjningsprogram som varit på remiss. De antagna, och i vissa fall, föreslagna nyamålen är därför de som åtgärderna syftar till att uppnå.Under arbetets gång har två underlagsrapporter, som visar på en god potential av substrat från såvälgödsel som matafall, tagits fram. Den största potentialen finns utan tvekan inom gödsel. Potentialenär dock mycket ojämnt fördelad inom regionen. För närvarande finns det två intressanta projekt pågång i regionen som bygger på gemensam rötning av gödsel från olika gårdar till biogas som sedanuppgraderas till fordonsgas. Dessa initiativ kommer att få stor betydelse för om fler liknandeanläggningar kommer att byggas.Den svenska regeringen har beslutat om att minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butikeroch restauranger ska år 2018 behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 % så attäven energin tas till vara. Detta innebär att rötning och biogasproduktion ska prioriteras framförförbränning och kompostering. När man diskuterar hur mycket matavfall som finns tillgängligt så hardet stor betydelse hur stor andel av befolkningen som är ansluten till ett system för insamling avmatavfall.Två nya anläggningar har invigts och uppbyggnaden av en tredje påbörjats under tiden arbetet medstrategin pågått. Dessa tre anläggningar kommer gemensamt att öka produktionen av uppgraderadbiogas från 10 GWh till 65 GWh i våra tre län. Det finns m.a.o. även en god investeringsvilja iregionen. Det som krävs är bl.a. finansiering, långsiktiga avtal som garanterar avsättningen för denproducerade gasen för ett pris som täcker produktionskostnaden samt långsiktiga regler och riktlinjeroch, inte sällan, politisk vilja.De klimat- och miljömål som regionen antagit öppnar upp för goda möjligheter för biogasen. I allaområden där biogas har etablerats framgångsrikt har bussar och kollektivtrafik varit en nyckel menalla offentligt ägda fordon bildar en lämplig marknad för biogas. Dels går det att fatta politiska beslutsom styr mot biogas och dels är de avtal som tecknas i regel ångsiktiga. Med användningen av biogasföljer också samhällsekonomiska vinster i form av bättre miljö, ökad bruttoregionalprodukt och flerarbetstillfällen som talar ytterligare för att det är den offentliga sektorn som behövs som motor omvi vill att biogasens ska vara ett reellt alternativ som fordonsbränsle. Till dessa kan sedan läggas allaprivata fordon som också kan gå på biogas. Fordonsteknologin är välutvecklad och biogas är ettförnybart fordonsbränsle som vi har tillgång till idag.

English summaryBiogas Sydost (Biogas Southeast) is a regional network with the ambition to improve the conditionsfor bio-methane in the southeast part of Sweden. It is also the advisory board in the IEE Bio-methaneRegions project. In October 2011, Biogas Sydost initiated the work with a common bio-methanestrategy and action plan for the whole southeast region together with the County Councils inBlekinge, Kalmar and Kronoberg Counties. The aim of the strategy is to help the counties reach theirclimate targets by pointing out the possibilities with locally produced bio-methane, but also thechallenges that has to be overcome if we wish to offer the fossil fuel dependent transport sector arenewable alternative i.e. bio-methane.The strategy has been prepared by the members of Biogas Sydost during several task force meetings.Regional representatives have been invited to attend two seminars with workshops to give theiropinion about the work. Biogas Sydost has also been given the possibility to comment the revisedclimate targets in two of the three counties and, in the third county, Biogas Sydost has suggestedthat new targets for bio-methane should be proposed. This has now been done and the new targetswill be sent for comments together with the regional strategy and action plan. The actions suggestedin the present strategy aim therefore to reach these new targets.The work with the strategy started with two studies that showed good potential for bio-methaneproduction from manure as well as house hold and food industry waste. The biggest potential comesfrom manure even if it is unevenly distributed in the region. Today there are two interestinginitiatives going on. In one of them, 18 local farmers, one producer of bio-methane, a globallyoperating supplier of turnkey plants for biogas and bio-methane industry and an investmentcompany have started a limited company for the cooperative production of bio-methane in acentralized plant. The second one is a company owned by 12 farmers that is still looking for marketopportunities in order to be able to start the production. Biogas Sydost has put them in connectionwith some of the possible business partners. The outcome of these two projects will have a hugeimpact if similar initiatives will be made.The Swedish Government has decided that 50 % of all household and food industry waste shall betreated biologically from 2018 and that at least 40 % of the energy content shall be captured. Thismeans that the digestion of this waste to biogas and/or bio-methane should be prioritized.During the work with the strategy, two new plants have been inaugurated and the construction of athird one has started. These three plants will together increase the production of bio-methane from10 GWh or 1 million Nm 3 /yr to 65 GWh or 6,5 million Nm 3 /yr. This means that there are investorsinterested in bio-methane production in our region. What they need is long-term contracts and rulesto take action.In all regions where bio-methane has been introduced successfully as vehicle fuel, the public sectorhas been the key. The main reason is that it makes it possible to make political decisions for theadvantage of bio-methane but also that the procurements of public transports are made with longterm contracts often up to ten years. The climate targets now set in the southeast Sweden open upfor new bio-methane investments.

InnehållRegional strategi och handlingsplan för biogas i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län .......................... 1Remissupplaga, juni 2013 ................................................................................................................ 11. Inledning .......................................................................................................................................... 71.1 Metodik ................................................................................................................................... 71.2 Organisation .................................................................................................................................. 82. Definition av regionen ..................................................................................................................... 92.1 Situationen idag ............................................................................................................................. 92.2 Regionala mål för biogas ............................................................................................................. 102.2.1 Blekinge län .......................................................................................................................... 102.2.2 Kalmar län ............................................................................................................................. 102.2.3 Kronobergs län ..................................................................................................................... 122.3 Biogaspotentialen i Sydost från olika substrat ............................................................................ 122.3.1 Gödsel ................................................................................................................................... 132.3.2 Matavfall ............................................................................................................................... 142.3.3 Restprodukter från livsmedelsindustrin ............................................................................... 162.3.4 Avloppsslam.......................................................................................................................... 172.3.5. Nya substrat ........................................................................................................................ 172.3.6 Biogaspotential fördelat per län (GWh/år) .......................................................................... 183. Marknadspotentialen för biogas ....................................................................................................... 183.1 Kollektivtrafikens behov av biogas .............................................................................................. 183.1.1 Blekinge län .......................................................................................................................... 183.1.2 Kalmar län ............................................................................................................................. 183.1.3 Kronobergs län ..................................................................................................................... 193.2 Biogas till övriga offentligt ägda fordon ...................................................................................... 193.2 Biogas till tunga fordon ............................................................................................................... 193.3 Bussdepåer .................................................................................................................................. 203.4 Tankställen .................................................................................................................................. 204. Hinder och barriärer ...................................................................................................................... 214.1 Potentialen för biogas ................................................................................................................. 214.2 Distribution .................................................................................................................................. 22

4.3 Bristen på långsiktiga regler och styrmedel ................................................................................ 224.4 Marknadens begränsning ............................................................................................................ 224.5 Fordon ......................................................................................................................................... 234.6 Tillståndsprocess ......................................................................................................................... 234.7 Rådgivning ................................................................................................................................... 235. Handlingsplan ................................................................................................................................ 245.1 Blekinge län: ................................................................................................................................ 255.2 Kalmar län .................................................................................................................................... 266.3 Kronobergs län: ........................................................................................................................... 296. Kommunikationsstrategi ............................................................................................................... 306.1 Medlemmar ................................................................................................................................. 306.2 Intressenter ................................................................................................................................. 306.3 Allmänheten ................................................................................................................................ 307. Validering av strategin och handlingsplanen ................................................................................ 318. Utvärdering .................................................................................................................................... 319. Källor ................................................................................................................................................. 31

1. InledningBiogas Sydost är ett regionalt nätverk som består av företrädare för såväl offentlig sektor som privatnäringsliv. Tillsammans representerar nätverket hela värdekedjan från produktion till konsumtion.Biogas Sydost arbetar aktivt för att förbättra förutsättningarna för biogas i Sydöstra Sverigegenom atterbjuda en plattform för olika aktörer som vill utveckla produktionen, distributionen ochanvändningen av biogas. I vår region finns idag många goda initiativ som står i startgroparna för attrealiseras. Genom att sammanföra aktörerna och samordna insatserna bidrar Biogas Sydost till att deblir verklighet liksom att de mål som beslutas på regional nivå uppnås.I oktober 2011 tog Biogas Sydost initiativet till en gemensam biogasstrategi och handlingsplan förhela regionen tillsammans med länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Den framtagnastrategin är avsedd att utgöra ett verktyg som ska hjälpa våra tre län att nå sina klimatmål genom attbli fria från fossila bränslen och uppnå en fossilbränsleoberoende transportsektor per 2030.Arbetet medfinansieras av länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län samt EU genomIntelligent Energy Europe-projektet Bio-Methane Regions och leds av Energikontor Sydost.1.1 MetodikArbetet med den regionala strategin startade den 28 oktober 2011 i Växjö genom att ett sextiotalinbjudna representanter för den offentliga sektorn i våra tre län anslöt sig till ett gemensamtuppstartsmöte. Sedan dess har arbetet drivits fram i en arbetsgrupp bestående initialt av SteveKarlsson, Växjö kommun; Stefan Svenaeus, Länsstyrelsen i Kalmar län; Stefan Halldorf,Hushållningssällskapet; Thomas Rehnström, Kalmar Läns Trafik, Mikael Runesson, Nordisk Etanol &Biogas och Hannele Johansson, Energikontor Sydost. Totalt har åtta arbetsgruppsmöten ägt rum. Allteftersom strategin har vuxit fram har arbetsgruppsmöten arrangerats i samband med ordinariemedlemsmöten och deltagarna i arbetsgruppen har kommit att bestå av medlemmarna i BiogasSydost. Totalt har tre sådana möten ägt rum, en under hösten 2012 och två under våren/sommaren2013.På uppdrag av Biogas Sydost samt länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronoberg har enpotentialstudie utarbetats av Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge. Rapporten harsedan utgjort underlag för den regionala handlingsplan som tagits fram som en del avstrategiarbetet. Under Energiting Sydost 2012 arrangerades ett upptaktsmöte för regionala aktörermed workshops för att få synpunkter på potentialstudien och det fortsatta arbetet. På uppdrag avBiogas Sydost och med stöd från Jordbruksverket togs även en pilotstudie med titeln ”Varför gör intealla kommuner biogas av sitt matavfall?” fram.Biogas Sydost har under 2012 skrivit remissvar till Trafikförsörjningsprogrammet i Kalmar län samt tillden revidering av miljömål som ägt rum i Kronobergs län för att lyfta fram biogasen som ettalternativ till fossila drivmedel. Biogas Sydost har också tagit ställning till de miljömål somKlimatkommissionen i Blekinge län tagit fram men beslutat att ställa sig bakom de mål somföreslagits. Projektledaren för Biogas Sydost har deltagit i mötet med referensgruppen förKlimatsamverkan i Kalmar län i maj 2013 för att där lyfta fram behovet att revidera de mål som satsför biogasen.

Genom samverkan med övriga biogasnätverk i vädersträck under Energigas Sveriges paraply harBiogas Sydost deltagit som föredragande i Gasdagarna i Ystad samt Energimyndighetens årligakonferens Energiutblick 2012 i Göteborg. I de sistnämnda har syftet varit att göra regeringen ochriksdagen uppmärksamma om behovet av långsiktiga regler för biogas.1.2 OrganisationInitiativtagare tillika genomförare av arbetet har varit Biogas Sydosts medlemmar. Projektledare förarbetet har varit Hannele Johansson, Energikontor Sydost som även är projektledare för BiogasSydost.Representanter för länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län har deltagit i en del avmötena.

2. Definition av regionenSydöstra Sverige består av Kronoberg, Kalmar och Blekinge län. Antalet invånare i regionen är ca571 000 vilket är 6,1 % av alla invånare i landet. Kalmar län är den mest folkrika delen med 234 000invånare följt av Kronoberg med 184 000 och Blekinge med 153 000. De tre länen har tillsammans enyta på 23 536 km 2 vilket utgör 5,2 % av landets yta. Invånarantalet per km 2 är 24 jämfört medgenomsnittet för landet som är 21 invånare/ km 2Regionen har olika förutsättningar för biogasproduktion. Stora delar domineras av skogsbygd medmindre jordbruk och dåliga förutsättningar för jordbruksbaserad biogasproduktion. Den östra delensom utgörs av Kalmar län har en större del djurhållning och jordbruksproduktion eftersom denbördiga jorden ger bra förutsättningar för detta. Där finns också en omfattande livsmedelsindustribestående av slakterier, mejerier och bryggerier. Följaktligen har Kalmar län den största potentialenför biogasproduktion av de tre länen i Sydost. Men även inom Kronobergs län och Blekinge finnsjordbruksintensiva områden där potential för biogasproduktion är god. År 2012 rötades totalt ca 60GWh biogas i regionen.2.1 Situationen idagProduktionen i länen har tagit fart de senaste åren då beslut fattats om tre nya anläggningar, en ivarje län, som tillsammans ökar produktionen av uppgraderad biogas från ca 10 GWh till ca 65 GWh ivår region. Både produktion och uppgradering av biogas till fordonsgas sker vid denna rapportsframställande i juni 2013, i Kalmar, Karlshamn, Växjö och Västervik. I Kalmar går 15 stadsbussar och12 sopbilar på biogas. I Växjö går alla 38 stadsbussarna men inga sopbilar på biogas. I Karlshamn går14 sopbilar men inga bussar på biogas. I Västervik, som även förser tankstället i Oskarshamn medbiogas, går fyra sopbilar på biogas.I de kommuner som har publika tankställen dvs. Älmhult, Växjö, Västervik, Oskarshamn, Kalmar,Karlshamn och Olofström går de flesta lätta gasfordonen. Total fanns ca 740 gasfordon i länet 2012.I Växjö har man precis startat upp en samrötningsanläggning (slam + matavfall) med uppgradering tillfordonsgas. På sikt ska den producerade gasen räcka till alla bussarna i Växjö tätort.I Mörrum, Karlshamns kommun, togs torrötningsanläggningen, som rötar biogas från matavfall föruppgradering till fordonsgas, i bruk i februari 2013. När anläggningen är i full drift kommerproduktionen att uppgå till 15 GWh. Biogasen säljs till E.ON som levererar den vidare till tankställen iOlofström och Karlshamn.I Kalmar län har Famax AB tagit över Kalmar Biogas. Produktionen, som förser stadsbussarna i Kalmarmed biogas, uppgår till ca 8 GWh per år. Det nybildade företaget More Biogas i Småland AB som ägsav 18 lantbrukare, Läckeby Water, ALMI Invest samt Famax har beslutat att bygga en anläggning somska röta gödsel men även annat avfall som sedan uppgraderas till fordonsgas. I steg 1 kommeranläggningen att producera 20 GWh eller 2 miljoner Nm3 fordonsgas per år och om steg 2 realiseraskommer det att innebära en årsproduktion på ca 40 GWh eller 4 miljoner Nm2. I detta sammanhangär kollektivtrafikupphandlingen i Kalmar län 2017 mycket viktig.

2.2 Regionala mål för biogasDet finns stora variationer i de mål som de tre länen satt för biogasen. I vissa fall bör de ses övereftersom de uppenbarligen inte kommer att uppnås. I andra fall låter man biogasen ingå i ”förnybaradrivmedel” vilket inte kommer att gynna biogasen. I det här dokumentet har vi tagit med de mål somhar bäring på biogasen. Fullständiga måldokument går att finna på Biogas Sydosts hemsida underRegional strategi\Underlagsrapporter.2.2.1 Blekinge länEnergianvändningen låg inom transportsektorn i Blekinge län år 2010 på 1528 GWh. I den regionalaklimat- och energistrategin för Blekinge län föreslås bl.a. följande klimatmål för länet:Generellt: Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 % jmf med år 1990. Det innebär attväxthusgasutsläppen är max 3,5 ton CO2ekv/capita (drygt 30 % lägre än år 2010). Till år 2020 ska energianvändningen minska med 20 % jmf med år 1990. Det innebär attenergianvändningen i Blekinge är max 5 297 GWh (30 % lägre än år 2010). Till år 2020 ska andelen förnybar energi utgöra 80 % av energianvändningen. År 2010 varandelen förnybar energi 62 %.Bränslen: Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %. År 2010 var andelenförnybara drivmedel 6 %. Andelen biobränslen ska år 2020 vara 50 % av den totala energianvändningen. År 2015 ska man kunna tanka biogas på minst ett ställe i varje kommun. Andelen biobränslenska år 2020 vara 50 % av den totala energianvändningen År 2020 ska transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå (1 350 GWh),d.v.s. en minskning med 11 % jmf med år 2010. År 2020 har antalet bilar per invånare en nedåtgående trend och andelen miljöbilar är 30 %(år 2011 var andelen 9 %). Andelen förnybara bränslen ska öka till 15 % 2020 (jämfört med 0,2 % 2010)2.2.2 Kalmar länEnergiförbrukningen inom transportsektorn i Kalmar län var 2 737 GWh år 2010.Generellt:Det övergripande målet för Kalmar län är att nettoutsläppen för fossil koldioxid ska vara noll år 2030.Följande delmål gäller för Kalmar läns transportrelaterade energi- och klimatarbete:År 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 % jämfört med år 1990. År2020 är motsvarande siffra 50 %.År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 5 % lägre än år 1990. År2020 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 50 % lägre än år 1990.År 2020 är alla samhällsbetalda resor klimatneutrala.År 2020 är alla samhällsbetalda godstransporter klimatneutrala.

Biogas:För arbetet inom biogasområdet gäller dessutom följande strategier (i förkortad form):1. Samarbete för att effektivisera arbetet, driva på utvecklingen, eliminera ”flaskhalsar” samtöka kunskapen om biogas.2. Offentlig sektor ska aktivt medverka till en utökad produktion och konsumtion av biogas.3. I första hand ska outnyttjad biomassa användas för biogasproduktion, t ex biologiskt avfall,slam, gödsel och biomassa från Östersjön. Detta ger miljömässiga och resursmässigamervärden.4. I första hand ska producerad biogas användas för att ersätta drivmedel till fordon.5. Nyttja de stödmöjligheter som finns, såväl nationellt som internationellt.6. Arbetet ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv, dvs. en sammanvägd bedömning avekonomiska, ekologiska och sociala effekter.Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län har också antagit ett antal delmål, vilka nu föreslåsrevideras för att bättre motsvara förutsättningarna. Dessa är:• År 2014 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2020 till 300 GWh. Det senaremotsvarar, med 2007 års siffror som bas, 10 % av alla drivmedel.• År 2014 finns det minst 4 500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentligsektor. År 2020 är motsvarande siffra 10 000 biogasbilar, varav minst 1 000 i offentligsektor.• År 2014 finns det minst nio tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2016 finns detminst ett tankställe för biogas i varje kommun.• År 2014 drivs 100 tunga fordon med biogas eller med Dual Fuel-teknikFöljande förslag till nya mål föreligger:År 2017 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2030 till 300 GWh. Det senaremotsvarar, med 2010 års siffror som bas, en tiondel av alla drivmedel.Kommentar: Siffrorna för år 2017 bygger på den sammanställning som arbetats framgemensamt av KLT och ett antal potentiella biogasproducenter (mars 2013).• År 2017 finns det minst 2 500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentligsektor. År 2020 är motsvarande siffra 5 000 biogasbilar, varav minst 1 000 i offentlig sektor.(Kommuner och landsting har cirka 1 500 personbilar. Dessa byts ut vart 5-8 år, dvs. ca 200nya bilar om året.)År 2017 finns det minst sju tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2020 finns detminst ett tankställe för biogas i varje kommun.Kommentar: Målet 2017 bygger på redan fattade beslut (två tankställen i Kalmar, ett iOskarshamn och ett i Västervik), samt på KLTs behov för samhällsbetalda resor, nämligenytterligare tankställen i minst Borgholm, Vimmerby/Hultsfred och Emmaboda/Nybro.• Biogas som förstahandsval för bussar i stråktrafik vid nästa länsupphandling 2017. Kvarstår inågot modifierad form.

Delmål för tunga fordon utgår.2.2.3 Kronobergs länTransportsektorn i Kronobergs län använde 2 067 GWh energi år 2010.I de regionala miljömålen för Kronobergs län finns angivet att Kronoberg ska vara ett plusenergilänår 2050. Det innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totalaenergianvändningen i länet. Även Kronobergs län har som mål att användningen av fossila bränsleninom länet har upphört till 2030.Generellt: Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen ska till år 2020 ha minskat till 2 ton per år ochlänsinvånare. Vidare är ett mål att 70 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer frånförnybara källor år 2020. Bränslen: Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon ska år 2020 ha minskat med 35 %jämfört med 1990 års utsläpp. Förnybara fordonsbränslen utgör minst 30 % inom vägtransporter år 2020. Produktionen av förnybara fordonsbränslen t.ex. biogas ska vara minst 30 GWh år 2020.(motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 bilar). Det ska finnas tankställen för förnybara fordonsbränslen (utöver E85) i alla kommuner iKronobergs län år 2020.2.3 Biogaspotentialen i Sydost från olika substratInför arbetet med den regionala biogasstrategin har två underlagsrapporter tagits fram av StefanHalldorf på Hushållningssällskapet. Halldorf utgår bl.a. från den nationella beräkningen avbiogaspotentialen som gjordes 2008 och finns redovisad i rapporten ”Den svenska biogaspotentialenfrån inhemska restprodukter” (Envirum, Biomil, 2008). Rapporten finns på www.energigas.se Övrigarapporter som legat till grund för arbetet är uppskattningen av biogaspotentialen i Kalmar, Blekingeoch på Öland. Dessa rapporter finns att ladda ner på www.biogasydost.se.Total biogaspotential i Sydost från olika substrat (2008) [GWh/år]Substrat Kronobergs län Kalmar län Blekinge länMatavfall 26 34 22Avloppsslam 14 25 13Livsmedels- och skogsindustri exkl. slakt 8 50 7Gödsel 141 339 87Totalt 189 448 129Detta ska ses som en total potential. Den verkliga potentialen landar på knappt 70 % av den totalapotentialen. Enligt de potentialstudier som gjorts av Halldorf och som ligger som underlag för denhär strategin är potentialen för de olika avfallslagen i respektive län enligt följande:

Total biogaspotential i Sydost från olika substrat, Halldorf 2012 [GWh/år]Substrat Kronobergs län Kalmar län Blekinge länOrganiskt hushållsavfall 14,8 18,7 13Avloppsslam 10,2 15,9 7,9Livsmedelsavfall inkl. slakt 9,7 96 16Gödsel 123,4 332,2 83,2Totalt 158,1 462,8 120,12.3.1 GödselDen största potentialen finns hur som helst i lantbrukets gödsel. Generellt sett är det dock utspritt påmånga olika lantbruksföretag. Potentialen är mycket ojämnt fördelad inom regionen, vilket speglarom kommuner domineras av skogs- eller jordbruksmark. Den största potentialen finns i Kalmar ländär det finns många och stora jordbruk. Man måste ha i åtanke att den tekniska potentialen inte ärfullt så stor som siffrorna ovan visar. Det förekommer en hel del lösdrift av kreatur vilket gör attgödseln inte går att samla in. Det finns även svårigheter att samordna transport av gödsel i områdendär det finns många mindre gårdar.Utifrån de begränsningar som tas upp i studien ” Biogas i Sydost 2012 – En potentialstudie förKronobergs, Kalmar och Blekinge län (Halldorf 2012) har man kommit fram till följande potentialfördelat på kommuner med de bästa förutsättningarna.Kommuner med stor biogaspotential:OmrådePotential [GWh]Borgholm 65.3Mörbylånga 55.3Kalmar 41.8Västervik 41.3Alvesta 28.3Vimmerby 27Sölvesborg 26.7Högsby 16.1Södra Möre/KarlskronaHot Spots – Områden med stor potential för biogasproduktion från gödselFör att kunna identifiera områden där det finns rikligt med substrat som är lämpligt för rötning tillbiogas har potentialen presenterats på kommun- och församlings nivå. På så sätt har man fått framområden som lämpar sig särskilt väl för biogasproduktion. Dessa är:Ett område i Alvesta, bestående av Hjortsberga och Kvenneberga församlingar med enpotential på ca 7,2 GWh.I Södra Vi i Vimmerby kommun kommer man upp till en potential på 9,7 GWh.

I Odensvi i Västervik har man en potential på 7,8 GWh, och här finns en biogasanläggningsom togs i drift 2009.I Högsby kommun når man en potential på 11,1 GWh, vilket är den enskilt största i någonförsamling i Kalmar län.I Fliseryd i Mönsterås kommun har man en potential på 10 GWh, här utgörs dock den störstapotentialen av ett äggproducerande företag och det finns ingen egen åkermark näraföretaget.I Kalmar kommun som har en stor andel jordbruk så finner man områden med stor potentialför biogas: I Ljungby och Förlösa - Kläckeberga församling finns en potential på 8.7 respektive7,2 GWh och i Läckeby har man nu beslutat att bygga en anläggning för produktion av biogas.I Gärdslösa församling finns en potential på 8,8 GWh och den totala potentialen i Borgholmskommun är hela 65,3 GWh.Potentiellt kluster Karlskrona-Södra Möre bör studeras närmare.Sölvesborg 26,7 GWh2.3.1.1 Förutsättningar för gödselbaserade klusterDet finns två intressanta projekt på gång i regionen, More Biogas i Småland AB och Alvesta Biogas AB,som bygger på samrötning av gödsel från olika gårdar för att sedan uppgradera gasen till fordonsgas.Dessa kommer att få stor betydelse för om fler liknande anläggningar kommer att byggas.Den viktigaste faktorn i gödselbaserade kluster, som bygger på att olika lantbrukare skall samarbeta,är helt enkelt den mänskliga faktorn. Det måste finnas tillit och förtroende för varandra för attsamarbeten skall komma till stånd. Det måste också finnas ett gemensamt mål, eller ett gemensamtanvändningsområde för biogasen som gynnar alla.Minst lika viktig som produktionen av biogas är avsättningen för biogödsel som kommer från enanläggning. Ju större anläggning det blir, desto mer gödsel blir koncentrerad på en plats. Frågor omgödselseparering och gödselförädling blir mycket aktuella. Gödsel av olika kvalitet och gaspotentialkan behöva värderas olika. Allt sådant tar tid att komma fram till.När det dessutom handlar om stora investeringar behöver det finnas säkra kalkyler för att man skall våga gå in i gemensamma projekt långsiktiga kontrakt och tillräckligt betalt för gasen tillräckligt med kapital för en investering2.3.2 MatavfallNär man diskuterar hur mycket matavfall som finns tillgängligt så måste man komma ihåg att detäven spelar stor roll hur stor andel av befolkningen som är ansluten till systemet för insamling avmatavfall, samt att val av förbehandlingsteknik spelar stor roll för hur mycket av matavfallet somfaktiskt kan rötas i rötkammaren.I rapporten ”Varför gör inte alla kommuner biogas av sitt matavfall?” Konstaterer Stefan Halldorf,Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, att matavfallsmängderna som finns att tillgå i detre länen är totalt ca 38 125 ton fördelade enligt följande:

Matavfall i länen i SydostFolkmängd Matavfall Kg/capita och år2011-12-31 tonKronoberg 184 654 12 155 66Kalmar 233 090 15 280 66Blekinge 152 979 10 690 70SUMMA 570 723 38 125 672.3.2.1 Blekinge länI Blekinge samlar man redan in matavfall i länets alla fem kommuner. Tre kommuner i västraBlekinge: Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, har ett gemensamt bolag, Västblekinge Miljö AB(VMAB) som omfattar totalt 60 850 invånare. Dessa tre kommuner kommer alla att leverera sittmatavfall till den gemensamma torrötningsanläggningen i Mörrum som togs i drift i maj 2013. ÄvenRonneby har börjat leverera sitt matavfall till VMAB. Karlskrona komposterar idag sitt matavfall ianläggningen i Bubbetorp. Nuvarande avtal gäller t.o.m. 2016. Inför ny upphandling skall frågan omvad man ska göra med matavfallet tas upp på nytt.2.3.2.1 Kalmar länKSRR, som idag består av fyra kommuner (Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås) med sammanlagt103 700 invånare, har sedan flera år haft en tydlig målsättning att börja med matavfallsinsamling ochatt börja producera biogas från detta. Sedan 2010 går merparten av KSRR:s sopbilar på biogas.Anledningen till att man inte kommit igång tidigare med matavfallsinsamling är bl.a. osäkerhetenkring Kalmars biogasanläggning.Under hösten 2012 blev det klart att Famax AB tar över Kalmar Biogas och nu är också beslutet fattatom att börja med insamling under 2014. En annan viktig faktor för utvecklingen har varit beslutet attbygga More Biogas lantbruksbaserade biogasanläggning. Det innebär utökade möjligheter för KSRRatt röta det insamlade matavfallet lokalt vilket varit avsikten hela tiden.Övriga kommuner som samlar in matavfall i Kalmar län är: Västervik, ombesörjs av Västervik Miljö & Energi AB. Fullt utbyggt 2014. Emmaboda, Insamling med separata kärl i tätorterna etappvis. Körs till Bubbetorp iKarlskrona för kompostering. Framöver kommer matavfallet att bli biogas.Planering pågår i: Hultsfred & Högsby håller på att ta fram en gemensam avfallsplan. Mönsterås: Avfallsplan under omarbetning. Ambitionen är att starta insamling av matavfall2014. Oskarshamn: Testning av källsortering pågår 2013 Vimmerby: Utredning pågår och förväntas gälla fr.o.m. 2015Saknar planer för insamling av matavfall: Borgholm

2.3.2.3 Kronobergs länDen enda kommun som själv dragit igång en stor satsning för att både samla in matavfall ochförbehandla och röta detta är Växjö kommun, den störta kommunen i regionen med 85 000invånare. Produktionen sker sedan hösten 2012 i en samrötningsanläggning (matavfall +avloppsslam) som försörjer bussarna i Växjö stadstrafik med biogas fr.o.m. juni 2013.Den andra kommunen i Kronobergs län som redan samlar in organisk fraktion för att bli biogas är:Uppvidinge kommun. Det organiska avfallet sorteras bort från det brännbara i en anläggningi Vetlanda och transporteras därifrån vidare till Trollhättan där det rötas och blir till biogas.Även Tingsryd har långtgående planer och tror att de kan komma igång 2014-15 för att hasystemet fullt implementerat 2020.Lessebo kommun har som avsikt att komma igång under de närmaste åren och leverera tillnärliggande kommuner t.ex. Växjö.De övriga kommunerna, Markaryd, Ljungby, Älmhult och Alvesta har mer lösa planer mendiskussioner förs i alla kommuner.2.3.2.4 Förutsättningar för biogasproduktion av matavfallDen svenska regeringen har beslutat om följande etappmål för behandling av matavfall:Minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger år 2018 behandlasbiologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 % så att även energin tas till vara.Detta innebär att rötning och biogasproduktion ska prioriteras framför förbränning ochkompostering.Det finns många studier som försöker uppskatta den storlek som en anläggning bör ha för att det skavara lönsamt att producera biogas från matavfall. Alla studier kommer fram till att det krävs ganskastort befolkningsunderlag och mycket substrat för att det ska vara lönsamt att producera biogas frånmatavfall. (Varför gör inte alla kommuner biogas av sitt matavall, Halldorf 2012)Det finns olika lösningar på problemet som t.ex:Samarbete. De tre stora anläggningar som byggts eller kommer att byggas i Sydost har allastörre kapacitet än bara för den egna kommunen eller kommunalförbundet. Därför finns allamöjligheter för mindre kommuner att kunna skicka sitt matavfall till någon av dessaanläggningar.Samrötning med annat substrat.2.3.3 Restprodukter från livsmedelsindustrinLivsmedelsindustrier inkluderar bland annat slakterier och charkindustri, mejerier, sockerindustri,bryggerier, foderindustri, fiskeindustri, bagerier och kvarnar. Restprodukter från livsmedelsindustrinkan användas för el- och värmeproduktion eller rötas för produktion av biogas. Men mångarestprodukter har även en konkurrerande användning, framför allt som djurfoder.

Typ av avfall och lämpliga användningsområden är beroende på vilken typ av livsmedelsindustri dethandlar om. I ”Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror” uppskattas biogaspotentialenfrån livsmedelsindustri och annan industri i Blekinge län till 7 GWh/år, i Kalmar län till 50 GWh samtKronobergs län till 8 GWh. (Avfall Sverige, Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror,Rapport 2008:02, 2008).Avfall Sverige (2008) menar att om man kan använda 100 % av det matavfall som finns tillgängligt förhushåll, restauranger, storkök och butiker finns en potential att tillverka 22 GWH biogas i Blekingelän, 26 GWh i Kronobergs län samt 34 GWh i Kalmar län.2.3.4 AvloppsslamAvloppsslam är också en resurs ur energisynpunkt. Biogaspotentialen från reningsverk i Blekinge länhar uppskattats till 13 GWh/år, i Kalmar län till 25 GWh/år och Kronobergs län till 14 GWh/år. (AvfallSverige, 2008).Enligt en utredning av Avfall Sverige är biogaspotentialen i Blekinge 187 GWh/år (Avfall Sverige,2008). Enligt samma utredning är biogaspotentialen för Kronoberg 191 GWh/år och för Kalmar 565GWh/år. En sammanställning av potentialen åskådliggörs i tabellen nedan.2.3.5. Nya substratBiogaspotentialen är ojämnt fördelad i regionen. All råvara går inte heller att använda därför att detär svårt att samla in den. Det är därför viktigt att hela tiden arbeta för att hitta nya substrat ochförbättrad teknik för substratinsamling och hantering.Regionförbundet i Kalmar län har under perioden 2009-2012 lett projektet ”Biogas – nya substratfrån havet”. Övriga deltagare i projektet har varit kommuner, biogasbolag och energibolag i Kalmarlän, Linnéuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar län samt länsstyrelserna i Kalmar län och påGotland. Även Arbetsförmedlingen har ingått som medfinansiär. I projektet undersöktes om det ärmöjligt att producera biogas av alger, vass, musslor och fiskrens. Projektet kom till följandeslutsatser:Alger, vass, musslor och fiskslam kan producera biogas i nivå med andra vanligabiogasmaterial.Alger är svåra att skörda och ger små volymer material.Energibalansen för vass som biogasmaterial är positiv.Befintlig teknik fungerar inte för storskalig skörd och hantering av vass för biogasändamål.Biogas från vass minskar utsläppen av växthusgaser med 80 procent jämfört med ett fossiltreferenssystem.Biogödsel från vass återcirkulerar 60 % av kvävet och nästan all fosfor.I dagsläget är vasskörd för biogasproduktion inte ekonomiskt lönsamt.Svåra isvintrar är ett problem för musselodlingar i Östersjön.Fiskslam kan utnyttjas för att producera biogas i full skala.Material för biogasproduktion måste vara färskt och rent.

VästervikVid Lucerna avloppsreningsverk i Västervik rötas fiskslam från en närbelägen fiskförädlingsindustri tillbiogas. Avloppsreningsverket i Västervik hade tidigare problem med att ta emot det näringrikatvättvattnet från fiskindustrin som gjorde avloppsreningsverket svårt att styra. Nu rötas tvättvattnettill biogas och den näringsrika rötresten används som gödselmedel på åkermark. Här har projektetlyckats fullt ut: biogas ersätter fossila drivmedel och minskar utsläppen av koldioxid, näring från denövergödda Östersjön återförs till åkermark och kan ersätta handelsgödselmedel.2.3.6 Biogaspotential fördelat per län (GWh/år)Län Potential GWh/år, Avfall Sverige Potential GWh/år HalldorfKronoberg 191 158,1Kalmar 565 462,8Blekinge 187 120,1Totalt 943 741,03. Marknadspotentialen för biogas3.1 Kollektivtrafikens behov av biogasI alla områden där biogas har etablerats framgångsrikt, har bussar och kollektivtrafik varit en nyckel.På många håll i landet körs det mycket biogasbussar, och tekniken kan därför anses etablerad ochdriftssäker. Därför bestämdes det att en redovisning av kollektivtrafikens behov av biogas är en braindikation på ett reellt behov av biogas, förutsatt att politiska beslut fattas som pekar ut attkollektivtrafiken skall gå på biogas.Uppgifter för hur mycket gas som skulle behövas är framräknat efter hur många km som anges attbussarna kör i olika kommuner, eller efter vad länstrafikbolaget själva räknat ut som behov.3.1.1 Blekinge länI Blekinge genomförs under 2013 en kollektivtrafikupphandling som träder i kraft samma år ochgäller 10 år framåt. Det totala behovet för hela länet uppskattas till nästan 28 GWh. Behovet för barastadsbussar blir ca 16,5 GWh. Till dessa siffror kan sedan läggas ett behov för mindre fordon,sjuktransporter, färdtjänst mm. Länstrafiken i Blekinge har i den pågående upphandlingen skrivit attman vill ha förnybart bränsle.3.1.2 Kalmar länDe bussar som för närvarande kör på gas i Kalmar behöver cirka a 7,5 GWh biogas. Det nya uppläggför stadstrafiken i Kalmar, Oskarshamn och Västervik som sjösätts successivt från 2014 och framåtkommer att ha ett bränslebehov av totalt 10 GWh. För närvarande (maj 2013) pågår upphandlingavseende mindre fordon för närtrafik och serviceresor, där prioritet ges till biogasdrift. Dentrafikvolymen uppgår till i storleksordningen två miljoner fordonskilometer per år. Under 2014 börjarförberedelserna för en större upphandling av linjetrafiken som ska vara klar och i drift till 2017.

Trafikvolymen i de starka stråken i linjetrafiken där förutsättningarna för biogasdrift idag bedömssom goda uppgår till i storleksordningen 4,5 miljoner fordonskilometer.3.1.3 Kronobergs länI Kronobergs län har nyligen genomförts en kollektivtrafikupphandling som träder i kraft 2013 ochgäller 10 år framåt i tiden. Det totala behovet för hela länets bussar omfattar 47 GWh. Behovet förbara stadsbussar är 13 GWh.Till dessa siffror kan sedan läggas behovet av sopbilar, ca 15 på fem år, och mindre fordon,sjuktransporter, färdtjänst mm. Länstrafiken i Kronoberg har i den genomförda upphandlingen valtatt prioritera att bara stadsbussar skall gå på gas. Det finns en öppning för att även landsvägsbussarkan gå på gas, men det troligaste är att det totala behovet för länstrafiken i Kronobergs län hamnarpå 13 GWh.3.2 Biogas till övriga offentligt ägda fordonAlla offentligt ägda fordon bildar en lämplig marknad för biogas. Dels går det att fatta politiska beslutsom styr mot biogas och dels går och tankas bilarna i regel i den egna kommunen förutsatt att manser till att det finns ett tankställe där. Förutom de 740 gasbilar som fanns registrerade i regionen2012, går 15 bussar och 12 sopbilar i Kalmar och ca 4 i Västerviks kommun på biogas av länets totalt50-60 sopbilar. I västra Blekinge kör 14 sopbilar på biogas. I Kronobergs län finns tillsvidare ingasopbilar som går på gas. Totalt var antalet nyregistrerades gasbilar 128 i våra tre län under 2012.I Kalmar län har Regionförbundet uppskattat behovet av biogas till ca 25,5 GWh för sopbilar ochandra fordon utöver KLTs trafik per 2017. Någon likadan uppskattning finns inte för de två andralänen men räknat utifrån antalet invånare så skulle man kunna dra slutsatsen att behovet iKronobergs län är ca 20 GWh och i Blekinge ca 16,5 GWh för övriga fordon.Givetvis är det inte bara de offentliga fordonen som kan gå på biogas även om de är viktiga för att fåigång marknaden. När den väl är uppbyggd så kommer säkert flera att välja bilar som går på biogas.En lämplig fordonsflotta är alla taxibilar och en annan distributionsfordonen.3.2 Biogas till tunga fordonPå Öland finns ungefär 50 000 kreatur vilket är dubbelt så många som invånare på ön. Skulle en stordel av den potential för biogasproduktion från gödsel som finns på Öland kunna förverkligas ochuppgraderas, så skulle det bli ett överskott på fordonsgas. För att enklare kunna frakta denna gas tilltankställen där den behövs, borde flytande gas vara ett alternativ. I så fall skulle det handla om attuppföra två eller möjligtvis en enda gemensam anläggning på Öland, dit så mycket substrat sommöjligt skulle fraktas.Totalpotentialen bara från gödsel utgör ca 120 GWh på Öland. Den första anläggningen för flytandebiogas i Sverige finns i Lidköping. Den producerar ca 60 GWh, varav 50 GWh blir flytande gas och 10GWh komprimerad gas. Flytande biogas bör i första hand användas som fordonsbränsle – i synnerhet itung trafik. I Sverige har man eller håller man på att sätta upp tankställen för flytande biogas riktadetill lastbilar på 4 platser: Malmö, Göteborg, Stockholm och Jönköping.

Andra potentiella storförbrukare av flytande biogas skulle kunna vara timmerbilar som kör tillpappers och massabruk, fjärrvärmeverk eller lantbrukets försörjningsfordon i form av gödsel-, foder-,mjölk- och djurtransportbilar. En mjölkbil som hämtar mjölk ute på gårdar kör t ex i genomsnitt 30000 mil om året3.3 BussdepåerI alla tre länen dominerar residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona stort när det gällerbefolkningsunderlag. Därför är det i dessa städer som det finns underlag för en större stadstrafik –dvs. den som är lättast att köra på gas. I Kalmar finns redan en bussdepå, och i Växjö har en sådanprecis tagits i drift. I Karlskrona verkar dock inga sådana beslut vara tagna. Länstrafiken i Blekingehåller på att upphandla nya fordon, och har tagit beslut om att det ska vara förnybart bränsle.Däremot har man inte pekat ut gas som det miljömässigt bästa alternativet. För att det ska varaaktuellt att köra på gas, måste det också finnas en bussdepå för långsamtankning av gas.Det finns samordningsvinster med att ha en publik mack i anslutning till en bussdepå. I Kalmar är detredan så och i Växjö finns den publika macken i bussdepåns närhet. Även i Oskarshamn är mackenplacerad så att samordning med bussdepå är möjlig.3.4 TankställenNästan alla kommuner som tillfrågats säger att de vill ha ett tankställe. De allra flesta är ocksåberedda att bidra med insamlat matavfall för att producera biogas till en sådan mack. Nästan ingakommuner är dock beredda att bygga en mack i egen regi. Möjligtvis kan man se en något större viljadär renhållning, energi mm ligger i ett eget bolag. När det gäller inköp av gasbilar är det få kommunersom är beredda att göra det i dagsläget. Eftersom bara 7 av 25 kommuner har en biogasmack, är detkanske inte så märkligt. Samtidigt är det förvånansvärt att väldigt få anger att kommunens agerande,när det gäller inköp av fordon, kan driva på utvecklingen när det gäller etablerandet av mackar.Om inga bussdepåer är aktuella, bör det anläggas mackar på fler och strategiska platser. Orter medstörre befolkningsunderlag eller med stor genomfartstrafik bör prioriteras.Av de sju mackar som finns i regionen har fyra anlagts av E.On, två av ett kommunalt bolag(Västerviks Biogas AB och Oskarshamns Energi AB) och en av en privat entreprenör (Hermibil). För attfå till fler mackar i regionen måste säkert alla typer av aktörer stimuleras för nyetableringar. Det finnsexempel på kreativa lösningar i bl.a. Ystad och Tomelilla kommuner där kommunen, företagen ochprivatpersoner bildade en ekonomisk förening för att få till ett tankställe i vardera kommunen. Ettannat gott exempel finns i Älmhult där IKEA gick in och köpte biogasbilar mot löfte om att kommunensätter upp en mack. Det kommer säkert att vara nödvändigt med fler likande lösningar för att få tillfler mackar i regionen.I Växjö finns den enda mack inom Biogas Sydost område som anlagts av ett privat företag – Hermibil.Vid intervju med Stefan Hermansson, VD, framkommer det att det troligen är den endabiogasmacken i Sverige som har en sådan huvudman. Macken har en positiv utveckling, ochHermansson har sagt att han kan tänka sig att anlägga fler mackar i länet. Det förutsätter dock enrejäl försäljningsökning i Växjö. Enklaste sättet att åstadkomma detta är om alla sopbilar börjar köra

på biogas – vilket verkar väldigt logiskt med tanke på den stora biogassatsning som görs i Växjö. Flerkommunala fordon borde naturligtvis också kunna köras på biogas.Man brukar ange att en biogasmack bör sälja minst 5 GWh för att vara lönsam. Olofström är en avtvå kommuner i Blekinge som har en biogasmack. Att denna mack kom till beror på att Volvosgasbilar fram till 2007 tillverkades i Olofström. Idag är försäljningen av gas för liten på denna mackför att garantera att den finns kvar framöver. Kommunen och andra aktörer bör agera för att ökaunderlaget av bilar, så att macken blir kvar.3.5 Regional utvecklingBiogasen bidrar till regional utveckling inte bara i själva produktions- distributions-ochkonsumtionsleden. I sydostregionen finns flera företag som på ett eller annat sätt jobbar medprodukter eller tjänster inom biogasområdet eller som t.o.m. kan leverera hela anläggningar.Exempel på sådana företag är Purac Puregas och Läckeby Water AB (hela anläggningar), PST-Torsås(utrustning förbehandling), Gehab Alvesta (gasflak), A-betong (silos och rötkammare), C4 (silos ochrötkammare) samt ett flertal konsulter. Linnéuniversitetet har byggt upp kompetens och utbildarstudenter inom biogasområdet. För att företag och kunskap skall fortsätta att utvecklas och bidra tillregional utveckling är biogasens tillväxt viktig.4. Hinder och barriärer4.1 Potentialen för biogasDen totala potentialen för biogas i Sverige är en osäkerhetsfaktor som påverkar de nationella stödsom finns för produktionen av biogas. Flera försök har gjorts att beräkna den långsiktiga potentialenför framställning av biogas i Sverige. I en rapport från Lunds Tekniska högskola (Lantz och Börjesson2010) anges potentialen för framställning av biogas från substrat från Sverige till ca 16TWh. Dennabedömning grundas på vad som är möjligt rent tekniskt att odla och samla in för rötning.Energimyndigheten gör på samma underlag bedömningen att den ekonomiska och praktiskapotentialen är ca 3-4 TWh. Skillnaden mellan den tekniska potentialen och den praktiska potentialenär så stor beroende på att man med nuvarande kostnadsbild och teknik endast kan utnyttja en litendel av den tekniska potentialen. Detta visar att det är viktigt att stöd för demonstrationsprojekt medny teknik finns kvar. (Johansson 2012)Enligt en helt ny studie, som gjorts av WSP på uppdrag av Energigas Sverige, skulle den svenskabiogasproduktionen kunna tiodubblas och nå 22 TWh till år 2030 Hälften av produktionen skulle dåske genom rötning och resten genom termisk förgasning. I studien konstateras också att storleken påden realiserbara biogaspotentialen är kraftigt beroende av någon typ av styrmedel såsomklimatcertifikat 11 Kunderna åläggs i lag att köpa klimatcertifikat i förhållande till bränsleförbrukningen s.k. kvotplikt.

4.2 DistributionIdag finns inga investeringsstöd för uppbyggnad av distributionssystem såsom tankställen ochledningar. De kommuner och entreprenörer som vill kunna erbjuda gas på sina mackar ställs införstora investeringar. Om man vill kunna köra personbilar på gas så krävs det mer omfattandedistributionsnät jämfört med tunga fordon som kan tankas från sina egna depåer. Behovet av nyinfrastruktur är därför en av de största utmaningarna för utbyggnaden av biogasmarknaden förfordon. (Johansson 2012)Enligt Energimyndigheten gör biogasen störst miljönytta då den används i tung trafik i stadsmiljö.Den lämpar sig särskilt till bussflottor i innerstadstrafik som har en jämn och hög efterfrågan påbränsle och där alternativet är diesel och där hälsoeffekterna av minskade partikelutsläpp är störst.Volymerna biogas i närtid är alltför små för att motivera storskaliga satsningar på gasledningar ochdistributionssystem.4.3 Bristen på långsiktiga regler och styrmedelI juni 2013 finns subventioner riktade till gasbilar såsom skattebefrielse på bilar och drivmedel samtett kraftigt nedsatt förmånsvärde som gäller t.o.m. 2016. Osäkerheten kring styrmedel och vad somkommer efter dem är ett problem för såväl dem som köper bilarna såsom för dem som producerarbiogasen eftersom priset påverkar möjligheten att få avsättningen för gasen. Bristen på långsiktaregler och styrmedel är därför ytterligare ett problem som den som vill investera i biogas måstekunna hantera.4.4 Marknadens begränsningMarknaden för biogasen som fordonsbränsle är fortfarande ung vilket medför att det blir extrariskfyllt för en aktör att genomföra en större investering om företaget inte har försäkrat en långsiktigavsättning för sin produktion. Det är därför viktigt att marknaden byggs upp så att en kritisk volymuppnås.Eftersom vi saknar gasnät i sydostregionen är nyckeln till biogasutvecklingen i regionen att kunna ökaproduktionen och konsumtionen av biogas i samma takt i de olika områden där biogasproduktionfinns. Ännu större utmaning är att i områden där biogasproduktion ännu inte startat finna bådeproducenter och konsumenter av biogas. Detta gör att man måste jobba med olika aktörer inom helavärdekedjan för att utveckla biogasmarknaden. Kostnadsbilden för investeringar i biogasanläggningarär ett annat hinder. Inom vår region tror vi att en nyckel till framgång är att jobba mycket mednätverk där olika aktörer genom samarbete kan utveckla bärkraftiga lösningar till ökad produktion.Inom sydostregionen är förutsättningarna olika mellan olika områden. För att få lönsamhet ianläggningar är det viktigt att komma upp i volym. Då det inom vissa delar råder brist påkonventionella substrat för biogasproduktion såsom livsmedelsindustriavfall, är det viktigt att breddabasen på substrat genom att undersöka nya substrat som kan komplettera de konventionellasubstraten både för nya anläggningar och befintliga.

4.5 FordonÅr 2012 fanns ca 44 000 biogasfordon i Sverige och tekniken för gasfordon anses färdigutvecklad.Antalet elbilar uppskattas till något färre än 500. Ett bakslag för biogas kan anses vara Volvos beslutatt från 2014 sluta sälja sina låggolvs stadsbussar med diesel- eller gasdrift. Istället kommer maninitialt att satsa på bussar med hybriddrift och senare även på helelektriska bussar.Det finns många olika uppfattningar om kostnaden för gasdrift. Enligt Per Kågeson – CTS och LinaJonsson – VT I(2012) finns för gasdrivna bussar idag en merkostnad jämfört med konventionelladieselbussar som beror på större energiåtgång, högre inköpskostnader samt högre kostnader förunderhåll och service. Men det finns också studier som visar motsatsen. T.ex. visar den studie somBorlänge Energi gjort inför kollektivtrafikupphandlingen i Borlänge och Falun att biogas är detekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. Enligt berörd studie blir biogas 0,7 – 2,8 Mkr billigare perår jämfört med diesel eller 7 – 28 Mkr billigare under hela avtalsperioden. En jämförelse mellan gasoch elhybridbussar håller på att tas fram i Energigas Sverige regi under 2013.Annat som talar för biogasens fördel är de stora miljövinsterna som t.ex:• Inga koldioxidutsläpp från biogas• Mindre utsläpp av kolmonoxid, kolväten, svavelföreningar och kväveoxider• Utsläpp av metan från jordbrukets gödselhantering minskar• Biogödsel skapas som ersätter kostgödsel tillverkad av ändliga resurser med stor insats avfossil energi• Biogas och biogödsel ingår i lokala kretsloppDet finns även stora fördelar med biogasproduktion till fordon utöver miljövinsterna. Det är ett lokaltbränsle som skapar arbetstillfällen och ökar bruttoregionalprodukten. Det krävs emellertid politiskvilja för att biogasen ska bli ett alternativ i kollektivtrafikupphandlingar.4.6 TillståndsprocessFör att anlägga en biogasanläggning krävs ofta, beroende på storlek, en rad olika tillstånd. Ombiogasanläggningen klassificeras som en tillståndspliktig, miljöfarlig B–verksamhet enligt miljöbalkenär det Länsstyrelsen som prövar tillståndet. Mer information om vilka olika tillstånd som krävs förbiogasanläggningar finns i BGA 2012 (Energigas Sverige) eller i SGC Rapport 206Gårdsbiogashandboken. Det finns även en övergripande beskrivning av tillståndsprocessen irapporten ”Produktion av biogas till fordon - Förutsättningar och hinder på den svenska marknaden”som tagits fram i projektet Bio-methane Regions. Rapporten finns på Biogas Sydosts hemsidahttp://www.biogassydost.se/.4.7 RådgivningFör den som funderar på att börja producera biogas finns det hjälp att få på marknaden. Det finns ettflertal rådgivare som kan göra förstudier och utredningar. LRF, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge samt ett flertal privata konsulter har erfarenhet av denna typ av uppdrag.

5. HandlingsplanEftersom sydöstra Sverige saknar gasnät måste produktionen, konsumtionen och distributionensynkroniseras. Andra viktiga faktorer i sammanganget är tillgången på substrat. För att lyckas meddetta är det viktigt att parterna i hela värdekedjan samverkar.SubstratDet finns mer råvara för biogasproduktion i vår region än vad som används idag. Samtidigt ärtillgången på substrat ojämnt fördelad eller också används det inte optimalt. Det finns därför allanledning att arbeta för att ta fram nya substrat som är lämpliga för biogasproduktion.ProduktionDet finns ett stort intresse för att producera biogas i vår region. Under 2012-13 har två nyaanläggningar invigts och byggnation av en tredje påbörjats. Samtidigt finns flera potentiellainvesterare som funderar på att starta produktionen av biogas eller börja uppgradera den biogas somidag produceras.DistributionVad beträffar distributionen har vi två viktiga stråk i vår region, nämligen E4 och E22, som det ärviktigt att dra nytta av för att komma upp i volym. Samtidigt erbjuder man service till ett moderntsamhälle. Vår region har även stora besöksmål som är bra att beakta vid etableringen av tankställen.KonsumtionDen viktigaste användargruppen är offentligheten. Den representerar tillräckligt stora volymer ochavtalen görs på lång sikt vilket är förutsättningen för så stora investeringar som biogasproduktionenändå innebär. Marknaden kan inte allena garantera avsättningen. I alla områden där biogasframgångsrikt har etablerats, har bussar och kollektivtrafik varit nyckeln. Andra intressantaanvändargrupper är sopbilar, servicefordon, kommunernas och myndigheters bilar.För att förverkliga de klimat- och miljömål som respektive län har enats om och som har bäring påbiogas bör alla berörda aktörer i regionen verka för att öka produktionen, distributionen ochkonsumtionen av biogas i regionen. Med hänvisning till de mål som respektive län satt och utifrån depotentialstudier som gjorts föreslår vi följande:

5.1 Blekinge län:Mål:År 2015 ska man kunna tanka biogas på minst ett ställe i varje kommun.För att uppnå målet ska man verka för att öka produktionen av biogas i länet, förslagsvis medsåväl länets matavfall som gödsel från lantbruket som substrat.Distribution: Plan för etablering av tankställen tas fram. Kopplas till produktion och inköp av fordon.Åtgärd:Alla kommuner: Verka för att kommunerna i Blekinge köper biogasbilar.Karlskrona: Verka för att stadsbussarna i Karlskrona går på biogas samt att bussdepåoch publikt tankställe samordnas i Karlskrona.Sölvesborg: Listermack. Hitta en aktör som är intresserad att bygga en mack. E.ON kanvara grossist.Ronneby: Samma koncept som ovan.Olofström: Idag är försäljningen av gas för liten på detta tankställe för att garanteraatt det finns kvar framöver. Kommunen och andra aktörer bör agera för att ökaunderlaget av bilar, så att macken blir kvar.Karlshamn: Mack finns och en ny är på gång vid VMAB:s anläggning.Tid: Klart 2015Ansvarig: Länsstyrelsen i BlekingeAktörer: Kommunen, Bensinbolag, Energibolag, Region Blekinge – Blekingetrafiken, BiogasSydostProduktion:1. Produktion av biogas från gödsel där det finns särskilt goda förutsättningar för det,t.ex. i Sölvesborg.Åtgärd:Informationsmöte på Listerlandet för lantbrukare som är intresserade att producerabiogas. Hitta aktör(er) som kan driva en affärsutvecklingsgrupp på samma sätt som iNorra Möre.Tid: 2014Ansvarig: Länsstyrelsen i Blekinge

Aktörer:Sölvesborgs kommun, Biogas Sydost tillsammans med lantbrukare som tagit steget(More Biogas) och de som hjälpt med affärsplanen (LRF).2. Verka för att det matavfall som samlas in i Karlskrona börjar rötas till biogas närnuvarande avtal går ut.Tid: 2016Ansvarig: Karlskrona kommun?Aktörer: Klimatsamverkan Blekinge, Karlskrona kommun, Biogas Sydost3. Verka för att en gemensam biogasanläggning byggs i området Blekinge – Torsås - SödraMöreÅtgärd: T.ex. med hjälp av individuellt anpassad kompetensutveckling genom projektet ”Godaaffärer på förnybar energi och kompetensutveckling för lantbrukare som vill utvecklaen affärsmodell för samverkan ” som drivs i LRF:s regi.Erfarenhetsutbyte i Biogas Sydost.Tid: 2013 – 2014Ansvarig: LRF, Biogas Sydost, Länsstyrelsen i BlekingeAktörer: LRF, Biogas Sydost, Lantbrukare, Klimatsamverkan, Regionförbundet i Blekinge5.2 Kalmar länFörslag till reviderade målProduktionsmål:År 2017 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2030 till 300 GWh. Det senaremotsvarar, med 2010 års siffror som bas, en tiondel av alla drivmedel.Distributionsmål:År 2017 finns det minst sju tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2020 finns det minstett tankställe för biogas i varje kommun.Konsumtionsmål:År 2017 finns det minst 2 500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor.År 2020 är motsvarande siffra 5 000 biogasbilar, varav minst 1 000 i offentlig sektor.Biogas som förstahandsval för bussar i stråktrafik vid nästa länsupphandling 2017.Produktion:1. Stötta det fortsatta arbetet med målet att bygga flera produktionsanläggningar där detfinns särskilt stor potential för biogasproduktion (s.k. hot spots) genom att ta fram enorganisation för varje hot spot.Tid: 2014

Ansvarig:Aktörer:Biogas SydostBiogas Sydost, Regionförbundet i Kalmar län, LRF Sydost, Landstinget (KLT)2. Verka för att biogasproduktion kommer igång i följande hot spots:a) Blekinge – Torsås – Södra MöreT.ex. genom individuellt anpassad kompetensutveckling i projektet ”Goda affärer påförnybar energi” och stöd till lantbrukare som vill utveckla en affärsmodell församverkan som drivs i LRF:s regi. Erfarenhetsutbyte och samverkan i hela värdekedjaninom Biogas Sydost.Tid: 2013 – 2014Ansvarig: LRF, Biogas Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län.Aktörer: LRF, Biogas Sydost, Lantbrukare, Landstinget (KLT), Klimatsamverkan, Regionförbundeti Kalmar länb) BorgholmLyfta planerna om en biogasanläggning i Borgholm vidare från förstudie till nästa stegTid: 2013 – 2017Ansvarig: Borgholm Energi, LRFAktörer: Borgholm Energi, LRF, Biogas Sydost, lantbrukare m.fl.c) Vimmerby (gödsel)Lyfta planerna om en biogasanläggning i Vimmerby vidare från förstudie till nästa stegTid: 2013-2017Ansvarig: VEMAB, LRFAktörer: VEMAB, LRF, Biogas Sydostd) Underlätta investeringar i framställning av substrat samt produktion ochuppgradering av biogas för intresserade t.ex. genom SWOT-analyser, idé- ochförstudier, erfarenhetsutbyten mm.Tid: 2013 - 2017Ansvarig: Länsstyrelsen i Kalmar länAktörer: Regionförbundet i Kalmar län, LRF, Biogas Sydost, Borgholms Energi, VEMAB, SBI,Landstinget genom KLT3.Källsortering och insamling av hushållsavfall i alla kommuner för biogasproduktion.Optimering av förbehandling i befintliga anläggningar.Tid: 2014 - 2017Ansvarig: KSRR, ÖSK, VEMAB, Västerviks Miljö och Energi, Borgholm Energi, Emmaboda Energi,Respektive kommunAktörer: Kunskapsöverföring genom Biogas Sydost, LRF

Distribution:1. Idag, våren 2013, finns bara möjlighet att tanka biogas till buss vid depån i Kalmar. Nyadepåer önskas från kollektivtrafikens sida i första hand i Västervik (på gång),Oskarshamn, Borgholm/Öland, Vimmerby/Hultsfred och Nybro/Emmaboda. De nyadepåerna kombineras med fördel med publika tankställen.Tid: 2013-17Ansvarig: Respektive kommun, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget i Kalmar län/KLTAktörer: Kommuner, Bränslebolag, Energibolag, Regionförbundet i Kalmar län, Biogas Sydost2. För att det långsiktiga målet om ett tankställe i varje kommun ska kunna nåssammanförs investerarna med potentiella kunder samt lämpliga affärsmodelleridentifieras.Tid: 2013 – 2020Ansvarig: Respektive kommunAktörer: Biogas sydost, bränsle- och energibolag, respektive kommun, Landstinget i Kalmar längenom KLTKonsumtion:1. Den offentliga sektorns gasbilar uppgår till 300 st. år 2017 och till 1000 st. år 2020.Åtgärd: Biogas vid upphandling av de offentligas personbilar och servicefordonTid: 2013-Ansvarig: Respektive organisation (Kommuner, Landsting m.fl.)Aktörer: Inköpsansvariga i länet2. Upphandling av biogasbussarTid: 2014-2017Ansvarig: Landstinget (KLT)Aktörer: KLT, Regionförbundet i Kalmar län, biogasproducenter och –distributörer3. Biogas till tåg.Åtgärd: Undersöka förutsättningarna för biogasdrift i tåg med hjälp av idé- och förstudier.Ansvarig: Regionförbundet, Landsting (KLT)Aktörer: Regionförbundet, KLT, konsulterTid: 2014-2017

6.3 Kronobergs län:Mål:Produktionen av förnybara fordonsbränslen t.ex. biogas ska vara minst 30 GWh år 2020.(motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 bilar).Det ska finnas tankställen för förnybara fordonsbränslen (utöver E85) i alla kommuneri Kronobergs län år 2020.Produktion:1. Produktionen av biogas på Sundet i Växjö bör öka från dagens 7 GWh/år till 15 GWh år2015 och 20 GWh per 2017.Övriga kommuner börjar samla hushållsavfall och levererar till Växjös anläggningStrategi för att hitta nya substrat och optimera användningen av befintligt substratFörbättra rötningstekniken för större produktion.Tid: 2014-2017Ansvarig: Växjö kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs länAktörer: Växjö kommun, Biogas Sydost2. Anläggningen för Alvesta Biogas uppförs. Produktionsmål: 9 GWhKartlägga behovet hos sopbilar och andra fordon utöver kollektivtrafiken.Tid: Per 2014Ansvarig: Alvesta Biogas ABAktörer: Alvesta Biogas, Kommunen, Länsstyrelsen, Biogas Sydost, Bränslebolag, mackägareDistribution: Vi bedömer att det finns bäst förutsättningar för tankställen för biogas i följandekommuner:1. Tankställe i Ljungby kommun vid E4.Åtgärd: Kartlägga behovet hos sopbilar och andra fordon utöver kollektivtrafiken. Kopplas tillproduktionen i Alvesta.Tid: 2015Ansvarig: Ljungby kommun, mackägareAktörer: Kommunen, Biogas Sydost, Länsstyrelsen, bränslebolag, mackägare2. Biogas till det befintliga publika tankstället i Växjö och till tankställe nr2 i VäxjöÅtgärd:Öka biogasproduktionen på Sundet och eller Alvesta. Alla nya sopbilar och en del avkommunens bilar som upphandlas går på biogas.

Tid: 2014-17Ansvarig: Växjö kommun, privat aktör, gasdistributörAktörer: Växjö kommun, Biogas Sydost, länsstyrelsen m.fl.3. Flytande biogas till tunga fordonÅtgärd: Etablering av ett tankställe för flytande biogas utreds i Växjö kommunTid: 2014-2017Ansvarig: Växjö kommunAktörer: Växjö kommun, Biogas Sydost, energibolagBiogas Sydosts möjlighet att hjälpa kommuner m.fl. att uppnå sina mål är avhängit av att dessadeltar i Biogas Sydost så att projektet kan fortsätta även efter mars 2014.6. KommunikationsstrategiSyftet med kommunikationsstrategin är att nå ut till våra intressenter och göra såväl biogasen somBiogas Sydost mer kända bland dem och allmänheten. Detta ska åstadkommas med hjälp avmarknadsföring en större exponering i media och genom spridning av information om biogasen.6.1 MedlemmarGenom hemsida, Nyhetsbrev, Nätverksmöten, Arbetsgrupper, Seminarier, Studiebesök6.2 IntressenterÅtgärder:1. Gemensamt informationsmaterial som sakligt beskriver nyttan med biogasTid: LöpandeAktörer: Biogas Sydosts medlemmar2. Seminarium med workshops för att förankra strategin och handlingsplanenTid: September 2013Aktörer: Regionala politiker och tjänstemän, övriga intressenter3. Hemsida, nyhetsbrev, seminarier, studiebesökTid: LöpandeAktörer: Biogas Sydosts medlemmar6.3 AllmänhetenÅtgärd: Debattartikel i Sydostpress om satsningarna på biogasen i hela regionenTid: Juni 2013Aktörer: Biogas Sydost

7. Validering av strategin och handlingsplanenEn remissutgåva av den regionala biogasstrategi och handlingsplan som nu föreligger har tagits fram isamverkan med Biogas Sydost och länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.Den skickas utför synpunkter till alla intressenter samt läggs ut på hemsidan i juni 2013.Ett seminarium med workshop är planerad till den 5 september 2013 i Alvesta för att ytterligaresamla in synpunkter och förankra strategin.Remissvaren begärs in per den 1 oktober och den färdiga strategin presenteras på Energiting Sydostden 7 november 2013.8. UtvärderingUtvärdering sker årligen på Energiting Sydost eller annan motsvarande sammankomst.9. Källor Avfall Sverige 2008. Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror Energigas Sverige, BGA 2012 Halldorf, S 2012. Varför gör inte alla kommuner biogas av sitt matavfall? Johansson, H 2012. Produktion av biogas till fordon - Förutsättningar och hinder på den svenskamarknaden Per Kågeson – CTS, Lina Jonsson – VTI: Var inom transportsektor får biogasen störst klimatnytta?Centre for Transport Studies, CTS Working Paper 2012:18 Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz. Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, 2010 SGC Rapport, 2006. Gårdsbiogashandboken WSP 2013. Realiserbar biogaspotential i Sverige år 2030 genom rötning och förgasning