Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet Vindkraft

Datum 9 (35)2013-01-11Arbetsgruppen ser komplexiteten och omfånget i projektet och här görs enprioritering av arbetet och förslag framkommer där fleraarbetsgrupper/referensgrupper skall bjudas in för att arbeta med de olika delarna iprojektet och/eller med informationen i säkerhetspärmen. Projektet prioriterararbetet med att ta fram rutiner för säkerhetsarbetet utifrån nu gällande regler ochlagar.Räddningsfokus och erfarenheter från övningar, SNVINDMSB( Myndigheten för samhällskydd och beredskap) deltar i arbetsgruppen ochde berättar tillsammans med SNVIND, Södra Norrlands Vindkraftcentrum,Söderhamns kommun om aktuella de frågor som berör räddning i vindkraftverk.MSB har information om vindkraftverk på sin hemsida.SNVIND bjuder in projektet att delta i deras räddningsövning, till havs iSöderhamn i maj-11. Nedan följer en sammanfattning av det arbete som SNVINDhar rapporterat om i projektet.Två Offshorevindkraftparker Storgrundet och Finngrunden planeras längskuststräckan Söderhamn-Gävle. Av detta skäl etablerades 2008 Södra Norrlandsutvecklingscentrum för vindkraftsupport, SNVIND i Söderhamn, med uppdragatt ta till vara de möjligheter och den regionala nytta som parkerna skapar.SNVIND ingår sedan 2009 som ett vindkraftcentrum i Energimyndighetensnätverk för vindbruk. Hamnarna i Söderhamns kommun är utvalda av exploatörenWpd att fungera såsom supporthamnar för vindkraftparkerna. I Söderhamnutbildas även sedan 2009 vindkrafttekniker, i en tvåårig YH-utbildning med ensärskild påbyggnad Offshore. I denna utbildning är Offshore arbetsmiljö, säkerhetoch övningar viktiga inslag.Tidigt diskuterades säkerhetsfrågornas organisatoriska och tekniskaförutsättningar. Ett första seminarium om arbetsmiljö-räddning genomfördes tidigt2009 med inriktning mot offshore. Simuleringar och räddning från vindkraftverkpå land övades även tillsammans med räddningstjänsten. 2011 genomfördes denförsta stora räddningsövningen i Norden i fullskala bl a från en övningsfyr ochmed samtliga berörda myndigheter och med studenter som deltagare.Räddningsövningarna har genomförts i samråd med MSB för att vara sårealistiska som möjligt och för att möjligheter och begränsningar i nuvarandelagstiftning skall kunna testas under så verkliga förhållanden som möjligt.SNVIND har även varit representerat i arbetsmiljöprojektets arbetsgrupp ochdärigenom har diskussionen om arbetsmiljö, säkerhet, räddningstjänst och vunnaerfarenheter förts tillsammans med branschens företrädare på ett konstruktivt sätt.Erfarenheterna från de riskbedömningar, räddningsövningar ochräddningstjänstsamtal som SNVIND hittills genomfört är följande:

Datum 10 (35)2013-01-11Det finns en tydlig skillnad mellan “möjliga framtida” insatser inomräddningstjänsten, som berör de tre faser där riskerna kan minimeras på det mesteffektiva sättet.A. Konstruktionsfasen där i stort de flesta risker kan konstrueras bort (där harsamhället idag relativt lite inflytande, jmfr brandskyddskontroll).B. Det löpande arbetsmiljöarbetet där både utbildning av teknikers egensäkerhet och möjlighet att rädda sig själva måste vara prioriterad. I detta skedekan en kvalificerad verksamhet innebära att räddningstjänstlarm kan undvikas(här måste industrin och samhällets myndigheter dela och samverka om detgemensamma inflytandet).C. En akut räddningstjänstinsats där samhället ställer stora resurser tillförfogande innebär ofta ett slags misslyckande för konstruktionsarbetet ocharbetsmiljöarbetet, jmfr diskussionen om framtida flygsäkerhet(samhället har fullt inflytande över insatserna men kan sannolikt inte i framtidenha särskilda räddningsstyrkor för vindkraft. Vindkraftrisker och insatser kommersannolikt att ingå som en ny viktig del i det vanliga räddningstjänstarbetet menhanteras enligt nuvarande lagstiftning).Lagstiftningen innehåller tillräckliga instrument för att räddningsinsatser skallkunna bli effektiva. Däremot är tillämpningen inte kommunicerad till de partersom skall göra beredskapsplanerna eller tillhandahålla resurser.Lokal kännedom är ofta avgörande för en snabb insats. Detta visar sig vara enmycket viktig faktor för att kunna göra effektiva insatser.En räddningstjänstinsats innebär att många myndigheter skall samverka, dettamåste övas för att det skall fungera smidigt.Även myndigheternas ansvarsområden för räddningstjänst/vindkraft är utreddaoch fastlagda men det behövs mer kommunikation för att både informera allaräddningstjänstrelaterade myndigheter och aktörer i landet om vad som gäller,samt om behovet av att öva tillsammans utifrån realistiska vindkraftscenarion. Detgäller särskilt alla de kommuner där vindkraftparker nu uppförs. SNVIND driverpå detta övningsarbete och MSB har byggt upp en särskild hemsida för vindkraftsom väl beskriver gällande förhållanden.Räddningsinsatser vid vindkraftparker kan behöva ske med särskild utrustningoch särskilt samband. Detta innebär investeringar som allaräddningstjänstorganisationer inte alltid kan bära på kort sikt.Det skall betonas att det är stor skillnad mellan det regelrätta arbetsmiljöarbetetoch räddningstjänstinsatserna. Det är inte bara olika lagstiftningar som gäller utan

Datum 11 (35)2013-01-11även resurserna som kan sättas in skiljer sig avsevärt. Tidsfaktorn som är heltavgörande för en räddningstjänstinsats är inte så viktig i arbetsmiljöarbetet, som ärmer inriktat mot att reducera risker och hitta organisatoriska modeller för attkunna undvika incidenter.Det är dock viktigt att arbetsmiljöarbetet inriktas inte bara mot anställdas hälsaoch arbete som i sig förebygger olyckor och räddningstjänstinsatser. Det måsteäven inriktas mot att vid behov underlätta en räddningstjänstinsats, om den integår att undvika.Samtliga berörda av räddningstjänstinsatser inom vindkraftparker måste hakännedom om Rakel systemet för samband och MSBs information om dettasystem.Landstinget och ambulanstransporterna har en mycket större betydelse än vad somtidigare varit känt. Detta beror bl a på att vindkraftparker normalt ligger långt frånnormala vägnät som ambulanser kan köra på. Detta gäller särskilt vintertid ochkan utgöra en kritisk tidsfaktor även om räddningstjänsten fungerar som tänkt.Även behovet av att göra en kvalificerad skadebedömning kan kraftigt försena ensjuktransport om den inte är övad och förberedd.Frivilliginsatser kan vara en kompletterande resurs som snabbt kan vara på platsdessutom med stor lokalkännedom. Det är dock oklart hur ansvarsbilden i så fallskall se ut just avseende insatser i en vindkraftpark.Det visar sig att just ett gemensamt lokalt planeringsarbete och sedangenomförandet av räddningstjänstens övningar är bra plattformar för detsamverkansarbete som är nödvändigt. Det är därefter enklare att kunna skapa denberedskapsnivå som erfordras om olyckan sedan är framme.Best practise;Det får nog förmodas att “Best practise” inte etablerats i Sverige ännu, för som turär så har vi varit förskonade från regelrätta och allvarliga “Vindkraftolyckor”. Detsom förekommit har varit olyckor som hör mer ihop med vanligt bygg- ochanläggningsarbete, än att de haft specifik karaktär av “vindkraft”.Det har inte gått att ännu etablera ett best practise utifrån ett avidentifieratincidentregister. Arbetet pågår men här föreslås att en mycket noggrann och välavstämd modell tas fram för detta, som branschen kan ställa sig bakom. SNVINDhar påbörjat detta arbete i dialog med MSB.Beträffande incidentrapportering så förekommer den utifrån redan etableradlagstiftning på arbetsmiljöområdet även om den inte är sammanställd i ett bredareeuropeiskt perspektiv så att några mönster eller aktuella trender kan urskiljas. Detdialogforum som skapats inom projektet har visat sig ovärderligt för att denna

Datum 12 (35)2013-01-11diskussion skall kunna nå fram till ett praktiskt användbart avidentifieratincidentregister.Best Practise idag skall knytas till operativ taktik för Sjöräddning ochFjällräddning, samt regelverken för säkerhetsarbetet inom flygsektorn. Där finnsomfattande erfarenheter av liknande tillbud och olyckor.Best practise torde även innefatta avvägningen mellan storlek på lokalräddningstjänst och park. Det kan vara en fördel att skapa särskildaräddningstjänstförbundsliknande organisationer just för avancerad räddning ivindkraftparker. Det är inte rimligt att tex alla Sveriges vindkraftkommuner skallha full 24 tim beredskap med erfaren räddningstjänstpersonal för avanceradräddning på hög höjd ex +100m i dåligt väder. SNVIND för dialog om olikasamverkansformer redan nu och vi återkommer i denna fråga under våren 2013.En sammanfattning av alla de delar som borde ingå i best practise kommerSNVIND att redovisa i en särskild rapport under våren 2013. Det är ett arbete somgenomförts tillsammans med MSB och FOI som även nu kompletteras mederfarenheter från regelrätta vindkraftolyckor i andra länder och deräddningstjänsterfarenheter som kan ligga till grund även för att utveckla detsvenska räddningstjänstarbetet.I bilaga 2 redovisas en checklista som lokal och regionala räddningstjänstaktörerbör arbeta utifrån. Den bygger på erfarenheter inte bara från egna övningar utanäven från ett stort antal samtal med vindkraftföretag i Danmark, England ochTyskland, som arbetat lång tid med att skapa fungerande och avanceradesäkerhetskulturer.Utvecklingen framöverEtt säkerhetscentrum med nödvändiga anläggningar för träning/övning håller nupå att byggas upp i Ljusne med inriktning mot att särskilt kunna träna, undervisaoch öva räddningstjänst som berör havsmiljön i Bottenhavet. Undervisning avövrig räddningstjänst på land ingår även i detta centrumarbete. Samverkanavseende effektiv räddning sker även med andra centra med mångårigaerfarenheter från arbete i Nordsjön och Nordatlanten så att räddningsverksamhet ide tre havsområdena runt Skandinavien täcks in.Planering för att i samverkan med lokala räddningstjänstorganisationer kunnagenomföra räddningsövningar i fullskala under 2014, 2015 och 2016, pågår.Samarbetet omfattar idag 9 parker i Sverige.Vindkrafttekniker utbildningen inom SNVIND kommer att kunna erbjuda kursersom är GWO certifierade och ett antal kompletterande utbildningssteg är möjliga.

Datum 13 (35)2013-01-11Den modell som SNVIND etablerat för räddningsverksamheten i samverkan medMSB inom det gemensamma projektet; Säkerhet i Vindkraft, presenteras i bilaga3.3.5 Arbetsgrupp/referensgrupp 2I denna grupp deltar säkerhetsansvariga från vindkrafttillverkare, vindparksägare,vindkraftparkbyggare och säkerhetsansvariga för några företag som arbetar på”site” med markförberedande arbeten, elarbeten och byggnad av vindkraftverk,även representanter från Arbetsförmedlingens nya vindkraftmöntörsutbildningdeltar.Arbetsgruppen/referensgruppen diskuterade vad som bör ingå i utbildningsväg förde arbetare som finns inom ett vindkraftparkområde. I bilagor visas någraexempel på dokument vid arbetsmiljö och säkerhetsarbetet av någrabranschföretag och Nordisk Vindkrafts ”Hälsa och säkerhetsguide” kompletterasmed information om deras arbetsmiljöarbete. Det togs även fram ytterligare tipspå arbetsmiljöpolicy och riskanalyser som använts vid olika arbetsplatser.Gruppens arbete har resulterat i en lista över prioriterade arbetsmiljöområdenasom redovisas nedan.3.5.1 Prioriterade arbetsmiljöområden för arbetare på ”site”.Alla arbetare på site bör ha kunskap om och veta vad som gäller för derasarbetsområde. Det svenska regelverket t ex Arbetsmiljölagen, Miljöbalken,Ordningslagen, Lag om skydd mot olyckor, Plan och bygglagen och EllagenÄgaren/Byggherren/Arbetsgivaren har huvudansvaret att se till att arbetstagaren ejutsätts för ohälsa eller olycksfall.I det Systematiskt arbetsmiljöarbete(SAM) bör information till arbetstagarnainnehålla arbetsplatsens handlingsplaner, arbetsmiljöplan och arbetsdelegation.Arbetsmiljöregler vid bygg och anläggningsarbete kräver att rollerna sombyggherre, ställföreträdare, BAS-P och BAS-U klargörs. Byggherren har detövergripande arbetsmiljöansvaret och utser i vissa fall ställföreträdare/uppdragsföretag som sen har arbetsgivarens ansvar vid fördelning avarbetsuppgifter etc. BAS-P ansvarar för planering och projektering och BAS-Uför utförande av arbetet.Även avtal med konsulter, entreprenörer, leverantörer kan förekomma där detförtydligas att de har arbetsmiljöansvar för de aktiviteter de utför.Ägaren/Byggherren/Arbetsgivaren formar säkerhetskulturen i sinarbetsorganisation och involverar alla verksamma företag inom arbetsområdet.Arbetsorganisationen formas för att upprätthålla en god arbetsmiljö genom

Datum 14 (35)2013-01-11regelbundna arbetsplatsmöten, riskanalyser, kontroller, erfarenhetsutbyten och därnoterade risker och möjligheter till förbättringar omedelbart tas omhand.För att detta skall fungera i vindkraftparkens arbetsområde, med många olikayrkeskategorier och olika nationaliteter och då detta är en relativt ny bransch iSverige, så har vi i detta projekt fått tips från företagen på olika rutiner, listor ochblanketter för att underlätta i arbetsmiljöarbetet. Ett av dessa exempel redovisas iavsnittet nedan, ytterligare några exempel redovisas i bilaga 2.3.5.2 Exempel på rutiner för arbetsmiljön på ”site” Ansvarig arbetslednings information om arbetsplatsens reglerooooooooArbetsledaren leder och ansvarar för den dagliga genomgången om deaktuella arbetsmomentenArbetsmiljöplanen delas ut och diskuteras. Riskhanteringslistorupprättas för de olika arbetsmomenten( Se exempel Arbetsplan Bockstigen och blanketten riskbedömning ibifogad fil 1, samt en arbetsplatsinformationfolder i fickformat ibilaga 2, samt Riskhantering-montage/resning torn bilaga 3)Muntliga/skriftliga arbetsplatsgenomgångar (engelska eller annatlämpligt språk) inför kommande arbetsmoment.Larmplan med aktuella telefonnummer, koordinater,utrymningsvägar, första-hjälpen-låda mmSpeciella arbetsmiljöfrågor för arbetsplatsen – behandlas särskilt t ex"Wildlife", kyla, till havs, mmFunktionskontroll av kommunikation, radio – telefon dagligen isamband med t.ex. morgonmöte(Se erfarenheter från Havsnäs Vindkraftpark i - Health and Safetyguidebifogad fil 4) Kontroller av fordon och arbetare till och från, samt på siteoooooGiltiga körkort /Giltiga certifikat för den arbetsuppgift som ska utförasHastighetsbegränsningarGodkända fordonAndra speciella regler – reglering av trafiken inom området- tillstånd,varningsljus, ej mobilsamtal under färd- ej rökning etc etcUtrustning av fordon inom arbetsområdet t exKrav på 4-hjulsdrift, snökedjor vid vinterväglag/halka, körning iextrema med- och motlut, hjälpfordon etc

Datum 15 (35)2013-01-11 Personligt ansvar och personlig skyddsutrustningoArbetsgivaren tillhandahåller arbetstagarens personligaskyddsutrustning, såsom hjälm, skyddsskor, synliga kläder (jacka,byxa, väst,) handskar, sele, eller annan CE-märkt skyddsutrustning Drogpolicyo Nolltolerans (Varje enskild har ansvar för sig själv och sinamedarbetare) Kost & hälsao Ansvarig arbetsledare ser till att alla får de raster och den vila somarbetstidslagen kräver. (Varje enskild har ansvar för sig själv och sinamedarbetare) Riskanalyser, metodbeskrivning & beredskapsplano För varje delmoment i arbetet görs riskanalyser enligt arbetsplatsensrutiner. Nya arbetsuppgifter kräver ny metodbeskrivning och nyriskanalys. Nya arbetsmetoder skall vara godkända av HSE-ansvarig.o Alla skall känna till beredskapsplanen om olyckor, skador, sjukdom,fara eller annan krissituation uppstår(Se tips på Riskanalys bilaga 5, Säker jobb analys, förenklad SJA bilaga 6) Riskområdeno Tunga & höga lyft - Avspärrningar och ev även inhägnad - Endastcertifierad personal inom områdeto Riskområdet skall vara upplyst enligt gällande normero Nedisning och risk för iskast - Gör riskanalys och undvik om möjligtriskområdet. Inom riskområdet: Hjälm är obligatorisk om man måstevistas där. Varna om riskerna för allmänheten, skyltar, bommar etc.Brandutrustning, Nöddusch/förbandslådao Ska finnas lättåtkomligt på siteLarmplan

Datum 16 (35)2013-01-11o Vindkraftverken namnsätts med koordinater, som lämnas till berördamyndighetero Larmnummer och koordinater skall finnas i varje vindkraftverk ochpå kartor över området.o Utrymningsvägar och uppsamlingsplatser är klart och tydligtutmärktao Larmplanen är väl känd av alla verksamma vid arbetsplatsen och allahar ett inplastat kort i fickformat med larmnummer, telefonlista tillhjälp- personer, förstahjälpen-fakta, stödfrågor vid arbetsplatsolycka,koordinaterna för vindkraftverken etc. ( se bilaga 2 Checklista föråtgärder vid större olyckor )3.5.3 Utbildningar för vindkraftsmontörer och installatörerI Sverige finns f n två utbildningar av vindkraftmontörer och installatörer,som bedrivs av utbildare på uppdrag av arbetsförmedlingen. En utbildningfinns i Strömsund och en i Piteå. Utbildningarna har identiskt innehåll.Utbildningarna omfattar 5 månaders studier, varav 1 månad är praktik.Innehållet i kursen redovisas i bilaga 4.3.5.4 Yrkeshögskoleutbildning till Vindkraftteknikerservicetekniker-vindkraftI Sverige finns Yrkeshögskoleutbildning för Vindkrafttekniker/servicetekniker för vindkraft etc. Det är en eftergymnasial utbildning medstatligt stöd och där deltagarna delvis läser på högskolenivå och definansierar sina studier med studiemedel/lån. I Sverige har det funnits 10liknande utbildningar. Kurserna ser lite olika ut för de olika utbildningarnaoch branschen har en stor möjlighet att påverka innehållet i utbildningarna. .Utbildningarna har vindkraftbranschföretag i sina ledningsgrupper ochledningsgrupperna beslutar om kursernas innehåll. En fjärdedel avutbildningen bedrivs som lärande i arbetet ute på företagen.Följande förslag på kursplan för yrkeshögskolornas arbetsmiljö- ochsäkerhetsutbildning har framkommit i detta projekt och förslaget hardiskuterats bland yrkeshögskoleutbildarna i landet och den har sänts ut tilldeltagarna i projektet för respons. För att kursplanerna skall gälla såbehöver varje ledningsgrupp besluta att den skall gälla i deras utbildning.

Datum 17 (35)2013-01-11Förslaget omfattar de olika momenten som projektet tycker skall ingå i ensäkerhetsutbildning för arbetare i vindkraftverk och vindkraftparkområden.Förslaget har presenterats vid olika möten/konferenser i landet.Förslag på Yrkeshögskoleutbildningskurs i Arbetsmiljö och säkerhet (40-YHpoäng – motsvarar 8 veckors( 40 dagars) heltidsstudier)KursmålKursen skall ge kunskap om Vindkraftarbetsmiljöns faror och möjligheter samthur man kan påverka egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk ochfysisk ohälsa och arbetsskador genom utbildningsmoment i egenvård, teamarbeteoch konflikthantering, fysisk träning och säkra lyft. Kursen skall också gekunskap om Arbetsmiljölagen (AML) och andra förordningar/föreskrifter. Ikursen ingår träning i riskanalys - och säkerhetsarbete genom kursmomentmotsvarande Bättre Arbetsmiljö( BAM) och Systematiskt Arbetsmiljöarbete(SAM). Kursen omfattar även moment och exempel på hur arbetsplatsernassäkerhetskultur påverkar arbetsmiljön för individ, företag och samhälle(MTO).Kursen ger kunskaper i Elsäkerhetsverkets föreskrifter för elinstallationermotsvarande momenten i ESA/ELSA-utbildningen. Kursen ger även kunskaper is.k. heta arbeten enligt Brandförsvarsföreningens föreskrifter och övning ibrandsläckning och räddning, samt kunskaper om arbete i kyla och värme. Ikursen ingår även omhändertagande av vanligt förekommande olycksfall genomträning i första hjälpen HLR och LABCDE inklusive hjärtstarter. Kursen gårigenom olika typer av säkerhetsutrustning och tränar deltagarna i riskanalysarbeteför arbete i vindkraftpark och/eller i vindkrafttorn. I kursen tränas deltagarna isäkerhets- och räddningsarbete för att trygga den egna och kollegors säkerhet vidarbete på höga höjder genom momenten i fallskyddsutbildningen/Basic SafetyTraining.Kursen kan byggas på med tilläggsdelar för specialarbeten till havs eller för arbeteutanpå torn, nacell eller vingar.Mål som deltagaren skall ha uppnått efter avslutad kursDeltagaren ska- känna till de risker som finns vid elarbeten och hur man skyddar sig motskador- känna till metoder för att begränsa elektriska- och magnetiska fält- ha kunskap om fysisk arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmiljönsbetydelse för individ, företag och samhälle- känna till lagar, bestämmelser och säkerhetsföreskrifter förvindkraftanläggningar samt kunna tillämpa dem i den egna verksamheten- ha kunskap om och kunna tillämpa Brandförsvarsföreningens föreskriftergällande s.k. heta arbeten

Datum 18 (35)2013-01-11- ha kunskap om arbete och säkerhet i kyla och värme- ha kunskaper om ergonomi och miljöfrågor inom området- förstå och kunna tillämpa gällande föreskrifter, lagar och förordningar försåväl nyinstallation som skötsel och underhåll av befintliga elanläggningar- ha kunskap om hur man kontrollerar sitt eget arbete genom "Kontroll föredrifttagning"- ha kunskaper i första hjälpen, HLR och LABCDE- ha kunskaper för säker användning av säkerhetsutrustning- kunna göra riskanalyser på ett kvalitetsmedvetet och säkert sätt- kunna utföra säkerhets- och räddningsarbete på hög höjdPåbyggnadsdelTilläggskurs för höjdarbete till havs med speciell modul för brand ochsjöräddning.Tilläggskurs även för specialarbeten på nacell, vingar och torn3.5.5 Miniminivå för en svensk arbetsmiljö ochsäkerhetsutbildning för arbetare i och nära vindkraftverkUtifrån arbetsgruppen/referensgrupp nr 2: s arbete har kursmomentsammanställts för att säkerställa att alla arbetare på site har en miniminivånär det gäller innehåll och omfattning och som bygger på svenska lagar ochregler för arbete i och nära vindkraftverk. Miniminnivån är som följer:Medicinsk kunskap; HLR, LABCDE + hjärtstarterSäkerhetskultur (MTO)Egenvård, kost, sömn, fysisk träning, kläder,kyla o värme, teamarbete, drogpolicyErgonomi, manuell hantering- lyftteknikLagar o föreskrifter Arbetsmiljölagen, AFS”Site-säkerhet” ESA/ELSA, BAM, SAM, Riskanalys, Arbetsplatsensrutiner, Larmplaner, telefonlistorHeta arbeten, brand-räddning-kommunikationFallskyddsutbildning; Basic Safety + ev tilläggFörslagen på Yrkeshögskolekurs och ingående moment iArbetsförmedlingens montörs/installatörsutbildningen har liknande innehålloch kan ses som en sammanhängande kurs som kan genomföras av desvenska utbildningarna och de motsvarar ovanstående minimikrav .

Datum 19 (35)2013-01-11I projektet framkommer att branschen utbildar/kompetensutbildarregelbundet sina anställda i olika arbetsmiljö och säkerhetsmoment och defår motsvarande innehåll genom olika kurser/utbildningar hos olikautbildningsanordnare. Detta vill vi rekommendera till alla företag somarbetar i vindkraftparkområdet.3.6 Arbetsgrupp 3 FallskyddsutbildningEn arbetsgrupp/referensgrupp bildades för att jämföra den utbildning som bedrivsinom Yrkeshögskoleutbildningarna, Arbetsförmedlingsutbildningarna och hos deolika verksamma utbildare i Sverige som branschen anlitar förfallskyddsutbildning för höghöjdsarbete i vindkraftverk. I Arbetsgruppen deltarnästan alla verksamma utbildare i Sverige.Gruppen väntade på riktlinjer från GWO, men då dessa ej såg ut att komma såbestämde gruppen att vi själva måste ta fram en svensk grundläggande nivå förden fallskyddsutbildning som projektet anser att våra vindkraftarbetare på höjdbör ha för arbete i Sverige. Under 2011 så jämfördes alla utbildningarna och ettförslag sammanställdes med de olika delarna som fallskyddsutbildningen skulleinnehålla. Detta förslag har varit ute på remiss till Arbetsmiljöverket och övrigaarbetsgrupper i projektet. När detta arbete var klart, så kommer GWO med sinstandard i början av 2012.Flera personer i arbetsgruppen deltog i de informationstillfällena som erbjöds iEuropa. Arbetsgruppen träffades igen för att sammanjämka ”vårt svenska förslag”med GWO-standarden och vi kunde konstatera att vi i många stycken hadejämförbar nivå och innehåll och att vi i några delar hade lite högre krav. Efterdenna genomgång så justerades texten i förslaget till följande förslag påfallskyddsutbildning för arbetare på hög höjd.3.6.1 Förslag på grundläggande svensk fallskyddsutbildning förvindkraftteknikerKursmålDeltagare ska få tillräckliga grundläggande kunskaper i gällande lagar ochförordningar för att kunna utföra säkert höjdarbeteDe ska få kunskap i handhavande, kontroll och skötsel, av personligskyddsutrustning och räddnings/evakueringsutrustning.I utbildningen ska deltagarna få kunskaper och färdigheter för att korrekt, tryggtoch säkert använda utrustningen vid arbete och vid räddning från höjd.Deltagarna ska kunna planera och riskbedöma de olika momenten i höjdarbetetDeltagarna ska få kunskap om:

Datum 20 (35)2013-01-11Hur man använder en personlig fallskyddsutrustning ochräddnings/evakueringsutrustningI detta arbete ingårkännedom om CE-märkning och relevanta krav i gällande standarder förfallskyddsutrustning, samt hur man kontrollerar att utrustningen uppfyllerrelevanta krav.kännedom om brister på utrustning som gör att den inte ska användas/kasseras,alternativt lämnas till kompetent person för besiktning.skötsel och förvaring av utrustningkännedom om kraven för godkända förankringspunktergenerell kunskap om suspension- eller hängtraumahur man planerar och utför räddning av kollega i ett vindkraftverkräddning/evakuering från höjdDeltagarna skall efter kursen uppvisa nödvändig och tillräcklig kunskap ikontroll och användning av personlig fallskyddsutrustning.kontroll och användning av räddnings/evakueringsutrustning.korrekt användning av förankringspunkter.att arbeta tryggt och säkert på höjdatt på ett säkert sätt utföra en räddning av kollegaatt på ett säkert sätt utföra en evakueringFörutsättningar för kursdeltagarnaKursdeltagarna måste ha ett giltigt "Läkarintyg" enligt svensk standard för mastochstolparbete i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller iarbetslivet: AFS 2005:6.Pedagogiska och praktiska villkorUtbildningen i Sverige sker på svenska, men med delar i utbildningen på engelskaoch med de engelska facktermerna.Minst 2 instruktörer vid varje kurstillfälle ( Behövs inte i den teoretiska delen)Max 8 deltagare/ 2 instruktörer (praktiska delen)Kurslängd 20 – 24 timmar fördelade på tre dagar.Förhållandet teori och praktiska övningar är 25% teori -75% praktikUtbildningen ska genomföras i en säker miljö där klimatpåverkan är minimal.Evakuering bör utföras från en minimihöjd på 15 meter, men nödvändigtvis intefrån ett vindkraftverk. ( GWO har 6,75 m)Lokaler och utrustning ska vara godkända och inspekteradeDen praktiska utbildningsplatsen ska ha en dagsaktuell riskanalys genomförd ochdokumenterad.

Datum 21 (35)2013-01-11Instruktörerna ska ha en godkänd och gällande instruktörsutbildning för dettaarbete.Certifikat / giltighetDeltagarna bedöms under kursens gång utifrån lämplighet och förmåga att arbetasäkert på höjd.Kursen avslutas med ett praktiskt och ett teoretiskt test.Det praktiska provet kan t ex bestå av räddning av kollega i stege och bedömasutifrån säkerhet och tidsåtgång.Godkända deltagare får ett intyg/certifikat som gäller i 24 månader i kombinationmed giltigt läkarintyg enligt ovan.RepetitionDet ska finnas möjlighet att förnya sitt intyg/certifikat genom att gå enrepetitionskurs om 1 dag innehållande praktiska övningar och ett praktiskt test,”Räddning av kollega i stege”.Möjlighet till komplettering.Kursen kan kompletteras med moment som motsvarar speciella situationer somt.ex. arbete offshore.Förslag till modulindelning av utbildningen redovisas i bilaga 5.

Datum 22 (35)2013-01-114 SammanfattningProjektet har haft uppdraget att- ta fram rutiner i samråd med bransch, arbetstagare och berördamyndigheter- säkerställa godkänd kompetens för el-arbeten och/eller arbete på höghöjd- att rutinerna är godkända och används (även i YH och AFutbildningarna)- att arbetet i Sverige på sikt överensstämmer med EU standardFöljande resultat kan sesRutiner för arbetsmiljöarbetet inom vindkraftarbetsområdet och någraförslag/tips på rutiner för riskanalys och systematiskt arbetsmiljöarbete harframkommit när det gäller arbetsmiljöarbete vid planering, uppförande ochdrift av vindkraftparker. Dessa rutiner kan användas och förfinasytterligare av företagen.Förslag på säkerställd godkänd kompetens för elarbeten och/ ellerarbete på hög höjd har presenterats.De olika tillverkarna, serviceföretagen och utbildarna har deltagit iarbetet med att ta fram en miniminivå för Sveriges vindkraftarbetarepå hög höjd. Förslaget på fallskyddsutbildning överensstämmer medGWOs standard och utbildas alla enligt detta koncept så garanterasminimikraven för arbetet på hög höjd och överensstämmer med nivåni Europa. Arbetsgrupperna i projektet har varit eniga då det gällerkompetens för elarbeten och här föreslås att alla arbetare som deltar iarbete där el förekommer skall ha elsäkerhetskompetensmotsvarande ESA eller ELSA-utbildning.Vårt förslag på minimikrav för arbetare i och nära vindkraftverkomfattar flera moment än vad GWO standarden tar fram.YH-kursplanerna har presenterats för YH-utbildarna, men sen återstårarbetet i varje utbildnings ledningsgrupp att diskutera innehåll ochomfattning och ev godkänna kursplanen.

Datum 23 (35)2013-01-11Referensgrupperna har i projektet uppgett att de villfortsätta samverka- via Svensk Vindenergi då det gäller rapportering av incidenter ochtillbud, samla uppslag till säkerhets- och arbetsmiljöarbete och genomdem fortsätta dialogen via HSE-rådet.- med Arbetsmiljöverket för att skapa vindkraftens svenska”guidelines”, som kan användas för att vidareutvecklaarbetsmiljöarbetet (ej i strid med EU regler naturligtvis) samt få ensamlad information på deras hemsida om vindkraft.- med utbildningarna i Sverige angående kursinnehåll för arbetsmiljöoch säkerhet och de nya GWO:s modulerna för höghöjdsarbete.- till att lokala och regionala lösningar skapas för erforderligaräddningstjänst-resurser och använda de tips som framkommit.Förslag och önskemål om fortsatt arbete fr o m hösten 2012:Kursplanerna fastställs och godkänns av utbildarna, AF, YH ochbranschen.Projektets delar redovisas på www.natverketforvindbruk.se ochuppdateras så snart något ändras eller ny information kommer.Rutiner tas fram för kommunernas räddningstjänstarbete.Ny film där de olika delarna i arbetsmiljö och säkerhetskursen ingårSäkerhetspärmen med grundläggande info delas ut till utbildningarna.Samarbete med vindkraftcentrum i landet och ”Vindfyr” för att spridainformation från arbetsmiljö och säkerhetsprojektet.

Datum 24 (35)2013-01-11Bilaga 1 Innehåll i Säkerhetspärm för arbetsmiljö ochsäkerhet i närheten av vindkraftverkI denna bilaga redovisas innehållet i den säkerhetspärm för arbetsmiljö ochsäkerhet i närheten av vindkraftverk, som Strömsunds kommun kommer att tafram under första halvåret 2013.1. Arbetsmiljö och säkerhet (kort historik från svenska regler och EU regler)Arbetsmiljöverkets lagar och förordningar- förtydligande, föreskrifter, -Roller och myndigheternas arbeteMaskindirektivet och Standariseringsarbetet ; EU-standard EN50308.Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete2. Människa – maskin i samverkan (psykologin i arbetsmiljöproblematiken)Maskin, teknik och organisation(MTO) - Arbetsplatsens säkerhetskulturFriskvård/Egenvård - Hälsa – Fysisk och psykisk hälsa, kost, sömn, fysisk träning,drogpolicyRisker, policy och planer- rutiner och regler på arbetsplatsenManuell hantering- Ergonomi- Lyfttekniker3. Arbetsmiljöarbete vid planering och uppförande av vindkraftsparkerNordisk Vindkrafts Säkerhetsbroschyr ”Havsnäs Windfarm –A guide on Healthand Safety” och andra exempel på arbetsmiljöarbetsplanerTillgänglighet till vindkraftsparker (i olika faser och arbetssituationer)Säkerhetszoner, regler och rutiner vid sitearbeteArbetsmiljöarbetet vid planering, uppförande och drift av vindkraftparkerExempel på riskbedömning och arbetsmiljöplan för vindkraftprojekt underuppförande4. Arbetsmiljöarbete vid drift, service och underhåll av vindkraftverk ochelsystem.Riskanalyser vidFel på vindkraftverk och omgivande systemLöpande underhåll, planerat underhåll, fel och olyckstillbudArbeten i och utanför en NacellTips på arbetsplatsrutiner5. Rutiner för rapportering och tillgänglig statistik (Sverige, EU, internationellt)Svensk Vindenergis information till branschföretagSvensk Vindkraftförenings tidning nr 2 2011 med tema Arbetsmiljö och säkerhetArbetsmiljöverkets informationMSBs rapportering

Datum 25 (35)2013-01-116. Arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbete i vindkraftsparker ochvindkraftverkFallskyddsutbildning och krav på vindkraftteknikerTilläggsutbildningar för specialister i vindkraftsparker och för bl a arbete till havsCertifieringarGWO –moduler7. Vindkraftarbete i kallt klimatIsbildning och vindkraftForskningErfarenheter från företag med olika system för att förhindra isbeläggning påvingar och tornExempel på varning till allmänhet som vistas i närheten av vindkraftverk8. Om olyckan är frammeMyndigheten för skydd och beredskap har på hemsidan www.msb.se samlatinformation angående Räddningsinsatser vid vindkraftverkTips till Räddningstjänst, vindkraftägare, projektörer, drift och serviceföretag påhur de kan träna samband före akuta insatser9. Avidentifierade exempel på “Best practise” i branschenBilagor: - AFS, Elsäkerhet, - Bildbilaga, - Havsnäsfilmen ” Från ide tillfärdig vindkraftpark” i CD-ficka längst bak

Datum 26 (35)2013-01-11Bilaga 2 Exempel på rutiner i arbetsmiljöarbetetI projektet har vi fått tips från företag på olika rutiner, listor och blanketter somkan underlätta arbetsmiljöarbetet. Ett urval av dessa redovisas nedan.Förslag på innehåll i arbetsplatsinformationsfolder

Riskhantering – inventering och bedömningDatum 27 (35)2013-01-11

Säker jobb-analysDatum 28 (35)2013-01-11

Datum 29 (35)2013-01-11

Datum 34 (35)2013-01-11Bilaga 5 Förslag till modulindelning i svenskfallskyddsutbildning för vindkrafttekniker1 InledningSäkerhetsföreskrifter och rutinerFaciliteterKursens upplägg och målBedömning.2 LagstiftningGlobal och Nationell3 HelseleKorrekt anpassningKontroll och besiktningDokumentationUnderhåll.4 Vertikala fallskyddssystemLagkravKorrekt monteringDokumentation.5 FalldämparlinaLagkravKorrekt infästningFallindikator.Dubbel och enkel falldämparlinaGodkända förankringspunkterVikten av att alltid använda ett fallskydd.6 PositioneringslinaKorrekt infästning i selenHur man använder denPositionering för att lämna händerna fria för arbete.Positionering för att förhindra fallAnvända positioneringslinan som avlastning7 Back-up system under övningTyper av back-up system.Olika maximala vinklar som är tillåtna.Godkända förankringspunkterVikten av att använda back-up system.Förslag till modulindelning(Den inbördes ordningen av modulerna kan variera.)8 Praktiska övningarAllmän förståelse och korrekt användning av komplett fallskyddsutrustning.9 Work Shop, risker och faror.Att arbeta säkert på hög höjdFörebygga riskerSuspension trauma10 RäddningsutrustningNedfirningsdonets funktion

Datum 35 (35)2013-01-1111 RäddningsövningarHantering av nödsituationer i vindkraftverk.Säker och korrekt räddning.Korrekt användning av räddningsutrustning12 Evakuering från höjdEvakueringsutrustningens olika delarSäker och korrekt evakuering.Förbered utrustning för användning,Säkert utförande13 UtvärderingSammanfattning och utvärderin