Miro rakkrar romani - Tema Modersmål - Skolverket

Miro rakkrar romaniJag talar romani – Lärobok i svensk romani, modersmål för resande i SverigeDen här boken har jag skrivit för att kunna föra vidare vårt språk – svensk romani – till minabarn och för att hjälpa andra resandebarn och ungdomar att utveckla sitt språk. Svensk romaniär ett rikt språk med många ordvariationer, men det är numera få personer som talar det tillvardags. Risken är därför stor att det kommer att försvinna, om inte vi som är unga går in föratt lära oss av dem som fortfarande har kunskaper i detta språk. Som en hjälp har jag skrivitner ord och uttryck och försökt skriva enkla texter. För detta arbete har jag fått stöd från Myndighetenför skolutveckling.Mina egna kunskaper i svensk romani är begränsade och jag talar inte det spontant, menjag har hört det talas från det jag var liten. Oftast skedde det när släkt och vänner till minaföräldrar var samlade i vårt hem och de vuxna berättade sina historier. Jag tyckte att det härvar spännande och frågade nyfiket vad de olika orden betydde. Redan då märkte jag, att t.ex.pappa använde ett visst ord medan andra personer kunde använda andra ord för samma sak.Det ena var inte mer rätt än det andra, utan det var bara naturligt att man uttryckte sig påolika sätt. Jag lärde mig också många ord genom sånger och senare även genom dikter.När jag fick egna barn ville jag föra vidare dessa språkkunskaper till barnen och det vardå jag upptäckte, att jag behövde stöd i form av nerskrivna anteckningar. En av de viktigasteförklaringarna till att kunskaperna i vårt språk är så begränsade är ju att det inte finns en endabok på vårt språk!Det jag nu gjorde var att vi samlades hela familjen,fyra generationer, och jag frågade mer systematisktvad olika saker heter på romani och hur manuttrycker sig på detta språk i olika sammanhangoch skrev ner detta. Sedan tog jag kontakt meddåvarande Skolverket och där möttes jag av ettstort intresse. Jag hade nog inte riktigt förståtthur betydelsefullt det här arbetetvar och vad det innebär att varaansvarig för den första lärobokeni vårt språk. Självhade jag skrivit ner orden”som de låter” med ”svenskstavning”. Men jag hade intevarit konsekvent. Nu har jagfått hjälp med stavningen frånforskaren Kari Fraurud. Honhar lyssnat på hur jag uttalarorden och utifrån detta har viMiro rakkrar romani 3

Nadia ta lenders dad mattjarNinna hunkar nevoniljal. Kam hunkar tattro. Tjirkloarna giaran rukket. Miro ta miros dad bessjar ta mattjar. Miro dikkrarpreta bessja med miros dad. Tjavon stanassjar pre drommen.

Babb Bal BakkrobakkrobabbbalbrissjaRandra nav ninna B an?Ex. Baro, bersj, biståkk ...12Babb Bal Bakkro

Natalie hunkar dukkaloAn dives kammar Natalie avat fann dukkalohispan.Dojj kammar dukkalomussjen dikkat preNatalies sjunloar ta chib for Natalie hunkade dukkalo.Natalie hunkar dukkalo 13

SjeroSo assjar:jakk, men, bal, mojj, chib, danen, nasika, sjunnlo, pannelika, nasikaDejjans jakker hunkar kaloa ta mojjen hunkar lolo.14Sjero

TruppoSo assjarbelsingbuladummogustringmussingpikkopiropirslingrintasiasjerovasjtnTruppo15

Romnins isingardikklokållivar; strekklingarrekkla, plastraisingramsa; sassjanuttaskonja; pampusji; kirakkretinsaledika16Rominis isingar

Romnir pre drommenRomnir jar pre drommen, lender kammar diklo pre sjeros te isingar.Jekk romni kammar korba.Ta jekk romni kammar jekk nukko pre vasjten.

Tikkno bekknareMiro kammar pre an jekk buro ledika.Miro bekknar dikklor. Jekk baro lolomollar baro lill.Jekk tikkno blavno mollar pansjläng.So tjinnar diro?

Jinner ta loverSiffror Jinner Pengar Lover1 jekk enkrona lokk2 dy femma bemla3 trin tia tissa4 star tjugolapp bissj5 pansj femtiolapp pansjläng6 sinkus hundralapp baro lill7 efta tusenlapp tova8 okto9 enja10 desj11 desjjekk12 desjdy13 desjtrin14 desjstar15 desjpansj16 desjsinkus17 desjefta18 desjokto19 desjenja20 dydesj30 trindesj40 stardesj50 pansjdesj60 sinkusdesj70 eftadesj80 oktodesj90 enjadesj100 enja ta desj1000 jekk millJinner ta lover 19

Vossar hunkar romanoromanotjejtjavoromjuvilatjejromni20Vossar hunkar romano

Vorsnos nataSo bjussar diro?Miro bjussar Maria.So purano hunkar diro?Miro hunkar desj bessjt.Kammar diro pralar ta penjor?Miro kammar dy pralar, Tommy hunkar desj-dy bast,ta Olle hunkar okto bast, ta jekk penja li bjussar Anna,li hunkar trin bast. Lis sjaranav hunkar ”tikknoa”.Vorsnos nata21

Vorsnos natadaddakkripenjapraldakkridejjdakkridaddadesskedejjdadesskedadnukkonukkonukkodakkripraldadesskepraldakkripenjadadesskepenjanataVorsnos hunkar jekk baro nata. Dadesskedadenhunkar baroast purano tradera rom. Lohunkar oktodesj bast. Tiknoast hunkar mirostikno penja, li hunkar trin montrar.Miro dikkrar but miros kamli dakkridejj.Dakkridejj dikkrar but miron.22Vorsnos nata

Dre miro mussjiMander ledde dirodre miro mussjita smekte diro tsjik ta pennte:Miro kamleske nii honkar diro miros.Diros kressos mander passjatdre jekk mottscho asjter rupp,dudibarr ta barvalobarr assjarninna maskar lengero.I min famnJag tog dig i min famnoch smekte din kindoch sade min älskadenu är du min.Dina lockar jag lagti en dosa av silverdiamanter och pärlorfinns också bland dem.Författare Urban StåhleDre miro mussji / I min famn 23

BurokerSo grässjon dikkar diro?Kakkni, tjirklo, gurmi, grej, bölo, kalon, bakkro, jukklo, pappni?

CampingSo kerar diros an niljal?Vorsnos tradrar våddring ta vorrdina to campingen.

Bastens tjirorNevoniljalNiljalJiv tjiroHöst26Bastens tjiror

Skolan agrarVri hunkar höst.Skolan agrar.Miro dikkrar pre jar an skolan.Miros bono kompis bjussar Kalle.Miro dikkrar drabbla.Miro dikkrar tji pre brissja.Skolan agrar27

So hunkar kambanan?Kambanan hunkar trin.Kambanan hunkar pansj preall sinkus.Kambanan hunkar desj an dy.Kambanan hunkar okto.Lav ninna Kkorbaklisingkangariakakknikretinsakavring28So hunkar kambanan? / Lav ninna K

DivesHarr jar diro uppre?Miro jar uppre kambanan efta.Harr agrar skolan?Skolan agrar kambanan enjata pandra kambanan trin.Harr jar diros ta sutar an belven?Mander jar ta sutar miros kambanan desj.Dives 29

Romens isingarbiståkkerstardiadummaskirotromannikktirakk; kirak; skonja;gadförresavalijakkersambunahoffserjimmernuttarekkla30Romens isingar

Pre stannjaRomens hoffser hunkar kaloa.So hunkar farbe pre los gad?So hunkar farbe pre diros nutta?Pre stannja 31

Vri hunkar brasjanojakkjukklojinnjaggJiv32O Hansi thaj i Greta

TjökklanetVri jivar.Dri an tjökklanet hunkar tattro.Jaggen kattjar an härttan.Assjar jekk sikkrepa preall tafflanet?Pre puan assjar matta.Pre vantan assjar makling.So dikkar diro pre maklingen?Tjökklanet 33

Miro dikkrar kavringPeka på rätt bild! Kan du inte alla orden titta i ordlistan.Aro, ballvass, bannika, brialt/vrialt, gullepa, kasing, killgås,lånn, maro, musta, varo, kill, smeltana, markli, tjaj, mass,goj, sumni, sällivani, pani, gullotudd34Miro dikkrar kavring

KillgåsKillgås 35

LoverloverlibralolomuronlillSo but mollar lolomuron?Dolle mollar dydesj lokk.Välltrar miros kinna dy liter?Ehe.Kammat lattjot.Dokka mander stardesj lokk.36Lover

An tjinnepanNinna välltrardiros kinna …anger, angersjerobåbbarbrolhärilarlolomuroamorkojamuroapabb, pabbetreppanisvadd

Lav ninna MmaromaklingmasskramojjmattjoFyll i romska orden för fågel, ko, katt, höna, kalv och gris.JUKKLO38Lav ninna M

Taven– Lattjo dives, miro hunkar Ronny. Miro välltra rakkra to Lenny.– Lattjo dives Ronny, Lenny hunkar tji kere.– Harr avar lo kere?– Lo pennade kambanan sinkus.– Belven. Penna to lo Miro tavat.– Ehe. Belven.Taven39

So bjussar diron?nägglonukkonuttaMiron bjussar Jasmine, so bjussar diron?Jenny bjussar miron.Nadias nukko bjussar Robin.Ehe, Robins dejja bjussar Nadia,ta los dad bjussar Tony.40So bjussar diron?

So boddrar diro?So boddrar diro?Miro boddrar ando foro Linköping pre Storgatan pansj (5).Hunkar doj jekk baro ker?Tji, doj hunkar jekk tikkno perno ker ninna kalo buddan.So boddrar diro?Randra so diros buddrar!Randra jekk lill to diro dakkridejja fann niljal tradera!I amparatitsa pe o graško 41

Lave ninna O ta PpabboktopanipåsstapussjemollPani agrar preall P.Tjavo pandrar ninna O.Okto agrar ta pandrar ninna O.pannelikaRanda nav ninna P-an?Piro, pirsling, pappni…,42Lave ninna O ta P

Rassjos rekkla hunkar kaloruvrekklarassjorukkGrön Gulo Blavno Lolo Härma Kalo PernoHunkar ruven perno? Tji, lo hunkar härma.So farbi kammar rassjos rekkla?Hunkar kangarian perno?Rassjos rekkla junkar kalo 43

Miro dikkrar tji sapp!sappsiastrekklingar; kållivarsambunaHunkar diros trassj pre sapp?Tji, miros dikkrar tji pre sapp!So grässjo dikkrar diro?Miros dikkrar pre greijar, jukkloar ta masskrar.Kammar diro jekk grej?Tji, men manda kammar jekk masskra. Navet hunkar Misse-Pusse.44Miro dikkrar tji sapp!

Lav ninna TtabbermangertafflatjurotavtjavotjärmoTjavon kammar jekk baro penja.Li hunkar Eva.Eva kerar kavring to tjavon an tjökklanet.”Kniv” bjussar ”tjuro”.So bjussar ”sked” ta ”gaffel”?So hunkar: Groffa, härttan, kakkav, mustatjärvare, mustabädd, pannelika?Lav tinna T 45

Vårsnos purano vardon46Vårsnos purano vardon

Vårsnos nevo våddring hunkar barovalijakkervalingväjsta/tjurovåddringDaden kirrade jekk nevo våddring.Lester dikkrar pre ter tradja.Miro dikkrar pre te tradja ninna grej ta vurdo.Vårsnos nevo våddring hunkar baro 47

Grejbetselbogträ (på sele)drarfölgrimmahavrehingsthästhästbytehästskohästsvanshästtäckehöhöskynke, hölakanhötappistadig hästpiskaremtygriderseleselkroksallsto, märrsäckvallackåker, körsalvari, savalissetålkariggarkuromarpinalånggastgrastgrejgrejparepapettloporiasargakasskassplakta, kassplaktan eller plaktatkassvassjtebåjaskirontjukknijelänkklirsinjagrejanglostannjagrassnigoningskingrad grejtradar48Grej

Natalis grejNatali klir an lis grej.Natalis grej 49

MusikLorens Brolin föddes 1818. Han växte uppi en musikalisk familj i Skåne och han blevtidigt mycket skicklig på att spela fiol. Fem avhans söner blev också duktiga fiolspelare. Denmest berömda är Carl Lorensson som 1910på riksspelstämman på Skansen blev utseddtill Sveriges duktigaste spelman. DragspelarenCalle Jularbo är en annan känd musiker somockså var resande.Malik Faltin Fredriksson är en ung resande som är en duktigrappare. Som refräng till sin långa rapp om sin släkt har hananvänt en gammal traditionell sång.Romano shavo, Romano tjejpattja to Devlasavo devla hilprar kej!Romano shavo, Romano tjejpenna to sas manushneuvo divus avas kej!Romska kille, romska tjejtro på Gudså hjälper han oss!Romska kille, romska tjejsäg till allt folketden nya dagen kommer!50Musik

Tjejen spekkrar gitarrMiro gijjar ta spekkrar synt. So spekkrar diro?Tjejen spekkrar gitarr 51

Ronny skriver egna sångerJag hunkar romanoStuglös jar jag,fann ker to ker ensam eller med andratycker min lott är hård,att så rotlös vandra,men jag har ensam valt mitt livfritt från höga herrars direktiv.Inte så att jag flyr,men min korta tid är så dyr.Jag hunkar romano,jag hunkar romano,friheten har jag i mitt liv.Jag hunkar romanojag hunkar romano,friheten har jag i mitt blod.52Ronny skriver egna sånger

Jag sjunger mina sångerför dom som vill höra på,för sinnen som är öppna,sinnen som är på.Jag vandrar mina vägarletar efter perspektiv,låter aldrig någon sägahur jag ska leva mitt liv.För jag hunkar romano,jag hunkar romano,friheten har jag i mitt liv.Jag hunkar romano,jag hunkar romano,friheten har jag i mitt blod.Ronny Lindberg-LundinRonny skriver egna sånger 53

BulanMiro hunkar Jasmines tarnoaste pral, ninna dänkrade mander pukka harr. Miros ledde manderssjara nav ”Bulan”.Kavva sommaren ninna mander honkade star bast purano ta vossas assjade tjakkesasstjirovri ninna bessit vårrdinan. Vossas assjade an Halmstad pre Tylösands kronocampning, ta männgos vårrdina stedde duri fann receptionen tele mot stranden. Deja, miros pralar ta penjor tamander honkade kere, daden assjade vri ta bekknade.Miro hade lett jekk nävo baro pikkovoddroisar tjakke dikkades vri tjakke Mussepigg,tjakke miro lekte ninna an förtältet. Deja mi pennade to miro sass tjiro ta stila mander så temiro tjii kattjar mander.Ninna mustat kjärvat nassjtat så ledde deja mustatjärvaren taskulle dokka kavva an vorrdinan, dolle nav lessjto pukkade to miro var.....le tji an härttan!Kavva hunkar tattrot. Ta so pattjar essnos miro kerade?Jo mander nassjade to härttan ta bessjade miro tele pre härttan!!!! Deja mi sjunnade te mirogolade, for golade kerade mander. Deja mi avade vri fann vårrdinan ta riggrade nikkli mirosfann härttan.Li ledde mander pre all pikkon ta nassjade appre drommento receptionen ta tavade to dukkalohisspan.Lender passjade dre mander pre dukkalohisspan ta miro bliddrade doj butterdivesar.Lender dokkade miros drabb tjakke mander tji tålde kavva drabb kerade så te mandernästan mulade.Ta tjakke bakko hunkar så kerade miro dova. Ta sass mander kammar hunkar jekk tjinnpre Bulan tjakke miros tjisarstil avar te mukka. Ehe, kavva assjade pukkepa pala mander leddemiros sjaranav Bulan.Robin ”Bulan” Rosengren54Bulan

MukhaloTjakkes stilo ta mukhalotta ta paschalot dolle honkarte suta dre bannsanpre nevo dabbat khastta dikka oppre pallakhev dretakklanet.Mander jurar bedeske dudtjakkes riggra miro goschvalopate suna ta prinssjate mander nii konkar kajta aschar jekk aschter sass asjterdova baroa dre sarstileske kammora.FridfulltSå lugnt och fridfulltoch vilsamt det äratt ligga i ladanpå nyslaget höoch skåda uppmot springa i tak.Jag såg stjärnors ljussom stämde mitt sinnatt få drömma och kännaatt jag nu finns till ochvara en del av det storai evighetens rum.Författare Urban Ståhle

Vinatta hunkar fest sass ratan

En fars berättelseJag heter Birger Rosengren. Jag är mycket stolt över att min dotter har fått äran att göra dennaromanibok, som jag hoppas skall betyda mycket för vårt folk. Jag har ytterligare tre döttraroch tre söner. Jag har även en fjärde son som tyvärr har gått bort ifrån oss, frid över hansminne! När jag växte upp hos min farmor och farfar var det annorlunda mot hur det är idagatt växa upp som resande, eller som vi själva kallar oss ”dinglare”. Det var annorlunda påbåde gott och ont och på många olika sätt.Hemma hos farfar och farmor, eller Herdinius Rosengren och Selma Lindgren som var derasnamn, hände det saker hela tiden, folk kom och gick hela dagarna och man drack kaffe och åtmat och en del övernattade, andra inte. En tanke som slagit mig som vuxen är, att det aldrigvar några ”buroar” (icke-resande) som hälsade på oss, mer än när skolan eller som det då hettebarnavårdsnämnden kom för att kontrollera oss. Annars var det mest den egna gruppen manumgicks med och det blev lite kluvet för oss barn. På morgonen skulle man till skolan och integrerasmed ”burobarnen” och man hade bara ”burolärare”. Man kände sig väldigt vilsen ochutanförskapet gjorde sig påmint så gott som varje dag. Och varje dag fick man höra, att manvar ”en tattarunge” som alla skulle passa sig för och som ingen ville leka med.När skolan var slut för dagen kändes det skönt att få komma hem till sin egen miljö igen,där man kände sig trygg och lugn. Jag minns att de vuxna alltid satt och pratade, ofta sattmännen i ett hörn och kvinnorna i ett annat. Vi pojkar satt så osynliga vi kunde vid männen,för att kunna ta del av deras berättelser som kunde handla om allt från affärer och nyheter tillgamla minnen. När jag tänker tillbaka på detta idag så förstår jag, att detta var en slags utbildningi vårt språk och i vår kultur som vi barn fick och som vi menar att våra barn ska ha rätttill även idag.Jag älskade att sitta och lyssna på farfar när han vitt och brett berättade om det som hanhade varit med om i livet, både sorgsna och lyckliga händelser. För att inte tala om den glädjehan spred omkring sig när han berättade om de goda affärer han hade lyckats med! Extra stoltvar han när han berättade om hästköp och hästbyten och om vilka knep han använt sig av.Åren gick och jag kom mer och mer in i samhället och jag fick ”burokamrater” som jagtyckte bra om. Nu stod jag helt plötsligt och kände mig lite vilsen på ett annat sätt! - Varje årnär det var dags för skolavslutningen stod farfar och farmor med bilen och husvagnen på gatanoch lärarna hann knappt säga ”Sommarlov” innan vi var på väg. Som tonåring med mångakamrater kändes det inte alls lika roligt att lämna stan, som det var när man var riktigt liten.Men sommarresorna innebar också en annan, ”ny skola”. Vi slog läger i olika städer och platserrunt om i Sverige och jag fick lära mig hur man försörjer sig på försäljning och hantverk.Fast sen blev det så igen att ju äldre man blev desto mindre och mindre tog det emot att åkaut när sommarn kom. Man visste att när man kom ut på campingarna, så träffade man alltidmassor av dinglare där och vi dinglarbarn och ungdomar hade roligt tillsammans. Somrarnagick otroligt fort och det var lika sorgligt för oss allihop, när vi var tvungna att vända hem tillskolan igen.58En fars berättelse

Skolan var man tvungen att sköta, annars fick hela familjen problem med myndigheternaoch det var man mycket rädd för. Samtidigt menade de äldre att om vi utbildade oss, så skullevi få det bättre i livet än vad dom hade det.Den värme jag kände hemma hos min farmor och farfar kommer jag aldrig att glömma, ejheller den trygghet och glädje jag kände där, fast vi bodde omodernt och många personer i ettrum och kök. Allt som jag lärt mig där, har jag försökt lära mina barn, och lite tror jag nogatt jag har lyckats med, när jag ser mina barn engagera sig i sådana saker som denna bok ochi andra romska frågor. Då får jag förhoppningar om att med våra insatser och med samhälletshjälp kommer dinglarkulturen och vårt språk att leva vidare.But bahi ta but loshipa sass romanoa.Birger Rosengren

MinigrammatikPersonliga och demonstrativa pronomenHär har vi tagit med några vanliga former av personliga och demonstrativa pronomen.Alla former används inte helt likt av alla talare och det finns också former som inte ärmed här; variationen är stor när det gäller pronomen.jag, mig miro, miron, mander min miros, mirons, manders;mi (efterställt ex. deja mi,'mor min')du, dig diro, diron din diros, dironshan, honom lo, lester hans los, lestershon, henne li hennes lisden, det lester dess lestersvi, oss vossas, vorsnos vår vossas, männgosni, er essnos, ersnos er essnos, ersnosde, dem lender deras lendersden, det; den kava; kavva kavas; kavvashär, det här; härden, det; den dova, dolle dovashär, det här; därSubstantivSubstantivens böjning i genitiv – När något hör till något eller någon.Natalies mammaPojkens cykelNatalies dejjRomanotjavons stanasjareAdjektivExempel på adjektivböjning.(doj) baron tjejen(doj) barona tjejenaden stora flickande stora flickorna60Minigrammatik

aro stor baroare större baroast störsttikkno liten tikknoare mindre tikknoast minstbuno modig bunare modigare bunast modigastPrepositioner och andra ”småord” (slutna ordklasser)att te konj/partikelav, bakom, efter asjter prepborta bortri advfrån fann prepför, eftersom for prep/konjhemma kere advhär, hit ninna, ninga advi, (på) an; ando prepin, inne andre; dre, dri advnej; inte; ingen etc. tji interj; adv; pronja, javisst ehe interjmed ninna, ninga prep/advner, nere tele advnu ninna, ninga advnär harr, karna konjoch ta konjpå pre; (an, ando) prepsom, såsom tjakke advtill to preptillbaka, kvar pala advunder tella prepupp, uppe appre; uppre advut, ute vri advvad so pronöver preall prepMinigrammatik 61

VerbBöjning i tempus (tidsformer).Nutid –presensDåtid –imperfektFramtid –futurumNegationMiro assjarMiro hunkarMiro tradarMiro assjadeMiro hunkadeMiro tradadeMiro hunkar teMiro hunkar te tradraMiro tji assjar losjanoMiro tji assjade losjanoMiro tji hunkar te lissjanoJag ärJag är, jag skaJag åkerJag varJag varJag åkteJag kommer att vara/blirJag ska åkaJag är inte lyckligJag var inte lyckligJag ska inte bli lyckligOrdkunskapEtt bra sätt att öva in ”nya” ord är att göra egna tematiska ordlistor. Nedan finns ettexempel på sådant som finns i ett rum. De här orden är hämtade från ordlistorna idenna bok. Vid en sådan listning kan du kanske fylla på med flera varianter av orden(synonymer). Eller så känner kanske du till ord som inte finns i denna bok. Vi hittadeexempelvis inget romaniord för tak. Känner du till något sådant ord?vägggolvtakdörrfönsterstolbordsoffa, sängkudde, bolsterfilt, täckelakan, även tygstyckemattalampatavlavanta, vantanpuan; puvanbudd, budden; budaglanan, glananen; valingstammlo, stammlontafflan, tafflanetbissa, bissan; littra, littran och voddro, voddronbolvina, bolvinan; färnisa, färnisanisle, islenplakta, plaktanryssno, ryssnonbommal, bommalin; sikkrepamakling, maklingen62Minigrammatik

Romsk-svenskordlista

Aagraran; andoandre; dre, drianger, angernangersjero, angersjerotappre; upprearo, arotasjar; assjarasjteravarbörjari, påin, innekålkålhuvudupp, uppeäggärav, efter, bakomkommerBbabb, babbetbakkro, bakkrotbal, baletballvass, ballvassetbalo, balonbannika, bannikanbarobast, bastetbekknarbellka, bellkanbelsing, belsingenbelvenbessjarbissa, bissanbiståkk, biståkken; bistokk, bistokkenbjussarblavnobliddrarboddrar; buddrarbolvina, bolvinanbommali, bommalinbortribotar; båttarbrasjanobrasjarbrialt, brialtenbrissjarbrol, brolnbudd, budden; buda, buddanskäggfår, lammhårfläsk, skinkagris, svinpannkakastorårsäljerekorremagekväll(en)sittersoffa, sängstövelheterblåblirbor, leverkuddelampabortabetarkallfrysagrötregnarpotatisdörr64Romsk-svensk ordlista

ula, bulanbullo, bullonbunoburo, buronburoker, burokeren; burokeretbutt, buti, butbåbb, båbben; bobb, bobbenbåjaskiro, båjaskironbölo, bölonbak, rumpabjörnmodigbonde, icke romsk manbondgårdmycketbönaistadig hästtjur, oxeCchib, chiben; chibettunga, språkDdad, dadendadeskedad, dadeskedadendadeskedejj, dadeskedejjendadeskepral, dadeskepralendado, dadondakkri, dakkrindakkridad, dakkridadendakkridejj, dakkridejjendan, danen; danj, danjendardejj, dejja, dejjandikkardikklo, dikklondikkrardirodives, dive; divusdojdokkardolledovadrabblar; drabbrardrabbrika, drabbrikandre; dri; andredromm, drommendukkalodummaskiro, dummaskirondummo, dummondänkarfar, pappafarfarfarmorfarbrorfarbror, morbrormormorfarmormortandräddmammaserhuvudduk, sjaletttycker om, älskardudagdärgerden, detde, domläsertidningin, innevägsjukvästryggtänkerRomsk-svensk ordlista 65

Eeheessno, ersnosja, javisstniFfakkrarfalattj, falattjn; falattjenfannfenister, fenisteret,flussa, flussanforkki, forkkinforforo, foronfrekkar; puttjarfärnisa, färnisanförresa, förresanarbetar, jobbarvantefrånglas (material, t.ex. fönsterglas)bäck, ågaffeleftersomstadfrågarkuddehandskeGgad, gaden; gadetgaja, gajangijarglanan, glanan; glanatglas, glasetglindar, glindan; glindatgoj, gojengolargoning, goningengrassjni, grassjningrast, grastengrej, grejengrejanglo, grejanglongrejparepa, grejparepatgrillo, grillongroffa, groffangrässjo, grässjongullepa, gullepatgullotoj, gullotojengullotudd, gullotuddengulogurmi, gurmingustring, gustringengårrno, gårrnonskjortaicke romsk kvinnasjungerfönsterglasspegelkorvskrikersäckstohingsthästselkrokhästbytegrillgrytadjursockersötsaker, godismjölk, sötmjölkgulkofinger; ringål66Romsk-svensk ordlista

Hhaning, haningenhannal, hannalenharrhoffser, hoffsernahonkar; hunkarhuba, hubanhunkar tehäril, härilenhärmahärtta, härttan; hätta, hättanbrunnborst, kvastnärbyxorärmössakommer attärtagråspis, ugnIisar, isarnaising, isingenisle, isel, islenkläder, klädsel, dräktklänningfilt, täckeJjakk, jakketjarjelänk, jelänken; jälenketjimmernutta, jimmernuttanjinn, jinnepajinnarjiv, jiven; jivetjona, jonatjukklo, jukklonjuver, juvernögagår, promenerarremtygskinntröjasiffraräknasnösprit, brännvinhundlusKkab, kabenkakkav, kakkavankakkaven, kakkavenenkakkni, kakkninkalokalon, kalonenkam, kammenkambana, kambanankamlikammarkangaria, kangarianmatkaffepannapannahönasvartkalvsolklocka, urkär, älskadharkyrkaRomsk-svensk ordlista 67

karkarnakas, kasenkasing, kasingenkass, kasset; kassenkassplakta, kassplaktan; -plaktatkassvassjte, kassvasstjen; -vasstjetkastrilja, kastriljankattjarkavring, kavringenkavva; kavakellarker, keretkerarkerekill, killetkillgås, killgåsenkirak, kirakenkirall, kirallenkirrarklensko, klenskonklirklising, klisingenkorba, korbankretinsa, kretinsat; kretinsenkromma, krommankuro, kuron; kurotkuttikålliva, kållivankärja; kerrjaäternärlusosthöhöskynkehötappkastrullbränner, eldarmatden, detdansargård, hem, husgörhemmasmörsmörgåssko, kängaostgörträskoridernyckelkorgförklädekoföllitetstrumpaelak; fulLladikk, ladikkenlaffa, laffanlakklattjolav, lavetledika, ledikanlenderlerlesterlitoffel, sandalladaargbra, snäll, roligordväskadetar, griper, fården, dethon68Romsk-svensk ordlista

libra, libranlill, lilletlittra, littranlololololomuroa, lolomuroatlond, londetlosjanolover, lovernalunsarlånggast, långagastenlånn, lånnetplånbokpapper, betygsoffa, sänghanrödlingonsaltglad, lyckligpengarhörhavresaltMmakling, maklingenmarkli, marklinmaro, marotmarpina, marpinanmass, massetmasskra, masskranmatti, mattinmattjarmattjo, mattjonmen, menenmengarminka, minkanmiromojj, mojjenmollarmontra, montranmularmuroa, muroanmussing, mussingenmusta, mustatmustabåbb, mustabåbbenmustabädd, mustabäddenmustatjärvare, mustatjärvarentavlakaka, tårtabrödgrimmaköttkattsto, märrfiskarfiskhalsarbetar, jobbarklocka, urjagmunkostarmånaddörbär, även lingonarmkaffekaffebönakoppkaffekokareNnarta, nartannasika, nasikannassjarfamiljnäsaspringerRomsk-svensk ordlista 69

nata, natannevoniljal, niljalenninga; ninnanitja, nitjannukko, nukkotnutta, nuttannägglo, nägglonsläktnyvår, sommarnu, här, hit, med m.m.åker, äng, fältbarnkofta, tröjaigelkottOoktoåttaPpabb, pabbetpalapampusji, pampusjinpandrarpani, panitpannelika, pannelikanpappni, pappninpattjarpava, pavanpenja, penjanpennarpernopettlo, pettlonpikko, pikkonpilla, pillanpiro, pironpirsling, pirslingenplakta, plaktan; plaktatplastra, plastranporia, porianpral, pralenprepreallprejsarpuan, puanitpuro, puronpurom, puromenpussjemoll, pussjemollenputtjar; frekkaräppletillbaka, kvarskostänger, låservattenpannagåstrorflaskasystersägervithästskoaxel, skuldra, ryggmössabenfotlakan, tygskynkejacka, kappahästsvansbrorpåöverbetalargolvgammal man, icke romsklökloppafrågar70Romsk-svensk ordlista

puvan, puvanetpåssta, påsstangolvblommaRragustarrakkli, rakklinrakklo, rakklonrakkrarramsa, ramsanrandarrassjo, rassjonratti, rattinrattlarrattlepa, rattlepat; rattepanrekkla, rekklanreppani, reppaninriggarrinta, rintanroj, rojenrubbmåfti, rubbmåftinrukk, rukketruv, ruvenryssno, ryssnontrollaricke romsk flickaicke romsk pojketalar, pratarkjol, klänningskriverprästnattregnarregnjacka, kappa, rockkålrot, rotfrukt, rovadrarbröstskedsnusdosa av silverträdvargmattaSsalvari, salvarisen; savalissambuna, sambunansapp, sappensarga, sargan; sargatsass, sassassja, sassjansastasetålka, setålkan; setålkatsia, siatsikkrepa, sikkrepansimlo, simlonsinja, sinjan; sinjatsiro, siron; sirotsjero, sjerot; sjeronsjunnlo, sjunnlotskingrad grejbetselpipaormhästtäckeall, allt, alla, helakjolsvagbogträ (på sele)hjärtalampamaskselesjö, havhuvudöravallackRomsk-svensk ordlista 71

skonja, skonjanskräjdo, skräjdon; skräjdotsmeltina, smeltinansosoralospekkrarstammlo, stammlonstanasjarestanassjarstanja, stanjan; stanjatstardia, stardiansteddarstikkling, stikklingenstilarstillo, stillotstrata, stratanstrekkling, strekklingenstråtarstärnus, stärnusensumni, sumninsutarsvadd, svaddetsällivani, sällivaninskokanin, haregräddevadstarkspelarstolcykelcyklarstallhattstårstrumpatystar, lugnarfängelsegatastrumpatar, griper, fårkattsoppa, vällingsoverpäronsillTtatabbermang, tabbermangentafflan, tafflanettattrotav, taventavarteejsateletellatellahoffser, tellahoffsernatellanutta, tellanuttantikknotirakk, tirakkentjakketjakksjero, tjakksjerottjej, tjejenochtändstickabordvarmtelefonringer, telefonerarmorgon(en)ner, nereunderunderbyxorundertröjalitensko, kängasom, såsomkålhuvudflicka (romsk)72Romsk-svensk ordlista

tjitji dukklotji soralotjinn, tjinnen; tjinnettjinnartjinnepa, tjinnepantjirklo, tjirklontjiro, tjirontjontjukkni, tjukknia; tjukknintjuro, tjurontjutto, tjuttontjyllanotjärmo, tjärmontjärvar; tjervar; kärvar; kervartjökklan, tjökklanettotradrar; tradartrassjtrissartromannikk, tromanikkentruppo, truppontuddtugalotämm, tämmentärno, ternonej, inte, ingen, inget, ingafrisksvagärrköpermarknadfågel (även kanin)tidmånadpiskaknivbröstkallmaskkokar (lagar) matköktillåker, kör, reserräddträffarkäppkroppmjölk, sötmjölkledsenland, bygd, traktungUuppre; appreupp, uppeVvalijakker, valijakkernavaling, valingenvanta, vantanvaro, varotvassjt, vassjtenvassjtdikklo, vassjtdikklonvinatta, vinattanvoddro, voddronvorrdina, vorrdinanvorsnos; vossasglasögonfönsterväggmjölhandhanddukjulsoffa, sänghusvagnviRomsk-svensk ordlista 73

vrivrialt, vrialtenvrissjarvurdo, vurdonvåddring, våddringenväjsta, väjstanvälltrar; voltrar; vantrarvärri, värrinut, ute,grötregnarvagnbilknivvill, önskarfärg74Romsk-svensk ordlista

Svensk-romskordlistaKelderash – Ordlistor 75

Aall, allt, alla, helaarbetar, jobbarargarmav, efteraxel, skuldra, ryggsass; sasfakkrar; mengarlakkmussing, mussingenasjterpikko, pikkonBbak, rumpa bula, -nbarnnukko, nukkotbenpiro, piron; pirotbetalarprejsarbetabottar; båttarbetselsalvari, salvaririsen; savalisbetyg, papperlill, lilletbilvåddring, våddringenbjörnbullo, bullonblirbliddrarblommapåssta, påsstanblåblavnobobuddrabogträ (på sele)setålka, setålkan; setålkat;setolkabondgårdburoker, burokeren, burokeretbor, leverboddrarbordtafflan, tafflanetborst, kvashannal, hannalenbortabortribra, snäll, roliglattjobrorpral, pralenbrunnhaning, haningenbränner, eldarkattjarbrödmaro, marotbröstrinta, rintan; tjutto, tjutton; tjuttotbyxorhoffser, hoffsernabäck, åflussa, flussanbär; lingonmuroa, muroanbönabobb, bobben; båbb, bobbenbörjaragrar76Svensk-romsk ordlista

Ccykelcyklarstanasjare, stanasjarenstanassjarDdagdansarde, domden, detdjurdrardudär, detdördörrdives; divekellarlenderlestergrässjo, grässjonriggardirodojmularbudd, -en; buda, -n, -ar, -rnaEekorreelak; fulbellka, bellkankärrja, kerrjaFfamiljfar, pappafarbrormorbrorfarfarfarmorfarbror, morbrorfilt, täckefinger; ringfiskfiskarflaskaflicka, romskflicka, icke romskfläsk, skinkafotfriskfryserfrågarfrånnarta, nartandad, dadendadeskepral, dadeskepralendakkripraldadeskedad, dadeskedadendadeskedeij, dadeskedeijendadoisle, isel, islengustring, gustringenmattjo, mattjonmattjarpava, pavantjej, tjejenrakkli, rakklinballvass, ballvassetpirsling, pirslingentji dukklobrasjarfrekkar, puttjarfannSvensk-romsk ordlista 77

fulfågelfår; tar emotfår, lamm (även get)fältfängelsefölfönsterförklädekärrja, kerrjatjirklo, tjirklonlerbakkro, bakkrotnittja, nittjan; nitjastillo, stillotkuro, kuron, kurotglana, glanan, glanat; valingkretinsa; kretinsat; kretinsanGgaffelgammalgatagerglad, lyckligglas, (glasmaterial)glasglasögongolvgrillgrimmagripergris, svingrytagrågräddegrötgulgår, promenerargård, hem, husgåsgörforkki, forkkinpurano; puronostrata, stratandokkarlosjanofenister, fenisteret; fenisterenglas, glasetvalijakket, valijakkernapuan, puanet; puvangrillo, grillonmarpina, marpinanlerbalo, balongroffa, groffanhärmasmeltina, smeltinanbrialt, brialten; vrialtgulojarkere, keretpappni, pappninkerar; kirrarHhalshanhandhanddukhandskeharmen, menenlo, lestervassjt, vassjtenvassjdikklo, vassjtdikklonförresa, förresankammar78Svensk-romsk ordlista

harehatthavrehela; all, allt allahemmaheterhingsthjärtahonhundhushuvudhuvudduk, sjaletthårhär, hithästhästbytehästskohästsvanshästtäckehöhönahörhöskynkehötappskräjdo, skräjdonstardia, stardianlånggast, långgastensass; saskerebjussargrast, grastensia, siatlijukklo, jukklonker, keretsjero, sjerotdikklo, dikklonbal, baletninna, ningagrej, grejengrejparepa, grejparepatpettlo, pettlonporia, poriansarga, sargan, sargatkass, kassetkakkni, kakkninlunsarkassplakta, kassplaktankassvassjte, kassvassjtenIi, på an; andoigelkottnägglo, nägglonin, inneandre; dre, driingen, inget, ingatjiistadig hästbåjaskiro, båjaskironintetjiJja, javisstjacka, kappajagjobbarjuleheplastra, plastran; rekklamiromengar; fakkrarvinatta, vinattanSvensk-romsk ordlista 79

Kkaffemusta, mustatkaffebönamustabåbb, mustabåbbenkaffekokaremustatjärvare, mustatjärvarenkaffepannakakkaven, kakkavenenkaka, tårtamarkli, marklinkallbrasjano; tjyllanokalvkalon, kalononkanin, hareskräjdo, skräjdonkappa, jackaplastra, plastran; rekklakastrullkastrilja, kastriljankattmasskra, masskran; stärnuskjolsassjakjol, klänningramsa, ramsan; isingklocka, urkambana, kambanan; minkakläder, klädsel, dräkt isar; isingarklänningramsa, ramsan; isingknivtjuro, tjuron; väjstakogurmi, gurmin; krommakofta, tröjanutta, nuttankokar (lagar) mattjärvar, tjervar, kärvar, kervarkommeravarkommer atthunkar tekoppmustabädd, mustabäddenkorgkorba, korbankorvgoj, gojenkostarmollarkropptruppo, trupponkuddebolvina, bolvinan; färnisa, färnisankvarpalakväll(en)belvenkyrkakangaria, kangariankålanger, angernkålhuvud angersjero, angersjerot, -n; tjakksjero, -tkålrot, rotfrukt, rova reppani, reppaninkäpptromannik, tromannikkenkär, älskadkamliköktjökklan, tjökklanetköpertjinnarköttmass, masset80Svensk-romsk ordlista

Lladalakan, tygskynkelampaland, bygd, traktledsenlingonlitenlitetloppalugnarluslycklig, gladlåserläserlöklaffa, laffanplakta, plaktan, plaktanetbommali, -n; sikkrepatämm, tämmentugalololomuroa, lolomuroattikknokuttipussjemoll, pussjemollenstilarjuver, juvern; kaslosjanopandrardrabblar, drabbrarporom, puromenMmagemammaman, icke rommarknadmaskmatmattamjölmjölk, sötmjölkmodigmormorfarmorgonmormormunmycketmånadmärrmössabelsing, belsingendejj, dejjanburo, burontjinnepa, tjinnepansimlo, simlon; tjärmokab, kaben; kavringryssno, ryssnonvarot, varottudd; gullotuddbunodakkri, dakkrindakkridad, dakkridadenteijsa; teessjadakkrideij, dakkrideijenmojj, mojjenbutt; but, butimontra, montran; tjonmatti, mattin; grassjni, grassjninpilla, pillan; hubaNnattnej, inte, ingen, inget, ingaratti, rattintjiSvensk-romsk ordlista 81

ner, nereninu, hit, här, mednynyckelnärnäsateleessnos; ersnosninga; ninnanevoklising, klisingenharr; karnanasika, nasikanOochordormosttalav, lavetsapp, sappenkasing, kasingen; kirall, kirallenPpannapannkakapapper, betygpengarpipapiska, verbplånbokpojke, romskpojke, icke romskpotatispratarprästpåpäronpannelika, pannelikan; kakkavenbannika, bannikkanlill, lilletlover, loverna; lillsambuna, sambunantjukkni, tjuknia, tjukkninlibra, librantjavo, tjavonrakklo, rakklonbrol, brolinrakkrarrassjo, rassjonpresvadd, svaddetRregnregnarremtygriderrockroligrotfruktrovaryggräddrattlepa, rattlepan; brissjabrissjar; rattlar, vrissjarjelänk, jelänken, jelänketklirrekkla, rekklan; plastralattjoreppani, reppaningreppani, reppanindummo, dummon; pikkodar; trassj82Svensk-romsk ordlista

äknarrödjinnarlolo; värriSsaltsandalseleselkroksersiffrasillsittersjuksjungersjö, havskedskinntröjaskjortaskosko, kängaskrikerskriverskäggsläktsmeknamnsmörsmörgåssnusdosa av silversnällsnösockersoffa, säng,solsomsommarsoppa, vällingsoverspegelspelarspis, ugnspringersprit, brännvinlond, londet; lånnladikk, ladikkensinja, sinjan, sinjatgrejanglo, grejanglondikkrarjinn, jinnepasällivani, sällivaninbessjardukkalogijarsiro, siron, sirotroj, rojenjimmernutta, jimmernuttangad, gaden, dadetpampusji, pampusjin; skonjakirak, kiraken; tirakkgolarrandar; randrarbabb, babbetnata, natansjaronavkill, killetkillgås, killgåsenrubbmåfti, rubbmåftinlattjojiv, jiven, jivetgullepa, gullepatbissa, bissan; littra, littrankam, kammentjakkeniljal, niljalensumni, sumninsutar; domnarglinda, glindan, glindatspekkrarhärtta, härttan; hättanassjarjona, jonatSvensk-romsk ordlista 83

stadstallstarkstosto, märrstolstor, storastrumpastårstänger, låserstövelsvagsvartsystersäcksägersäljersängsötsaker, godisTtalar, pratartandtar, griper, fårtavlatelefontidtidningtilltillbaka, kvartjur, oxetoffel, sandaltrollartrorträdträskotunga, språktycker om, älskartygskynke, tygstycketystar, lugnartårta,kakatändstickatänka, tänkerforo, foronstanja, stanjan, stanjatsoralograssjni, grassjninmatti, mattin; grassjni, grassjninstammlo, stammlonbaro, baroa, baronakålliva, kållivan; strekkling, stikklingsteddarpandrarbistokk, -en; biståkk, -ensasta; tji soralokalopenja, penjangoning, goningenpennar; pukkarbekknarbissa, bissan; voddrogullotoj, gullotojenrakkrardan, danen; danj, danjenler; stråtarmakling, maklingentav, taventjiro, tjirondrabbrika, drabbrikantopalabölo, bölonladikk, ladikkenragustarpattjarrukk, rukketklensko, klenskonchib, chiben; chibetdikkrarplakta, plaktan, plaktanetstilarmarkli, marklintabbermang, tabbermangendänka, dänkar84Svensk-romsk ordlista

Uunderunderbyxorundertröjaungupp, uppeutetellatellahoffsertellanutta, tellanuttantärno, ternoappre; upprevriVvad, hurvagnvallackvantevargvarmvattenvivill, önskarvitvår, (årstid)vägväggväskavästsovurdoskingrad grejfalattj, falattjenruv, ruventattropani, panitvossas; vorsnosvälltrar; voltrar; vantrarpernonevoniljal, nevoniljalendromm, drommenvanta, vantanledika, ledikandummaskiro, dummaskironÅåker, kör, reseråker, äng, fältålårtradrar; tradarnittja, nittjan; nitjagårrno, gårrnonbast, bastet; basjt, basjtetÄäggängäppleärärrärtaäteraro, arotnittja, nittjan; nitjapabb, pabbethunkar, honkar; assjartjinn, tjinnen; tjinnethäril, härilenkarSvensk-romsk ordlista 85

Öögaöraöverjakk, jakketsjunnlo, sjunnlotpreall86Svensk-romsk ordlista

Djelem, djelemDjelem, djelem, lungone dromensamaladilem bakhtale RomensaDjelem, djelem, lungone dromensamaladilem bakhtale RomensaAi Romale, Ai ChavaleAi Romale, katar tumen avenle tserensa bakhale dromensa?Vi man sas ek bari familiyaTai mudardya la e Kali LegiyaAi Romale, Ai ChavaleAven mansa sa lumniake RomaKai putraile le Romane dromaAke vryma, ushti Rom akanaAme khutasa mishto kai kerasa!Ai Romale, Ai ChavaleJag har vandratVart än min vandring mig på jorden bärmöter jag lyckliga romer därVart än min vandring mig på jorden bärmöter jag lyckliga romer därOh Romale, Oh mitt folkHur kom ni hit, oh, säg hur gick det tillmed era tält på lyckliga vägar?Ack även jag har haft stor familjmen den försvann i utrotningslägerOh Romale, Oh mitt folkKom alla romer, nu framåt vi gårvägen till framtiden vidöppen stårKom alla romer nu i samlad gruppNu är det dags, nu reser vi oss upp!Oh Romale, Oh mitt folkZarko Jovanovic skrev denna sång 1969 på sin romska varietet. Melodinbygger på en traditionell romsk kärlekssång. Sången antogs som romernasnationella hymn på den första romska världskongressen i London 8 april1971.Tolkning till svenska av Gunilla Lundgren.Sången finns numera i olika språkversioner och med skilda stavningar.Här återger vi den utifrån den version som finns i antologin Bi kheresko bilimoresko – Utan hus utan grav, Wahlström & Widstrand 2002 samt versionersom finns på webbsidan http://www.romani.org. Ännu så länge finns deninte i en resanderomsk version.