ÅFS 102/2008 - Ålands landskapsregering

312År 2008. Nr 102En detaljplan i Mariehamn kan även benämnasstadsplan.25 §Antagandet av detaljplanDetaljplanen antas och ändras av kommunfullmäktige.Fullmäktiges beslutanderätt kan helt ellerdelvis överföras till kommunstyrelsen, byggnadsnämndeneller till annan nämnd ellertjänsteman som bereder planärenden.26 §Detaljplanens innehållNär en detaljplan upprättas ska en antagengeneralplan följas och hänsyn tas till de beslutoch rekommendationer som landskapsregeringenutfärdat eller fattat med stöd av 11 §.När en detaljplan upprättas ska kommunendessutom se till att1) marken utnyttjas på ett ekonomiskt ochekologiskt hållbart sätt,2) trafiken, energiförsörjningen, vatten ochavlopp, avfallshanteringen samt brand- ochräddningsväsendet kan ordnas på ett säkert ochändamålsenligt och med tanke på miljön, naturresursernaoch ekonomin hållbart sätt,3) det skapas en trivsam, trygg och sund livsmiljösom även är tillgänglig för personer medfunktionshinder,4) särskilt den bebyggda miljön och landskapetvärnas och används på ett ändamålsenligt sätt,5) estetiska och kulturhistoriska värden intepåverkas mer än vad som är nödvändigt,6) det finns tillräckligt med mark för lekplatser,parker eller andra områden som lämpar sigför rekreation och att det i eller i nära anslutningtill tomter som bebyggs med lokaler för daghem,skola eller liknande verksamhet finns tillräckligtmed plats för lek och utevistelse samt7) skälig hänsyn tas till befintlig bebyggelse,bestående äganderättsförhållanden, fastighetsgränser,servitut, hävd och andra omständighetersom kan inverka på genomförandet av planen.Närmare bestämmelser om innehållet i detaljplanenges i landskapsförordning.27 §Utformning av detaljplanenDetaljplanen presenteras på en baskarta iskalan 1:2000 eller större. Kartan ska utvisa1) gränserna för det detaljplanerade området,2) gränserna för de olika områden som ingår idetaljplanen,3) de allmänna eller enskilda ändamål förvilka mark- eller vattenområden är planeradeatt användas,4) omfattningen av byggandet på de olikaområdena och tomterna samt5) principer gällande byggnadernas läge ochvid behov byggnadssättet.Till detaljplanen hör även planbeteckningaroch planbestämmelser.Till detaljplanen fogas en planbeskrivningdär den information som behövs för att bedömaplanens mål, motiven till lösningarna samt dessverkningar presenteras på ett sätt som närmarebestäms genom landskapsförordning.I detaljplanen kan de planbestämmelser utfärdassom behövs för att uppnå planens syfteoch de krav som ställs på dess innehåll när detdetaljplanerade området bebyggs eller annarsanvänds. Ska något område eller någon byggnadskyddas för att bevara stads- eller landskapsbilden,naturvärden, befintlig bebyggelse, kulturhistoriskavärden eller andra särskilda miljövärden,kan bestämmelser om detta utfärdas idetaljplanen. Markägaren har rätt till kompensationom skyddsbestämmelsen vållar denneolägenhet som inte är ringa.I detaljplanen kan även de bestämmelser sombehövs för att skydda byggnader och föremålsom avses i landskapslagen om skydd av kulturhistorisktvärdefull bebyggelse tas in.28 §Detaljplanens rättsverkningarVid markanvändning och byggande ska bestämmelsernai en antagen detaljplan följas.I detaljplanen kan uppförandet av en ny byggnadförbjudas under högst tre år om det ärnödvändigt för genomförandet av planen.29 §Förbud när detaljplan upprättasNär frågan om att upprätta eller ändra endetaljplan har väckts för ett område kan kommunenutfärda byggnadsförbud på området. På ettområde med byggnadsförbud är också rivning ochåtgärder som förändrar landskapet tillståndspliktigapå det sätt som bestäms i 70 §.Byggnadsförbud gäller också på ett områdedär en detaljplan eller detaljplaneändring harantagits till dess beslutet har vunnit laga kraft.6 kap.Planläggningsförfarande30 §Hörande i beredningsskedetNär en plan utarbetas ska andra kommuner,myndigheter, juridiska personer och enskildasom berörs av förslaget ges tillfälle till samrådoch att yttra sig antingen skriftligen eller muntligennär det är ändamålsenligt med tanke påplanens syfte och betydelse.

År 2008. Nr 102 317området, men bara till den del det omfattas avden aktuella planen.58 §Begränsning av inlösnings- ochersättningsskyldighetenKommunen, kommunalförbundet, landskapeteller staten befrias från inlösnings- eller ersättningsskyldighetom området genom en ändringav detalj- eller generalplanen kan användaspå ett sätt som medför skälig nytta för enskildabehov och frågan om inlösnings- eller ersättningsskyldighetenännu inte har avgjorts genomett beslut som vunnit laga kraft.När inlösnings- eller ersättningsskyldighetenavgörs beaktas inte de ändringar i ägarförhållandenaoch fastighetsindelningen som har inträffatefter att detalj- eller generalplanen antagits,om inte ändringarna har gjorts för attgenomföra planen.59 §Inlösningsförfarande ochbestämmande av ersättningFullgör inte kommunen, kommunalförbundeteller landskapet sin inlösningsskyldighet, harsakägare rätt att framställa yrkande enligt 85 §i expropriationslagen. Också i övrigt iakttasexpropriationslagen när inlösen verkställs ellerersättning bestäms med stöd av denna lag.Kan en antagen men ännu inte lagakraftvunnenändring av en plan eller tomtindelning eller enpåbörjad fastighetsförrättning inverka på expropriationsförfarandetfår inlösnings- eller ersättningsfråganinte avgöras förrän planändringeneller tomtindelningen vunnit laga krafteller fastighetsförrättningen avslutats.11 kap.Ersättning för genomförande av generalplaneroch detaljplaner60 §Gatuområde för vilket ersättning betalasKommunen är skyldig att betala markägarenersättning för gatuområde som enligt 50 § övergåri kommunens ägo om det överlåtna områdetsareal överstiger 20 procent av den mark ägareninnehar på det detaljplanerade området i frågaeller såvida dess yta överstiger våningsytan förtomt som får bebyggas på markägarens återståendemark inom det av detaljplanen berördaområdet. När ersättningsskyldigheten bestämsbeaktas inte områden som i detaljplanenavsatts till jord- och skogsbruksområde ellervattenområde.Vid beräkningen av ersättningens storlek tilllämpasersättningsgrunderna i expropriationslagen.I andra fall än sådana som avses i 50 § ärkommunen skyldig att betala markägaren ersättningenligt de i expropriationslagen stadgadeersättningsgrunderna.Markägaren har dock inte rätt till ersättningför mark enligt 48 § på vilken det finns en enskildväg som har bestämts vid en lantmäteriförrättningeller använts under lång tid eller för marksom ägaren avsatt till väg i samband med planmässigtbyggande, om marken i detaljplanen äravsatt till gatuområde.61 §Ersättning för genomförande av detaljplanerMarkägaren har rätt till ersättning för byggnader,träd, planteringar och anläggningar påområden som övergår till kommunen.Om överförandet av ett område till kommunensom enligt 60 § 1 mom. inte ska ersättasvållar markägaren skada såsom förlust av tomteller grustäkt och detta med hänsyn till omständigheternaanses vara oskäligt, ska kommunenersätta skadan. Ersättning ska även utgå om enrätt som hänför sig till området förfaller ochdetta vållar innehavaren av rätten skada.Olägenheter eller skador som genomförandetav en detaljplan orsakar markägaren är kommunenskyldig att ersätta så snart omfattningenav skadan fastställts.62 §Upphörande av rättigheter som hänförsig till gatuområdenNär ett gatuområde enligt 50 § övergår i kommunensägo, förfaller inteckning, panträtt, rättighetsom gäller enskilda vägar, arrenderätt,sytning, skogsavverkningsrätt och rätt tillmarktäkt eller andra jämförbara rättighetersom hänför sig till området. I samband med attett gatuområde bildas till fastighet kan detbestämmas att arrenderätt ska förbli i kraft,om det inte försvårar användningen av områdetsom gata. Andra särskilda rättigheter eller servitutförblir i kraft, om de inte upphävs vidförrättningen. Ovanstående gäller också när ettområde inom ett i 50 § avsett detaljplaneområdesom redan tidigare är i kommunens ägo ochhar anvisats som gatuområde bildas till allmäntområde. Ett gatuområde som bildats tillallmänt område får användas för trafik trots attvägrätten upphört att gälla.Om den registerenhet, till vilken det i 1 mom.avsedda gatuområdet hörde, svarade för en fordranoch till områdets ägare betalas ersättning,

318År 2008. Nr 102har innehavaren av fordringen samma rätt tillersättningen som han eller hon hade till registerenheten.Kommunen är skyldig att ersättaskada som orsakas innehavaren av en rättighetpå grund av att rättigheten som hänför sig till ettgatuområde som redan tidigare tillhört kommunenupphör att gälla.63 §Bestämmelser om ersättningKommunen och markägaren kan ingå avtalom genomförande av detaljplan samt om ersättningar.Ingås inget avtal om ersättning avgörssaken enligt bestämmelserna i expropriationslagen.Avtal om genomförande av detaljplan samtom ersättning binder även fastighetens senareägare.12 kap.Allmänna förutsättningar för byggande64 §Allmänna krav på tomterEn tomt ska vara tekniskt och funktionelltlämplig för sitt ändamål och utanför planeratområde minst 2000 kvadratmeter stor, såvidainte byggnadsnämnden av synnerliga skäl tillåterbebyggande på en mindre tomt.Vid anordnande av tomter ska hänsyn tas tillstads- eller landskapsbilden samt till naturochkulturvärdena på platsen. Tomten ska anordnasså att betydande olägenheter för omgivningeninte uppkommer och att risken för olycksfallbegränsas. Personer med funktionshinderska kunna komma till bebyggelsen och på annatsätt använda tomten om det är möjligt medhänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt.Bestämmelser om avståndet mellan olikaslags byggnader och fastighetens eller tomtensgränser utfärdas genom landskapsförordning.På ett detaljplanerat område avgörs tomtenslämplighet i detaljplanen.65 §Krav på byggnader och deras placeringByggnaderna ska utformas och placeras på ettsätt som är lämpligt med hänsyn till stads- ellerlandskapsbilden och som leder till minsta möjliganegativa miljöpåverkan.Byggnaderna ska uppfylla grundläggandekrav på bärförmåga, stadga och beständighet ikonstruktionerna, brandskydd, ventilation ochfuktskydd, hygien, möjligheten att hantera avfall,miljö- och hälsoskydd, användningssäkerhet,bullerskydd, energihushållning och värmeisolering.I byggnader som innehåller lokaler dit allmänhetenhar tillträde och på allmänna områdenska enkelt avhjälpta hinder mot lokalernasoch platsernas tillgänglighet och användbarhetför personer med funktionshinder undanröjasi enlighet med bestämmelser som meddelatsmed stöd av denna lag.Byggnaden ska vara lämplig för sitt ändamålsamt vara lätt att reparera och underhålla.Vid reparationer och ändringar ska byggnadensegenskaper och särdrag samt byggnadenslämplighet för den planerade användningenbeaktas. Ändringar får inte leda till att säkerheteneller hälsan för dem som använder byggnadenäventyras.Särskilda värden ur historisk, kulturhistoriskeller estetisk synpunkt, som grundas påfackmässiga bedömningar, ska skyddas.13 kap.Lov och tillstånd66 §BygglovBygglov krävs för att1) uppföra byggnader,2) göra tillbyggnader,3) inreda eller använda byggnader eller delarav byggnader för väsentligen annat ändamål ändet för vilket byggnaderna senast har använtseller för vilket bygglov har lämnats,4) göra väsentliga ändringar av byggnadersfasader eller tak,5) göra väsentliga ändringar av byggnader påsätt som påverkar konstruktioner eller anordningarför stadga eller säkerhet och6) uppföra eller bygga om eldstäder, rökkanalereller hissar i byggnader samt byte av bränslei värmepannor så att förbränningstemperaturenväsentligt höjs.Byggnadsnämnden kan bevilja bygglov för entillfällig byggnad för högst fem år. En tillfälligbyggnad behöver inte uppfylla alla de krav somställs i denna lag på en byggnad och dess konstruktioner.Byggnaden ska dock uppfylla degrundläggande kraven på hållfasthet, brandskyddoch hygien.67 §Bygglov för konstruktioner och anläggningarBygglov krävs för uppförande, placering, uppställandeeller fast angöring av följande konstruktioner,anläggningar, fordon eller fartyg:1) nöjespark, idrottsplats eller campingplats,2) skjutbana eller motorbana avsedd att varatillgänglig för allmänheten eller för en sammanslutningav privatpersoner,

År 2008. Nr 102 3193) småbåtshamn med plats för flera än 10båtar,4) fast cistern eller liknande anordning med envolym överstigande 10 kubikmeter,5) mast med en höjd över 25 meter,6) torn avsett att vara tillgängligt för allmänheten,7) vindkraftverk som är avsett att betjänaflera än tre hushåll,8) plank eller mur med en höjd överstigande1,5 meter om planket eller muren placeras närmaretomtgränsen än fem meter,9) husvagn, buss eller liknande fordon påannan plats än campingplats för en tid överstigandetvå månader om syftet är att fordonetunder denna tid eller en del av tiden ska användasför boende, affärslokal eller liknande samt10) fartyg eller anläggning på vatten om avsiktenär att använda fartyget eller anläggningen förboende eller för näringsverksamhet eller förliknande ändamål för en tid överstigande tvåmånader.68 §Undantag från lovbestämmelsernaBygglov krävs inte inom detaljplanerat områdedå fråga är om att uppföra friliggandekomplementbyggnader, om byggnadernas sammanlagdabyggnadsyta inte är större än 10kvadratmeter, taknockshöjden inte är högre än3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmaretomtgränsen än 5 meter om inte annat angivitsi detalj- eller stadsplan. Inte heller krävsbygglov för att anordna skärmtak med en störstaarea av 12 kvadratmeter i anslutning tillhuvudbyggnad eller för att uppföra en mur ellerett plank som inte är högre än 1,8 meter för attanordna skyddade uteplatser i anslutning tillbostadshuset.Utanför detaljplanerat område krävs inteheller bygglov för att uppföra friliggande carportmed en byggnadsyta på högst 30 kvadratmeter,uppföra komplementbyggnader som avses i1 mom. med en sammanlagd byggnadsyta avhögst 15 kvadratmeter, anordna skärmtak somavses i 1 mom. med en största area av 15 kvadratmetereller för att glasa in en uteplats underskärmtak.Ovannämnda konstruktioner får inte utangrannarnas medgivande placeras närmaretomtgränsen än 5 meter såvida inte annat följerav bestämmelser i en antagen plan.Kommunen kan i byggnadsordningen, medavvikelse från bestämmelserna i 66 och 67 §§,bestämma att ekonomi- eller förrådsbyggnaderfår uppföras utan bygglov utanför detaljplaneratområde efter det att en anmälan har gjortstill byggnadsnämnden.Byggandet får påbörjas om inte byggnadsnämndeninom 14 dagar från mottagandet avanmälan meddelar att bygglov krävs för atttillvarata grannars intressen eller allmännaintressen.69 §RivningSenast två månader innan en byggnad somomfattas av bygglovsplikt rivs ska en rivningsanmälanlämnas till byggnadsnämnden.Byggnadsnämnden eller någon av nämndenutsedd person eller en myndighet har rätt attgöra inspektioner och mätningar i byggnaden föratt dokumentera den innan den rivs.Byggnader eller byggnadsdelar som omfattasav rivningsförbud i detaljplan eller har förklaratsskyddade enligt landskapslagen om skydd av kulturhistorisktvärdefull bebyggelse får inte rivas.70 §Tillstånd för miljöåtgärderMarkarbeten och trädfällning eller någon annanhärmed jämförbar åtgärd som försvårarområdets användning för avsett ändamål ellerväsentligt förändrar landskapet får inte vidtasutan byggnadsnämndens tillstånd på ett detaljplaneratområde, på ett generalplanerat områdeom det bestämts i generalplan eller på ettområde belagt med byggnadsförbud.Tillstånd behövs inte för arbeten som är nödvändigaför att förverkliga general- eller detaljplaneneller som överensstämmer med ett beviljat bygglov.Tillstånd behövs inte heller om åtgärden baserarsig på en fastställd vägplan.71 §Ansökan om lov och tillståndAnsökan om bygglov och tillstånd för miljöåtgärdersamt rivningsanmälan görs skriftligenhos byggnadsnämnden.Till ansökan fogas de ritningar, beskrivningaroch övriga handlingar som behövs för prövningen.Är ansökningshandlingarna ofullständigafår byggnadsnämnden förelägga sökanden attavhjälpa bristerna inom viss tid vid äventyr attärendet annars kan komma att avskrivas.Närmare bestämmelser om ansökan om ochförutsättningar för tillstånd och om de handlingarsom behövs för prövningen utfärdas genomlandskapsförordning.72 §Handläggning av bygglovAnsökan om bygglov ska beviljas om åtgärdeninte strider mot antagen plan, denna lag ellermed stöd av lagen utfärdade bestämmelser.

320År 2008. Nr 102Om byggnadsnämnden har anledning attanta att en åtgärd som kräver lov fordrar tillståndäven av någon annan myndighet, skanämnden upplysa sökanden om detta.Om åtgärden innebär avvikelser från detaljellergeneralplanen kan ansökan om bygglovbifallas om avvikelserna är förenliga med planenssyften eller det föreligger särskilda skäl attmedge avvikelser. Detsamma gäller inom områdeni behov av planläggning och på områden därbyggnads- eller åtgärdsbegränsning gäller. Innanett sådant ärende avgörs ska berörda grannarges tillfälle att skriftligen inkomma medsynpunkter. Grannarna underrättas av kommunen.Finner byggnadsnämnden skäl till avslagskall dessa motiveras i beslutet.Ett bygglov kan behandlas i flera etapper.Ansökan kan godkännas på basen av plan- ochfasadritningar som utvisar byggnadens huvudsakligautformning samt en situationsplan somutvisar byggnadens placering och anknytningtill närmiljön. Övriga handlingar som behövs föratt bedöma projektet ska inlämnas för godkännandeinnan byggnadsarbetena påbörjas.I bygglovet kan det bestämmas att specialritningaröver olika arbetsskeden ska inlämnastill byggnadsnämnden innan arbetet påbörjas.Bygglov kan förenas med föreskrifter om arbetetsutförande. I bygglov för tillbyggnad, ombyggnadeller med ombyggnad jämförbar konstruktionsändringfår föreskrifter bara ges beträffandeden del av byggnaden som är föremål för debyggnadsåtgärder som man avser att utföra.Om det finns utrymmen i byggnaden som skaanvändas som offentliga samlingsutrymmenska byggnadsnämnden i samband med beviljandetav bygglov bestämma det högsta antalpersoner som samtidigt får vistas i utrymmena.73 §Syn och hörande av granneInnan en ansökan om bygglov avgörs ska synhållas på platsen om detta inte är uppenbartonödigt. På icke detaljplanerat område och påplanerat område där beviljandet av bygglovetinnebär avvikelser från planen ska grannarnakallas till synen om det inte med beaktande avprojektets ringa betydelse eller läge är uppenbartonödigt.Kallelsen ska senast tio dagar före synensändas per post till grannarna.Om grannarna inte är kända eller inte utansvårighet kan anträffas eller om det är fler än tiogrannar som ska höras, kan delgivning ske genomkungörelse som publiceras i minst en lokal tidningmed allmän spridning i landskapet.74 §Särskilda förutsättningar för bygglov inomområden i behov av planläggningBeviljandet av bygglov på ett område i behovav planläggning förutsätter att byggandet inteförorsakar olägenhet med tanke på planläggningensmålsättning eller annan reglering avmarkanvändningen.Trots bestämmelserna i 1 mom. får byggandeske på en tomt som anvisats i en generalplanenligt bestämmelsen i 21 § 2 mom.75 §Tillståndets giltighetstid och förlängningHar byggnadsarbetet inte påbörjats inom treår eller slutförts inom fem år förfaller tillståndet.Ett tillstånd till annan åtgärd än bygglovupphör om åtgärden inte har slutförts inom treår. Tidsfristerna börjar löpa när tillståndet vinnerlaga kraft.Byggnadsnämnden kan förlänga tillståndetsgiltighetstid för påbörjandet av arbetet medhögst två år i taget. För slutförande av arbetetkan tidsfristen förlängas med två år åt gångensamtidigt som byggnadsnämnden kan kräva attvissa delar av byggnadsarbetet slutförs inomviss tid.76 §Rätt att påbörja arbetenByggnadsnämnden kan ge tillstånd att påbörjaett byggnadsarbete eller vidta en annanåtgärd innan tillståndet har vunnit laga kraft.Sökanden ska ställa en godtagbar säkerhetför ersättande av de olägenheter, skador ochkostnader som upphävandet av beslutet eller enändring av tillståndet kan förorsaka. Besvärsmyndighetenkan dock förbjuda att beslutetverkställs.Skyldigheten att ställa säkerhet gäller intelandskapet, kommuner och kommunalförbund.77 §Meddelande om bygglov och tillståndsbeslutEtt bygglov eller tillståndsbeslut av byggnadsnämndenska tillkännages genom ett meddelandepå kommunens anslagstavla. Detsammagäller ett beslut av landskapsregeringeneller Ålands förvaltningsdomstol. I ett meddelandeangående byggnadsnämndens beslut skadet anges att delgivningen anses ha skett densjunde dagen efter det att meddelandet sattesupp på myndighetens anslagstavla.Tillståndsbeslutet ska sändas per post tillsökanden och de grannar som har begärt att fåbeslutet och till dem som har hörts i beredningsskedetsenast dagen innan beslutet anslås.

År 2008. Nr 102 321Mottagaren anses ha fått del av ärendet densjunde dagen efter det att brevet avsändes, ominte något annat visas.14 kap.Ansvar vid byggande och rivning78 §Byggherrens ansvarDen som för egen räkning utför eller låterutföra projekterings-, byggnads- eller rivningsprojekt(byggherren) skall se till att arbetenautförs enligt bestämmelserna i denna lag ochenligt bestämmelser meddelade med stöd avlagen samt enligt beviljade tillstånd. Byggherrenska se till att arbetena planeras och utförsunder kompetent ledning, att kontroll av arbetetsker samt att arbetena planeras och utförs medaktsamhet så att personer och egendom inteskadas.79 §Planering av byggnadsprojektVid planeringen av byggnadsprojekt sombyggnadsnämnden bedömer vara tekniskt krävandeska det finnas en projektledare som tillsammansmed projektörerna ansvarar för helhetsplaneringenoch dess kvalitet och som sertill att projekthandlingar och specialhandlingarutgör en helhet.Projekthandlingarna för ett byggnadsprojektska utarbetas så att de uppfyller kraven i dennalag och de bestämmelser som utfärdas med stödav den.Den ansvariga för respektive specialhandlingska se till att specialhandlingen uppfyller gällandekrav. Har en specialhandling utarbetats avflera personer ska en av personerna utses somansvarig för specialområdet.80 §Tillsyn och organisering av byggnadsarbetetBestämmelser om utmärkning samt kontrollav byggnadens plats och höjdläge samt om vilkasyner som ska göras under byggnadstiden utfärdasi bygglovet.Byggnadsnämnden kan i bygglovet vidareföreskriva att en utredning ska inlämnas överbehövliga specialhandlingar och projektörer,vem som ansvarar för respektive byggnadsskede,vilka arbetsmetoder som ska användasoch hur byggnadsarbetet organiseras som helhetoch kontrolleras. Kontroller kan utföras genomegenkontroll, av fristående sakkunniga ellerav byggnadsnämnden. Alla kontroller skadokumenteras skriftligen.En byggnad får inte tas i bruk innan detgodkänts vid en ibruktagningssyn.Närmare bestämmelser om övervakning ochinspektioner under byggnadstiden kan utfärdasgenom landskapsförordning.81 §Arbetsledning vid byggande och rivningVid byggnadsarbete som kräver bygglov skadet finnas en ansvarig arbetsledare som ansvararför utförandet av arbetet och dess kvalitet,leder byggnadsarbetet och ser till att det utförsi enlighet med gällande krav och det beviljadetillståndet. Byggnadsnämnden kan kräva attdet också utses en särskild arbetsledare förspecialområden.Den ansvarige arbetsledaren och arbetsledarenför ett specialområde godkänns av kommunensbyggnadsnämnd. Byggnadsarbetet får intepåbörjas innan en ansvarig arbetsledare hargodkänts. Godkännandet ska återkallas ocharbetet avbrytas till dess att en ny arbetsledarehar godkänts om det är motiverat på grund av attuppgifterna försummats eller av någon annanmotsvarande orsak.En ansvarig arbetsledare krävs också för anmälningspliktigarivningsarbeten.82 §Uppgifternas svårighetsgrad och behörighetenför dem som deltar i byggprojektDen som utarbetar projekthandlingar ochspecialhandlingar samt den ansvarige arbetsledarenför byggnadsarbete och arbetsledaren förett specialområde ska ha den utbildning ocherfarenhet som byggprojektets art och uppgiftenssvårighetsgrad förutsätter.Den behörighet som planeringen kräver bedömsutifrån byggnadens avsedda ändamål.Dessutom bedöms den behörighet som ledningenav byggnadsarbetet kräver utgående frånbyggnadsförhållandena och de specialmetodersom används i arbetet.Planerings- och arbetsledningsuppgifter kanindelas i svårighetsklasser för bestämmandetav den minimibehörighet som behövs. Bestämmelserom minimibehörigheten ska utfärdasgenom landskapsförordning.83 §Byggnadsnämndens tillsynKommunens byggnadsnämnd ska övervakabyggandet med hänsyn till det allmänna intressetoch se till att det som bestämts i denna lag ochmed stöd av den följs vid byggandet.När tillsynsuppgiftens omfattning och artbedöms ska byggnadsprojektets svårighetsgrad,sakkunskapen och yrkesskickligheten hos

322År 2008. Nr 102tillståndssökanden och de personer som ansvararför planeringen och genomförandet av projektetsamt övriga omständigheter som inverkar påbehovet av tillsyn beaktas.84 §Bruks- och underhållsanvisningVid nybyggnad eller mer omfattande renoveringav en byggnad som används för permanentboende eller som arbetsplats ska en bruks- ochunderhållsanvisning utarbetas.Bruks- och underhållsanvisningen ska innehållaanvisningar som behövs för att byggnadenska kunna användas och underhållas på rättsätt.Byggnadsinspektören övervakar att bruksochunderhållsanvisningen är klar vid slutsynenoch överlämnas till byggnadens ägare.Landskapsregeringen kan utfärda närmarebestämmelser om vad som ska ingå i en bruksochunderhållsanvisning.85 §Byggprodukters egenskaperEn byggprodukt som är avsedd att permanentingå i en byggnad ska ha sådana egenskaper attbyggnaden, om den är planerad, byggd och underhållenpå rätt sätt, under sin ekonomiska livslängduppfyller väsentliga krav på en byggnad.En byggprodukt är lämplig för användning ibyggnadsverk om den är försedd med behörigCE-märkning och installeras och används påavsett sätt.15 kap.Servitut86 §ByggnadsservitutFör en tomt eller en fastighet kan en beståenderätt som belastar en annan fastighet och somger rätt att använda en byggnad eller konstruktioneller att vidta en därmed jämförbar åtgärdstiftas (byggnadsservitut). Stiftandet av ettservitut förutsätter ett skriftligt avtal mellanparterna. Ett byggnadsservitut kan stiftas fören kommuns, ett kommunalförbunds eller enkommunal inrättnings behov eller för behov ianslutning till byggande av samhällsteknik ocksåi sådana fall där servitutsrätten inte hänförsig till en tomt eller en fastighet som är byggplats.Ett byggnadsservitut får stiftas om det gagnarett funktionellt byggande eller en funktionellanvändning av fastigheten eller om servitutetär nödvändigt för innehavaren av servitutsrättenoch det inte leder till betydande olägenhetför den belastade fastigheten.Ett byggnadsservitut kan av särskilda skälockså stiftas för en viss bestämd tid.Beslut om stiftande, ändring och upphävandeav byggnadsservitut fattas av byggnadsnämnden.Bestämmelser om olika typer av servitut ochom registrering av servitut ges i landskapsförordning.87 §TvångsservitutOm detaljplanen förutsätter ett byggnadsservitutkan servitutet stiftas trots att de somsaken gäller inte kommer överens om servitutetnär det gäller1) att ordna utrymmen för skyddsrum, bilparkeringoch avfallshantering i byggnaden,2) att ordna trafikförbindelse till en byggnad påen annan fastighet eller för allmän gångtrafik, ominte detaljplanen eller tomtindelningen kangenomföras på något annat skäligt sätt, samt3) att stöda byggnadsdelar som är belägna pågränsen mellan fastigheterna invid grannfastigheteneller för att uppföra eller utnyttja engemensam vägg.Ett servitut som avses i denna paragraf kanockså stiftas för en kommun, ett kommunalförbundeller en inrättning som innehas av kommunen.Bestämmelser om andra servitut som detaljplanenförutsätter ingår i fastighetsbildningslagen.88 §ServitutsregleringEtt byggnadsservitut kan ändras eller upphävasom sakägarna kommer överens om det ochåtgärden inte försvårar ett funktionellt byggande,en funktionell skötsel av fastigheten ellergenomförandet av detaljplanen.Ett byggnadsservitut får ändras eller upphävasutan samtycke av innehavaren av servitutsrättenom1) servitutet på grund av förändrade förhållandenhar blivit onödigt eller har förlorat en stordel av sin betydelse,2) den olägenhet som servitutet orsakar denbelastade fastigheten har blivit oskälig och ändringeneller upphävandet av servitutet inteorsakar innehavaren av servitutsrätten betydandeolägenhet eller3) servitutet betydligt försvårar genomförandetav detaljplanen.Om överenskommelse inte nås om ersättningför ett byggnadsservitut eller för ändring ellerupphävandet av det, avgörs ärendet i enlighetmed expropriationslagen.

År 2008. Nr 102 32316 kap.Vård av den bebyggda miljön89 §Underhåll av byggnaderEn byggnad och dess omgivning ska hållas isådant skick att den uppfyller sanitära krav,krav på säkerhet och användbarhet och inteleder till miljöolägenheter eller avsevärt förfularomgivningen.Vid användningen och underhållet av en byggnadsom är skyddad enligt en plan eller somskyddats med stöd av landskapslagen om skyddav kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skadessutom syftet med byggnadsskyddet beaktas.Om underhållet försummas kan byggnadsnämndenbestämma att byggnaden ska repareraseller dess omgivning snyggas upp. Innanreparationsuppmaning ges kan byggnadsnämndenkräva att byggnadens ägare dokumenterarbyggnadens skick och vilka reparationersom är uppenbart nödvändiga med tanke påpersoners hälsa eller säkerhet. Om byggnadenutgör en uppenbar fara för personers säkerhetkan byggnadsnämnden fatta beslut om att byggnadeninte får användas eller att den ska rivas.90 §Oavslutat byggnadsarbete och övergivnabyggnaderOm ett påbörjat byggnadsarbete eller en annanåtgärd som kräver lov inte slutförts innantillståndet förfaller ska ägaren till fastighetenåläggas att inom viss tid slutföra arbetet ellervidta de åtgärder som är nödvändiga med hänsyntill hälsa, säkerhet eller de olägenheter somorsakas miljön.Om en byggnad eller annan anläggning ärförfallen eller skadad och inte sätts i stånd inomskälig tid får byggnadsnämnden förelägga ägarenatt inom viss tid riva byggnaden eller anläggningen.91 §Vård av den bebyggda miljönDen bebyggda miljön ska hållas i snyggt skickoch överensstämma med bygglovet.De områden som i en plan anvisats för planteringar,lekplatser eller andra områden som avsattstill de boendes trivsel får inte inskränkas.Trafikförbindelser som är avsedda för utrycknings-eller servicefordon ska hållas i körbartskick.En tomt eller annat område med detaljplanfår inte användas för upplagring som avsevärtstör eller förfular omgivningen.17 kap.Tvångsmedel, straff och andra påföljder92 §PlanläggningsförordnandeOm det finns skäl att upprätta eller ändra enbyggnadsordning, detaljplan, generalplan ellerkommunöversikt och kommunen inte vidtarbehövliga åtgärder kan landskapsregeringen,efter samråd med kommunen, utsätta en tidsfristinom vilken kommunen ska ha utfört åtgärden.Om ett planläggningsförordnande inte iakttaskan landskapsregeringen vid vite föreläggakommunen att utföra planläggningen.93 §TvångsmedelDen som handlar i strid med denna lag ellerbestämmelser eller beslut som har meddelatsmed stöd av lagen kan av byggnadsinspektörenförbjudas att fortsätta med den rättsstridigaverksamheten eller uppmanas att fullgöra sinaskyldigheter inom utsatt tid.Byggnadsnämnden ska utan dröjsmål upptaärendet till behandling. Byggnadsnämnden kanförena förbud och åläggande som meddelatsmed stöd av 1 mom. med vite eller hot om utförandeav det försummade på den försumligesbekostnad. Tvångsåtgärder vidtas dock inte omden rättsstridiga verksamheten eller försummelsenär av ringa betydelse.Polisen är skyldig att ge handräckning om detär nödvändigt för att avbryta en rättsstridigåtgärd som avses i denna bestämmelse.Marknadstillsynsmyndigheten har i tillämpligadelar samma befogenheter som byggnadsinspektörenoch -nämnden.94 §InspektionsrättFör att sköta ett tillsynsuppdrag enligt dennalag har byggnadsnämnden och byggnadsinspektörenrätt att få tillträde till byggnadsobjekt ochdär utföra granskningar och undersökningar.Finns det grundad anledning att misstänkaatt bestämmelser eller förbud i denna lag elleri bestämmelser meddelade med stöd av den haröverträtts vid byggande eller vid byggnadersunderhåll, har byggnadsnämnden och byggnadsinspektörenrätt att få tillträde till byggnadenoch däri befintliga lokaler. Byggnadens ellerlokalernas ägare och innehavare ska underrättasom inspektionen minst tre dygn i förväg. Eninspektion som berör en lokal som omfattas avhemfrid får endast verkställas mot den boendes

324År 2008. Nr 102vilja om det är nödvändigt för att skydda liv,hälsa, egendom eller miljön.Marknadstillsynsmyndigheten har rätt att ien affär, ett lager samt i importörens och tillverkarenslokaler få inspektera en byggprodukt,handlingar som gäller tillverkningen och andrahandlingar samt material som behövs för attbedöma produkten.95 §ByggnadsbrottDen som utan tillstånd eller anmälan somförutsätts i denna lag börjar bygga eller vidtarnågon annan åtgärd eller försummar sin skyldighetpå ett sätt som strider mot denna lag ellermot bestämmelser som utfärdats med stöd avden skall för byggnadsbrott dömas till bötereller fängelse i 3 månader.Byggnadsnämnden ska göra polisanmälanom inte gärningen eller försummelsen med hänsyntill omständigheterna ska betraktas somringa och det allmänna intresset inte kräver attåtal väcks.18 kap.Ändringssökande96 §Överklagande av ärenden gällande bygglov ochandra tillståndBeslut som fattats av byggnadsnämnden ellerav en annan kommunal myndighet i ärendengällande bygglov eller andra tillståndsärendenmed stöd av denna lag överklagas hos Ålandsförvaltningsdomstol. Besvär över beslut somfattats av landskapsregeringen får anföras hoshögsta förvaltningsdomstolen.Besvärsrätt har1) den beslutet gäller,2) den vars rätt, skyldighet eller fördel beslutetpåverkar,3) ägaren och innehavaren av en invid ellermittemot belägen fastighet eller område,4) ägaren och innehavaren av en sådan fastighetvars bebyggande eller användning i annatsyfte beslutet i väsentlig mån kan påverka och5) kommunen.Landskapsregeringen har besvärsrätt överbeslut som berör ett område för vilket landskapsregeringenhar utfärdat planläggningsförordnandeenligt 92 § eller gjort upp rekommendationertill stöd för den kommunala markplaneringenenligt 11 §.En myndighet som fattat ett beslut enligtdenna lag har besvärsrätt över förvaltningsdomstolensbeslut. På ändringssökande tillämpasi övrigt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen(FFS 586/1996).Besvär över byggnadsnämndens beslut ombygglov eller tillstånd för miljöåtgärder skaframföras inom 30 dagar efter att beslutet meddelats.97 §RättelseyrkandeDen som är missnöjd med ett beslut somfattats av byggnadsinspektören kan skriftligenframställa ett rättelseyrkande med begäran omatt byggnadsnämnden omprövar beslutet. Ändringav byggnadsinspektörens beslut får intesökas genom besvär.Yrkandet ska ha inkommit till byggnadsnämndensenast 14 dagar efter att beslutetmeddelades. Ett yrkande ska utan dröjsmålupptas till behandling i byggnadsnämnden.98 §Överklagande av beslut om antagande, ändringeller upphävande av planer och byggnadsordningarÄndring i ett beslut som gäller antagande,ändring eller upphävande av en generalplan, endetaljplan eller en byggnadsordning söks hosÅlands förvaltningsdomstol genom besvär pådet sätt som bestäms i kommunallagen. Rättelseyrkandeenligt kommunallagen tillämpasdock inte på antagandet av en detaljplan ens närbeslutanderätten har överförts på kommunstyrelseneller en nämnd på det sätt som bestäms i25 §.Besvärsrätt har, utöver vad som sägs i 113 §kommunallagen om kommunmedlemmars besvärsrätt,landskapsregeringen och, i ärendensom hör till dess verksamhetsområde, en i landskapetregistrerad sammanslutning.19 kap.Särskilda bestämmelser99 §Tillstånds- och tillsynsavgiftDen som söker bygglov, annat tillstånd ellergör en anmälan gällande byggande är skyldig attbetala en avgift till kommunen enligt en taxasom fastställs av kommunfullmäktige. Avgiftenfår tas ut i förväg och är avsedd att täckakommunens kostnader för gransknings- och tillsynsuppgifteroch för andra uppgifter som orsakasav ansökan eller anmälan. Om vissa av nämndauppgifter inte genomförs ska kommunenåterbetala motsvarande del av avgiften.Kommunen har även rätt att av byggherren taut en avgift för gransknings- och utredningsupp-

År 2008. Nr 102 325gifter som orsakats av byggande utan tillståndeller på grund av att en föreskriven byggnadsåtgärdhar underlåtits.100 §Adressnummerskylt och vägnamnsskyltÄgaren eller innehavaren av en byggnad ärskyldig att sätta upp en adressnummerskylt påett från gatan eller vägen synligt ställe.Kommunen eller väghållaren har också rättatt sätta upp vägnamnsskyltar på fastigheten.101 §Verkställbarheten av beslutKommunstyrelsen kan efter besvärstidens utgångbestämma att en generalplan eller detaljplanträder i kraft för den del av planområdet sominte berörs av inlämnade besvär. Kommunen skadelge besvärsmyndigheten detta beslut.I ett beslut om antagande av byggnadsordning,tomtindelning, byggnadsförbud eller enåtgärdsbegränsning kan det bestämmas attbeslutet ska träda i kraft innan det vunnit lagakraft. Besvärsmyndigheten kan förbjuda attovannämnda beslut verkställs.102 §Ändring av byggnadsplaneväg till gataEtt byggnadsplanevägområde, som med stödav tidigare lag har tagits i besittning av kommunenövergår till kommunen när denna lag träderi kraft. Vid dess fastighetsbildning tillämpasfastighetsbildningslagen och området antecknasi fastighetsregistret som ett allmänt område.Ett byggnadsplanevägområde som inte tagitsi besittning när denna lag träder i kraft övergåri kommunens ägo enligt 51 §.103 §Övergångs- och ikraftträdelsebestämmelserDenna lag träder i kraft den 1 oktober 2008.Genom denna lag upphävs byggnadslagen(1979:61) för landskapet Åland, landskapsförordningen(2004:59) om tillämpning av vissabyggbestämmelser som ingår i Finlands byggbestämmelsesamlingsamt landskapslagen(1995:23) om kommunöversikt.Gällande byggnadsordningar, byggnadsförbud,taxor och instruktioner förblir i kraft tillsvidare med undantag av de bestämmelser sominte överensstämmer med denna lag.Hänvisning i annan lagstiftning till byggnadslagenavser efter denna lags ikraftträdande enhänvisning till denna lag.Ärenden som har påbörjats innan denna lagträder i kraft behandlas enligt bestämmelsersom gällde före denna lags ikraftträdande.Planer som är under beredning när denna lagträder i kraft kan antas av kommunen inom tvåår från lagens ikraftträdande som planer enligtdenna lag trots att de uppgjorts enligt tidigarebestämmelser.Av kommunfullmäktige antagen samt fastställdstadsplan och byggnadsplan gäller somdetaljplan efter denna lags ikraftträdande.Hänvisning i annan lag till antagen eller fastställdstads- eller byggnadsplan avser detaljplanefter denna lags ikraftträdande. Hänvisasdet i annan lag endast till stadsplan avsesdetaljplan inom Mariehamn.Av kommunfullmäktige antagen generalplansom inte fastställts har endast de rättsverkningarsom tidigare lag föreskriver.________Mariehamn den 28 augusti 2008VIVEKA ERIKSSONlantrådRoger Erikssonföredragande ledamot

326Nr 102, utgiven från tryckeriet den 3 oktober 2008.Mariehamn 2008 – Ålandstryckeriet