UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV RAPPORT 2011:86ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNINGTidigmedeltida gravar ochtidigmodern bebyggelseRAÄ 96:1, kvarteren Laxen, Mjölnaren och VårdtornetNorrköpings stad och kommunÖstergötlands länDnr 422-508-2010Magnus StibéusMed bidrag avCaroline Arcini, Jens Heimdahl,Ulf Strucke, Maria Vretemarkoch Arne ÅkerhagenTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 1

RiksantikvarieämbetetArkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst)Roxengatan 7582 73 LinköpingTel 010-480 81 40Fax 010-480 81 73e-post uvost@raa.see-post fornamn.efternamn@raa.sewww.arkeologiuv.seMotalaVadstenaSkänningeMjölbyMotala strömSvartånNorrköpingSöderköpingLinköpingStångånFig 1. Karta över Östergötland medplatsen för förundersökningen markerad.© 2011 RiksantikvarieämbetetUV Rapport 2011:86Grafisk form Britt LundbergGrafik Magnus Stibéus, Lars ÖstlinFoto Rikard Hedvall, Sofia Lindberg, Magnus StibéusUtskrift UV Öst, Linköping 2011Kartor Ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233.© Norrköpings kommun.Omslag Framsidan: Skärvor av yngre rödgods påträffade i raseringslager i källare i kv Laxen (F130).Baksidan: Västgötegatan år 1913. Foto Wilhelm Wiberg (Östgötabild).Tre av mynten som hittades i kv Mjölanren. Det mellersta myntet ett, ¼ öre präglat underdrottning Christinas regeringstid (F9). De övriga mynten är präglade under Johan III:sregeringstid på 1570- och 1580-talen (F7 och 8).4 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kort historikNorrköpingDen arkeologiska kunskapen om Norrköpings utveckling och förändring i ett långtidsperspektivär fortfarande förhållandevis begränsad, trots ett flertal arkeologiska undersökningarde senaste 10–15 åren. Inom stadsområdet har arkeologiska undersökningarhittills till största delen berört lämningar från stormaktstiden. Kunskapen om medeltidsstadenär fortfarande i mångt och mycket fragmentarisk. Det finns emellertid flera indikationer på medeltida bebyggelse vid Strömmen, men denna verkar inte vara ensam manhängande bebyggelse som i till exempel Söderköping (Lindeblad 2008).Motala ström har alltid spelat en viktig roll för Norrköpingstrakten och vattendragethar haft en stor betydelse redan under bronsåldern. Vid ett flertal tillfällen har ävenarkeologiska undersökningar inne i Norrköping påvisat lämningar från bronsåldern(Nilsson 2005). Även flera av järnålderns lämningar ligger lokaliserade i relation tillStrömmen som till exempel den vikingatida kultplatsen vid Borg. Genom skriftligakällor, det äldsta bevarade brevet är från 1283, vet vi att fiske och kvarndrift i Strömmenvarit viktiga näringar under medeltiden.Vid mitten av 1300-talet fick Norrköping stadsprivilegier. De bevarade skriftligakällorna från medeltiden är knapphändiga. Först från 1500-talet finns det fylligareuppgifter om staden. Arkeologiska undersökningar visar att stadsbebyggelsen undermedeltiden har varit flerkärnig och framför allt har legat vid Strömmen. Bakgrundentill Norrköpings urbanisering ska ses i ortens närmast industriella prägel redan undermedeltiden, samt hamnen i Bråviken (Broberg 1984; Karlsson 2006; Lindeblad 2008).±Fig 4. Undersökningsområdenamarkerade på generalkvartermästarenOlof Hansson Örnehufvuds stadskartaöver Norrköping från år 1640.Copyright Lantmäteriet.Aktbeteckning D75-1:4.0 25 50 100 MetersTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 9

±0 25 50 100 MetersFig 5. Undersökningsområdena markerade på stadskartan från år 1719. Copyright Lantmäteriet.Aktbeteckning D75-1:1.Från mitten av 1500-talet påbörjades den omfattande industrialiseringen av staden.Utvecklingen från en mindre medeltida stad till en av Sveriges största industristädergick förhållandevis snabbt. Från 1570-talet till 1620-talet tredubblades stadens befolkning.Detta bör ha påverkat stadens rumslighet, genom såväl förtätning inom befintligakvarter som genom en utvidgning av bebyggelseområdet. Det gatunät som avbildas påden äldsta bevarade stadskartan över Norrköping från år 1640 är sannolikt en kombinationav ett medeltida och ett efterreformatoriskt gatunät. Det är dock okänt vilkadelar av gatunätet som ska föras till vilken period. När kartan upprättades var syftet attden skulle utgöra underlag för då planerade regleringar av gatunätet varför tomter ochbebyggelse inte avbildades. Det betyder att vi inte vet hur ”kvartersfigurerna” mellangatorna var disponerade och utnyttjade. Noterbart är även att 1640 års karta inte fullständigtgår att rektifiera gentemot dagens kartbild (Broberg 1984; Karlsson 2006).Under 1600-talet tilltog en kraftig industrialisering av staden. Förutom utförselhamnenför järn, fiske och kvarndrift utvecklades vapensmidet och så småningom även textilindustrini Norrköping. Från och med tidigmodern tid utgjorde staden även kronans viktigastestödjepunkt i regionen.10 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

De aktuella kvarterenEnligt äldre forskning så har det senmedeltida S:t Gertruds kapell legat i närheten tillkv Kapellhorvan, som ligger strax nordväst om kv Mjölnaren. I modern forskning harkapellets begravningsplats knutits till kv Mjölnaren. I kv Vårdtornet skall under mittenav 1600-talet stadens vårdtorn ha stått, vilket motiverade namnvalet (se nedan). I nästakapitel redovisas den arkeologiska kunskapen kring de aktuella kvarteren.Det är generalkvartermästaren Olof Hansson Örnehufvuds stadskarta över Norrköpingfrån år 1640 som ger den första detaljerade informationen över området, men detär först på kartan från år 1719, utförd av lantmätaren Sven Ryding, som kvarterens namnför första gången anges i staden. Staden har nu fått en strikt rutnätsplan. Den förstakartan med enskilda tomter är ”Geometrisk karta och beskrivning över Strandkv/ Dalskv/Bergskv och Nordankv uti Norrköpings stad med de där uti belägna kvadrater”. De här kartornagjordes åren 1728–29, av Sven Ryding. Staden var vi den här tiden indelad ifjärdedelar; de fyra kvarteren Strand, Dal, Berg och Nordan. De enskilda kvarteren hettedå kvadrater. Nästa karta med intresse för det här området är från 1783–84.På 1700-talskartorna består kv Mjölnaren av 7 tomter, kv Laxen av 5 tomter och kvVårdtornet av 11 tomter. En mer detaljerad historisk beskrivning av kvarteren görs isamband redovisningen av resultaten nedan.±0 25 50 100 MetersFig 6. Undersökningsområdena markerade på stadskartan från år 1783–84. Copyright Lantmäteriet.Aktbetckning D75-1:28.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 11

Arkeologiska undersökningar i kvarteren och närområdetInledningSamtliga kvarter ligger inom den registrerade fornlämningen Norrköpings medeltida stadsområde,RAÄ 96. Idag finns inga synliga spår av fornlämningen ovan mark. År 2008gjordes dels ett kulturhistoriskt planeringsunderlag inför den kommande exploater ingenoch dels en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i samband medgeotekniska provtagningar (Nordström 2009). Ett flertal arkeologiska undersökningarhar framför allt under 1980- och 1990-talen genomförts inom eller i anslutning till detre kvarteren. Här redovisas undersökningsresultaten endast summariskt.Kv MjölnarenEn omfattande förundersökning genomfördes år 1982 inom kvarteret, varvid 12 provschaktgrävdes. I kvarterets centrala och västra del påträffades 22 gravar (Svensson 1982).Ingen av gravarna grävdes ut i samband med undersökningen, varför det saknas osteologiskbedömning och närmare beskrivning av gravarna. Den utgrävningsbara delen avbegravningsplatsen tolkades omfatta ca 760 m 2 och inom denna yta bedömdes det finnasca 150–160 bevarade gravar kvar. Gravarna har tolkats tillhöra det år 1543 omnämndaS:t Gertrudskapellet som skall ha funnits norr om Motala ström i Norrköping.I de centrala, östra delarna av kvarteret påträffades vid samma undersökning ettstörre sammanhängande område med välbevarade hög- och senmedeltida kulturlager.Dessa tolkades utgöra rester efter en medeltida profan bebyggelse (Svensson 1982).Slutsatsen var att bebyggelsen etablerades under 1300-talets senare hälft eller början av1400-talet. Dateringarna byggde bl a på fynd av en sk knäppslejfsko och keramik avSiegburgtyp. Här påträffades en djup svacka, troligen ursprungligen vattenfylld. Svackanvar successivt igenfylld med avfall från den medeltida bosättningen. I ett av schaktenpåträffades ett flertal träflislager, som tolkades ha tillkommit i samband med byggnadsverksamheti området. Dessutom påträffades lager, som bedömdes visa på tomtgränser.Fyndet av medeltida bebyggelselämningar var det första i sitt slag i Norrköping. Därefterhar medeltida lämningar påträffats inom mindre områden i bl a nuvarande kvarterenKonstantinopel och Paraden (Karlsson 2006).Det påträffades även lämningar från 1600–1700-tal vid undersökningen år 1982.Dessa fanns framför allt i kvarterets västra del, där bl a ett mynt från 1635 hittades. Ikvarterets västra del fanns olika lager, vilka tolkades vara rester av den sydväst-nordostligagatusträckning som syns på kartan från år 1640.I den sydvästra delen av kvarteret undersöktes år 1998 en välbevarad tunnvälvd tegelkällare,vars äldsta delar tolkades vara från 1600-talet (Nielsen 2003). Söder om depåträffade lämningarna från begravningsplatsen och de medeltida kulturlagren harmedeltida kulturlager samt en stor dikesliknande konstruktion dokumenterats (Lindgren-Hertz 1998b).År 2003 gjordes markarbeten kring Ståhlboms silo, men inga äldre lämningar påträffadesi schakten (Karlsson 2003).Kv LaxenI kv Laxen gjordes år 1982 också en förundersökning, men inga medeltida kulturlagerpåträffades. Sex provschakt grävdes och avsatta lager från 1600–1700-talsbebyggelsepåträffades. Vid undersökningen bedömdes drygt ½ ytan ha schaktats ut i samband medbyggnationer under 1800-talets andra hälft (Svensson 1982).12 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kv VårdtornetI kv Vårdtornet har ett antal konstruktionslämningar påträffats, bland annat en stensättning,en avfallshög och vad som kan vara rester från ett stenhuggeri. Lämningarna påträffadesvid schaktningsarbeten 1959 (Broberg 1984). Det finns oklarheter i dessalämningars datering. Vid provundersökningen år 1982 grävdes två schakt och bedömningenvar att området var helt urschaktat (Svensson 1982).Mäster Påvels grändI Mäster Påvels gränd har gravar påträffats som sannolikt tillhört samma begravningsplatssom den inom nuvarande kv Mjölnaren (Broberg 1984). Uppgifterna grundas bl apå en notis i Östgötaposten från 17 november 1905, med rubriken; funnet människoskelett.Ett skelett hade hittats några dagar tidigare vid grävningar i Norra Bryggaregatani Norrköping (dagens norrköpingsbo känner gatan som Mäster Påvels gränd) ochman ville sammankoppla fyndet till en gammal begravningsplats, som kvarteret Kapellhorvanett stenkast i nordväst fortfarande påminde om.Likaså har äldre kulturlager och träbrolagda gatulämningar från senmedeltid till1600-tal dokumenterats år 1997 (Lindgren-Hertz 1998a).Undersökningsområde0 5 10 20 30 40 MetersX 6496500Y 1521850Bredgatan811:6 1:79101:81:5111:9 1:1312Laxen74Y 1521950±Tunnbindaregatan47X 6496400952713618132023 17Vårdtornet27015329316211310514286 28114Mjölnaren302 23307 211200 207Mäster Påvels grändFig 7. Tidigare arkeologiskaundersökningar i närområdet.Copyright Norrköpingskommun.X 6496500TY 1521850Arkeologiska undersökningarBredgatan1982199719982003Schaktmed grav/gravarUndersökningsområde8191:51:6 1:711Laxen710Västgötegatan0 5 10 20 30 40 Meters1:81:9 1:13124619±Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 13Y 1521950

SyfteFörundersökningens övergripande syfte var att fastställa om det fanns arkeologiska lämningarinom de olika kvarteren. Förundersökningens övergripande målsättning var ock såatt identifiera typen av strukturer, dvs att belysa undersökningsplatsens rumslighet, karaktäroch funktion under i huvudsak medeltid (eller om möjligt tidigare) fram till 1700-talet.Följande generella syften formulerades:• Beskriva och tolka karaktären på påträffades lämningar.• Beskriva lämningarnas utbredning och omfattning.• Belysa deras sammansättning och komplexitet.• Datera påträffade lämningar.Förundersökningen skulle också:• Klarlägga var det finns störningar och utfyllnader.• Skapa underlag för en bedömning av fyndmängd, fyndinnehåll och behov av konservering.• Klarlägga behov av olika typer av analyser inför en eventuell slutundersökning.Undersökningsresultaten bedömdes kunna relateras till staden Norrköpings specifikautveckling under de aktuella skedena i ett lokalt perspektiv, mot bakgrund av tidigareundersökningar i staden. Resultaten kan också belysas i relation till den urbana utvecklingenav samtida medeltida städer och den urbana förändringen under tidigmodern tidi Sverige.Nedan presenteras de olika förväntade fornlämningstyperna inom området, utifrånkunskapsläget inom kvarteren och angränsande områden. De rubriceras enligt följande:• Begravningsplatsen.• Medeltida bebyggelse och verksamheter.• Bebyggelse och verksamheter från tidigmodern tid (1600–1700-talen).• Aktiviteter från brons-järnålder.Inom varje kategori preciserades ett antal frågeställningar.BegravningsplatsenFöljande frågor bedömdes vara av största vikt att få klarhet i genom förundersökningen:• Begravningsplatsens utbredning- Inom hur stort område fanns det gravar?- Var det möjligt att lokalisera någon form av begränsning av kyrkogården, som t exmur, hägnad eller dike?• Hur såg gravintensiteten ut inom begravningsplasten? Hur många gravar fannsinom ytan? Låg gravarna i flera nivåer?• Hur var benmaterialets bevarandestatus?• Begravningsplatsens datering, var det möjligt att förfina dateringen av gravarna.Dateringarna i dagsläget bygger på antagandet att det är platsen för S:t Gertrudskapell, vilket är omtalat på 1500-talet.14 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

• Kunde förundersökningen ge underlag för att belysa begravningsskicket? Dvsarmställningar, finns det kistbegravningar, fynd etc.• Fanns det en kyrkobyggnad eller ett kapell inom exploateringsytan? Var är störstsannolikhet att en sådan byggnad legat?• Vilken karaktär hade området vid kyrkogårdens anläggande? (gäller egentligenhela området).Medeltida bebyggelse och verksamheterFöljande frågor formulerades för de lämningar som tillhörde den medeltida bebyggelsenoch verksamheter knutna till denna:• I vilken omfattning fanns det medeltida bebyggelse inom de aktuella ytorna?• Var det möjligt att ytterligare precisera dateringen av bebyggelsen?• Fanns det flera medeltida bebyggelsefaser?• Var det möjligt att belysa tomtstruktur utifrån t ex bebyggelsens läge och eventuelladiken?Områdets funktion - spår av verksamheter. Fanns det rester av t ex hantverk? Fannsdet indikationer på odling? Vidare ansågs det väsentligt att klarlägga det osteologiskamaterialets omfattning och källvärde för vidare analyser. Det var också viktigt attbelysa fyndintensiteten – bedöma konserveringsbehov.Bebyggelse och verksamheter från tidigmodern tid (1600–1700-talen)Följande frågor formulerades för de lämningar som tillhörde den tidigmoderna bebyggelsenoch de verksamheter som tillhörde denna period:• I vilken omfattning fanns det tidigmodern bebyggelse inom de aktuella ytorna?• Fanns det flera bebyggelsefaser?• Områdets funktion - spår av verksamheter. Fanns det rester av t ex hantverk? Fannsdet indikationer av odling? Även här bedömdes det väsentligt att klarlägga det osteologiskamaterialets omfattning och källvärde för vidare analyser. Det ansågsockså viktigt att belysa fyndintensiteten – bedöma eventuellt framtida fyndstrategi,konserveringsbehov etc.Aktiviteter från brons- och järnålderDenna fornlämningskategori är mest svårbedömd, men det bedömdes angeläget attlyfta frågan för samtliga kvarter:• Vilken karaktär hade området före det bebyggdes under medeltiden?• Fanns det några indikationer på lämningar från äldre bronsålder – järnålder inomområdet?Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 15

Metod och genomförandeEn kart- och arkivanalys har genomförts. Syftet var framför allt att få en översiktligbild av sentida bebyggelse- och tomtstruktur. Arbetet baserades på tillgängligt dokumentationsmaterial,för att underlätta vid den kommande förundersökningens fältmoment.Dessutom bedömdes det väsentligt att belysa de olika tomternas ägare och yrken(som t ex hantverk) under främst 1700-tal. Stads- och tomtkartor analyserades på delslantmäteriet och dels på Norrköpings stadsarkiv. Ett antal brandförsäkringar studeradesockså på Norrköpings stadsarkiv.Arkivstudien har fokuserat på perioden 1600–1800-talen för Kv Mjölnaren och Laxen,som en följd av att de arkeologiska resultaten i kv Vårdtornet var obefintliga (se nedan).Fältarbetet innebar ett antal specifika metoder som bedömdes vara relevanta för attbesvara de ovan formulerade frågorna. Ett antal sökschakt grävdes med grävmaskininom exploateringsområdet. Syftet var att avgöra om det fanns bevarade kulturlager ochkonstruktioner, enligt ovan preciserade frågeställningar. Vid maskinschaktningen friladesbefintliga lämningar i schakten.Påträffade kulturlager och konstruktioner beskrevs, karaktäriserades och daterades.Några utvalda ytor handgrävdes.Schakt grävdes dels inom tidigare förundersökta delar av området och dels inom ytorsom ej förut blivit föremål för undersökning. För att i minsta möjliga mån inte skadakulturlager och konstruktioner ytterligare så valdes en undersökningsmetod som kanbeskrivas som icke-destruktiv.I flera fall lokaliserades äldre arkeologiska schakt, dvs från år 1982 respektive år 1998.Dessa tömdes, varefter tidigare avtäckta lämningar och schaktkanter rensades. T exlokaliserades en del gravar, som påträffats år 1982, och bedömdes med delvis nya frågoroch provtagningar (se nedan). Likaså frilades några av de schakt som innehöll våtmark/diken och kulturlager från medeltid. Här togs framför allt makroskopiska prover ochdjurben samlades in för analys (se nedan). En del provytor handgrävdes i anslutning tillen del av dessa äldre schakt.Inom de områden som ej tidigare förundersökts så försökte vi i största möjliga månförlägga provschakten till frischakten för grundmurar från 1800-talet. Genom atttömma dessa schakt var det möjligt att bedöma kulturlagertjocklek, störningar etc ischaktväggarna. Det var också möjligt att utvidga en del provschakt för att göra riktadeundersökningar av mindre ytor.Metalldetektor användes genomgående vid förundersökningen. Detta gjordes för attskapa underlag för en bedömning av mängden av metallfynd, fyndens karaktär ochbehov av konservering. Genom handgrävning kunde även stratigrafiska sekvenser beskrivasoch dateras.I kv Mjölnaren undersöktes 14 schakt, vilka tillsammans omfattade drygt 430 m 2 .Nästan 150 m 2 (110 m 2 år 1982 och 40 m 2 år 1998) av dessa hade blivit föremål förundersökning tidigare, varför ca 280 m 2 utgjorde ej tidigare undersökt yta. Nedan följeren redovisning av vilka äldre schakt som berördes (de nya schaktbenämningarna först):• Schakt O292 motsvarade schakt 23 år 1982.• Schakt O612 motsvarade schakt 17 år 1982.• Schakt O637 motsvarade schakt 15 år 1982.• Schakt O786 motsvarade schakt 18 år 1982.• Schakt O953 motsvarade schakt 13 år 1982.16 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

• Södra delen av schakt O824 motsvarade en del av schakt 15 år 1982.• En del av schakt O987 berörde södra delen av schakt 5 år 1982.• Södra delen av schakt O200 var en del av schakt 293 år 1998.• Schakt O700 utgjorde norra delen av schakt 211 år 1998.• Västra delen av schakt O905 berörde norra delen av schakt 200 från år 1998.UndersökningsområdeSchakt0 5 10 20 30 40 MetersX 6496500Y 1521850Bredgatan1:71:6 O1238O11821:81:5O1111 1:9O12431:13O1100Laxen O1293Y 1521950±Tunnbindaregatan79O987O200O2927O817O786O61213Mäster Påvels grändO637 O82413VårdtornetX 6496400O105610O474O700Mjölnaren5O953O939O90514O2000095O2000094VästgötegatanO20000936O2000092O2000091Fig 8. Schaktplan med samtliga schakt från 2010 års undersökning markerade. Skala 1:1000. Copyright Norrköpings kommun.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 17

Fig 9. Provschaktsgrävning inom de centrala delarna av kv Mjölnaren. Foto från Västgötegatan.Foto Magnus Stibéus.I kv Laxen grävdes 6 schakt, vilka tillsammans omfattade drygt 71 m 2 . Samtligaschakt berörde ej tidigare undersökta ytor.I kv Vårdtornet grävdes 5 schakt, vilka sammanlagt omfattade knappt 34 m 2 . Ävenhär undersöktes ej tidigare utgrävda ytor.Samtliga schakt redovisas i bilaga 1. Schakten återfylldes efter schaktningen.Dokumentationen genomfördes med digital inmätning av schakt, kulturlager, konstruktioner,fynd och prover i RT 90, 2,5 gon V i Riksantikvarieämbetets digitala dokumentationssystemIntrasis.I samband med förundersökningen insamlades jordprover för makroskopisk analys.Analyserna har genomfört av Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, Stockholm.Ulf Strucke, UV Mitt, har gjort vedartsanalys. Det har även gjorts osteologiskaanalyser av dels människoben och dels djurben för att bedöma materialens status ochvetenskapliga potential. Caroline Arcini, UV Syd, genomförde den förra och MariaVrete mark, Västergötlands museum, har gjort den senare.Ångströmslaboratoriet, Tandemlaboratatoriet, har utfört tre 14 C-analyser av delsmänniskotänder och dels träkol (se nedan). Fynden av kritpipor har analyserats ochdaterats av Arne Åkerhagen, Tobaksmuseet, Stockholm. De fullständiga analysresultatenredovisas i rapporten som antingen enskilda kapitel eller bilagor.Fyndmaterialet har registrerats på sammanlagt 216 fyndnummer (2 nummer harutgått). Det osteologiska materialet ingår i denna registrering och omfattar 16 fyndnummer(varav 13 djurben och 3 human). Fynden redovisas dels nedan i texten och dels ibilaga 2 (fyndtabell).18 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Resultat – Kv MjölnarenHärd från brons-järnålderEn härd (A977) påträffades i norra delen av schakt O987. Härden bestod av skörbrändastenar, kol och sot. Härdens norra del var genomgrävd av en grav (A1025). Det gjordesinga föremålsfynd i anslutning till härden. En vedartsanlays av träkolen visade dels påbjörk och dels på al (se bilaga 7). Material från det senare valdes ut för 14 C-analys (sebilaga 8). De kalibrerade dateringarna av härden visar med en sigma (68,2 % säkerhet)510 BC–400 BC. Med två sigma (95,4% säkerhet) blir resultatet följande: 740 BC(8,2%)–690 BC, 660 BC (1,2%)–650 BC och 550 BC (85,9%)–390 BC. Det är troligastatt härden tillkommit ca 550–400 BC, dvs under övergången brons-järnålder. Härdenligger på ca 16,60 m ö h.Denna datering kan jämföras med de kokgropar som hittades söder om strömmenår 1998 i Kungsgatan och som daterades till äldre bronsålder. Kokgroparna vid Motalaströms södra strandkant låg 17 m ö h, vilket tolkades som att strandlinjen under äldrebronsåldern knappast kan ha legat högre än ca 15 m ö h (Lindgren-Herz 1999). År 2008hittades en träkonstruktion i Carl Johans Park på Strömmen norra sida, belägen på knappt1 m ö h. Konstruktionen daterades till yngre bronsålder (895–795 f Kr med 2 sigma).Den här konstruktionen tolkades ha sjunkit till botten i den gamla havsviken och sedanöverlagrats genom sedimentering (Helander 2009).Begravningsplats under 1000–1100-talenMetodiskt genomförande i fält – lokalisering av gravarna från år 1982Den metodiska utgångspunkten var att tömma några schakt där det lokaliserats gravarår 1982. Först tömdes schakt 23 (nu schakt O292). I norra delen av detta schakt fannsen grav inritad i den östra schaktprofilen. Vi kunde emellertid inte lokalisera denna. Påden förmodade platsen påträffades dock utlagd plast, vilket talar för att vi var på rättställe. I samband med detta grävdes ett större schakt i öst-västlig orientering, för att ommöjligt lokalisera ytterligare gravar. Vi påträffade en grav (A405) ca 2 meter öster omden ovan angivna graven, samt en osäker grav söder om den nyupptäckta graven(A397).I schakt 18 (nu schakt O786) fanns en grav utritad i den norra schaktprofilen. Vikunde emellertid inte återfinna denna grav.I södra delen av schakt 17 (nu schakt O612) var fem gravar markerade i den norraschaktprofilen år 1982. Denna yta var övertäckt med plast och vid ny rensning av schaktetvar det möjligt att fastställa en grav här (A660). Detta var den nordligaste av degravar som markerades i profilen. Vid rensning av analys av de övriga förmodade gravarnai schaktet kunde det konstateras att benen utgjordes av djurben och att nedgrävningarnaingick i de nedan beskrivna dikena/vallgravarna (se nedan). Det kan dock inteuteslutas att ytterligare gravar funnits här eftersom dikena/vallgravarna kan ha grävtsigenom gravar (se nedan).Vid förundersökningen år 1982 var det tydligt att gravarna ökade i intensitet åt norr.Här finns även schaktplaner för schakten 5 och 6. Vi grävde upp södra delen av schakt5 (nu schakt O987). Inom hela schaktet hade år 1982 noterats 11 säkra och 3 osäkragravar. Inom det nu aktuella förundersökningsområdet berördes gravarna 5, 6 och 15.Vi återfann de förstnämnda gravarna (nytt namn A1011 och A1025). Dessutom fannvi en möjlig grav i sydligaste delen av schaktet (A1002).Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 19

±Grav A1025Grav(?) A1002Grav A1011Grav(?) A397O817Härd A977O200O987O292Grav A405O786O612O637O824O1056O474Grav A660O953O700O905O939Schakt 2010HärdGravarGravar (osäkra)Schakt 1982Schakt 1998Undersökningsområde0 5 10 20 MetersFig 10. Schaktplan med lämningar från förhistoria och medeltida gravar. De tidigare förundersökningsschakten är nedtonade.Skala 1:600.20 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Gravarna år 2010 – begravningsskick och dateringSammanlagt undersöktes fyra ”säkra” gravar. Tre av dessa hade år 1982 dokumenterats,men inte undersökts närmare.Tre av de undersökta gravarna hade benmaterial som var möjligt att studera närmare.Benmaterialet var generellt ganska dåligt bevarat, men det var möjligt att dravissa slutsatser utifrån framför allt tänderna (se bilaga 4).Två gravar undersöktes i norra delen. Den nordliga graven (A1025) var grävd genomen förhistorisk eldstad (se nedan, A977) och gravfyllningen innehöll rikligt med skörbrändsten. Däremot saknades helt moderna inslag som t ex tegel. Nedgrävningen varca 2 m lång och som bredast ca 55 cm. Det bevarade gravdjupet var som mest ca 15 cm.Graven täcktes med odlingslager och häri låg bl a ett mynt, präglat år 1585 under JohanIII:s regeringstid (F8, se nedan). Det saknades spår efter kista och det gjordes intenågra föremålsfynd i anslutning till den gravlagda individen. Personen hade gravlagtsmed huvudet i väster och med armarna utmed sidorna. Den högra armen var någotvinklad in mot kroppen, medan den vänstra hade en mer rak linje utmed kroppen.Osteolog Caroline Arcinis genomgång av skelettet visade att det inte var möjligt attgöra en könsbestämning eftersom det könsindikerande muskelfästet i nacken saknades,då hela det yttre skalltakskiktet var upplöst och borta. En relativt stor del av rörbenenvar bevarade men ledändarna saknades helt och precis som på kraniet var det ytterstakompakta skiktet på benen upplöst, vilket gör att man inte kan få en korrekt bild avgrovleken på benen. Analysen visade att höger armbågsben och de båda vadbenen saknashelt. Däremot var relativt många tänder bevarade.Graden av skallsömmarnas sammanväxning och tandslitaget indikerade att detrörde sig om en ung individ, i åldern 20–30 år.En tand 14 C-analyserades och den kalibrerade åldern med två sigma ligger i perioden1020–1190 AD.En barngrav påträffades en knapp halvmeter söderut (A1011). Nedgrävningen varca 75 cm lång och som mest ca 45 cm bred. Det bevarade djupet var som mest och 15 cmoch fyllningen bestod av sand. Fyllningen var helt tom och även den här graven täcktesav senare odlingslager. Det visade sig att inga ben var bevarade i graven. Nedgrävningenstorlek pekade på att det mycket väl kunde vara frågan om en spädbarnsgrav.De bägge gravarna hade en något avvikande orientering i förhållande till varandra,där barngraven hade en mer markerad sydväst-nordostlig orientering. De här bäggegravnedgrävningarna var framrensade i plan år 1982 och kallades då grav 5 och grav 6.En tredje, men osäker grav, dokumenterades ca 1,5 meter åt sydost (A1002). Denhär nedgrävningen fortsatte utanför undersökningsområdet.Gravläggningen av en äldre man påträffades centralt på området (A405). Graven lågca 17 meter sydost om de ovan beskrivna gravarna. Nedgrävningen var ca 2 meter och dessbredd var som mest ca 70 cm. Gravens djup var ca 0,5 meter och fyllningen bestod av sandoch jord. Individen var gravlagd med den ena armen längs med sidan och den andra någotvinklad in mot höften. Det låg en del mindre naturstenar i gravens västra del, dvs kringhuvudet och på bröstet. Caroline Arcini kunde konstatera att mannen haft stora problemmed tandlossning under sin livstid och hans återstående tänder var mycket hårt slitna.Däremot observerades ingen karies. De övriga benen var allt för dåligt bevarade för attbestämma längd och ge annan information. En kindtand 14 C-analyserades och kalibreringmed två sigma gav en datering på 1020–1160 AD. Graven var svagt orienterad åt nordvästsydostoch hade således en annan riktning än de ovan undersökta gravarna.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 21

Ytterligare en möjlig grav dokumenterades ca 1 meter åt söder (A395). Nedgrävningenfortsatte utanför schaktet, men fyllningen påminde om den ovan beskrivnagraven. Den del som undersöktes saknade emellertid ben.En grav undersöktes ca 25 meter sydost om de senast beskrivna (A660). Den härgraven hade varit framme år 1982 var markerad på en profilritning (profil 18). Dendelvis undersökta graven hade därefter täckts med plast. Nedgrävningen var ca 2 meterlång och ca 0,6 meter bred med en närmast rektangulär form. Det bevarade djupet varca 20 cm. Gravnedgrävningen var avgrävd i äldre tid av dels ett dike (A713) och delsskadad i samband med en äldre markplanering (se nedan). Den gravlagde låg på sidanmed delvis hopdragen kropp. En järnkniv låg vid bäckenet. Benmaterialet var i mycketdålig kondition och det var inte möjligt att plocka in något benmaterial för analys. Enskadad tand kunde emellertid samlas in. Storleken på nedgrävningen antyder emellertidatt det var frågan om en vuxen individ. Det var ej möjligt att 14 C-analysera denna grav,men begravningsskicket tyder på att den tillhör samma period som de ovan dateradegravarna. Gravens orientering var åt sydväst-nordost, dvs ungefär som de ovan beskrivnaA1011 och A1025.Vid undersökningen år 1982 ritades ytterligare fyra gravnedgrävningar ut i profilenca 1–1,5 meter söderut i schaktet. Samtliga dessa nedgrävningar kunde nu avfärdas somgravar. Ett par av dessa utgjorde istället fyllningslager i det senare diket (A713, senedan). Det kan emellertid inte uteslutas att ytterligare gravar kan ha funnits i området,men som skadats i samband med markberedning under yngre perioder (se nedan).Fig 11. Karin Lindeblad rensar fram graven A660. I förgrunden syns en järnkniv. Foto från söder.Foto Magnus Stibéus.22 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

BegravningsplatsenDen del av begravningsplatsen som undersöktes har varit i bruk under 1000–1100-talenoch är inte den eventuella begravningsplats som har funnits i anslutning S:t Gertrudskapell. S:t Gertrud var troligen i bruk under 1400–1500-talen och det är osäkert om detfunnits en begravningsplats knuten till denna.Förutom det två 14 C-dateringarna så pekar begravningsskicket med armställningarutmed sidorna (två gravar), sidoläge (en grav) och gravgåva (järnkniv) på en tidigkristenbegravningstradition. Det fanns ingenting som tydde på kistbegravningar.Det fanns en viss avvikelse i några av gravarnas orientering, men det undersöktagravmaterialet är för litet för att dra några vidare slutsatser beträffande kronologi o dyl.Avståndet mellan den nordligaste graven (A1025) och graven längst i sydost (A660)var ca 45 meter. Ytterligare några gravar fanns i det som kallades schakt 5 år 1982 ochi så fall blir avståndet ca 55 m. Ett par gravar dokumenterades år 1998 i området västradel, varför det åtminstone har funnits gravar inom ett ca 40x50 meter stort område inomdagens kv Mjölnaren.Intrycket ifrån undersökningen år 1982 var att gravarna ökar i intensitet åt norr,delvis också norr om det nu aktuella förundersökningsområdet. Inledningsvis refereradestill en tidningsartikel från år 1905 som uppgav att det då hittades en grav i nuvarandeMäster Påvels gränd, ytterligare ca 25 meter österut.Det faktum att inga lösben påträffades i anslutning till undersökta gravar eller i yngrelager, som t ex odlingsjord, understryker att gravtätheten inte bör ha varit så omfattandeinom området. Dessutom saknades gravar i flera av de schakt som undersöktes, därsteril markyta kunde fastställas. Flera gravar från år 1982 kunde också avskrivas nu (isödra delen av schakt 17, i schakt 18 och 23).Det bör poängteras att senare tiders byggnationer, framför allt 1700–1800-talsbebyggelsen,och markberedning troligen har förstört många gravar.Lämningar från det medeltida NorrköpingS:t Gertruds kapell?Ingen av de undersökta och daterade gravarna kunde således knytas till ett S:t Gertrudskapell. Det har troligen funnits ett kapell i Norrköpings i början av 1500-talet. I denovan refererade kamerala förteckningen från år 1543 framgår att kronan då ägde fyratomter ”nordan bron vid S:ta Gertruds kapell”. Kapell helgade åt S:ta Gertrud anladesi huvudsak under 1400-talet och ofta var en stiftelse kopplad till dem som hade tilluppgift att vårda sjuka. S:ta Gertrud var de sjöfarandes skyddshelgon och Gertrudsgillen,vilka underhöll kapellen, fanns i många svenska städer. I Skänninge har man t ex hittaten sigillstamp, tillhörande S:ta Gertruds gille (Ljung 1965:97).Prosten Pehr Wilhelm Lithzenius författade i början på 1740-talet sin skrift på latin,”Den akademiska dissertationen om Norrköping – östgötarnas främsta stad”. Detta är denförsta stadsbeskrivningen över Norrköping och verket är skrivet i sin tids anda, där detgällde att bl a försöka påvisa ortens höga ålder. En nutida läsare får alltså ta en del uppgiftermed en nypa salt! Lithzenius skriver bl a följande när han kommer till beskrivningenav det äldsta Norrköpings kyrkobyggnader; ”äldst torde den vara, som vår stadsinvånare en gång uppförde i den norra delen av staden”. Denna kyrka byttes i senare tid utmot ett kapell, då platsen också fick ett nytt namn. Lithzenius var övertygad om attkapellet uppfördes i nordvästra delen av kvarteret ”Capel-horffan” (Lithzenius, utgiven1953). Andreas Rhyzelius, som delvis var samtida med Lithzenius, berättar också sinTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 23

Norrköpingshistoria. I ett avsnitt skriver han om ett ”Capella Norkopensis”, uppgifter somhan hämtat ur biskop Brasks förteckning över kapellen i Linköpings stift år 1515 (Ljung1965).Frågan kvarstår således om kapellet har legat i kv Kappellhorvan eller kanske t o mi norra delen av kv Mjölnaren (norr om den utförda förundersökningen). En eventuellbegravningsplats till kapellet kan t ex ha legat här.Diken – kulturlager – fyndDe medeltida nerslagen inom området var förhållandevis begränsade, men de fanns iform av enstaka senmedeltida fynd, samt vissa kulturlager och anläggningar.Ett flertal större diken påträffades inom områdets östra del. De var kända sedan undersökningarnaår 1982 och år 1998. Då tolkades de som naturliga våtmarker, men nu bedömdes de som grävda. De påträffades i sex av schakten. De som doku menterades i schaktenO612, O637 och O953 tillhörde samma dike. Även de som undersöktes i södradelen av O612 och O700 tillhörde samma dike. Det kan inte uteslutas att samtliga ingåtti en anläggning, dvs om dikena svängt. Dikena i schakten O905 och O786 kan möjligenha ingått i ovan nämnda. Gemensamt för de förstnämnda dikena var att de hade fyllningarav olika kulturlager (se vidare bilaga 1).Det är svårt att närmare datera dikenas tillkomst. Mycket pekar på att de var igenfylldaomkring 1600 till början av 1600-talet. Fröer av spikklubba hittades i övre delenav dikesfyllningar i A713 (O612/O700) och A635 (O612), samt i A777 (O786). EnligtJens Heimdahl bör dessa fröer närmast datera lagren till 1600-talet (se vidare bilaga 5).Likaså påträffades konstruktioner med fynd från 1600-talet ovanpå dikena (se nedan).En skärva yngre svartgods hittades i fyllning i övre delen av diket A713. Skärvan ärsenmedeltida, men lagret den hittades i var stratigrafiskt yngre än det med frön medspikklubba. Skärvan bör således ha hamnat i diket betydligt senare än kärlets brukningstid.Fig 13. Diket i schakt O637 från nordväst. En stolpe påträffades i västra delen och en stenkonstruktion fannsöster om denna (se bilaga 1). Foto Magnus Stibéus.24 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Den nästan totala frånvaron av medeltida fynd i dikena behöver i sig inte betyda attdikena inte grävts under medeltid. De kan mycket väl ha grävts under senmedeltid. Isödra delen av schakt O612 kunde det konstateras att diket A713 var stratigrafiskt yngreän graven.Det är mindre troligt att dikena sammanhänger med gravarna (t ex kyrkogårdsbegränsning).Möjligen skall de sammankopplas med en del yngre beskrivningar av området.Den ovan citerade Biskop Rhyzelius beskriver bl a Borgarehögen och Knäppingsborg.Han berättar om en stor jordhög, som kallas Borgarehögen, från vilken mankunde se hela staden. Enligt traditionen intog danskarna Knäppingsborg, men svenskarnalåg på borgarehögen. Kring den senare skall ha funnits en ”wall eller graf bränd genomberget, hwilken af en stor watuflod år 1560 blef uprögd; men wardt strax med ris, jordoch sten igenkastad” Han skriver dock ”alt thetta grundlösa berettelser ...” (Lundgren1916:48f ). Lars Salvius (se nedan) nämnde år 1737 Borgarehögen i samband med sinbeskrivning av det s k Vårdtornet i kv Vårdtornet i öster. Enligt Salvius skulle det senareersatt Borgarehögen, vilket således förlägger platsen längre österut (Lundgren 1916:32).Borgarehögen har enligt traditionen varit den plats dit norrköpingsborgarna ochallmoge drog sig tillbaka då staden ansattes av danskarna på 1560-talet (jfr Södergren2008). Kanske kan en del av dikena föras till aktiviteter under Daniel Rantzaus anfallav Norrköping?Resultaten från förundersökningen år 2010 visar på enstaka senmedeltida fynd. Ovanbeskrevs en skärva yngre svartgods och ytterligare en skärva yngre svartgods påträffades(F86). Även denna kom i ett yngre sammanhang. En stengodsskärva, även denna senmedeltida(F202), hittades däremot i en mindre nedgrävning (A758) i södra delen avschakt O612.I schakt O953 fanns närmast botten ett kulturlager (0,1–0,2 m tjockt/kallat L22 år1982) med organiskt material (träflis) som var stratigrafiskt äldre än diket i sammaFig 14. Rikard Hedvall undersöker de undre kulturlagren i schakt O953, vilka möjligen kan vara senmedeltida(se bilaga 1). Foto från nordost. Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 25

±O817O987O200O292A777O786O612A635O637O824O1056O474A631O953A960A713O700A901A928O905O939Medeltida keramik1500-talsmyntOdlingOdlingDiken 1982/1998DikenSchakt 2010Schakt 1998Schakt 1982Undersökningsområde0 5 10 20 MetersFig 12. Schaktplanen visar diken och spridningen av senmedeltida fynd i dessa. Kartan visar även utbredningen av odlingslager,som möjligen kan vara senmedeltida. De två 1500-talsmynten har även markerats.26 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

schakt. Nu hittades inga fynd i lagret men dess stratigrafiska belägenhet gör att detmycket väl kan vara senmedeltida.Det dokumenterades bevarade odlingslager inom skilda delar av undersökningsområdet.Lagrens fyndinnehåll indikerar att de varit i bruk in på 1700-talet (se nedan), mende har även ett innehåll som pekar på äldre aktivitet. Denna verksamhet är mer framträdandeinom områdets västra del.I odlingslagret A353 påträffades en del fynd som kan vara medeltida-senmedeltida.Inom den del som senare skulle bli södra delen av tomt 4 (1728-29) låg bl a en eventuellvikt i bly (F64), en ten i cu-legering (F65), samt en krampa i järn (F71). Här fanns ävenett Johan III mynt, 2 öre, präglat på 1570-talet. Myntet hade ett hål i kanten, varför detkan ha varit i bruk senare (F7). Myntet låg inom det som senare skulle bli tomt 4:ssödra del (1728-29). Ytterligare ett mynt från Johan III:s regeringstid hittades (F8).Myntet, som är präglat 1585, låg i odlingslager inom den del som senare blev södradelen av tomt 2 (1728-29).Den kamerala anteckningen som år 1543 omnämner att kronan ägde fyra tomternorr om ån ger ingen vägledning om vilken typ av verksamhet som avsågs (t ex om devar bebyggda) eller var de mer exakt låg. Förundersökningen år 1982 gav en del fyndsom daterades till medeltid, bl a skor och ett sk knävelspjut. Mot bakgrund av dessa ochkulturlager tolkades östra delen av kv Mjölnaren ha spår av medeltida verksamhet (Svensson1982). Det finns inget som motsäger detta.Slutsatserna blir att dikena kan vara grävda under senmdeltid–1500-tal. Förekomstenav enstaka senmedeltida fynd inom området, samt möjliga kulturlager och anläggningar(nedgrävning) kan indikera verksamheter på plasten under senmedeltid. Detsaknas emellertid tydliga belägg för bebyggelse. De senmedeltida indikationerna vartydligast i östra delen av området.1600-taletArkivstudierKvarter och tomter. Norra delen av Kv Mjölnaren utgör på kartan från 1640 en öppenplats enligt denna karta (ett ca 20x60 meter stort område). Kvarterets nordöstligaste delutgör en egen liten ”kvartersö” på denna karta. Kvarterets södra del ansluter till Västgötegatan.Dagens gatusträckning förefaller ”inkräkta” på tomterna närmast Strömmen,men här finns oklarheter i rektifieringen. Det är tydligt att Mjölnarens ”intag”, som synsså tydligt idag och som delvis är parkering, redan finns på denna karta från 1640. Iväster kan Tunnbindaregatan identifieras, men den ligger längre västerut då. Gatan flyttadestill sitt nuvarande läge på 1700-talets slut (se nedan). I öster kan Mäster Påvelsgränd (Norra Bryggaregatan) urskiljas. Enligt kartan så löper denna längre österut änidag, men även här kan det bero på skevheter i den äldre kartan. Den har delvis sammaorientering 1640 som idag. Gatan mynnar i den ovan beskrivna öppna plasten norr omkv Mjölnaren. Kvarterets största bredd år 1640 är drygt 110 meter, medan dess nordsydligautbredning är som mest ca 80 meter.Tomtägare och verksamheter. De ovan studerade kartorna från 1600-talet geringen information om tomtägare eller verksamheter inom det nu aktuella området. Detär först i början av 1700-talet som vi får en inblick i vilka verksamheter som bedrevs ikvarteret.Bebyggelse. Det har inte varit möjligt att få fram några uppgifter om bebyggelseinom tomterna under 1600-talet.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 27

±A962A353A305? A336?A666A267?A562A571A568Källare och stenläggningdokumenterade 1998A9121600-talsmyntKällareStenläggningFyllning i dikenOdlingOdlingSchakt 2010Undersökningsområde0 5 10 20 MetersFig 15. Schaktplan över lämningar som kan vara från 1600-talet. På kartan har tomgränserna från 1728–29 streckats ovanpå kartanfrån år 1640. Bebyggelsen har som synes en dragning söderut. Copyright Lantmäteriet. Aktbeteckning D75-1:4.28 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Arkeologiska resultatIgenläggning av diken, gårdsytor och odlingDet har ovan nämnts att flera av dikena tolkades vara igenlagda kring 1600 eller i börjanav 1600-talet.Jens Heimdahls analys av makroproverna i dikena visade att innehållet i vattenavsattasediment i flera dikessektioner och fyllnaden i flera diken kan tolkas som omlagradefrån odlingsmiljöer. Det dominerande inslaget av dynga, blandat med avfall frånkök och latrin, tillsammans med en lokal fröbank av ogräs och enstaka fynd av fröerfrån odlingsväxter som inte ätes (och därmed inte heller kommer från latrinavfallet), ärkaraktäristiskt för innehållet i välbevarade odlingshorisonter. Även det stora inslaget avträflis kan här betraktas som ett möjligt jordförbättringsmedel. Bland ogräsen märksockså extremt näringskrävande ogräs blå-/rödmålla, som trivs på gödselstackar och latrin,vilket kan tolkas som ett tecken på att gödslet lagrats en tid i stackar eller bingar, innandet blandats ner i jorden.Sammantaget kan detta tolkas som att fyllnaden i flera av dikena består av omlagradodlingsjord, och att deras vattenavsatta bottensediment bildats i en miljö omgiven avodlingar (se vidare bilaga 5).Ett mynt, ¼ öre präglat under drottning Christinas regeringstid (F9), hittades i ettav fyllnadslagren (schakt O612/A635).Resultaten från makroanalysen visar således på odling i området under åtminstone1600-talet.Odlingslager påträffades framför allt inom områdets västra del. Kartan från år 1728–29visar att odlingen skett inom tomterna 3 och 4, vilka då anges ha varit trädgårdar.Ovan har det diskuterats att odling även kan ha skett under medeltid. I dessa lagerfanns även två mynt från Johan III:s tid. Ytterligare två mynt hittades i odlingen. Bäggeär från Gustav II Adolfs regeringstid och bägge är klippingar. Det ena är ½ öre klippingoch präglat i mitten på 1620-talet (F5), medan det andra är 1 öre klipping, också dettapräglat på 1620-talet (F6).Brandlager och andra kulturlager från möjliga gårdsytor påträffades i övre delarnaav dikena i schakten O612, O637, O700 och O953. Några av dessa brandlager bör hatillhört de historiskt kända bränderna från år 1712 och 1719. Framför allt den äldrebranden bör ha drabbat en 1600-talsbebyggelse. Ett bränt trägolv i schakt O905 äreventuellt lämningar från någon av dessa bränder och möjligen från en byggnad uppfördunder 1600-talet.En stenläggning (A666) påträffades i schakt O612:s södra del och i schakt O700. Iett aktivitetslager (A756) på stenläggningen gjordes en del äldre fynd, som t ex rödgodsav 1600-talskaraktär (F75–78) . Stenläggningen kan ha utgjort en gårdsbeläggning ellergatubeläggning uppförd omkring 1600/början av 1600-talet. I början av 1700-talet beskrivsdenna tomt ha varit trädgård (tomt 4).BebyggelseTvå källare påträffades i södra delen av schakt O200. Den västra källaren (A305 m fl)undersöktes delvis år 1998 och daterades till att eventuellt vara uppförd på 1600-talet.De delar som nu schaktades fram ingick delvis i den äldre undersökningen. Källaren harlegat på västra delen av tomt 4 (1728–29), som beskrivs ha utgjort trädgård i början av1700-talet. Källaren har emellertid fortsatt söderut inom tomt 3, vilken troligen varbebyggd i början på 1700-talet enligt samma karta.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 29

Den andra källaren (A267) låg omedelbart väster om föregående källare. Den västrakällaren låg på tomten 1 år 1728–29. Den här tomten var med andra ord troligen bebyggdi början av 1700-talet. Källarens datering är obekant, men det kan inte uteslutas att denvar uppförd redan på 1600-talet.Ovan nämndes ett bränt trägolv i schakt O912, men golvets datering var dock oklart.Golvet var beläget på norra delen av tomt 6, vilken troligen var bebyggd år 1728–29.1700-taletArkivstudierKartor och tomter. Kv Mjölnaren benämns på 1728–29 års karta ”No 13 qvadratenMjölnaren”. På kartan är tomterna utritade och deras storlek är angivna. Kvarterensutbredning är ungefär samma som den tio år äldre kartan. Kv Mjölnaren innehåller sjutomter (1–7). I ägoförteckningen kopplas tomterna 1 och 2 samt 3 och 4 samman. Tomternaavgränsas med streckade linjer och de norra delarna (2 respektive 4) anges varaträdgårdar (se nedan). Dessa utgör också de största tomterna ytmässigt. Fyra av tomternaär belägna ut mot Västgötegatan: 7, 1, 3 och 6, medan tomten 5 ligger ut motdagens mäster Påvels gränd. På 1783–84 års karta kallas kvarteret, precis som 1728–29,”No 13 qvadraten Mjölnaren”.Det har genomförts några förändringar av några tomtgränser. Gränsen mellan tomten1–2 och 3–4 har justerats något. Tomterna 5 och 6 har nu slagits samman och norra delenar rätats upp mot tomten 3–4.Tomtägare och verksamheter. Ägoförteckningen till kartan från 1728–29 belyservilka som ägde tomterna vid denna tidpunkt. Det rör sig om fem tomtägare på de sjutomterna. För No 13 står följande:1 Emund Corner2 Dito Trägården3 Killian Koch4 Dito Trägården5 Miölnaren Tore Persson6 Fredrich Berholts Enckia7 Tennjutaren Lorens Biörns EnckiaDet har varit möjligt att klarlägga en del av tomtägarnas verksamhet och det verkarha varit varierande verksamheter i kvarteret. På tomten 5 omtalas en mjölnare, men detär oklart i vilken utsträckning han bedrev verksamhet där. Änkan Berholts på tomten 6i söder har troligen varit gift med handlaren och bryggaren Fredrik Berholtz, som omtalasi början på 1700-talet (Helmfrid 1971:207). Hans gård låg i hörnet Västgötegatan/Norra Bryggaregatan och kanske är det hans verksamhet som gett den senare gatan sittnamn. På 1650–60-talen omtalas barberaren Jöran Berholtz, vilken senare blev bryggare,men det är oklart om han var släkt med den föregående eller om han hade någonkoppling till det nu aktuella området (Helmfrid 1971:22). Hörntomten 7 i väster innehades1728 av änkan till tenngjutaren Lorens Björn, som kom från Stockholm tillNorrköping år 1721. Lorens (Lars) Björn var nyss avliden när kartan ritades. Även sonenJeremias Björn blev mästare i yrket (se nedan). Änkan Rebecka Rudberg kom sedermeraatt gifta om sig med Johan Daniel Schmidt, en av de mer välbärgade tenngjutarnai staden (Loos 1968:148).30 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kartan från 1783–84 anger följande för kv Mjölnaren:1 och 2 Schirugus Fred Fritz3 och 4 Rådman Lindman5 och 6 Handelsman Jonas Tellbom7 Tennjutaren Björns EnckiaPå tomten 7 avses änkan till Jeremias Björn, som var son till ovan nämnda Lorens.Tomten 1 och 2 innehades år 1795 av boktryckaren Adolf Fredrik Raam, se nedan(Norrköpings stadsarkiv).Bebyggelse. Det skriftliga källmaterialet ger en bild av att det var bebyggt utmedVästgötegatan åtminstone från början av 1700-talet. I kv Mjölnaren låg fyra gårdarutmed denna gata. År 1712 drabbades Norrköping nordantill av en omfattande brand.Denna började i en fastighet på Västgötegatan, västerut i förhållande till kv Mjölnaren.I magistratens rapport efter elden omnämns bl a Fredrik Berholtz gård (Helmfrid1984:28f ), vilken troligen drabbades av eldsvådan. Det är möjligt att få viss kunskap ombebyggelsen på ett par av gårdarna under 1700-talet.Tomten 1 och 2. Här finns det ett par brandförsäkringar från slutet av 1700-taletoch vi får reda på att det då fanns tiotalet byggnader på tomten då. Merparten låg emellertid på tomtens bakgård, dvs utanför det nu aktuella exploateringsområdet, i kvarteretsnordöstra del som ingår i trädgården på 1728–29 års karta (nuvarande kv Mjölnaren 7).Två byggnader finns under 1700-talet inom det nu förundersökta området. En störrebyggnad, med bl a kök och kammare, låg vid Västgötegatan (nr 1). Den andra låg bakomdenna och hade bl a kök och bakugn. En del av denna byggnad uppges ha källare (Norrköpingsstadsarkiv).Tomten 3 och 4. Även den här tomten är bebyggd ut mot Västgötegatan i mitten på1700-talet. Här står ett tvåvåningshus som bl a innehåller krog och bryggeri. I övrigtfinns det sex byggnader på tomten. Ett par av ekonomibyggnaderna uppges ha källareoch övre delen av tomten verkar ha använts för odling (Norrköpings stadsarkiv). Storadelar av tomten blev föremål för nybyggnationer i början av 1800-talet (se nedan).Tomten 7. Tenngjutaregården beskrivs också i olika bouppteckningar på 1700-talet.I bouppteckningen efter Johan Daniel Schmidt framgår bl a att hemmet var inrett i entvåvåningsbyggnad, vilken rymde sex rum på nedre botten och att det fanns ett gammaltverkstadshus. I bouppteckningen efter Jeremias Björn beskrivs en tvåvånings timmerbyggnadunder torvtak. Byggnaden inrymde bl a sal, två kamrar och en gatubod pånedre botten. Verkstaden låg inne på gården (Loos 1968:148f ).Arkeologiska resultatBebyggelseDe ovan beskrivna källarna på södra delen av tomterna 1 och 4 har varit i bruk under1700-talet. Den senare undersöktes till stor del år 1998. Det oklart om källaren på tomt1 uppfördes under 1600- eller 1700-talet. Den påträffade källaren på tomten 1 kanmycket väl vara den källare som omnämns i brandförsäkringarna från slutet av 1700-talet (se ovan).Det brända trägolvet i schakt O905 kan troligen vara resultatet från någon av bränderna1712 eller 1719.Inom området har det legat några byggnader med källare som uppförts under förstahälften av 1800-talet (se nedan). Byggnaderna har legat i hörnet Tunnbindaregatan/Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 31

±A962A809?A353A267A291A305 A336A326A562A568A571A845?A837A882Källare och stenläggningdokumenterade 1998A647A932Dokumenterade gårdsytor ochbrandlager 1982 och 1998A912A924Spadstick och hägnadHusgrundKällareTrägolvBrandlagerOdlingStenläggningUndersökningsområdeSchakt0 5 10 20 MetersFig 16. Schaktplan över lämningar som kan vara från 1700-talet. Som underlag har kartan från år 1728–29 valts.Tomterna 2 och 4 beskrivs som trädgård på denna karta. Copyright Lantmäteriet. Aktbeteckning D75-1:12.32 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Västgötegsatan (tomt 1) och utmed Mäster Påvels gränd (tomt 5 och 6). Det kan inteuteslutas att dessa källare kan ha äldre delar från 1700-talet (se nedan).Det kan noteras att inga eldstäder påträffades inom området. Det är möjligt attbostadsbebyggelsen har legat utmed gatorna och gårdsbebyggelsen haft funktionen somekonomibyggnader.Odling och gårdsytorKartan från år 1728–29 beskriver att tomt 4 var trädgård och det är troligt att odlingbedrevs inom norra delen av undersökningsområdet under åtminstone första delen av1700-talet. Även när ”baksidorna” byggdes ut mer under loppet av 1700-talet så kan manha odlat i mindre skala. I ett förmodat odlingslager i schakt O824 så påträffades t exrikligt med hushållsavfall. Här fanns bl a en klack från kritpipa och ett ornerat skaft(F10). Klackbiten, som har ”stjärnor” på höger sidan, kan komma från en pipa tillverkadi Alingsås vid Jonas Alströmers Pipbruk 1729-1761. Skaftbiten med dekor av ”tandband-Rillband ...” kommer från en holländsk pipa, som tillverkats under sista hälften av1700-talet (se vidare bilaga 6).Det påträffades brandlager i flera av schakten. Det är troligt att det är från de omfattandebränderna i början av 1700-talet. Även stenläggningar från gårdsytor kundeiakttas i flera av schakten. En stenläggning (A809) i schakt O817 kan eventuellt vararest från en gårdsbeläggning. Det kan dock inte uteslutas att den ingått i en byggnad.Merparten av dessa lämningar fanns inom områdets östra del, inom tomterna 4, 5och norra delen av 6 enligt 1728–29 års karta.Inga rester av hantverk påträffades inom den undersökta delen. Det var endast tomten7 som med säkerhet hade hantverk (tenngjuteri) under 1700-talet. Endast en ytterstliten del av denna tomt berördes dock av undersökningen.1800-taletArkivstudierKvarter och tomter. Det sker en reglering av Tunnbindaregatan mellan 1874 och 1879enligt två tomtkartor från dessa år (Norrköpings stadsarkiv). Regleringen innebär atttomten nr 7 försvinner. En mindre del av tomten i nordost införlivas i nr 1. I och medatt gatan får en delvis ny sträckning så naggas även västra sidan av tomten 1:s norra del.Tomtägare och verksamheter. Tomten 3–4 ägdes år 1816 av klädesfabrikören JohanFredrik Wetterling för att enligt tomtkartan från 1826 innehas av bryggaren S J Dedering(Söderberg 1968:166ff ). I slutet av 1700-talet blev kv Mjölnaren centrum förtidningsutgivning. Adolf Fredrik Raam (som innehade tomten 1 och 2) hade gett utNorrköpings Tidningar sedan 1780-talet Efter Raams bortgång 1802 övertogs ledningenav dennes änka. Tidningen trycktes och hade sina lokaler på Västgötegatan 20.Tidningen kom att ges ut här ända fram till 1918 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrk%C3%B6pings_Tidningar).Den tidiga 1800-talsbebyggelsen på tomt 1–2. Tomtens södra del upptas av enstörre byggnad med källare. Huset anges vara uppfört år 1814. En länga finns utritad påtomtens nordöstra sida på 1874 års tomtkarta (Norrköpings stadsarkiv).Den tidiga 1800-talsbebyggelsen på tomt 3–4. Det är möjligt att få en tydlig bildav den tidiga 1800-talsbebyggelsen på tomten utifrån en brandförsäkring från 1816(Norrköpings stadsarkiv) och en karta från 1826 (Lantmäteriet). Enligt brandförsäkringenså byggdes merparten av husen år 1802 (en av byggnaderna, nr 8, anges varaTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 33

uppförd 1804). Enligt brandförsäkringar så fanns det fem byggnader 1816 och sammaantal tio år senare, men byggnaden från 1804 var nu riven. Brandförsäkringen från 1816tar även med ett antal staket och portar (nr 4–6 och 9–10). Flera av dessa kan identifieraspå kartan från 1826 (Norrköpings stadsarkiv).Det förefaller som att bebyggelsestrukturen på tomten förändrats mellan mittenav 1700-talet och början av 1800-talet om vi skall utgå från det skriftliga källmaterialet.I mitten på 1700-talet ligger bebyggelsen mer samlad kring tomtens södra del ochnorra delen utnyttjas för odling (vilket också stämmer med vad kartorna anger). I börjanav 1800-talet är bebyggelsen grupperad utmed tomtens sidor. Det ligger hus utmednuvarande Mäster Påvels gränd (2 och 7 1802/a–c 1826). Det är dels boningshus ochdels uthusbyggnader. På västra sidan ligger en länga med bl a svinhus och en större källareunder (nr 3 år 1816/hus e år 1826) och på östsidan finns ett större hus som angessom fabriksbyggnad 1816 och boningshus 1826 (d). Denna byggnad är eventuellt ersatt/ombyggd 1824. År 1826 (och 1802) anges området närmast Västgötegatan vara trädgård(benämnd g 1826), men det står att det kommer att bebyggas. Det finns även storaöppna ytor centralt och på tomtens norra del (se vidare fig 18).Den sena 1800-talsbebyggelsen. Det skedde omfattande nybyggnationer på tomternai mitten och slutet på 1800-talet, vilket framgår utifrån stadskartan från 1879 ochen del kartor från de följande decennierna (Lantmäteriet). Nu byggdes större, källarförsedda,byggnader utmed Tunnbindaregatan, Västgötegatan och Mäster Påvels gränd. Enstörre källarförsedd byggnad uppfördes även på tomten 4. Det märks även att bebyggelsenförtätas på gårdarna. Åren kring 1850 och 1890 tycks ha varit särskilt bebyggelseintensiva(se vidare fig 19).Fig 17. Foto från 1913 (Wiberg) som är taget mot norr inne på tomten 3 och 4. I bildens vänstra kant synsdet stora huset från 1891. Huset till höger är uppfört år 1873. Stenmuren finns med på kartan från år 1826,men trappan förefaller ha flyttats sedan dess. foto Wiberg (östgötabild).34 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Arkeologiska resultatBebyggelsePå tomten 1 och 2 fanns flera tydliga nedslag från 1800-talets bebyggelse. Den ovanbeskrivna källaren A267, som påträffades i schakt O200, kan ha varit i bruk fram tillmitten av 1800-talet. Enligt en karta från mitten av 1800-talet så hamnar källaren isydöstra delen av en gårdsbyggnad (fig 18). En byggnad, uppförd år 1889, ersatte dennagårdsbyggnad och det påträffades grundmurar från denna (A274). I schakt O987 fannsen grundmur (A968), från samma byggnadskomplex (fig 20). Den stora källarförseddabyggnaden från år i väster, utmed Tunnbindaregatan, syntes genom grundmurarna A249(fig 20).Nu grävdes inget provschakt inom huset från 1814 i hörnet Tunnbinadaregatan/Västgötegatan (fig 18 och 20). År 1982 grävdes södra delen av schakt 21 i detta hus.Ovan har det diskuteras ifall källaren från 1814 återanvänts (se ovan).Rester av gårdsbeläggningar från 1800–1900-tal dokumenterades i ett par schakt(A257 och A1080).På tomten 3 och 4:s västra sida dokumenterades södra delen av källaren (i schaktO200), vilken var i bruk under 1600–1700-tal (se ovan). Källaren beskrevs bl a i kartanfrån 1826 och huset var uppfört år 1802 (fig 19). Huset ersattes aven byggnad uppfördår 1891 (fig 20).I tomtens sydöstra hörn undersöktes grundmurar (A641 och A689) vilka låg inomen byggnad uppförd 1824. På samma plats fanns en äldre byggnad, och det är möjligtatt grundmurarna kan vara äldre (fig 19 och 20).På tomtens norra del, utmed Mäster Påvels gränd, dokumenterades en husgrund(A845). Den stämmer i läge med en byggnad som återfinns på 1826 års karta (fig 19),men även med en byggnad från år 1890 (fig 20).På tomtens norra del fanns en stenläggning (A809), vilken möjligen var äldre, menden kan ha varit i funktion under 1800-tal.En större källarförsedd byggnad uppfördes år 1890 på tomtens nordöstra del, varsmur (A798) mättes in (fig 20).Väster om detta hus uppfördes samtidigt en mindre byggnad, vilken skadat äldrekulturlager (A782). En stört källarförsett hus byggdes centralt på tomten år 1891. Ävendenna byggnad tros mer eller mindre ha utraderat äldre lämningar (A459 och A533, fig20).På tomten 5 och 6 grävdes ett schakt i en byggnad från år 1820 (A940). Bebyggelsenfrån 1850-talet märktes inte lika tydligt i de två schakt som grävdes här (fig 20). Dessabyggnader saknade källare.OdlingEn del av de odlingslager som ovan daterats till äldre perioder kan även ha varit i brukunder 1800-talet. Det gäller A962, på tomt 1 och 2 (fig 18), samt A837 på tomt 3 och4 (fig 19).Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 35

±A962?A267KällareOdlingSchaktUndersökningsområde0 4,5 9 18 MetersFig 18. Kartan visar lämningar från mitten av 1800-talet på tomt 1 och 2 (karta 1874). Huset utmed Västgötegatan uppfördes 1814och stod kvar in i 1900-talet. En källare (A267) dokumenterades på tomtens östra sida. Huset ersattes år 1889 med en ny byggnad.Copyright Lantmäteriet. Aktbeteckning 0581k-40c:2098.36 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

±A809?A3051802A326A336Källare och stenläggningdokumenterad 1998Gårdsytordokumenterade 1982A837?1824A641A689A845?HusgrunderStenläggningOdlingSchaktUndersökningsområde0 5 10 20 MetersFig 19. Kartan visar lämningar från 1800-talets första del inom tomt 3 och 4. Kartan är från 1826 och visar bl a bebyggelsen ochträdgården. Förundersökningen berörde källaren till gårdens västra hus, vilket delvis undersöktes år 1998. Dessutom påträffadeslämningar från en byggnad på tomtens sydöstra del. Möjligtvis ingick även husgrunden A845, men denna har också ingått i densena 1800-talsbebyggelsen (se nedan). Copyright Lantmäteriet. Aktbeteckning 0581k-40c:2099.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 37

1886±A968A7981889189018901889A782A249A2741891A314A45918911890A1066A1072A257 A336A1080A305 A433A3261802 A374A305A533A514A5731874A6411850A84518491814185418731824A6891857A9161820A940UndersökningsområdeHusgrunderKällareStenläggningarModerna nedgrävningarModerna ledningarHus med källareSchakt1889181419240 5 10 20 MetersFig 20. Kartan visar lämningar från i huvudsak det sena 1800-talet (husgrunder och stenläggningar), samt en del nedgrävningaroch ledningsdragningar från 1900-talet. En del av byggnaderna från 1800-talets första del är också med eftersom de fortfarande vari bruk i slutet av 1800-talet. Husens byggnadsår är utritade. Även hus med källare är särskilt markerade (uppgifter från Norrköpingsstadsarkiv). Denna byggnadsplan fanns i stort sett fram till att husen revs på 1900-talet.38 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fynden från kv MjölnarenInledningFynden från kv Mjölnaren omfattar 117 fyndnummer, varav det osteologiska materialetutgör 14 fyndnummer av dessa (djur 11 och human 3 fyndnummer). Merparten av deresterande 103 fyndposterna, vilka omfattar drygt 140 fragment, utgörs av skärvor frånrödgodskärl. Spikar utgör en annan utmärkande fyndgrupper.Kärl av rödgodsDet yngre rödgodset är den mest frekventa keramiktypen och omfattar 50 fyndposter(drygt 60 skärvor), vilket motsvarar ungefär lika många kärl. Merparten av skärvorna ärrelativt fragmentariska och anonyma. I flera fall har glasyren släppt, varför det är svårtatt identifiera dekoren närmare.Det är möjligt att diskutera kärltypen för ca 30 av fyndposterna. Här finns kärl somtydligt kan identifieras som fat (2), skålar (3), trefotsgrytor (3), kruka (1) och kanna (1).För de resterande fyndposterna är det däremot svårt att särskilja fat och skålar respektivekrukor och trefotsgrytor från varandra. Fat och skålar utgör tillsammans knappt ca 2/3av de bestämbara skärvorna. Trefotsgrytor/krukor är betydligt mindre vanliga i materialet.Det yngre rödgodset kan knytas till 12 kontexter. Några av dessa urskiljer sig genomatt innehålla merparten av fynden. Förhållandevis rikligt med rödgods fanns i södradelen av schakt O612 och i norra delen av schakt O700. Bägge dessa schakt berörde ettäldre dike och i detta fanns flera fyllnadslager. Från detta område kommer ca 40% avfyndposterna. Det gäller framför allt kontexterna A743, A754 och A756. Det senare varett aktivitetslagret som låg ovanpå stenläggningen A666. Keramikmaterialet från dessasammanhang är varierat med skålar, fat, trefotsgrytor och krukor. Dekoren på faten ochskålarna kan stilmässigt dateras till 1600-tal –1700-talets första del.Fig 21 (ovan). Skärvor påträffade i aktivitetslager med träflis (A743) i schakt O700 (F213 och F215).Fig 22 (överst t h). Skärvor från dekorerat fat eller skål påträffade i aktiviteslager A756, som lågovanpå stenläggningen A666 (F75).Fig 23 (nederst t h). Trefotsgryta påträffat i lager som täckte ett av dikena i O612 (F94).Samtliga foton Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 39

Nästan lika stor del av fyndposterna kommer från odlingslagret A837 i schakt O824.Merparten av skärvorna är oidentifierbara, men i de fall som det är möjligt att se kärltypenså är det antingen fat eller skålar. Härifrån kommer t ex de två bestämbara fatenoch en av skålarna. Trefotsgrytor saknas i denna kontext, vilket möjligen skulle kunnavara en fingervisning om att odlingen kan dateras till 1700-talets senare del–1800-tal.Det finns en del andra fynd (kritpipor), som ger en liknande datering.Trefotsgrytor, som ibland kan vara en indikator på en hushållskultur före ca mittenav 1700-talet, påträffades i större utsträckning t ex i fyllnadslager ovanpå diket i norradelen av schakt O612 (F91–94). Fyndlagret överlagrades här av ett lager som innehöllett Christinamynt (se nedan). Skärvor från trefotsgrytor fanns även i schakt O953 ochi diket A777 i schakt O786.Kärl av svartgods, stengods och fajansDet övriga keramikmaterialet är förhållandevis begränsat och utgör färre än tio skärvor.Två mindre bitar yngre svartgods påträffades (F25 och F86). Den förra är mer tydlig tillkaraktären och denna hittades i aktivitetslager A743, som stratigrafiskt tillhörde eftermedeltid.Detsamma gäller den senare skärvan. Stengodsskärvan är brunglaserad och ärav ett tunt gods (F202). Skärvan är senmedeltida och hittades i nedgrävningen A758. Idenna hittades bl a en kniv. En skärva från ett kärl av oidentifierbart material, troligensekundärbränt, hittades i samma kontext (F203).Skärvor från två eller möjligen tre fajanskärl påträffades. Det är dels från skärvorfrån en vit skål (F51) och dels en skärva från en vit tallrik (F87). Skärvorna hittades ikontexter knutna till schakt O824.MyntFem mynt hittades vid undersökningen. Samtliga är i koppar och från slutet av1500-taletoch första delen av 1600-talet. De två 1500-talsmynten är bägge från Johan III:s regeringstid.Det äldsta är 2 öre från 1570-talet och har ett hål i ena sidan och har såledesanvänts som hänge eller något liknande (F7). Det andra myntet är präglat år 1585 (F8).Två av 1600-tasmynten är från Gustav II Adolfs regeringstid och bägge är klippingar.Fig 24 (t v). En skärva yngre svartgods (F25).Fig 25 (ovan). En skärva senmedeltidastengods (F202).Samtliga foton Magnus Stibéus.40 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Det ena är ½ öre klipping och präglat i mitten på 1620-talet (F5), medan det andra är 1 öre klipping, också dettapräglat på 1620-talet (F6). Det femte myntet är ¼ örepräglat under drottning Christinas regeringstid (F9).Fyra av mynten hittades i odlingslager; de bägge myntenfrån Johan III:s tid och de två klippingarna. Christinamyntetlåg i lager som täckte ett av de stora dikena ischakt O612.Fig 26. 2 öre från 1570-talet med senare hål i kanten (F7).foto Magnus Stibéus.KritpiporDet finns tre fyndposter med kritpipor (en klack och femskaft) från undersökningen och samtliga härrör frånodlingslager A837. Arne Åkerhagen har studerat klacken(F10) och ett av skaften som är ornerat.Åkerhagen menar att klackbiten, som har ”stjärnor” påhöger sidan, kan komma från en pipa tillverkad i Alingsåsvid Jonas Alströmers Pipbruk 1729–1761. Detta äremeller tid osäkert. Skaftbiten med dekor av ”tandband-Rillband ...” kommer från en holländsk pipa, som tillverkatsunder sista hälften av 1700-talet (se vidare bilaga 6).Fig 27. Mynt från 1585 (F8). foto Magnus Stibéus.Fynd av järnSammanlagt 25 fyndposter har registrerats som föremålav järn. Merparten består av spikar (10 fyndposter/14spikar) och oidentifierade järnföremål (7 fyndposter). Ettav de senare föremålen är möjligen en skadad spadskoning(F208), som hittades i en nedgrävning (A758).De övriga järnfynden utgörs av tre hästskosömmar, enkrampa, en nål och tre knivar. Nålen hittades i samma nedgrävningsom den eventuella spadskoningen (F205).Den ena kniven påträffades som en gravgåva i gravenA660 (F107). Kniven som vid framgrävandet var i tredelar har varit ca 12 cm lång. Den andra kniven är relativtlång, 16 cm, och låg i ett aktivitetslager tillsammans medflera andra fynd (F210). Den tredje kniven hittades i ettodlingslager (A837), vilket också var relativt fyndrikt(F56).Fig 28. ½ öre klipping från 1620-talet (F5).foto Magnus Stibéus.Fynd av cu-legering och blyEndast ett föremål i cu-legering hittades. Det är en mindreten (10 mm), som låg i odlingslager A353 (F65). Ett oidentifieratföremål av bly hittades i samma kontext (F64). Detär halvcirkelformat (diam 27 mm) och väger 28 gram. Enasidan har några ristningar. Föremålet kan möjligen varaen vikt.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 41

Fig 29. Sigill i glas från flaska tillverkadvid Sandö glasbruk. Flaskan har rymt1/3 kanna och är troligen tillverkadunder andra hälften av 1700-taletbörjan av 1800-talet (F32).Den hittades i odlingslager A837.foto magnus stibéus.Fynd av glasEtt sigill från en grön glasflaska påträffades i odlingslager A837 (F32). På sigillet kanman läsa Sandö och 1/3 kans. Det första avser glasbruket Sandö och det senare flaskansstorlek (rymd), vilket motsvarar ca 0,87 liter. Flaskan är tillverkad av Sandö glasbruk iÅngermanland. Glasbruket grundades år 1750 och produktionen pågick fram till slutetav 1920-talet. Liknande sigill har daterats till komma från flaskor tillverkade fram till1810-talet (http://www.dykarna.nu/fotoalbum/1818/19466.html).Två skärvor av glaskärl hittades även. Den ena låg även detta i odlingslager A837och hade en växtdekor (F53), medan den andra skärvan hittades i A856 (F88).Det övriga glasmaterialet utgörs av tre fyndnummer. F54 från samma kontext somsigillet och skärvan ovan (A837) skulle kunna vara en del av kärl. Övrigt fönsterglasinsamlades från A856 (F89) och A754 (F103).Det kan konstateras att mycket av glaset kommer från schakt O824.Övriga fyndBland övriga fynd märks två eldslagningsflintor som insamlades från A756 (F81) ochen bit grönglaserat kakel i odlingslager A837 (F52). Den senare är av 1700–800-talstyp.Dessutom finns fyra fyndposter med bränd lera.42 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Resultat – Kv Laxen1600-talArkivstudierKvarter och tomter. Kvarteret är utlagt på stadskartan från 1640, men har inte sammaform som under 1700-talet (se nedan). Det är betydligt större och Garvaregatan i österär ännu inte utlagd. Däremot finns Bredgatan i norr, Norra Bryggaregatan i väster (nuvarandeMäster Påvels gränd) och Trångsundsgatan i söder. Kvarterets linje mot västeroch söder överensstämmer således väl med senare kartor.Tomtägare och verksamheter. Det har inte varit möjligt att få fram uppgifter omeventuella tomtägare och verksamheter inom kvarteret före 1700.Bebyggelse. Det har inte heller varit möjligt att få fram uppgifter om eventuellbebyggelse inom området före 1700.Arkeologiska resultatBebyggelseEn källare (A1197). påträffades på östra sidan av tomt 1, enligt kartan från år 1728–29(fig 31). I källaren fanns ett brandlager och rasering. Branden tolkades att kunna vararester av stadsbranden från år 1719.Källaren passar även in i en av byggnadslängorna på tomtens östra del på 1879 årskarta, men det saknas uppgifter om att denna byggnad varit källarförsedd (jfr fig 34).Raseringen innehöll mest skärvor från rödgodskärl. Flera av skärvorna kan form- ochdekormässigt dateras till 1600-tal-tidigt 1700-tal. Det gäller t ex en liten reliefformadhank till en skål (F134) och skärvor från en skål eller ett fat (F130). De senare har bl aen växtdekor i vitt och grönt. I materialet finns flera skärvor från trefotsgrytor ochmindre skålar. I övrigt hittades bl a tre mindre skärvor av blådekorerad fajans (F161)Fig 30. Källaren A1197 låg på östra sidan av tomt 1 enligt 1728–29 års karta. Källaren var i bruk under 1700-talet,men kan vara uppförd under 1600-talet. Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 43

±A1197A1219A1228A1234A1154A1118A1144A1161A1165A1286A1282A1262Norra BryggaregatanTrångsundsgatan0 5 10 20 MetersSchakt från 1982 med kulturlagerKällareStenkonstruktionStengolvBrandlagerNedgrävningOdlingslagerSchakt 1982Schakt 2010UndersökningsområdeFig 31. Kartan från 1728–29 med troliga lämningar från 1600–1700-talen. Schakten från förundersökningen år 1982 har markerats.De schakt med äldre kulturlager hat markerats särskilt. Copyright Lantmäteriet. Aktbeteckning D75-1:12.44 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

och skärvor från en kvadratisk butelj(F162). Här kom även ett fragment frånen holländsk kritpipa med klackmärkei form av ett posthorn (F13). Åkerhagenhar daterat pipan till att vara tillverkad1675–1695 (se vidare bilaga 6).Ytterligare en äldre källare påträffadesvid förundersökningen (A1262),på västra delen av tomt 4 enligt den tidiga1700-talskartan. Denna källare vari bruk under 1800-talet, men den kanvara uppförd tidigare (fig 31). Dennakällare ligger delvis inom en av byggnadernapå tomt 4 enligt 1879 års karta Fig 32. Del av kakel från fyllningen till gropen A1144.(jfr fig 34).Foto Magnus Stibéus.Stenkonstruktionen A1118, som lågi tomtgränsen mellan tomterna 1 och 2, var troligen rester av en byggnad. Dess dateringvar emellertid, oklar och det kan inte uteslutas att den var 1600–1700-tal (fig 31).GropEn grop (A1144) med okänd funktion påträffades i schakten O1100 och O1111. Gropenlåg enligt 1728–29 års karta i sydöstra hörnet av tomt 1. Anläggningen skulle kunnavara rester av ett dike, brunn eller kant på källarnedgrävning (mindre troligt). I fyllningen(A1154) påträffades bl a kakel, som formmässigt kan dateras till 1600-tal (fig 32).OdlingDet är möjligt att de odlingslager som nu påträffades på östra sidan av tomt 1 enligtkartan från år 1728–29 har bildats under 1600-talet. Det kan emellertid inte uteslutasatt de kan vara något äldre, trots att inga fynd påträffades i dem. Det påträffades ävenodlingslager i schakt O1293, men dessa lager var möjligen omgrävda.Troliga odlingslager fanns i schakten 9–12 vid 1982 års förundersökning. Schakten9 och 11 grävdes inom tomt 1, medan 10 och 12 grävdes inom tomterna 2 och 4. Lagrendaterades då preliminärt till 1600–1700-talen.1700-talArkivstudierKvarter och tomter. Kvarteret har samma kvartersform på 1719 års karta som idag.Kartan från 1728–29 visar på fem tomter i kvarteret (nr 1–5), där tomterna 1 och 2 ärstörst. Den senare sträcker sig tvärs igenom kvarteret från Bredgatan i norr till Trångsundsgatani söder. Hörntomten 1 är däremot störst till ytan. Den oregelbundna gränsenmellan tomterna 3 och 4 i öster antyder att någon av tomterna expanderat in på granntomten.Det har skett en del förändringar inom kvarteret om vi tittar på kartan från 1783–84.I väster har tomterna 1 och 5 slagits samman till en genomgående tomt. I öster hartomten 4 expanderat åt norr (in i tomt 3), i linje med det intag som syntes på den tidigarekvarterskartan.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 45

Tomtägare och verksamheter. År 1728–29 namnges de fem tomtägarna och deverkar ha delvis skilda yrken. Tomten 1 innehas av löjtnanten Anders Holm, tomten 2 avmjölnaren Hans Jönsson och tomten 3 av Anders Lax. Dessutom namnges Jöns Andersson(tomt 4) och bl a änkan Wibom (tomt 5). Enligt ägarförteckningen från 1783–84var samtliga verksamma med någon form av textilarbete; skräddaren David Edlund (tomt1och 5), skomakaren Banks änka (tomt 2), samt tröjvävarna Olof Engdahl (tomt 3) ochPetter Widholm (tomt 4)Bebyggelse. Kartmaterial och brandförsäkringar visar att tomterna varit bebyggdaunder 1700-talet, bl a beskriver brandförsäkringarna att en del byggnader uppförts imitten av 1700-talet. I några av byggnaderna beskrivs t ex källare. En del av den bebyggelsesom finns utritad på stadskartan från 1879 kan mycket väl vara uppförd under1700-talet källare (Norrköpings stadsarkiv).Arkeologiska resultatBebyggelseSamtliga byggnader som beskrevs iföregående avsnitt kan ha varit i brukunder 1700-talet. Källaren A1197 inord väst kan emellertid ha tagits urbruk i samband med den förmodadebranden år 1719. Källaren A1262 isydost var i bruk under 1800-talet,men källaren kan ha uppförts underäldre tid (se ovan).OdlingI princip överensstämmer tolkningenav odlingsverksamhet med den bildsom diskuterades i samband med1600-talet. De lager som identifieradesi schakt O1182 bör emeller tidinte ha bildats un der 1700-talet, i ochmed att de täcktes av källaren.Fig 33. Källaren A1262 låg på tomten 4:s västra del.Källaren var fylld med 1800-talsfynd, men den kan mycketväl vara äldre. Foto Magnus Stibéus.46 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

1800-talArkivstudierKvarter och tomter. I öster finns tomten 1 och 5 kvar på kartan från 1879 och även påen tomtkarta från år 1897. Den genomgående tomten nr 2 delas däremot under 1800-talet, där den norra delen blir något längre. Den nya tomtgränsen syns bl a på stadskartanfrån 1879. Den södra delen av tomt 2 kommer fortsättningsvis att ingå i tomten 4, såatt en ny L-formad tomt bildas (syns bl a på stadskartan från 1879).Tomtägare och verksamheter. Tomten 1 och 5 ägdes i början av handelsmannenJohan Niclas Lindahl och tomten 2 tillskrivs Anders Tjäderholm (Norrköpings stadsarkiv).I mitten av 1800-talet ägdes gården nr 2 av änkefru Ahlström och snickaremästarenWhelander (Norrköpings stadsarkiv). Området kring Trångsund kom under1800-talet att hysa flera hantverkare och klädesfabriker, och fick i slutet av 1800-taletrykte om sig att vara en ruffig del av Nordankvarteren (se nedan). Vid Trångsundsgatanfanns ett ångkök som drevs av frälsningsarmén ock kallades Laxens ångkök (Södergren2008).Bebyggelse. På tomten 1 och 5 i väster finns bebyggelsen utritad på 1879 års stadskarta.En karta från år 1897 över tomterna visar att denna bebyggelse då är ersatt. Storastenhus med källare ligger i både norr och söder. Det södra huset har en heltäckandekällare, medan det norra huset förefaller ha källare utmed västra sidan (Norrköpingsstadsarkiv). Bebyggelsen inom kvarterets östra del förefaller inte ha förnyats på sammasätt i slutet av 1800-talet.Området kring Trångsundsgatan kom under 1800–1900-talen att kallas ”Midtina” , enlokal be nämning, eftersom kvarteren låg mitt i staden. Bebyggelsen kring Trångsundsgatan(bl a i kv Vårdtornet) bestod av små träkåkar och hade rykte om sig att vara en ruffig delav Nordankvarteren (Södergren 2008).Arkeologiska resultatBebyggelseSamtliga förundersökningsschakt (år 1982 och år 2010) hade lämningar från 1800-talets bebyggelse, antingen i form av husgrunder eller genom raseringslager. I nordvästraoch sydvästra hörnen på tomten 1 och 5 hade de sena 1800-talshusen förstörtmycket av äldre lämningar. Gårdsbebyggelsen var däremot anlagd betydligt grundareoch här fanns äldre lämningar kvar. Stenkonstruktionen A1118 var som ovan beskrivitssvårdaterad och det är möjligt att den även ingått i 1800-talets bebyggelse. KällarenA1197 låg visserligen inom en gårdslänga på 1879 års karta, men källaren var troligentagen ur bruk på 1800-talet. Det saknades så pass sent material i källaren.Källaren A1262 på tomten 4 hade 1800-talsmaterial i fyllningen och har varit i funktionunder 1800-talet. Källaren passar väl in i en av gårdsbyggnaderna på tomten. Källarentolkades emellertid kunna vara uppförd under 1700-talet.Husgrunden A1299 (på tomt 4 under 1800-talet) ingick i en byggnad som ännu intevar uppförd när 1879 års karta ritades (fig 34 och 35).Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 47

±A1197A1262A1118KällareStenkonstruktionStengolvSchaktUndersökningsområde 0 5 10 20 MetersFig 34. 1879 års karta med de två källarna (A1197 och A1262) markerade, samt stenkonstruktionen A1118. Samtliga konstruktionerlåg inom 1800-talsbyggnader, men det behöver inte innebära att de var i bruk. Copyright Norrköpings kommun.48 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

±A1193A1215A1250A1274A1126A1137A1299A1322A13140 10 20 40 MetersSchakt med mycket modern rasering/fyllningHusgrunderStenläggning 1800-1900-talModerna ledningar/nedgrävningarHus med källareSchakt 1982Schakt 2010UndersökningsområdeFig 35. Kartan visar byggnader med källare under 1800–1900-talen enligt äldre beskrivningar. Husen med källare utmed Bredgatanhar möjligen inte haft källare under hela fastigheten.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 49

Fynden från kv LaxenInledningSammanlagt 97 fyndposter har registrerats från kv Laxen, varav det insamlade djurbensmaterialetomfattar två fyndposter, (F17 från A1219 och F19 från A1154). De resterande95 fyndposterna omfattar ca 140 fragment. Merparten av föremålsfynden utgörsav skärvor från rödgodskärl (71 fyndposter). Fynden från kv Laxen insamlades ifrånfyra olika sammanhang (fem kontexter); fyllning i grop (A1144), rasering och brandlagerfrån källare (A1219 och A1228), rasering från källare (A1282) och ett omrört lager(A1332).Kärl av rödgodsDe 71 fyndposterna utgör närmare 100 skärvor och antalet kärl uppgår till ca 80. Endastdrygt 10% av fyndposterna innehåller så pass fragmentariska skärvor att det är svårt attavgöra kärltyp. Det är således en skillnad gentemot kv Mjölnaren, vilket troligen berorpå att skärvorna i grannkvarteret till stor del hittades i vad som tolkades vara odlingslager.Detta kan ha inneburit en större nednötning. I kv Laxen hittades skärvorna i kontexter,som troligen täckts över relativt snart efter deponeringen.Skålar och fat utgör drygt hälften av de bestämbara skärvorna i kv Laxen. Andelenav dessa kärltyper är således något mindre än i kv Mjölnaren och i gengäld är andelenkrukor/trefotsgrytor större i kv Laxen. Tittar man på de kärltyper som mer exakt kanbestämmas så blir bilden följande; fat (2), skålar (12), trefotsgrytor (8), krukor (2),flaska (1), kopp (1) och silkärl (1). Möjligen kan man dra slutsatsen att skålar och trefotsgrytorär något vanligare i materialet från kv Laxen, samt att här finns fler kärltyper.Fig 36 (t v). Skärvor från silkärl påträffad i raseringslager (A1219)i källare (A1197, F129).Fig 37 (nedan t v). Dekorerad skål hittad i raseringslager (A1219)i källare (A1197, F128).Fig 38 (nedan t h). Handtag från en liten skål påträffad iraseringslager (A1219) i källare (A1197, F134).Samtliga foton Magnus Stibéus.50 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Omkring 2/3 av rödgodsskärvorna hittades i brandlagret och raseringen till källarenA1197 och då framför allt i det senare lagret. Mängden rödgods var förhållandevislikvärdig i nedgrävningen A1144 och i raseringen till den andra källaren (A1262). Denförra källaren och nedgrävningen bedömdes utifrån sitt stratigrafiska sammanhangkunna var 1600–1700-tal, medan den andra källaren tolkades vara 1700–1800-tal. Rödgodskärlenfrån gropen A1144 och källaren All97 har också en dekor och former, somgör att de bör dateras till 1600–1700-talen.Några kärl kan särskilt nämnas. I raseringen (A1219) till källaren (A1197) påträffadesett silkärl (F129) och ett formpressat handtag till en liten skål låg i samma kontext(F134). I brandlagret fanns även flera dekorerade skärvor (jfr F130, avbildat på omslagetsframsida).Kärl av fajans, flintgods och porslinDet övriga kärlmaterialet är relativt sparsamt, sammanlagt åtta fyndposter finns i materialet(10 skärvor). För en av dessa har det inte varit möjligt att fastställa material(F179), eftersom den är sekundärbränd. Här finns emellertid sju skärvor av blådekoreradfajans. Tre av skärvorna hittades i raseringen (A1219) till källaren A1197 (F161). Enskärva hittades i den andra källarraseringen (F180), medan övriga kom i lager A1332(F196–98). Det förra lagret innehöll en skärva dekorerad flintgods (F181) och i detsenare lagret låg en skärva kinesiskt porslin (F199). Fajansen och porslinet kan troligendateras till 1700-tal.KritpiporSammanlagt fem fyndposter med kritpipor har registrerats (nio fragment). Ett huvudmed klack finns i materialet (F13) från raseringen A1219. Pipan är ett fragment av enholländsk pipa med klackmärke ”Posthorn” från 1675–1695 enligt Arne Åkerhagen.Fynd av järnSex järnföremål har registrerats. I raseringen till källaren A1262 hittades ett möjligtgångjärnsbeslag (F189), en hästsko (F188), en spik och ett oidentifierat järnföremål. Deövriga järnföremålen utgjordes av spikar från A1154 och A1219.Fynd av cu-legeringEndast ett föremål i cu-legering hittades, en sölja från raseringen till källaren A1262(F185). Söljan ger ett relativt modernt intryck (1800-tal?) och är ornerad.Fynd av glasDetta material utgörs av skärvor från buteljer eller flaskor. Skärvorna från källarraseringenA1219 kommer från en grön, kvadratisk flaska (F162) och ger ett ålderdomligtintryck (1600–1700-tal). Skärvan från raseringen i den andra källaren ger däremot ettyngre intryck (1800-tal) och kommer från en brun butelj (F184). I samma rasering hittadesäven fönsterglas (F183).Övriga fyndDet finns en bit från kakel i materialet (F108). Det rör sig om en mörkglaserad skärvaav reliefkakel, som hittades i fyllningen till en nedgrävning (A1154). Kaklet kan till sintyp dateras till 1600-tal.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 51

Resultat – Kv VårdtornetArkivstudierHär redovisas arkivgenomgången översiktligt med tanke på att de arkeologiska resultatenvisade att området var urschaktat i sen tid (se nedan). Kvarteret finns utritat på kartanfrån 1640. Kvarteret skall ha fått sitt namn efter det vårdtorn som skall ha stått här imitten på 1600-talet. Lars Salvius skrev 1737 bl a om Vårdtornet, som möjligen ersatteden s k Borgarehögen. Salvius skriver bl a om Borgarehögen och sedermera Vårdtornet:”Ifrån hwilcken högd, hwars qwarlefwor, therpå Stadens wårdtorn i Wåra Fäders tid för70 á 80 åhr sedan stådt (dvs ca 1660-talet), kallas än i dag Borgare högen ...” (Lundgren1916:23).Kvarteret omfattade enligt 1700-talskartorna 11 tomter, men det var endast de västratomterna som nu berördes. I början av 1900-talet delades kvarteret i och med att Garvaregatandrog söderut ner till Västgötegatan. Gatan skar rakt igenom Trångsundsgatan,som tidigare hade haft en krokig dragning i öster.Enligt 1728–29 års karta innehades tomterna i kv Vårdtornet av en befolkning medskilda yrken. Här fanns t ex tapemakare, mjölnare och vävare. En av tomterna (6) varträdgård och hade madame Berhols som innehavare. Hon ägde bl a en av tomterna i kvMjölnaren. Enligt den sena 1700-talskartan ägdes tomterna av bl a ryttmästare, madrassmakare,tapetmakare, strumpvävare, snusarbetare, åkare och handelsmän (lantmätriet).Precis som i kv Laxen i norr, så blev det textila inslaget tydligare i kvarteretunder loppet av 1700-talet. I slutet av 1800-talet märkets även en viss förslumning avbebyggelsen (se ovan).Arkeologiska resultatSammanlagt grävdes fem provschakt och samtliga var helt tomma på arkeologiska lämningar.Området hade schaktats ut i samband med husrivningarna på 1900-talet. Detbedömdes som att vissa äldre lämningar (t ex källare) kunde finnas kvar utmed Garvaregatan,med tanke på att topografin sluttat naturligt mot öster. Men även här saknadesspår av äldre lämningar.52 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 39 (ovan). Foto är taget ner motkv Vårdtornet. Nivåskillnaden gentemotdagens Mäster Påvels gränd är som synesmarkant. Fotot är tagit nära platsen förFrida Mobergs foto (se bild t h).Foto Magnus Stibéus.Fig 40 (t h). Norra Bryggaregatan 8(Mäster Påvels gränd) åren kring 1900.Trähuset i vänstra bildkanten liggeri kv Vårdtornet. Fotot är tagit söderut.foto Frida Moberg (Östgötabild).Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 53

Resultatsammanfattning och åtgärdsförslagInledningUndersökningsresultaten bedöms kunna relateras till staden Norrköpings specifika utvecklingunder de aktuella skedena i ett lokalt perspektiv, mot bakgrund av tidigareunder sökningar i staden. Resultaten kan också belysas i relation till den urbana utvecklingenav samtida medeltida städer och den urbana förändringen under tidigmodern tidi Sverige.Förundersökningens övergripande syfte var att fastställa om det fanns arkeologiskalämningar inom de olika kvarteren. Resultaten visade att det finns lämningar inom kvMjölnaren och kv Laxen, medan det saknas äldre lämningar inom kv Vårdtornet.Vid en eventuell exploatering av kv Mjölnaren och kv Laxen rekommenderas ensärskild arkeologisk undersökning. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) omkulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilken beslutar i ärendet.Förundersökningens övergripande målsättning var också att identifiera typen avstrukturer, dvs att belysa undersökningsplatsens rumslighet, karaktär och funktion underi huvudsak medeltid (eller om möjligt tidigare) fram till 1700-talet.Förundersökningen skulle också:• Klarlägga var det finns störningar och utfyllnader.• Skapa underlag för en bedömning av fyndmängd, fyndinnehåll och behov av konservering.• Klarlägga behov av olika typer av analyser inför en eventuell slutundersökning.De olika förväntade fornlämningstyperna inom området rubricerades enligt fyra huvudpunkter,med specifika frågor för varje grupp:• Begravningsplatsen.• Medeltida bebyggelse och verksamheter.• Bebyggelse och verksamheter från tidigmodern tid (1600–1700-talen).• Aktiviteter från brons-järnålder.54 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kv MjölnarenBegravningsplatsenSammanlagt fyra ”säkra” gravar undersöktes. Tre av dessa hade bevarat benmaterial, denfjärde graven var en spädbarnsgrav som saknade bevarat benmaterial. De undersöktagravarna kunde dateras till tidig medeltid och var således äldre än S:t Gertruds kapell.Dateringarna bygger på 14 C-analys. Begravningsskicket, armställningar och gravgåva(kniv) understryker datering till tidigmedeltid. Det saknades spår av kistbegravning.Benmaterialets bevarandegrad varierade mellan de undersökta gravarna.Det kunde konstateras att det fanns gravar inom ett ca 40x50 m stort område. Begravningsplatsenhar emellertid varit större. Det är troligt att det finns fler gravar ikvarterets norra del. Denna del kom aldrig att förundersökas nu (se ovan), vilket vartanken från början. Förundersökningen år 1982 visade att gravtätheten ökade i kvarteretsnordvästra del. Historiska uppgifter pekade på att det även hittats gravar vid nuvarandeMäster Påvels gränd.Slutsatsen är att gravarna legat förhållandevis glest inom det nu undersökta områdetoch att det finns förutsättningar för ytterligare gravar här. En del av de gravar som finnsregistrerade vid förundersökningen påträffades inte nu eller utgick eftersom de hadeannan funktion.Det kan inte uteslutas att det finns gravar inom kv Mjölnaren (norra delen?) somockså kan dateras till senmedeltid, dvs S:t Gertruds kapell. Inga rester av kapellet påträffades,men även detta kan ha legat i norra delen av kvarteret eller i något angränsande(Kapellhorvan?). Området utnyttjades eventuellt för odling när begravningsplatsen togsi bruk. Enstaka fynd kan vara samtida med begravningsplatsen.Medeltida bebyggelse och verksamheterDe kulturlager som kan sägas beskrivas vara samtida med ”det medeltida Norrköping”finns företrädesvis inom områdets östra del. Det påträffades dock endast enstaka fyndsom kan dateras till denna period i form av några keramikskärvor. De senmedeltidakulturlagren och fynden finns främst inom några större nedgrävningar/diken. Derasfunktion har diskuterats ovan och det är fortfarande inte fullt klarlagt varför de tillkom.De har daterats till av vara anlagda som äldst senmedeltid–1500-tal. Det finns äventroliga senmedeltida kulturlager, med bl a organiskt material, i anslutning till dikena isydost. Kulturlagren innehåller träflis och enstaka stolpar (enligt 1982 års undersökning).De kan möjligen indikera enklare bebyggelse/verksamhet. Det påträffades emellertidinga klara huslämningar från det som kan beskrivas vara ”det medeltida Norrköping”.Det framkom inte heller några spår av hantverk från denna period. En del av odlingslagrenkan vara senmedeltida.Det kan konstateras att bevarandegraden är god för djurben och makroprover ibotten på dikena och i anslutning till dessa.Bebyggelse och verksamheter från tidigmodern tidDe ovan beskrivna dikena tog ur funktion omkring 1600 till början av 1600-talet. Fråndenna tid finns bl a rester av stenläggningar, troligen från gårdsytor/gränd. Det kan inteheller uteslutas att de källare (en känd sedan tidigare) som påträffades inom områdetsvästra del är uppförda under 1600-talet. Den arkivaliska genomgången och den arkeologiskaundersökningen visar att huvudbebyggelsen i gårdarna legat utmed Västgötegatanoch Mäster Påvels gränd.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 55

Fig 41. Områden med bevarade äldre lämningar inom kv Mjölnaren. Copyright Norrköpings kommun.56 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

De äldsta bevarade bebyggelselämningarna finns företrädesvis inom förundersökningsområdetsmellersta del, omedelbart norr om den urschaktade delen som idag ärparkering. Norra delen av området förfaller ha utnyttjas som trädgård under denna tid,vilket även framgår av det äldre kartmaterialet. Under loppet av 1700-talet byggs gårdarnatroligen ut mot norr och bebyggelsen förtätas. På flera ställen inom området finnsspår av brandlager, vilka kan vara rester efter de historiskt kända bränderna år 1712 och1719.Några av 1800-talshusen utmed Västgötegatan och Mäster Påvels gränd hade källareoch det är möjligt att delar av dessa källare kan vara äldre.De fem mynten från perioden 1570–1630-tal kan också ses som en indikation påatt området tas i anspråk under denna tid. Mynten sammanfaller i tid med ett expansivtskede i Norrköping. Mynten låg i odlingslager, men närvaron kan möjligen förklaras avannan verksamhet i området (t ex att gårdarna etableras vid denna tid).Det påträffades inga rester av hantverk från denna period. Bevarandegraden fördjurben och makroprover är god, framför allt i fyllningen av dikena och i brandlagren.Förhistoriska lämningarDet kom även en härd, som var äldre än gravarna, 14 C-daterad till 590–390 f Kr, dvsövergången bronsålder-järnålder. Ytterligare lämningar inom området från denna periodkan inte uteslutas. Troligen rör det sig om mer tillfälliga verksamheter. Det påträffadesinga fynd som kan dateras till denna period. Möjligtvis är förutsättningarna förförhistoriska lämningar bättre på höjden åt norr.Kv LaxenBebyggelse och verksamheter från tidigmodern tidDet finns bevarade lämningar av bebyggelse, bl a i form av källare och odling, från 1600-och 1700-talen. Dateringarna stöds av fyndmaterialet. Dessa lämningar är i första handkoncentrerade till kvarterets centrala delar. Det kan också finnas rester kvar inom kvarteretsnorra och sydöstra del.Det påträffades inga rester av hantverk från denna period. Bevarandegraden fördjurben och makroprover är god, framför allt i fyllningen av dikena och i brandlagren.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 57

UndersökningsområdeOmråde med kulturlager, källare etcSläntat i sent tid - ev enstaka äldre lämningarEv äldre lämningarEv äldre lämningar där det inte är sentida källare - osäker utbredning±BredgatanÄldre källareÄldre källareMäster Påvels grändHusgrund?0 10 20 40 MetersFig 42. Områden med bevarade äldre lämningar inom kv Laxen. Copyright Norrköpings kommun.58 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

ReferenserLitteraturBroberg, B. 1984. Norrköping. Medeltidsstaden 50. Rapport. Riksantikvarieämbetet.Statens Historiska Museer. Stockholm.Hellander, A. 2009. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. Carl Johanspark. RAÄ 96, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport2009:25.Helmfrid, B. 1984. Norrköping brinner: skildring av några svåra brandkatastrofer i Norrköpingshistoria. Trygg-Hansa. Stockholm.Helmfrid, B. 1971. Norrköpings historia. III. Tiden 1655–1719. Stockholm.Karlsson, P. 2003. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. Schaktningvid Ståhlboms kvarn. Grundförstärknings- och dräneringsarbeten invid byggnaden Ståhlbomskvarn i kv Mjölnaren 6 i Norrköping. Norrköpings stad och kommun, Östergötland.UV Öst Rapport 2003:33.Karlsson, P. 2006. Kv Konstantinopel. Omfattande profana medeltida lämningar i centralaNorrköping. RAÄ 96, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. RAÄ RapportUV Öst 2006:9.Lindeblad, K. 2008. Landskap och urbanisering. Östergötland ur ett centralortsperspektiv700 –1550. RAÄ. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 74. LundStudies in Historical Archaeology 10. Linköping/Lund.Lindgren-Herz, L. 1998a. Gatuschakt i stadsdelarna Nordantill och Berg. Rapport UVLinköping 1998:16.Lindgren-Herz, L. 1998b. Arkeologisk förundersökning. Spår av en äldre stadsbild i kv Mjölnaren.Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping 1998:26.Lindgren-Herz, L. 1999. 1600-tal och äldre bronsålder i stadens västra utkant. Arkeologiskförundersökning. Kvarngatan-Kungsgatan, stadsdelen Berg, Norrköpings stad och kommun.Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar.Rapport UV Linköping 1999:7.Lithzenius, P W. 1953. Dissertatio de Norcopia. : 1,2, Upsala 1742, 1743 / Övers avYvonne Sörbom. Föreningen Gamla Norrköping. Publikationsserie berörande Norrköpingsoch Norrköpingstraktens kulturhistoria. N:o 5. 1953. Norrköping.Ljung, S. Tiden intill 1568. Norrköpings historia. I. Från forntid till Vasatid. Stockholm.Loos, V. 1968. Kulturen i Norrköping 1719–1800-talets mitt. Norrköpings historia. IV.Tiden 1719–1870. Stockholm.Lundgren 1916. Två gamla beskrifningar öfver Norrköping. Norrköping.Nielsen, A-L. 2003. Arkeologisk slutundersökning. En 1600-tals källare i kv Mjölnaren.Norrköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2003:38.Nilsson, P. 2005. Om boplatslokalisering i Bråbygdens hällristningsområde. Mellan stenoch järn II. Red J. Goldhahn. Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter No 59.Nordström, A. 2009. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. Geotekniskaprovtagningar i kv Trehörningen, Mjölnaren, Nordantill och Vårdtornet. RAÄ 96,kv Trehörningen 1, Mjölnaren 5, 10, 13, Nordantill (Laxen) 1:5–1:9 och 1:13 samtVårdtornet 14, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. UV Öst Rapport2009:28.Svensson, K. 1982. Provundersökning inom kv Mjölnaren m fl, Norrköping, Östergötland.Rapport 1982.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 59

Söderberg, T. 1968. Norrköpings ekonomiska och sociala historia 1719-1870. Norrköpingshistoria. IV. Tiden 1719–1870. Stockholm.Södergren, L. 2008. Stolta stad. Midtina-Trångsund. Medeltida innerstadskvarter skallbyggas för framtiden. Norrköpings Tidningar. 2008-04-26.ArkivNorrköpings stadsarkivLantmäteriverketInternet(http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrk%C3%B6pings_Tidningar)(http://www.dykarna.nu/fotoalbum/1818/19466.html)Administrativa uppgifterLän: ÖstergötlandLandskap: ÖstergötlandKommun: NorrköpingSocken: Sankt JohannesPlats: Kv Mjölnaren, Laxen och VårdtornetFornlämning: 96:1Undersökningens mittpunkt: X6496421 Y1521894Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon VHöjdsystem: RH 00Riksantikvarieämbetet dnr: 422-508-2010Länsstyrelsen dnr: 431-30986-09Länsstyrelsen beslutsdatum: 2010-06-07Projektnummer: 11586Intrasisprojekt: UV2010:030Rapportnummer: 2011:86Ansvarig arkeolog: Magnus StibéusPersonal: Rikard Hedvall, Sofia Lindberg Karin Lindeblad, Carolin Arcini,Jens Heimdahl, Ulf Strucke och Maria Vretemark.Underkonsult: ÖstgötafraktBeställare: Norrköpings kommunKostnadsansvarig: Norrköpings kommunUndersökningstid: 2010-09-06–2010-10-13Undersökningsområde: 4880 m 2Undersökt yta: 535 m 2Arkiv: Arkivhandlingar och dokumentationsmaterial kommer att förvaras på ATA,Stockholm. Digitalfoton är registrerade under Unr 4838.Fynd: F1–F216.60 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

BilagorBilaga 1. Schaktbeskrivningar 62Bilaga 2. Fyndtabell 106bilaga 3. Osteologisk analys av djurben från kv Laxen 113och Mjölnaren, NorrköpingBilaga 4. Osteologisk analys av skeletten från 117kv Mjölnaren, NorrköpingBilaga 5. Makroskopisk analys av jordprover från 118FU kv Mjölnaren, NorrköpingBilaga 6. Kritpipsfragment från kv Mjölnaren och kv Laxen, Norrköping 124Bilaga 7. Analysprotokoll vedart 125Bilaga 8. 14 C-analys 126Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 61

Bilaga 1. SchaktbeskrivningarKvarteret MjölnarenSchakt O200Area: 188 m 2Djup: 0,2–1,5 mSchaktet grävdes i västra delen av kvarteret. I öster anslöt schaktet till schakt O474 ochdelar av schaktet ingick i schakt O292 (se vidare beskrivningarna nedan av dessa schakt).Södra delen av schaktet ingick delvis i undersökningarna år 1998. Syftet med schaktetvar bl a att undersöka ifall det fanns några bevarade gravar här.I norra delen av schaktet påträffades rester av grunder från 1800-talsbebyggelsen.Längst i väster fanns husgrunden A249. Grunden fortsatte åt sydost och byggnadenshörn dokumenterades i schaktets södra del. Det här huset har varit ca 9,5x18 meter stortoch källarförsett. Den invändiga fyllningen bestod bl a av tegel och sand.Husgrunden A274 dokumenterades i schaktets norra och södra delar. Grunden hadeen nord-sydlig orienterig. Södra delen av muren var lagd ovanpå raseringen (A273) tillkällaren A267 (se nedan). Södra delen av grundmuren anslöt till stenläggningen A257och de hade samma orientering. I östra delen fanns husgrunden A314, som troligen ingåtti 1800-talshuset. Grundens halvrunda form antyder att den kan ha utgjort ett fundamenttill en trappa eller annan utbyggnad. Det här huset har varit närmare 25 meter långt ochnorra delen hade en vinkelutbyggnad.I schaktets östra del dokumenterades husgrunden A459, som fortsatte österut i schaktO474 och där hette A533 (se nedan). Det här huset uppfördes i slutet av 1800-talet ochvar ca 11x20 m stort och var byggd med källare.En nedgrävning för en vattenledning (A344) fanns i schaktets sydöstra del. Nedgrävningenhade en öst-västlig orientering och hade troligen gått fram till källaren iväster (se nedan). Ledningen fortsatte österut, utanför undersökningsschaktet. Ledningenvar grävd så pass djupt så att alla kulturlager var förstörda.Två källare dokumenterades i schaktets södra del. Den östra källaren undersöktesdelvis år 1998 och är väl beskriven i rapporten (se rapport Nielsen 2003). Nu mättes debägge väggarna (A305 och A336) och begränsningen in (A326). Rester av ett brandlagerA335 fanns ovanpå den västra väggen. Källaren utgjorde södra delen i en öst-västligbyggnadslänga.Den andra källaren låg väster om den tidigare undersökta (A267). Källarens östramur rensades fram (A289). Den hade en nord-sydlig orientering och närmare 2 meterrensades fram. Övre delen utgjordes av naturstenar, dvs själva grunden. Stenarna varmurade ovanpå en tegelvägg med puts utanpå. Sammanlagt fem-sex skift tegel rensadesfram. I kanten satt tegelstenar, som var rester efter ett kollapsat tunnvalv. Muren hadeen kraftig sättning. Källaren hade en fyllning av rasering (A273). Sammanlagt grävdesca 1,5 meter ner i källaren, räknat från grundens översta del. Ett brandlager (A291)dokumenterades ovanpå källaren och flera av tegelstenarna hade brandspår. Även denhär källaren har troligen ingått i en större byggnad.Ett odlingslager (A353) dokumenterades i schaktets norra och västra del. Lagrettäcktes av de ovan beskrivna grunderna från 1800-talet. Det var relativt homogent tillkaraktären och innehöll enstaka fynd. Dessa utgjordes bl a av två mynt och några metall-62 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

fynd. Ett par provrutor grävdes i norr. Helhetsintrycket var att lagret innehöll förhållandevisfå fynd och att det tillkommit till största delen före ca 1700, kanske ännu tidigaremed tanke på att det saknades tegel. Nedre delen av lagret (ca 0,05–0,1 meter) varendast svagt humöst och utgjorde möjligen en äldre odling eller naturlig växthorisont.I detta påträffades inga fynd.En grav undersöktes i schaktets nordöstra del (A405). Nedgrävningen var ca 0,65x2 mstor och fylld med sand, odlingslager och enstaka stenar. Den hade en rektangu lär formmed rundade hörn och kanterna var närmast raka. Nedgrävningens djup var ca 0,5meter. Den täcktes av odlingslagret A353, men var grävd igenom det ovan beskrivnatunna humösa lagret. Nedgrävningen hade en nordväst-sydostlig orientering. Skelettetvar relativt dåligt bevarat och hade längden ca 1,45 meter (fötterna saknades). Gravenvar här skadad av 1800-talsbyggnaden. Den ena armen låg rakt utmed sidan medan denandra (högra) var svagt vinklad mot höften. Det låg ett antal mindre naturstenar i botten,dels i kanten på nedgrävningen och dels på bröstkorgen. En mindre spik hittades vidhögra underbenet men det är oklart om den tillhörde själva begravningen. Det fannsinget som tydde på att personen gravlagts i kista.Ytterligare en möjlig grav påträffades söder om ovanstående (A397). Det var en ca0,35x1 m stor nedgrävning med humös sand. Nedgrävningen fortsatte söderut i schaktet,varför dess form och innehåll var okänt. Sammanlagt grävdes den till ett djup av ca0,3 meter. Fyllningen och formen påminde om den ovan beskrivna graven. Ben från(F23) från nedgrävningen visade sig vid den osteologiska analysen vara från nöt. Vissosäkerhet för anläggningens tolkning finns således. Nedgrävningen täcktes av odlingslagretA353.Ett makroprov från odlingslagret analyserades (PM392), men det innehöll förhållandeslite material (se vidare bilaga 5).En del djurben samlades in från odlingslagret A353 för analys (F18, F21, F22).Resultatet visade på nöt, får/get och svin (se vidare bilaga 3).Fig 43.1800-talshusgrunden A274 från sydväst. Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 63

Kontextbeskrivning för schakt O200Id Typ Innehåll Beskrivning Anm249 Husgrund Natursten Bredd ca 2,10 m och framgrävd längdca 3,5 m257 Stenläggning Storgatsten Låg 0,1 meter under dagens markyta,stenstorlek ca 0,2–0,25 mKallmurad, 1800-talsgrund1800-tal267 Källare Begränsning av källare Framrensad storlek 2x2,2 m Äldre än husgrund A274273 Raseringslager Sand, tegel och stenar Tjocklek minst 0,5 m Rasering i källare274 Husgrund Natursten Kallmurad, stenstorlek 0,2–0,3 m 1800-talsgrund289 Husgrund Natursten Kallmurad mur, stenstorlek 0,35 m –291 Brandlager Kol, sot och tegel Tjock lek 0,10 m 1719 års brand?305 Husgrund Tuktad natursten Källarvägg. Undersökt 1998 (se rapport)314 Husgrund Natursten Kallmurad, halvrund form, obearbetadnatursten, stenstorlek upp till 0,3 m1800-talsgrund326 Husgrund Begränsning av källare – Undersökt 1998 (se rapport)335 Brandlager Kol och sot Tjocklek 0,05 m Modernt?336 Husgrund Tuktad natursten Källarvägg Undersökt 1998 (se rapport)344 Ledning – Storlek 1,5x3,8 m Modern353 Odlingslager Sandig humus, enstaka kol,bränd lera0,10–0,5 m tjockt Saknar tegel397 Grav Humös sand – I schaktkant, djup 0,3 m, osäker grav405 Grav Humös sand och stenar – Skelett av äldre man459 Husgrund Natursten – 1800-talsgrundFig 45. Nedgrävningen för graven A405 är framrensad i plan.Foto Magnus Stibéus.Fig 44. Källaren A267 från väster. Källaren täcktes av 1800-talshusetA274 och stenläggningen A257. Foto Magnus Stibéus.Fig 46. Graven A405 är tömd. Skelettet var av en äldre man.Foto Magnus Stibéus.64 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Schakt O292Area: 11 m 2Djup: 1 mSchaktet grävdes på platsen för schakt 23 från förundersökningen 1982 och ingickdelvis i det ovan beskrivna schakt O200. Syftet var att försöka återfinna graven från dentidigare undersökningen. Graven finns markerad som en nedgrävning i profilen, somritades mot öster, och skulle ligga i norra delen. Norra delen av schaktbotten visade sigvara täckt med genomskinlig plast, men det påträffades ingen grav under plasten. Härfanns emellertid en svag svacka i den naturliga sanden (ca 0,1 meter djup). Schaktetsöversta ca 0,4 meter var täckt av sentida fyllnadsmassor. Därunder fanns sandig humus,vilken utgjorde rester av äldre odling (A353). Rester av en husgrund påträffades i schaktetssödra del och grunden har troligen ingått i 1800-talsbebyggeslen. Ingen profilritningeller digital dokumentation gjordes eftersom det finns från förundersökningen 1982(Svensson 1982).Schakt O474Area: 43,4 m 2Djup: 1 mSchaktet utgjorde en fortsättning från det västerut grävda O200. Schaktet grävdes utefterden kända grunden till 1800-talshuset och syftet var att i största möjliga mån försökaminska ingreppen på bevarade kulturlager och andra äldre lämningar. Husgrunden (A533och A459 i schakt O200) hade ingått i ett ca 11x20 m stort hus med källare som uppfördesi slutet på 1800-talet. Ett frischakt för muren (A433) dokumenterades utmedhela murens sträckning. En vattenledning fanns i schaktets sydligaste del (A514). Derecenta massornas tjocklek var ca 0,4–0,5 meter. De bevarade kulturlagren dokumenteradesutmed de västra och södra schaktväggarna. Här syntes odlingslager, som mättesin som linjer med beteckningarna A562, A568 och A571. Odlingen var i väster sommest ca 0,4 meter tjock och det fanns ett ca 0,1 m tunt skikt i botten som kan ha utgjorten egen, äldre odlingshorisont (jfr A353 ovan). Odlingen var ”ren” till karaktären. Enstakaskärvor rödgods, bl a från en trefotsgryta påträffades i odlingslagren.En nedgrävning (A565) med oklar funktion var delvis grävd genom odlingen i väster.Nedgrävningen, som mättes in som en linje, saknade fynd. Till en början tolkades densom en begravning, men detta bedömdes som mindre troligt efter att den rensats.Kontextbeskrivning för schakt O474Id Typ Innehåll Beskrivning Anm433 Nedgrävning Sand Bredd 0,4 –1,5 m Frischakt för 1800-tals husgrund514 Ledning Vattenledning Längd 7,5 m Modern533 Husgrund Natursten – 1800-talsgrund562 Odlingslager Sandig humus Tjocklek 0,4 m Saknar tegel565 Nedgrävning Humös sand Bredd 0,8 m och djup 0,25 m, skålad form Oklar funktion, syntes endast i sektion568 Odlingslager Sandig humus Tjocklek 0,3 m Saknar tegel571 Odlingslager Sandig humus Tjocklek 0,3 m Saknar tegelTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 65

Fig 47. Västra delen av schakt O474 från öster. I bildens högra och centrala del syns 1800-talskällaren medfrischaktet för grundmurarna. Odlingslager syns i den västra schaktkanten. Det var inte möjligt att identifieranågra gravnedgrävningar utmed schaktkanten. Foto Magnus Stibéus.Schakt O612Area: 45 m 2Djup: 0,5-2,5 mSchaktet utgjorde södra delen av schakt 17 från förundersökningen år 1982. Det äldreschaktet var närmare ca 34 meter långt, medan det nu grävda schaktet var ca 23 meterlångt. Det var således drygt 10 meter i norr som inte schaktades upp på nytt.Det metodiska tillvägagångssättet var således att tömma det gamla schaktet och analyserakulturlagren och de andra lämningarna från den äldre dokumentationen. Syftetmed schaktet var dels att kontrollera de fem gravarna i schakt 17:s södra del, samt delsatt studera lagren i den sänka/våtmark som undersöktes centralt i schaktet år 1982. Deprofilritningar som gjordes utmed schakt 17:s västra vägg användes nu för att analyseraförhållandena. Flera av de nu inmätta kulturlagren och konstruktionerna kunde relaterastill den äldre dokumentationen.De moderna störningarna fanns i norra delen av schaktet och de var till viss del dokumenteradeår 1982 (syns i de äldre profilritningarna). En ledning skar igenom i schaktetsnorra del (A573), vilken visade sig utgöra fortsättningen på ledningen (A514) från schaktO474 i väster.Två större nedgrävningar dokumenterades i schaktet. Denna norra var framme 1982och är väl dokumenterad i profilritning. Den tolkades 1982 som våtmark. Den södranedgrävningens övre del var även framme år 1982, men då grävdes inte schaktet på djupeti denna del varför det inte noterades att det var en nedgrävning. Däremot var en annandel av den framme år 1998 i det schakt som grävdes längre söderut och då tolkades densom en vattenfåra, naturlig eller grävd (se beskrivningen av schakt O700 nedan). Nedanbeskrivs nedgrävningarna mer i detalj.66 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

De stratigrafiskt yngsta lämningarna (förutom moderna störningar) utgjordes av husoch gårdsytor i form av brandlager och stenläggningar.En husgrund (A641) dokumenterades i schaktkanten i sydost. Husgrunden, som varorienterad åt nordväst-sydost, fortsatte utanför schaktet österut och kunde rensas fram iyta (utanför det egentliga schaktet). Grunden var uppbyggd av större naturstenar i bottenoch ovanpå dessa låg tre skift med tegelstenar i kalkbruk. I murens östra, inre, del låggula tegelstenar. Den nedre stengrunden var ca 0,3 meter kraftig, medan tegelmuren(dagermuren) också var ca 0,3 meter hög. Husgrunden har möjligen hängt samman medhusgrunden (A689) i schakt O700 i söder (se nedan).Det fanns två brandlager med uppriven stenläggning i anslutning till husgrundenA641. Det undre brandlagret var avgrävt i samband med att muren uppfördes (A674).Detta lagret täcktes av humös sand (ej inmätt), varefter ett andra brandlager bredde utsig (A647). Detta lager låg upp mot muren, vilket tolkades som att muren stod här närbranden utbröt. Brandlagret täcktes i sin tur av ett 0,1 meter tjockt humöst sandlager(markyta?), vilket i sin tur täcktes av en upp till ca 0,3 meter kraftig rasering. Raser ingen,som innehöll tegel och kalkbruk, var som mest 0,3 meter kraftig.Det övre brandlagret dokumenterades i plan och mättes in med en nord-sydlig utbredningpå ca 7 meter (A647). Lagret låg ovanpå ett tunnare ljust sandlager (ej inmätt, menbenämnt L17 1982), vilket troligen utgjort sättsand. Brandlagret (A674) var en del av detsom kallades L19 i profilritningen år 1982. Lagret benämns brandlager 1982 och dateradesdå till ”1600–1800”. Lagret återfinns i södra delen av profilritningen, men det är osäkert omdet kan identifieras på norra delen i profilritningen. Samtliga lager var nämligen avklipptaav en yngre nedgrävning, som troligen delvis kan härledas till det sena 1800-talshuset iväster (A459 och A533, se ovan). I norra delen av schaktet fanns emeller tid ett annatbrandlager (L8 år 1982), vilket var begränsat inom den stora nedgrävningen/diket.I schakt O953 (kallat schakt 13 år 1982) som grävdes 12 meter österut dokumenteradesockså tre stratigrafiskt åtskilda brandlager (L3, L4 och L9). Möjligen skulle det förstnämnda(översta) av dessa brandlager kunna motsvara A647. Detta, L3, hade en anslutandestenläggning (se vidare i beskrivningen av schakt O953).Det undre brandlagret med stenar (A674) var som ovan beskrevs stratigrafiskt äldreän husgrunden A641. Lagret motsvarade L16 från 1998 års undersökning i schaktetsöderut. Huruvida det också motsvarade L8 i norra delen av schakt O612 (17 år 1982)var dock osäkert. Stenläggningen var lagd ovanpå humös sand med enstaka träkol (A754,L20 år 1982). I det här lagret analyserades ett makroprov (PM200054). Lagret tolkadessom en möjlig markyta.Vid rensningen av schaktkanten i söder (mot väster) kunde det konstateras att lagren”dök” mot syd. Det stod nu klart att det också fanns en större nedgrävning i schaktetssödra del och som, senare skulle det visa sig, hade förbindelse med den sedan år 1998kända nedgrävningen i schakt O700 söderut.Nedgrävningen i schaktets södra del (A713) hade en nord-sydlig utbredning i schaktetpå ca 3,5 meter, räknat från södra schaktkanten och norrut i schaktet. Utbredningen ischakt O700 var ca 3,6 –4,4 m och här syntes också att den hade en sydväst-nordostligorientering. Anläggningens totala bredd blev således ca 7–8 meter, dvs från nedgrävningskanttill nedgrävningskant i de bägge schakten.En studie av den västra schaktkanten (och profilritningen) från år 1982 visar att avskalningenav kulturlager kan ha börjat ca 7–8 meter norrut i schaktet och samtidigtskadat en grav (A660, se vidare beskrivningen av denna nedan).Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 67

Ovan har de övre fyllnadslagren i nedgrävningen beskrivits. Det var ej möjligt attgräva till schaktbotten i denna del, vilket gjordes i schakt O700 (se nedan).Den ovan beskrivna A754 täckte en sättsand (ej inmätt), kallat L23 år 1982 respektiveL15 år 1998, som i sin tur överlagrade ett aktivitetslager (A756). Det senare innehöllförhållandevis rikligt med hushållsavfall. Detta lager täckte en stenläggning (A666), vilkentolkades som en gårdsyta eller väg. Stenläggningen hade endast en nord-sydlig utbredningpå ca 1 m i detta schaktet och var mer framträdande i schakt O700. Dess sammanlagdabredd kunde uppskattas till ca 4,5 meter och den föreföll ha samma orientering som nedgrävningensom den täckte. Ett makroprov från stenläggningen visade sig vara relativtmagert (PM741), men här kom bl a spikklubba.I den här delen av schaktet grävdes därefter inte mer på djupet. Ett sättsandslagerkunde skymtas under stenarna (benämnt L22 år 1982 och L13 år 1998). Det grävdaschaktdjupet i den här delen blev därmed ca 1 meter.I schaktets norra del dokumenterades överst (0,5 meter) fyllnadsmassor (L1 år 1982).Därefter följde mylla med tegelflis (L2 år 1982). Detta lager var ca 0,5–0,6 meter kraftigtoch i detta angavs år 1982 ha hittats yngre rödgods och kritpipor. Lagret täckte i sin turett par tunna myllalager (L3 och L4 år 1982) och ett gruslager (L5 år 1982). Även L4angavs innehålla kritpipor. Härunder fanns ett 0,3–0,5 meter kraftigt myllalager(A200240 år 2010/L6 år 1982). Lagret innehöll en del träkol och djurben. Nu hittadesett mynt från drottning Christinas tid i lagret (F9). Lagret täckte ett tunt mjälalager(L11 år 1982). Flera av de följande lagren hade tydliga inslag av organiskt material och detvar tydligt att de representerade olika fyllnadslager i nedgrävningen (jfr beskrivningarnaav O637 och O824).Här fanns t ex två, vardera 0,20 meter kraftiga, lager med bl a gödsel och mylla (L10och 12 år 1982). Ett brandlager (L8 år 1982) fanns mellan dessa lager. Lagret hadesäker ligen sina motsvarigheter till någon av brandlagren i södra delen av schaktet elleri schakten O637, O824 och O953 (se dessa beskrivningar). De undre lagren utgjordesav mylla och mo (L9 år 1982). Botten på nedgrävningen fanns ca 1 meter under brandlagret.Nedgrävningens totala djup var här ca 1,5–2 meter.I det här schaktets norra del analyserades sex makrofossilprover från fyllningar inedgrävningen (PM585/L10 1982, PM586 och PM587/L9, PM588/L13, PM589/L12och PM590/L8). Fyllnaderna tolkades (t ex PM588) som omlagrade från odlingsmiljöer.Det dominerande inslaget av dynga, blandat med avfall från kök och latrin, tillsammansmed en lokal fröbank av ogräs och enstaka fynd av fröer från odlingsväxter som inteätes (och därmed inte heller kommer från latrinavfallet), är karaktäristiskt för innehålleti välbevarade odlingshorisonter. Även det stora inslaget av träflis kan här betraktas somett möjligt jordförbättringsmedel. Bland ogräsen märks också extremt näringskrävandeogräs blå-/rödmålla, som trivs på gödselstackar och latrin, vilket kan tolkas som etttecken på att gödslet lagrats en tid i stackar eller bingar, innan det blandats ner i jorden.Ett av proven (PM585) från ett av fyllnadslagren med bl a gödsel (Lager 10 1982)innehöll bl a frö från spiklubba, vilket var anmärkningsvärt (se vidare bilaga 5).En stor del av de analyserade djurbensfragmenten från undersökningen var eroderadeoch rätt dåligt bevarade vilket tyder på att de hanterats och flyttats från ursprungligavlagringsplats för att redeponeras eller att de legat i odlingsjord och därigenom nöttspå grund av återkommande rörelse i jorden. Det gäller särskilt proven från detta schakt.I norra delen analyserades ben från A200025/L10 år 1982 (F20) och det södra diket(A754) analyserades F59 och F60 I denna senare kontext fanns även ben från häst och68 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

gädda, vilket utmärkte den från övriga analyserade kontexter, som bara innehöll ben frånnöt, får/get och svin (se vidare bilaga 3).Enstaka djurben fanns även i A758 (F3). En del djurben från nöt och svin påträffadesäven i A756 (L9 och 24 år 1982) ovanpå stenläggningen A666 (F61, se vidarebilaga 3).Fig 48. Matris som visar kontexter från 1982 (södra delen av schakt 17), 1998 (schakt 200) och 2010 årsundersökningar. Rödmarkering = 1998 års undersökning. Blåmarkering = 1982 års undersökning.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 69

Kontextbeskrivning för schakt O612Id Typ Innehåll Beskrivning Anm573 Ledning – – Modern635 Dike Fyllning med flera lager Begränsning av norranedgrävningskanten641 Husgrund Tegelmur Bredd 0,9 m ochframmrensad längd 4,3 mDelvis undersökt 1982Ev 1700-tal647 Brandlager Kol och sot Tjocklek 0,1–0,2 m 1719 års brand?660 Grav Humös sand – Skelett av vuxen (?) person, fynd av kniv666 Stenläggning Kullersten Väl rundade stenar, tätt lagda,stenstorlek 0,1x0,15 mUndersta stenläggningen, L14 1998674 Stenläggning Kullersten Träkol och sot på överytan Många stenar upprivna, brandlager713 Nedgrävning/dike Fyllning med flera lager – Delvis undersökt 1982 och 1998752 Lager Sandig humus med enstaka kol – Lager 7 1998754 Lager Humös sand med träkol Tjocklek 0,1 m Lager under brand 1712, norra sidan,L20 1982, markyta?756 Aktivitetslager Humös sand – Lager på stenläggning A666, L9/24 1982758 Nedgrävning Humös sand – Ev del av dike200025 Lager Mylla, mo, gödsel, tegelflis – Lager 10 schakt 17 1982200240 Lager Mylla, mo och tegelflis Tjocklek 0,5 m Lager 6 schakt 17 1982Fig 49. Den norra schaktväggen i schakt O612 (jfr fig 52). Foto Magnus Stibéus.70 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 50. Husgrunden A641 med omgivande lager. Foto Magnus Stibéus.Fig 51. Norra delen av schakt O612 (jfr fig 53). Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 71

Fig 52. Profil 18 i schakt 17, södra delen, från år 1982.72 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 53. Profil 18 i schakt 17, norra delen, från år 1982.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 73

Fig 54. Överst: Graven A660. Underst: Närbild på kniven i grav A660. foto magnus stibéus.74 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Schakt O637Area: 19,7 m 2Djup: 3,4 mSchaktet förlades till södra delen av schakt 15 från 1982 års förundersökning. Schaktethängde samman med schakt O612 i väster. Det gamla schaktet lokaliserades och densödra schaktkanten rensades (här ritades 1982 profil 16), varvid makroprover och fyndsamlades in. Det var inte möjligt att gräva till botten i schaktets östra del med tanke pådjupet.Det fanns en större ledningsnedgrävning i sydväst-nordostlig orientering (A573),som medförde att samtliga äldre kulturlager var avgrävda och därmed svåra att relateratill informationen från schakt O612 i väster. Ledningen var dokumenterad i profilritningen1982 över schakt 15 (L29) och fortsättningen västerut kunde följas i schaktenO474 och O612 (se dessa beskrivningar).Större delen av schaktet berörde en äldre nedgrävning (tolkats som våtmark år 1982,i fortsättningen kallat dike) och merparten av kulturlagren utgjorde fyllning i denna.Diket fortsatte österut och har delvis också dokumenterats i schakten O824 och O953(se dessa beskrivningar). Utbredningen på diket blev därmed ca 10–12 meter i nordvästsydostligriktning (inberäknat schakten O824 och O953). Detta behöver emellertid intevara bredden utan förundersökningsschakten kan ha grävts i en sväng eller dylikt.Själva fyllnadslagren i diket var tillsammans ca 2 meter kraftiga medan kulturlagrenstjocklek över nedgrävningskanten var ca 1 meter. Den sammanlagda kulturlagertjocklekeni det här schaktet var således 3 meter i schaktets östra del.En kraftig, nu förmultnad, stolpe var nedgrävd i västra delen (A596) av schaktet.Stolpen stod i en mindre nedgrävning, som hade utbredningen ca 0,4 meter i schaktkanten.Stolpen och nedgrävningen var inte helt framrensade år 1982. Det är möjligtatt stolpen ingått i en begränsning i västra kanten på diket, men det var svårt att fullt utfastställa detta. Stolpen stod emellertid i steril sand. Diket fortsatte västerut och bottenpå nedgrävningen var åtminstone ca 1,5 meter lägre än botten på trästolpen.År 1982 dokumenterades drygt 10-talet olika fyllnadslager i diket. Bottenlagrenutgjordes av tunna lager med infiltrerad fin sand och mjäla (L27 och L26). Därefterföljde ett antal kraftigare lager med infiltrerad mjäla. En del av dessa beskrevs innehållaträflis (L20 år 1982) och växtdelar (L25 år 1982). Dessa innehöll även läder/skor.Tjockleken på dessa lager uppgick till ca 0,8–1,0 m. Därefter ändrade lagren karaktär,så till vida att de innehöll mer gödsel och träflis (t ex L13, L16 och L18 år 1982). Härfanns fortfarande lager med infiltrerad mjäla (L21 och 23 år 1982) och lager medmylla (t ex L22 år 1982).I sektionsritningen finns tre kraftigare stolpar utritade i dessa lager. Två av stolparnastod, medan en är ritad liggande. Här finns även ett fundament/nedgrävning för stolpe (?)med tegel och stenar. Ingen av dessa konstruktioner återfanns nu, eftersom det inte varmöjligt att rensa kanten med tanke på rasrisken. Stolparna påminde dock till karaktärenom den ovan beskrivna stolpen i västra schaktkanten.Stolparna täcktes enligt profilen av L13 år 1982, som bestod av träflis, gödsel ochtegelflis. Lagret var jämntjockt och påminner om en markyta. Lagret bröts i väster av enkraftig stenkonstruktion. Denna återfanns nu och rensades fram i schaktkanten (A602/L14 år 1982). Konstruktionen bestod av stenar och mindre tegel som lagts i lera. Utbredningeni södra schaktkanten var ca 2 meter. Den syntes även i norra schaktkanten, menTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 75

där var den ca 1 m bred idag. Stenkonstruktionen hade således grävts av år 1982 ochden hade närmast haft en sydväst-nordostlig orientering. Dess funktion var obekant,men det är möjligt att den utgjort en skoning på diket i ett senare skede (med tanke på attkonstruktionen överlagrade flera av fyllnadslagren). Det fanns en packning med bl a tegel,kalkbruk och mjäla på bägge sidor om stenkonstruktionen och som troligen fungerat somett konstruktionslager (kallat L15 år 1982). Detta lager fortsatte västerut och överlagradeäven den ovan beskrivna stolpen A596.Övre delen av profilen utgjordes av ett 10-tal kulturlager. Ett träflislager (L12 år1982) i fin sand med tegelflis, kol och djurben täckte L15. Lagret var nästan 0,5 meterkraftigt i östra delen (det bedömdes år 1982 motsvara L26 i schakt 13). Därefter följdenågra sandlager. Ett relativt mäktigt brandlager (L7 år 1982), upp till 0,3 m kraftigt,fanns mitt i schaktet (brandlagret bedömdes år 1982 motsvara L4 i schakt 13). I överstadelen fanns två stratigrafiskt åtskilda stenläggningar i sättsand (L2/3 och L5). Den övreav dessa hade uppenbarligen varit i bruk in på 1900-talet.Eftersom de nu gjorda arkeologiska insatserna mycket koncentrerades till att rensa degamla schaktkanterna, så blev det arkeologiska fyndmaterialet mycket begränsat. I A200019,motsvarande L22 år 1982, påträffades lite djurben från nöt (F16, se vidare bilaga 3).Sammanlagt åtta prover valdes ut för makrofossilanalys från diket (PM610/L22,PM627 och PM628/L18, PM629/L13, PM630/L16, PM634/L19, PM839/L17 ochPM887/bottensand i diken). Samtliga prov är relaterade till lagerbeteckningarna år 1982,utom det sista som saknar id.Heimdahls analys visade att innehållet i vattenavsatta sediment (PM887) och fyllnaderna(t ex PM627, PM634, PM628 och PM639) kan tolkas som omlagrade frånod lingsmiljöer. Det dominerande inslaget av dynga, blandat med avfall från kök ochlatrin, tillsammans med en lokal fröbank av ogräs och enstaka fynd av fröer från odlingsväxtersom inte ätes (och därmed inte heller kommer från latrinavfallet), är karaktäristisktför innehållet i välbevarade odlingshorisonter. Även det stora inslaget av träfliskan här betraktas som ett möjligt jordförbättringsmedel. Bland ogräsen märks ocksåextremt näringskrävande ogräs blå-/rödmålla, som trivs på gödselstackar och latrin,vilket kan tolkas som ett tecken på att gödslet lagrats en tid i stackar eller bingar, innandet blandats ner i jorden. Sammantaget kan detta tolkas som att fyllnaden i diket bestårav omlagrad odlingsjord, och att deras vattenavsatta bottensediment bildats i en miljöomgiven av odlingar (se vidare bilaga 5).Kontextbeskrivning för schakt O637Id Typ Innehåll Beskrivning Anm596 Stolpe Trä Bevarad höjd 0,6 m ochdiameter 0,2 mStod i nedgrävning väster om dike602 Stenkonstruktion Stenar i lera Stenstorlek 0,1–03, m Konstruktion i dikeskant606 Konstruktionslager Lera – Över stenkonstruktion A602, motsvarar L10schakt 15 1982631 Dike Fyllning med flera lager – Nedgrävningskant, delvis undersökt 1982200019 Lager Mo, mylla och träkol – Lager 22 schakt 15 198276 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 55. Profil 16 i schakt 15 från år 1982.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 77

Fig 56. Foto av schakt O637 från norr. Foto Magnus Stibéus.Schakt O700Area: 15 m 2Djup: 2,0 mDet här schaktet grävdes i norra delen av det som kallades S211 vid förundersökningenår 1998. Det äldre schaktets fyllning tömdes och dokumentationen (profilritning motväster, P216) användes för att analysera lämningarna. Syftet med schaktet var att få merkunskap om det dike som påträffades år 1998, bl a beträffande datering. Detta gör attde beskrivna kontexterna har identiteter från tre undersökningar, ibland i samtliga treoch ibland från en eller två av undersökningarna (jfr matrisen fig 48).En husgrund påträffades i schaktets norra del (A689). Den var ca 2 meter i östvästligorientering i norr, för att i öster vika av mot söder med ca 2 meter så att dennärmast blev L-formad. Dess bredd var ca 0,5–0,8 meter. Den var uppbyggd av naturstenar,som varierade i storlek från 0,10 meter upp till ca 0,45 meter. Det fanns enfyllning mellan stenarna av kol- och sotblandad siltig sand. Den var lagd i två skift.Muren låg på det undre brandlagret (A674) och tolkades kunna hänga samman medtegelmuren A641, vilken påträffades i schakt O612. Avståndet var ca 2 meter mellandem och de hade samma orientering (murarna drog mot nordväst-sydost).Husgrunden låg ovanpå den ovan beskrivna stenläggningen A674 med brandlager,som i sin tur täckte A754 (L20 år 1982) och sättsanden (L23 1982/L15 1998). Därefterföljde aktivitetslagret A756 och stenläggningen A666 (L14 år 1998), som låg på en tunnsättsand (L13 år 1998). Samtliga dessa lager och konstruktioner syntes även i schaktO612 i norr. I den framrensade profilen syntes hur stenläggningarna drabbats av sättningari diket. Sättsanden täckte ett aktivitetslager (A743/L12 år 1998), som bl a innehöllen skärva yngre svartgods (F25) och en kniv (F210). I detta lager fanns rikligt medorganiskt material, bl a träflis.78 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Ett ljust sandlager (L11 år 1998) fanns därunder. Sanden kan eventuellt haft ettsamband med den stenkonstruktion som påträffades i schaktets sydöstra del (A735).Konstruktionen täcktes av raseringen från bl a A689. Den utgjordes av en ca 2 meterlång nedgrävning fylld med naturstenar, ca 0,2–0,5 meter stora. Anläggningen låg påkrönet och var grävd genom diket A713. Sanden, L11, fanns i nedgrävningens norrakant och skulle kunna ha påförts i samband med stenkonstruktionens uppförande (dvssom ett konstruktionslager). Nedgrävningens djup var ca 1,6 meter. Det är möjligt attden haft en öst-västlig orientering, men som grävts av i samband med att provschaktetgrävdes år 1998. Vid rensningen av stenarna kunde möjligen två faser i konstruktionenses. En studie av profilritningen (västra schaktkanten) från undersökningen år 1998 visaren mindre stenansamling rakt över, men det är oklart om de haft något samband. Däremotfinns en kallmurad släntkant utritad i profilens södra kant. Det är möjligt att dennu noterade stenkonstruktionen utgjort en terrasskant eller ingått i en byggnad (kantpå källare), som fortsatt österut.Sanden (L11 år 1998) täckte i sin tur bränd sand (L10 år 1998), vars makroprov bl ainnehöll spikklubba (PM739). Därefter följde ytterligare 9 lager innan botten nåddes.Det var olika sandiga lager med inslag av humus, träkol eller träflis. Ett lager innehöllnästan uteslutande träflis och bark/näver (L6 1998/PM738). Flera av lagren därunderbedömdes i fält som vattenavsatta. Detta gäller t ex den finkorniga sanden med humösinblandning (L1 år 1998). Ett makroprov från denna (PM740) tolkades som omlagratfrån odlingsmiljö. Det togs även ett makroprov i absoluta botten på diket, men som vartämligen innehållslöst (PM767).Förutom dessa makroprover som nämns ovan analyserades ytterligare fyra proverfrån detta dikesfyllning i detta schakt (PM737/L2 år 1998, PM742/L12 och PM200053/A647och PM200054/A754).I aktivitslagret A743/L12 år 1998 analyserades en del djurben, vilka visade sig härrörafrån nöt (F15, se vidare bilaga 3).Några helhetsbedömningar kan till sist sägas om anläggningen. Diket hade antydantill trattform. Det fanns tegel ända ner till bottenlagren och det var nästan genomgåenderikligt med träkol i många av fyllnadslagren. Det tolkades som att diket fyllts igenrelativt kort efter att den var i bruk. Det saknades växthorisonter i nedre delen.Kontextbeskrivning för schakt O700Id Typ Innehåll Beskrivning Anm689 Husgrund Kallmurad natursten – Ev samma byggnad som A641735 Stenkonstruktion Naturstenar, utbredning 2 m – Terrassering?743 Aktivitetslager Sandig humus med träflis, tjocklek: 0,1–0,25 m – Lager 12 1998 i dike754 Lager Humös sand med träkol – Lager under brand 1712, norra sidan,L20 1982, markyta?Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 79

Fig 57. Den västra schaktanten (O700). Foto Magnus Stibéus.Fig 58. Den östra schaktkanten (O700). Foto Sofia Lindberg.80 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Schakt O786Area: 8 m 2Djup: 1,2 mDet här schaktet grävdes i schakt 18 från förundersökningen år 1982. Syftet var bl a attlokalisera den grav som fanns markerad i den östra schaktkantens profil (i norr).I schaktets norra och sydvästra del fanns flera moderna nedgrävningar som kan rela terastill den sena 1800-talsbebyggelsen (kallade bl a L2 år 1982). Störningarna innehöll raseringsmassormed mycket tegel. En större nedgrävning fanns i schaktets södra del (A782,troligen någon av de två nedgrävningar som finns markerade på 1982 års profilritning).Dessa moderna lager överlagrade humusinblandad sand med innehåll av bl a kalkbrukoch tegel (A795/L3 år 1982). Lagret skulle kunna vara en äldre odling. Det täckte i sintur några anläggningar.Ett öst-västligt orienterat dike (A777) påträffades i södra delen. Eftersom schaktetinnehöll recent fyllning (igenfyllt år 1982) var det inte möjligt att studera i plan. Diketsyntes efter framrensning av schaktkanterna, men det syntes inte tydligt i den sektionsom ritades år 1982 av östra schaktväggen. Det innehöll organiskt material i överytan.I fyllningen låg tegelflis och här hittades bl a en del av en trefotsgryta.Nedgrävningen A768 tolkades först som en möjlig grav efter framrensning i plan.Den grävdes ur och då kunde det konstateras att kanterna var flackare än på gravarna.Fyllningen var också mer homogen och innehöll tegel, vilket inte var fallet med deundersökta gravarna.Dessa anläggningar täckte ettsvagt humöst sandlager, som skullekunna vara en odling. Detta lager,mättes ej in nu (eventuellt L4 år1982) var 0,3–0,4 meter tjockt.Inga fynd gjordes dock i lagret,som täckte den sterila sanden.Ett makroprov analyseradesfrån diket A777 (PM200052). Iprovet fanns bl a ett frö av spikklubba(se vidare bilaga 5).Kontextbeskrivning för schakt O786Id Typ Innehåll Beskrivning Anm768 Nedgrävning Humös sand Storlek 0,5 m och djup0,3 m, rund form ochskålad botten777 Dike Grå vattenavsatt sand Bredd 1,8 m ochdjup 0,5 mFig 59. Den västra schaktkanten (O786).Foto Magnus Stibéus.Oklar fuktion782 Nedgrävning Sand, stenar och tegel Storlek 1,4–1,5 m ModernDelvis undersökt 1982795 Lager Humusinblandad sand Tjocklek 0,2–0,4 m Odlingslager? L3 1982Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 81

Schakt O817Area: 18,4 m 2Djup: 1,2 mSchaktet grävdes i områdets nordöstra del. Större delen av schaktet berörde grunden ochkällaren till ett sent 1800-talshus (A798). Byggnaden hade varit orienterad åt nordvästsydostoch legat med långsidan utmed Mäster Påvels gränd. Endast en mindre del avbygg naden grävdes fram och källaren tömdes inte. Byggnadens västra yttervägg, somvar ca 0,8 meter bred, rensades fram till en längd av knappt 4 m. Muren var uppbyggdav större huggna naturstenar, på insidan och utsidan. Murens kärna bestod av mindrestenar. Det fanns ett frischakt på utsidan och här grävdes ca 1,0 m ner, varvid murenkunde följas hela vägen. Husets inre del utgjorde av två källarrum, vilka avskiljdes av entegelvägg, som var ca 0,5 m bred. Muren grävdes fram till en längd av ca 2,5 meter. Källarrummenhade en fyllning av relativt modern rasering med mycket tegel och här grävdesendast mindre provgropar med maskin för att bekräfta att det verkligen var källare.I schaktdelen som grävdes väster om huset fanns en del äldre lämningar bevarade.Dessa var emellertid skadade av frischaktet för källarmuren. Översta ca 0,5 metern bestodav recenta massor som låg upp mot husgrunden.En nordväst-sydostlig stenkonstruktion (A809) fanns väster om frischaktet. Stenkonstruktionenvar bevarad till en utbredning på ca 1x2 meter och var åtminstone avgrävdi öster och väster. I det förra av frischaktet för källaren och i det senare av raserings frånkällaren. Konstruktionen var uppbyggd av fem, ca 0,4x0,5 meter stora, stenar på rad.Omedelbart öster om dessa låg mindre stenar (0,1x0,2 meter stora) vilka bildade enmindre stenläggning. I och med att konstruktionen var skadad på bägge sidor var detsvårt att tolka dess funktion. En tolkning var att de större stenarna utgjorde en syllstensradoch de mindre bildade ett golv. En annan tolkning var att samtliga stenar ingått istenläggning, dvs en gårdsyta. Det var emellertid tydligt att konstruktionen hade en annanorientering än källaren och att den var avgrävd i samband med källarens uppförande.Stenkonstruktionen var uppförd ovanpå ett humöst sandlager (A815), som möjligenutgjorde ett odlingslager. Detta sandlager täckte en ljus sand (A200242 ) med sotfläckarovanpå (A200241). Därefter följde ytterligare en sotlins (A200243). Två sandlagerföljde därefter, innan steril sand vidtog (A200244 och A200245).Det två sotlagren skulle kunna vara rester efter brand, som delvis röjts av. Framförallt det undre sotlagret hade en skarp kant. Samtliga lager gav ett intryck av att vararelativt fyndtomma.Kontextbeskrivning för schakt O817Id Typ Innehåll Beskrivning Anm798 Husgrund Natursten och tegel – 1800-talsgrund809 Stenkonstruktion Stenar lagda i sand Storlek 1x2 m Ev stenläggning med stensyll815 Lager Humös sand Tjocklek 0,15 m Odlingslager?200241 Lager Sotfläckar Tjocklek 0,01 m Brand?200242 Lager Sand Tjocklek 0,05 m Ljus200243 Lager Sotlins Tjocklek 0,03 m Brand?200244 Lager Sand Tjocklek 0,25 m Beige200245 Lager Sand Tjocklek 0,10 m Ljus82 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 60. Schaktet O817mot norr.Foto Magnus Stibéus.Fig 61. Den västraschaktkanten (O817).Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 83

Schakt O824Area: 34 m 2Djup: 3,0 mVästra delen av schaktet utgjorde östligaste delen av schakt 15 från år 1982. I den härdelen, som var ca 3x3 meter stor, grävdes ner till ca 2,5 meters djup i och med att detäldre provschaktet tömdes på fyllnadsmassor. Merparten av schaktet grävdes däremotinte djupare än 0,5–1,0 meter. Det här schaktet grävdes inom den stora nedgrävning/dike som delvis undersökts i schakten O612 och O637.Översta delen av schaktet täcktes av recent fyllning i form sand och grus. Dessa lagertäckte husgrunden A845, som fanns i schaktets östligaste del. Grunden var orienteradåt nordväst-sydost, med en västlig vinkel i norr, så att den fick en L-form. Den framrensadelängden i öst var ca 3 m och bredden ca 1 m. Den västra vinkeln i norr grävdesfram till ca 1 m:s längd och murens bredd var ca 0,5 m. Muren var uppbyggd av kallmuradnatursten i 1–2 skift. Muren tolkades ha ingått i en byggnad från 1800-talet.Husgrunden överlagrade ett odlingslager (A837), som innehöll relativt mycket hushållsavfalli form av bl a rödgods och kritpipor. I västra delen av odlingslagret fanns ensmal nedgrävning, som tolkades som en möjlig hägnad (A870). Ett ca 1x2,5 meter stortområde rensades fram i anslutning till hägnaden och här fanns ett flertal spadstick (A865).Odlingslagret täckte ett ljust sandlager, vilket tolkades vara en sättsand. Ett flertal fördjupningarfanns i sanden och dessa tolkades kunna vara rester av bortplockade stenarfrån en stenläggning. Sanden täckte en stenläggning (A874). I östra delen av stenläggningenfanns en nordost-sydvästlig linje med större stenar, vilka tolkades bilda en ränndal.Stenläggningen var lagd i en sättsand (A200246). Sanden överlagrade i sin tur ettbrandlager (A882).Därunder följde flera lager, som också kunde identifieras i schakt O637 och i schakt15 från år 1982 (profil 16). Här fanns bl a ytterligare ett brandlager. Botten på schaktetlåg ca 2,5 meter under A882.Ett makroprov analyserades från konstruktionslagret A200246 (PM888). Detta provinnehöll bl a flera fröer av spikklubba (se vidare bilaga 5).Kontextbeskrivning för schakt O824Id Typ Innehåll Beskrivning Anm845 Husgrund Natursten – 1800-talsgrund865 Spadstick Humös sand – –870 Hägnad Humös sand Storlek 0,05–0,10x2,5 m Käpphål837 Odlingslager Sandig humus, tegelflis Tjocklek 0,2 m Ovan stenläggning och under ”husgrund”856 Konstruktionslager Sand Tjocklek 0,05-0,10 m Ev har stenar plockats bort, sättsand?874 Stenläggning Kullersten Storlek 0,05–0,20 m Ränndal i öster, motsvarar ev stenläggningL5 i schakt 15 1982200246 Konstruktionslager Sand Tjocklek 0,10 m Sättsand882 Brandlager Kol och sot – Motsvarar ev L7 i schakt 15 och L4 ischakt 13 198284 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 62. Matris schakt O824.Fig 63. Stenläggning A874. Foto Magnus Stibéus.Fig 64. Spadstick (A865) och hägnad (A870). Foto Magnus Stibéus.Fig 65. Tvärsnitt i schaktets södra del (O824). Denna del hade varitframme år 1982. Foto Rikard Hedvall.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 85

Schakt O905Area: 10,7 m 2Djup: Djup 1,5´mSchaktet grävdes på områdets sydöstra del. Västra delen av schaktet berörde norra delenav förundersökningsschakt S200 från år 1998. Syftet nu var att lokalisera det dike somdå dokumenterades och om möjligt kunna ta prover för analys.År 1998 påträffades ett dike i norra delen av provschaktet. Diket tolkades ha haft enöst-västlig orientering. Nu tömdes norra delen av 1998 års provschakt och sektionenrensades fram på nytt. Det var svårt att få en klar bild av orienteringen på diket eftersomdet delvis var söndergrävt år 1998. En nedgrävning i östra delen av schaktet tolkades emellertid som en möjlig fortsättning av diket österut (A928). Eftersom det fanns konstruktioneri anslutning till denna del av diket, valde vi att inte gräva upp för stor yta här.Sektionen i väster visade år 1998 ett dike där halva bredden tagits fram, dvs ca 3,5 m.Dikets bredd blev således ca 7 meter.I botten fanns ett decimetertjockt lager med humös sand (L2 år 1998). I detta lagertogs nu ett makroprov (PM900), men detta visade sig vara relativt rent. Bottenlagrettäcktes av flera skikt infiltrerad grå sand (L3–5 år 1998). Dikets djup var ca 1,4 meter.Diket i öster täcktes av ett tunt odlingslager (A912). Ovanpå fanns ett fragmentarisktbränt trägolv (A924), som i sin tur täcktes av ett brandlager (A932).Fig 66. Fragmentarisktträgolv (A924) ochodlingslager (A912).Foto Magnus Stibéus.Kontextbeskrivning för schakt O905Id Typ Innehåll Beskrivning Anm916 Nedgrävning Sand och grus – Modern932 Brandlager Kol och sot Tjocklek 0,1 m 1719 års brand?924 Trägolv Bränt trä Utbredning 0,2x0,4 m 1700-tal?912 Odlingslager Sandig humus, tegelflis Tjocklek 0,2 m Över dike901 Dike Infiltrerad grå sand – Delvis undersökt 1998928 Dike Humös sand – Ev samma som A90186 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 67. Schaktet O905 mot väster. Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 87

Schakt O936Area: 2,4 m 2Djup: 1,20 mEn husgrund (A940) rensades fram i schaktets södra del. Husgrunden var orienterad iöst-väst och bestod av obearbetade naturstenar. Husgrunden omgavs av ljus, fin sand,vilken påträffades omedelbart under parkeringsgruset. Sanden var ca 0,5 meter kraftigoch tolkades ha påförts i sen tid. Husgrunden var nedgrävd i sand/grus (A946), vilkentolkades vara naturlig.Kontextbeskrivning för schakt O936Id Typ Innehåll Beskrivning Anm940 Husgrund Natursten Storlek 1,50x0,5 m 1800-talsgrund946 Naturligt lager Sand och grus 0,5 meter –Fig 68. Schakt O936 mot öster. Foto Magnus Stibéus.88 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Schakt O953Area: 13,7 m 2Djup: 1,7 mDet här schaktet motsvarade i stort utbredningen av schakt 13 från undersökningen år1982 och de lager som då dokumenterades kunde i stort återfinnas nu.Övre delen av schaktet bestod av sentida påförda massor. Dessa varierade i tjocklek.I södra delen var de ca 0,2 meter kraftiga för att i norr vara ca 0,5 m kraftiga. En stenläggningfanns i schaktets södra del. Stenläggningen tolkades vara ca 1800-tal. I norrövergick stenläggningen i ett brandlager (L3 år 1982). Bägge dessa ytor låg ovanpå ettsandlager (L2 år 1982), vilket fungerade som sättsand.I schaktets norra del fanns ytterligare två brandlager (L4 och L9 år 1982), vilka åtskildesav raseringslager (L8 år 1982). Det övre brandlagret tolkades år 1982 motsvarabrandlager L8 i schakt 15 (O612 år 2010), vilket möjligen kan stämma. Det undre brandlagretlåg på ett tunt sandlager (L10 år 1982), möjligen ytterligare ett sättsandslager. Ischaktets södra del fanns ett humöst lager (L5 år 1982), vilket stratigrafiskt motsvaradedet övre brandlagret. Lagret kan möjligen ha utgjort en markyta. Lagret täckte i sin tursand och mjälalager (L6 och 7 år 1982), vilka snarare stratigrafiskt motsvarade det undrebrandlagret i norr och sanden (L9 och L10 år 1982). Det undre lagret (L7 år 1982) varrelativt kraftigt ca 0,2–0,3 meter.I schaktets norra del följde därefter ett tunt humuslager (L11 år 1982), i vilket ett s kknävelspjut år 1982 påträffades. Lagret tolkades som en möjlig markyta. Det låg även iöverytan i på vad som nu tolkades som en anläggning/dike i schaktets norra del (A960).Den utgjorde en fortsättning av den anläggning som även undersöktes i schakten O637och O824 (se dessa schaktbeskrivningar). Det var tydligt att de undre kulturlagren i dethär schaktet ”tippade neråt” i schaktets norra del. Nedgrävningen hade en nord-sydligutbredning på åtminstone ca 3 meter i schaktet och här fanns således dess södra begränsning.I schaktets norra del identifierades ett antal troliga fyllnadslager under det ovanbeskrivna L11. Här fanns en småstenspackning (L12 år 1982), ett träflislager (L26 år1982), mjäla (L19 år 1982), träflis (L21 år 1982) och mjäla (L25 år 1982). I stort settsamtliga av dessa lager tolkades redan år 1982 ha sin motsvarighet i fyllnadslagren ischakt 15 i norr (schakt O637 år 2010).Även lagren i schaktets södra del var av delvis likartad karaktär som de förmodadefyllnadslagren i norr. Lagren var tydligt skiktade och här fanns först sand (L16 och L17år 1982) och mylla (L13, L14, L15, L18 och L20 år 1982). Lagren var tillsammans ca0,4–0,5 meter kraftiga. Flera av myllalagren innehöll träkol och tegelflis. I L20 påträffadesen del av en trefotsgryta (F63). Lagren kan möjligen tolkas som markytor (bakgård/odling?). Dessa lagren överlagrade ett gruslager (L24 år 1982) och ett träflislager (L22år 1982).Det var svårt att avgöra ifall dessa lagren var avgrävda i norr (av diket A690) ellerom de successivt ”ebbade ut”. Detta gällde framför allt L18, L20 och L24. Det stratigrafisktäldsta lagret, L22, var däremot tydligt avgrävt av diket. Detta lager innehöllrikligt med träflis och ett makroprov analyserades från detta (PM952, se vidare bilaga 5),men det innehöll förhållandevis begränsad information. År 1982 hittades BII-keramiki lagret och samtidigt dokumenterades en träpåle. Lagret ökade i mäktighet i schaktetssödra del där det var ca 0,2 meter kraftigt för att endast vara några centimeter i norr. DetTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 89

hade möjligen skalats av i samband med dikets tillkomst. Det ovan nämnda gruslagret(L24 år 1982) var påfört utmed hela träflislagret. Gruset kan ha påförts i utjämnandesyfte för ovanliggande lager (närmast L20 år 1982), men det är också tänkbart att dethar bildats i samband med att diket i norr tillkom.Kontextbeskrivning för schakt O953Id Typ Innehåll Beskrivning Anm960 Dike Fyllning med flera olika lager – Nedgrävningskant, delvis undersökt 1982200079 Lager Humus, mylla – Lager 5, schakt 13, profil 14, 1982, 1712–1719200080 Lager Mylla, mo, tegelflis – Lager 20, schakt 13, profil 14, 1982Fig 69. Västra schaktkanten (O953). Nedgrävningen motsvarar A960 (dike). Foto Magnus Stibéus.90 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Fig 70. Profil 14 i schakt 13 från år 1982.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 91

Schakt O987Area: 18 m 2Djup: 1,2 mSchaktet grävdes i norra delen av undersökningsområdet och berörde södra delen av detsom var schakt 5 år 1982. Då hittades flera gravar i detta schakt och syftet var att bl abedöma bevarandegraden av dessa gravar. Inom hela schaktet hade år 1982 noterats 11säkra och 3 osäkra gravar. Inom det nu aktuella förundersökningsområdet berördesgravarna 5, 6 och 15.En nord-sydligt orienterad husgrund (A968) dokumenterades i schaktets östra kant.Grunden kunde följas utmed en ca 2 meter lång sträcka. Grunden bestod av rektangulärthuggna stenblock och bedömdes vara relativt modern (1800-tal). Grunden var anlagdovanpå ett odlingslager (A962), som fanns bevarat i schaktets västra och östra del. Odlingslagretvar bortgrävt år 1982 (provschaktet) i schaktets centrala del. Lagret var sommest ca 0,5 meter kraftigt och i lagret hittades ett mynt från Johan III:s tid (F8). Odlingslagretsövre del (ca 0,3 meter tjockt) bestod av mörk humös sand med lite kol, sot ochtegel. Den undre delen (0,2 meter tjockt) bestod av brun humös sand och var betydligtrenare till karaktären. Myntet låg i skiftet mellan de två materialen.Två gravar och en möjlig grav påträffades under odlingslagret. De två förstnämndavar framme år 1982 (då benämnda 5 och 6, nya namn år 2010 blev A1011 och A1025).Den möjliga graven i schaktets södra del var nyupptäckt (A1002).Den nordliga graven (A1025) var grävd genom en förhistorisk eldstad (se nedan,A977) och gravfyllningen innehöll rikligt med skörbränd sten. Moderna inslag som t extegel saknades. Nedgrävningen var ca 2 meter lång och som bredast ca 55 centimeter.Det bevarade gravdjupet var som mest ca 15 centimeter. Det saknades spår efter kistaoch det gjordes inte några föremålsfynd i anslutning till individen. Personen hade gravlagtsmed huvudet i väster och med armarna utmed sidorna. Den högra armen var någotvinklad in mot kroppen, medan den vänstra hade en mer rak linje utmed kroppen.En barngrav påträffades en knapp halvmeter söderut (A1011). Nedgrävningen varca 75 centimeter lång och som mest ca 45 centimeter bred. Det bevarade djupet var sommest 15 cm och fyllningen bestod av sand. Fyllningen var helt tom och även den härgraven täcktes av senare odlingslager. Det visade sig att inga ben var bevarade i graven.Nedgrävningens storlek pekade på att det mycket väl kunde vara frågan om en spädbarnsgrav.De bägge gravarna hade en något avvikande orientering i förhållande till varandra,där barngraven hade en mer markerad sydväst-nordostlig orientering.Den tredje, men osäkra graven, dokumenterades ca 1,5 meter åt sydost (A1002). Denhär nedgrävningen. Som var ca 0,3x0,3 meter stor, fortsatte utanför undersökningsområdet.En härd (A977) påträffades i norra delen av schaktet. Härden bestod av skörbrändastenar, kol och sot, med utbredningen ca 0,4x0,5 meter. Härdens norra del var genomgrävdav en grav (A1025), varför den bör ha varit något större ursprungligen. Det gjordesinga föremålsfynd i anläggningen. Vedartsanalysen visade på al och björk och 14 C-dateringenresulterade till övergången brons-järnålder (se vidare bilaga 7 och 8).92 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kontextbeskrivning för schakt O987Id Typ Innehåll Beskrivning Anm962 Odlingslager Sandig humus Tjocklek 0,5 m –968 Husgrund Natursten Storlek 0,3x2,0 m 1800-talsgrund977 Eldstad Skörbrända stenar, kol och sot – Skärs av grav A10251002 Grav Humös sand – I schaktkant, osäker1011 Grav Humös sand – Barngrav1025 Grav Humös sand – Skelett av vuxen personFig 71. Foto över härden A977 som kan dateras till ca 550–400 BC. I bakgrunden syns nedgrävningen för denyngre graven A1025. Foto Magnus Stibéus.Fig 72. Till höger syns den framrensade graven A1025 och till vänster den tomma barngraven A1011.Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 93

Schakt O1056Area: 6 m 2Djup: 1,5 mSchaktet grävdes på områdets sydvästra del. Den stratigrafiskt yngsta lämningen utgjordesav en stenläggning med fyrsidigt huggna stenar (A1080). Den fanns inom en ca 1,7x1,8meter stor yta i schaktets södra del. En likartad stenläggning (A257) dokumenteradesknappt 10 meter åt nordost (i schakt O200). Stenläggningarna tolkades ha varit i brukin i 1900-talet.Stenläggningen täckte två nedgrävningar (A1066 och A1072), vilka tolkades vararelativt moderna (1800–1900-tal). Nedgrävningarna var grävda ner till den sterila sanden,varför äldre lämningar saknades här.En stenläggning av kullerstenskaraktär (ca 0,2 meter stora stenar) fanns bevarad ischaktets nordöstra hörn (A1062). Stenläggningen bedömdes kunna vara samtida medde källare som påträffades i södra delen av schakt O200.Kontextbeskrivning för schakt O1056Id Typ Innehåll Beskrivning Anm1062 Stenläggning Kullersten – Tillhör källarna?1066 Nedgrävning Sand och grus Storlek 0,5x1,9 m Modern1072 Nedgrävning Sand och grus Storlek 0,8x1,85 m Modern1080 Stenläggning Fyrsidigt huggna stenar Storlek 0,6x0,9 m 1800–1900-talFig 73. Den västra schaktkanten (O1056). Foto Magnus Stibéus.94 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kvarteret LaxenSchakt O1100Area: 18 m 2Djup: 2,20 mSchaktet grävdes öster om schakt 11 från undersökningen år 1982. I det äldre provschaktetkunde det konstateras att södra delen var söndergrävd av en större nedgrävningner till steril mjäla. Nedgrävningen tillhörde troligen en byggnad. Schaktets södra hälftbestod av drygt 1 m tjocka kulturlager med mylla och mjäla (L2 och L3 år 1982), innehållandebl a 1700-talsfynd.I det nu grävda schaktet dokumenterades en större sentida nedgrävning utmedöstra sidan (A1126). Till en början tolkades den som provschaktet från 1982, med tankepå dess raka sidor och tvära avslut i söder. Möjligen sammanhänger den med den rörledning(A1137), som fanns omedelbart i väster. Ett omfattande raseringslager medmaterial från det senaste huset fanns inom hela västra delen av schaktet.Äldre lämningar kunde endast dokumenteras inom schaktets norra del. Här fannsen grop (A1144), som sträckte sig utmed schaktets norr och västra del. Gropens norradel kunde även dokumenteras i schakt O1111. Dess utbredning i nord-syd måste därmedha varit åtminstone ca 2,5 meter och i öst-väst drygt 2 meter. Dess funktion var oklar.Den kan ha varit ett dike, brunn eller eventuellt en kant på en källare. Dess djup i dethär schaktet var 0,5–1,0 meter och nedre delen innehöll en fyllning med humös sand(A1154).I fyllningen fanns förhållandevis rikligt med fynd. Här fanns en bit reliefkakel medmörk blyglasyr (F108) och ett skaft från en kritpipa (F125). De övriga fynden (17 st)utgjordes av blyglaserat rödgods, med flera skärvor från trefotsgrytor och dekoreradeskärvor från skålar/fat. Fyndmaterialets karaktär pekar mot 1600-tal. Lagret innehöllen del djurben från nöt och en del får/get och svin (F19, se vidare bilaga 3).Gropen täcktes i sydväst av ett odlingslager (A1161), vilket innehöll en del tegelflis.Gropen var däremot grävd genom den undre odlingshorisonten (A1165). Denna saknadetegel och kändes renare till karaktären.Det togs tre makroprover (PM1169/A1154, PM1171/PM1161 och PM1172/A1165).Resultaten var emellertid relativt magra. Proverna från odlingshorisonter uppvisar generellten dålig bevarandemiljö, och utifrån innehåll är de inte möjliga att tolka (PM1171 och1172, se vidare bilaga 5).Slutsatsen från schaktet blir att större delen av ytan var söndergrävd i sen tid. Endastnorra delen innehöll äldre lämningar (ca 1,5x2 meter stor yta). Dessa kan relateras tillresultaten från provschakt 11 år 1982, vilket uppvisade kulturlager i norra delen. Resultatenkan även relateras till det år 2010 grävda schakt O1111 i norr (se nedan).Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 95

Kontextbeskrivning för schakt O1100Id Typ Innehåll Beskrivning Anm1126 Nedgrävning Sand, sten och grus Storlek 0,6x4,0 m –1130 Rasering Sand, tegel och stenar Storlek 2,0x5,0 m Rasering i källare, modern1137 Ledning Rörledning – Modern1144 Grop – Storlek 0,6x1,30 m Ev brunn eller kant av källare1154 Lager Humös sand Tjocklek 0,5 m Fyllning i nedgrävning A11541161 Odlingslager Sandig humus Tjocklek 0,2 m Saknar tegel1165 Odlingslager Sandig humus Tjocklek 0,2 m 1600–1700-tal?Fig 74. Den västra schaktkanten (O1100). Foto Magnus Stibéus.Schakt O1111Area: 5,4 m 2Djup: 2,0 mEn stenkonstruktion (A1118) fanns utmed den östra schaktkanten. Konstruktionenutgjordes av stenar, ca 0,2–0,4 meter stora, som tillsammans bildade ett meterbrettfundament. Stenarna låg i sand och grus. De hade troligen ingått i en husgrund. Konstruktionenvar lag ovanpå ett sandlager, 0,5–1,0 meter kraftigt (ej inmätt). Detta var i sintur påfört ovanpå sandig humus (eventuellt odlingslager, jfr schakt O1100).Gropen A1144 fanns i schaktets södra del (se schaktbeskrivningen för O1100).Gropen låg ca 1,5 meter under dagens markyta. Även i denna del av gropen fanns fyllnadslagretA1154.96 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kontextbeskrivning för schakt O1111Id Typ Innehåll Beskrivning Anm1118 Stenkonstruktion Stenar Storlek 1,0x1,5 m Ev husgrund, modern?1144 Grop Humös sand – Ev brunn eller kant av källare1154 Lager Humös sand – Fyllning i nedgrävningFig 75. Stenkonstruktion A1118. Foto Magnus Stibéus.Fig 76. Den södra schaktkanten i schakt O1111. Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 97

Schakt: O1182Area: 12 m 2Djup: 2 mEn modern husgrund påträffades i schaktets östra kant (A1193). Grunden utgjordes aven nordväst-sydostligt orienterad mur av natursten, belägen ca 1 meter från schaktkanten.Muren var ca 0,4 meter bred. Ett betonggolv fanns öster om muren. Golvet låg ca 0,5meter under dagens markyta och var täckt av sentida raseringsmassor (A1215).En källare (A1197) låg omedelbart väster om denna byggnad. Källaren hade sammaorientering som den yngre byggnaden. Källarens östra vägg rensades fram till en längdav ca 1,9 meter (schaktbredden). Väggen vinklade av mot väster i schaktets norra kantoch ca 3 meter av källarens nordvägg rensades fram. Den östra muren låg dikt an denyngre muren och anläggandet av senare hade skadat den äldre muren.Sammanlagt tre skift rensades fram. Det översta bestod av naturrunda stenar (obearbetade),medan efterföljande skiften utgjordes av natursten som huggits till rektangulärablock, vars storlek varierade mellan ca 0,3x0,5 och 0,3x0,8 meter. Väggarna var kallmurade.Nedersta delen av murverket hade karaktär av sula. I norr återstod ca 1,3 metermurverk, medan ca 1,0 meter fanns bevarat i öster.I källaren fanns överst en rasering (A1219). Denna täckte ett brandlager (A1228),som låg upp mot den nedre dagermursten. Brandlagret låg i sin tur ovanpå ett skikt avsand/mjäla (0,1 m tjockt, ej inmätt) som täckte en tunn sotlins (0,02 meter tjock, ejinmätt). Samtliga dessa tre lager flöt samman i öster. Byggnaden kan således ha drabbatsav två bränder. Avståndet från den nedre sotlinsen till murens ovansida var ca 0,8–0,9meter, varför det kan ha varit frågan om en halvkällare.Den undre sotlinsen låg ovanpå ett lager sandig humus (A1234). Lagret låg ovanpåden sterila sanden. Lagret låg i nivå med källarens understa skift och det är inte otänkbartatt lagret lagts ut i samband med att källaren byggdes. Det kan emellertid inteuteslutas att det utgör ett äldre odlingslager, som källarmuren grävts ner i. Lagret saknadetegel i fyllningen och inga fynd hittades i detta.Däremot innehöll framför allt raseringslagret A1219, men även brandlagret A1228rikligt med föremålsfynd. I raseringen hittades mycket rödgods av olika kärltyper (skålar,fat, trefotsgrytor, silkärl). Här fanns också bl a ett kritpipshuvud med klack (F13). Pipanär ett fragment av en holländsk pipa med klackmärke ”Posthorn” från 1675–1695 (sebilaga 6). Brandlagret innehöll skärvor av yngre rödgods.I raseringen fanns rikligt med djurben (F17). Det rörde sig om nöt, därefter svin ochfår/get. En stor del av benfragmenten var eroderade och rätt dåligt bevarade vilket tyderpå att de hanterats och flyttats från ursprunglig avlagringsplats för att redeponeras elleratt de legat i odlingsjord och därigenom nötts på grund av återkommande rörelse ijorden (se vidare bilaga 3).98 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kontextbeskrivning för schakt O1182Id Typ Innehåll Beskrivning Anm1193 Husgrund Natursten och betong Storlek 1,2x1,8 m 1800–1900-talsgrund1197 Källare Tuktad natursten – Kallmurad1215 Rasering Sand, tegel och stenar Tjocklek 0,5 m Rasering, modern1219 Raseringslager Sand, tegel, stenar och kalkbruk Tjocklek 0,5 m Rasering i källare, äldre1228 Brandlager Kol och sot Tjocklek 0,05–0,15 m 1719 års brand?, i källare1234 Odlingslager Sandig humus Tjocklek 0,4 m Saknar tegelFig 77. Källaren A1197 mot öster. Foto Magnus Stibéus.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 99

Schakt 1238Area: 7 m 2Djup: 2 m.Överst (ca 0,5 meter) fanns en fyllning med grus och sand. Därefter följde en modernrasering innehållande takpannor, tegelstenar, rör, elledningar etc. Tjockleken på lagretvar ca 1–1,5 meter. I botten fanns den sterila sanden (+12,4 m ö h). Schaktet saknadesåledes helt spår av äldre lämningar.Fig 78. Schakt O1238 mot öster. Foto Magnus Stibéus.100 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Schakt O1243Area: 14 m 2Djup: 2 mEn stenläggning (A1250) påträffades i schaktets östra del. Stenläggningen täcktes av ettca 0,2 meter kraftigt, modernt, gruslager (ej inmätt). Stenläggningen hade kullerstenskaraktäroch stenarna låg tätt. De varierade i storlek mellan 0,1–0,2x0,1–0,2 meter. Enlinje med större stenar fanns utmed västra kanten (0,2x0,2 meter) och dessa bildade troligenen ränndal. Stenläggningen täckte delvis en källarbyggnad (A1262) i västra kanten.Källaren (A1262) hade en nordväst-sydostlig orientering och det var dess sydvästrahörn som nu undersöktes. Den västra väggen rensades fram till en längd av 1,5 meteroch den södra till en längd av ca 2 meter. Väggen täcktes i öster av den ovan nämndastenläggningen. Södra hälften av källaren var skadad av ledningsnedgrävningar (tvåledningar, A1274). Ledningsnedgrävningen fortsatte i öster under stenläggningen,varför denna bör vara uppförd/omlagd under 1900-talet. I väster fortsatte ledningenigenom källarens murverk, som brutits igenom.Murverket bestod av huggna, rektangulära, gråstensblock. De var ca 0,3–0,4x0,5–0,7meter stora. I muren fanns även en del mindre, runda, naturstenar och enstaka tegelstenar.Stenarna var uppmurade med kalkbruk och insidan hade varit putsad. Källarmurenbestod av 4–5 stenskift och i botten låg ett stengolv av kullersten (A1286). Stenarna varca 0,1–015x0,10 meter stora och låg tätt. Stenarna var lagda upp mot källarens västravägg. En mindre provgrop grävdes i östra delen. Här kunde det konstateras att stenarnalåg på ett ca 0,1 meter tunt myllalager, vilket i sin tur täckte enstaka stenar. Dessa låg påljus sand. Källaren kan således ha en undre golvnivå.Ett raseringslager (A1282) fanns bevarat i källarens norra del. Raseringen var avgrävdi söder i samband med att ledningarna kom på plats under 1900-talet. Det hittadesrelativt mycket fynd i raseringen. Här fanns skärvor av rödgods, fajans och flintgods,samt glas. Bland fynden märks även en del metallföremål, som t ex en sölja i cu-legeringoch en hästsko.Höjden från kullerstensgolvet upp till översta skiftet var ca 1,5 meter. Översta ca0,6–0,7 metern bestod av olika gruslager och stenar, omgrävda och påförda i sen tid (ejinmätta). Därefter låg ett ca 0,15 meter, påfört, ljust sandlager (ej inmätt). Det ovanbeskrivna raseringslagret följde därefter.Fynden i raseringen tydde på att källaren varit i bruk under större delen av 1800-talet.Kontextbeskrivning för schakt O1243Id Typ Innehåll Beskrivning Anm1250 Stenläggning Kullersten Storlek 2,2x4,7 m 1800–1900-tal1262 Källare Tuktad natursten Storlek 1,5x2,5 m Kallmurad1274 Ledning – Storlek 0,7x2,6 m Modern1282 Raseringslager Mylla, enstaka tegel och stena Tjocklek 0,8 m Rasering i källare1286 Stengolv Kullersten Storlek 0,7x 2,1 m I källareTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 101

Fig 79. StenläggningA1250 täckte delviskällaren A1262.Foto Magnus Stibéus.Fig 80. Källaren A1262mot väster.Foto Magnus Stibéus.102 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Schakt O1293Area: 15 m 2Djup: 1,30 mEtt ca 0,1–0,3 meter kraftigt grus- och myllalager (ej inmätt) fanns under grässvålen.Därunder fanns några konstruktioner som tolkades vara relativt sentida.Det sydöstra hörnet av en källare påträffades i schaktets nordvästra del (A1299). Denvar uppförd av huggna stenar som murats i kalkbruk. Insidan var putsad och murverketvar ca 0,6 meter brett. Inuti källaren fanns ett raseringslager (A1310). Raseringen bestodav tegel, avloppsrör och grus. Källaren tömdes inte ner till golvnivå. Helhetsintrycket avkällaren och raseringen var att de kunde dateras till 1900-tal.En möjlig husgrund (A1322) fanns i sydöstra delen av schaktet. Grunden bestod avnaturrunda, ca 0,5x0,5 meter stora, stenar. Dessa låg i södra kanten av källaren ochgrunden hade en tendens till nordväst-sydostlig orientering. Stenarna föreföll ligga i vissoordning och det bedömdes som viss osäkerhet om det var en grund. Konstruktionenvar stratigrafiskt äldre än källaren.Ett lager, med utbredningen ca 0,9x3,7 meter, dokumenterades i schaktets sydvästradel (A1332). Lagret låg väster om den ovan beskrivna husgrunden. Karaktären på lagretvisade att det troligen delvis var omrört (i samband med husbyggnationerna?). I lagretfanns en del skärvor av rödgods, fajans och porslin. En sotlins (ej inmätt) fanns i bottenpå lagret, närmast den sterila sanden. Linsen tolkades som en möjlig rest efter en brand.Lagret låg direkt ovanpå den sterila sanden (+14,9 m ö h).En öst-västligt orienterad husgrund (A1314) mättes in ca 3,2 meter sydväst omprovschaktet. Grunden stack upp igenom parkeringsgruset och bedömdes vara sentida(1800–1900-tal). Sammanlagt mättes den in till en längd av 3,7 meter. Murens breddvar ca 0,7 meter.Kontextbeskrivning för schakt O1293Id Typ Innehåll Beskrivning Anm1299 Källare Natursten Storlek 1,7x3 m 1800-talskällare?1310 Rasering Sand, tegel och stenar Tjocklek 0,5 m Rasering, modern1322 Husgrund Natursten Storlek 0,7x1,2 m 1900-talsgrund?1332 Lager Humus med stenar och tegelflis Tjocklek 0,5 m OmrörtTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 103

Fig 81. Schakt O1293mot söder.Foto Magnus Stibéus.Fig 82. Schakt O1293mot väster.Foto Magnus Stibéus.104 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Kvarteret VårdtornetSchakt O200091Area: 7 m 2Djup: 1,0 mFyllning av grus och stenar.Schakt O200092Area: 5 m 2Djup: 0,8 mFyllning av grus och stenar.Schakt O200093Area: 6 m 2Djup: 0,7 mFyllning av grus och stenar.Schakt O200094Area: 5 m 2Djup: 1,0 mFyllning av grus och stenar.Schakt O200095Area: 11 m 2Djup: 0,8 mFyllning av grus och stenar.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 105

Bilaga 2. FyndtabellSakord Fnr Kontext Typ Del Material Vikt(gram)Antal Antalfragm.Fragm.gradAnmärkningOsteologi human 1 A660 - - Ben - - - - TandOsteologi djur 3 A758 - - Ben 4 - - - -Osteologi human 4 A1025 - - Ben 0 - - - -Mynt 5 A353 - - Koppar 10 1 1 Intakt Klipping 1/2 öre, ca 1626, Säter/NyköpingMynt 6 A571 - - Koppar 20 1 1 Intakt Klipping 1 öre 162_Mynt 7 A353 - - Koppar 1 1 1 Defekt Johan III 2 öre 157_, hål i kanten, hängeMynt 8 A962 - - Koppar 1 1 1 Defekt Johan III 1585Mynt 9 A200240 - - Koppar 8 1 1 Intakt 1/4 öre, drottning ChristinaKritpipa 10 A837 - Klack Vitlera 6 1 1 Fragment StjärnaKritpipa 11 A837 - Skaft Vitlera 1 1 1 Fragment OrneratKritpipa 12 A837 - Skaft Vitlera 8 4 4 Fragment -Kritpipa 13 A1219 - Huvud med klack Vitlera 4 1 1 Fragment StämpelKritpipa 14 A1219 - Skaft Vitlera 26 5 5 Fragment -Osteologi djur 15 A743 - - 130 - - - -Osteologi djur 16 A200019 - - 92 - - - -Osteologi djur 17 A1219 - - 938 - - - -Osteologi djur 18 A353 - - 88 - - - -Osteologi djur 19 A1154 - - 92 - - - -Osteologi_djur 20 A200025 - - 360 - - - -Osteologi djur 21 A353 - - 76 - - - -Osteologi djur 22 A353 - - 12 - - - -Osteologi djur 23 A397 - - 40 - - - -Kärl 24 A752 Oid Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Invändigt brun glasyrKärl 25 A743 Oid Buk Svartgods 6 1 1 Fragment Tunt gods, slät utsidaKärl 26 A754 Skål Botten Rödgods 50 1 2 Fragment Invändig gul glasyr, ljusrött godsKärl 27 A754 Oid Oid Rödgods 1 1 1 Fragment Invändigt gulgrön glasyr, ränderSpik 28 A756 - - Järn 46 1 1 Defekt -Kärl 29 A756 Oid Oid Rödgods 1 1 1 Fragment Invändigt mörkgrön glasyrKärl 30 A756 Kruka Mynning Rödgods 20 1 2 Fragment Gulröd glasyr m vulst under mynningKärl 31 A756 Oid Buk Rödgods 12 1 1 Fragment Invändig rödbrun glasyr106 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Sakord Fnr Kontext Typ Del Material Vikt(gram)Antal Antalfragm.Fragm.gradAnmärkningButelj 32 A837 Butelj Sigill Glas 14 1 1 Fragment Stämplad ”SANDÖ ANS”Kärl 33 A837 Fat Botten Rödgods 68 1 3 Fragment Gula linjer och vågbandKärl 34 A837 Fat/skål Mynning Rödgods 70 1 4 Fragment Grön glasyrKärl 35 A837 Oid Buk Rödgods 34 1 2 Fragment Invändig gul glasyrdekorKärl 36 A837 Fat Mynning Rödgods 54 1 1 Fragment Invändig ljusgrön glasyr med vita linjerKärl 37 A837 Skål Mynning Rödgods 12 1 1 Fragment Invändig ljusbrun glasyr med gröna prickarKärl 38 A837 Oid Botten Rödgods 14 1 1 Fragment OglaseradKärl 39 A837 Oid Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Invändig dekor av vita linjerKärl 40 A837 Oid Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Ljusbrun glasyrKärl 41 A837 Oid Mynning Rödgods 52 1 1 Fragment Utvändig grön glasyrKärl 42 A837 Oid Oid Rödgods 4 1 1 Fragment Inbvändig ljusgrön glasyrKärl 43 A837 Oid Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Utvändig ljusbrun glasyr, vita ränder invändigtKärl 44 A837 Oid Oid Rödgods 4 1 1 Fragment Grön glayr, svalladKärl 45 A837 Fat/skål Buk Rödgods 8 1 1 Fragment Vita linjer invändigtKärl 46 A837 Fat/skål Buk Rödgods 4 1 1 Fragment Vita linjer invändigtKärl 47 A837 Oid Oid Rödgods 1 1 1 Fragment -Kärl 48 A837 Oid Oid Rödgods 4 1 1 Fragment Vita linjer invändigtKärl 49 A837 Oid Oid Rödgods 1 1 1 Fragment Invändig ljusgrön glasyrKärl 50 A837 Fat/skål Buk Rödgods 2 1 1 Fragment Vita linjer invändigtKärl 51 A837 Skål Botten Fajans 22 1 3 Fragment Ev två kärlKakel 52 A837 Reliefkakel Oid Rödgods 16 1 1 Fragment Grön glasyrKärl 53 A837 Oid Oid Glas 1 1 1 Fragment VäxtdekorFönster 54 A837 Oid Oid Glas 6 5 5 Fragment Ev delk av kärlSpik 55 A837 - - Järn 10 1 1 Defekt -Kniv 56 A837 - - Järn 44 1 1 Defekt L 140 mmOidentifierad 57 A837 - - Järn 22 1 1 Fragment Svängd, platt, tenOsteologi human 58 A405 - - Ben - - - - Tand uttaget för 14 COsteologi djur 59 A754 - 92 - - - -Osteologi djur 60 A754 - - 234 - - - -Osteologi djur 61 A754 - - 92 - - - -Kärl 62 A200079 Kruka/trefotsgryta Mynning Rödgods 24 1 1 Fragment Invändig brun glasyr, sotig utsidaTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 107

Sakord Fnr Kontext Typ Del Material Vikt(gram)Antal Antalfragm.Fragm.gradAnmärkningKärl 63 A200080 Kruka/trefotsgryta Oid Rödgods 16 1 1 Fragment Utvändigt rödgul glasyrOidentifierad 64 A353 Ev vikt - Bly 28 1 1 Defekt Ristad på sidan, halvcirkelformad, diam 27 mmOidentifierad 65 A353 Ten - CU-leg 1 1 1 Fragment L 10 mmHästskosöm 66 A353 - - Järn 2 1 1 Fragment -Kärl 67 A568 Oid Hank Rödgods 74 1 1 Fragment Gula streck på den gulrödgalserade hankenKärl 68 A568 Kruka/trefotsgryta Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Invändigt rödbrun glasyrKärl 69 A777 Trefotsgryta Rörskaft Rödgods 52 1 1 Fragment -Kärl 70 A777 Oid Botten Rödgods 18 1 1 Fragment SekundärbrändKrampa 71 A353 - - Järn 18 1 1 Defekt 100 mm, förtjockat mittpartiSpik 73 A353 - - Järn 16 2 2 DefektOidentifierad 74 A353 - - Järn 10 1 1 Fragment 15x25 mmKärl 75 A756 Fat/skål Buk Rödgods 18 1 2 Fragment Invändig gul och gröna linjer i rutnätKärl 76 A756 Skål/fat Buk Rödgods 18 1 1 Fragment Invändigt gula linjerKärl 77 A756 Skål/fat Buk Rödgods 8 1 1 Fragment Gula linjer invändigtKärl 78 A756 Gryta/kruka Buk Rödgods 12 1 3 Fragment Röd/vitt gods, invändig gul blyglasyrOidentifierad 79 A756 - - Järn 34 1 1 Fragment Kooroderat, 35x85 mmSpik 80 A756 - - Järn 12 2 2 Fragment Kooroderade, L 30/20 mmEldslagningsflinta 81 A756 - - Flinta 6 2 2 Defekt L 20 mmBränd lera 82 A756 - - Bränd lera 20 2 2 Fragment -Oidentifierad 83 A777 - - Järn 50 1 1 Fragment Kooroderat, L 70 mm, böjd ändeKärl 84 A353 Skål Hank Rödgods 58 1 1 Fragment Invändig grön blyglasyrKärl 85 A856 Skål/fat Buk Rödgods 8 1 1 Fragment Invändig engobeKärl 86 A856 Oid Buk Svartgods 1 1 1 Fragment 10x10 mmKärl 87 A856 Tallrik Mynning Fajans 2 1 1 Fragment VitKärl 88 A856 Oid Buk Glas 1 1 1 Fragment -Fönster 89 A856 - - Glas 4 4 4 Fragment -Spik 90 A856 - - Järn 10 1 1 Defekt -Kärl 91 A200025 Trefotsgryta Buk Rödgods 12 1 1 Fragment Invändig rödbrun blyglasyrKärl 92 A200025 Kruka/trefotsgryta Mynning Rödgods 6 1 1 Fragment Gulbrun blyglasyr bägge sidorKärl 93 A200025 Kruka/trefotsgryta Mynning Rödgods 10 1 1 Fragment Invändig ljusbrun blyglasyr, sotig utvändigtKärl 94 A200025 Trefotsgryta Mynning Rödgods 174 1 1 Fragment Invändig ljusbrun blyglasyr108 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Sakord Fnr Kontext Typ Del Material Vikt(gram)Antal Antalfragm.Fragm.gradAnmärkningSpik 95 A200025 - - Järn 16 1 1 Defekt L 100 mmKärl 96 A754 Oid Oid Rödgods 16 1 2 Fragment Invändig gul och brun blyglasyrKärl 97 A754 Oid Oid Rödgods 1 1 1 Fragment Invändiga gröna linjerKärl 98 A754 Skål/fat Mynning Rödgods 1 1 1 Fragment -Kärl 99 A754 Oid Botten Rödgods 8 1 1 Fragment -Kärl 100 A754 Oid Oid Rödgods 1 1 1 Fragment Invändig grön blyglasyrKärl 101 A754 Oid Mynning Rödgods 1 1 1 Fragment Invändig blyglasyrKärl 102 A754 Kruka/trefotsgryta Oid Rödgods 1 1 1 Fragment Invändig brun blyglasyrFönster 103 A754 - - Glas 1 1 1 Fragment -Hästskosöm 104 A754 - - Järn 8 1 1 Defekt -Spik 105 A754 - - Järn 30 2 2 Defekt Korroderade, L 50/80 mmBränd lera 106 A754 - - Bränd lera 24 3 3 Fragment Ev tegelKniv 107 A660 - - Järn 22 1 3 Fragment Korroderad, L 120 mmKakel 108 A1154 - Oid Rödgods 54 1 1 Fragment Reliefkakel, mörk blyglasyrKärl 109 A1154 Fat Mynning Rödgods 66 1 1 Fragment Invändig grön och gulröd blyglasyrKärl 110 A1154 Kruka Buk Rödgods 36 1 1 Fragment SekundärbrändKärl 111 A1154 Kruka/trefotsgryta Buk Rödgods 8 1 1 Fragment Invändig rödbrun blyglasyrKärl 112 A1154 Oid Hank Rödgods 44 1 1 Fragment Rödbrun blyglasyrKärl 113 A1154 Oid Hank Rödgods 36 1 1 Fragment -Kärl 114 A1154 Kruka/trefotsgryta Mynning Rödgods 26 1 1 Fragment Invändig ljusbrun blyglasyrKärl 115 A1154 Skål/fat Buk Rödgods 18 1 1 Fragment Invändig grön blyglasyr med gula ränderKärl 116 A1154 Skål/fat Buk Rödgods 18 1 1 Fragment Invändig gul och röd blyglasyrKärl 117 A1154 Skål Botten Rödgods 46 1 1 Fragment Invändig brungul blyglasyrKärl 118 A1154 Skål Mynning Rödgods 44 1 1 Fragment Invändig brungul blyglasyrKärl 119 A1154 Skål/fat Mynning Rödgods 20 1 1 Fragment Grön och gul blygalsyrKärl 120 A1154 Trefotsgryta Mynning Rödgods 10 1 1 Fragment Inv rödbrun blyglasyr, sotig utsidaKärl 121 A1154 Oid Buk 1 1 1 Fragment Inv grön blyglasyr och utv brun blyglasyrKärl 122 A1154 Oid Mynning Rödgods 6 1 1 Fragment Inv brun blyglasyrKärl 123 A1154 Skål/fat Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Inv gul blyglasyr med hemringKärl 124 A1154 Skål/fat Mynning Rödgods 1 1 1 Fragment Inv grön blyglasyr med våglinjerKritpipa 125 A1154 Oid Skaft Vitlera 4 1 1 Fragment -Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 109

Sakord Fnr Kontext Typ Del Material Vikt(gram)Antal Antalfragm.Fragm.gradAnmärkningSpik 126 A1154 - - Järn 70 5 5 Defekt -Kärl 127 A1219 Skål/fat Mynning Rödgods 94 1 1 Fragment Invändig grön blyglasyrKärl 128 A1219 Skål Mynning m hank Rödgods 90 1 4 Fragment Inv röd blyglasy med gröna prickarKärl 129 A1219 Silkärl Mynning Rödgods 62 1 2 Fragment Inv brunröd blyglasyrKärl 130 A1219 Fat/skål Mynning och buk Rödgods 78 1 6 Fragment Invändig växtdekor, gröna prickarKärl 131 A1219 Fat/skål Buk Rödgods 24 1 1 Fragment Inv gul blyglasyr, hemringKärl 132 A1219 Skål Buk Rödgods 16 1 1 Fragment Inv gul blyglasyr, hemring, utv gul blyglasyrKärl 133 A1219 Skål Mynning m hank Rödgods 26 1 1 Fragment Inv gul blyglasyrKärl 134 A1219 Skål Hank Rödgods 16 1 1 Fragment Gul blyglasyr, reliefformad hankKärl 135 A1219 Fat/skål Mynning Rödgods 28 1 1 Fragment Inv gul växtdekorKärl 136 A1219 Skål Mynning Rödgods 20 1 1 Fragment Gul blyglasyrKärl 137 A1219 Skål Mynning Rödgods 10 1 1 Fragment Rödbrun blyglasyr, spår av gul blyglasyrKärl 138 A1219 Fat/skål Mynning Rödgods 48 1 2 Fragment Inv gula llinjerKärl 139 A1219 Fat/skål Mynning Rödgods 8 1 1 Fragment Inv växtdekor, hemring, gul blyglasyrKärl 140 A1219 Trefotsgryta Fiot Rödgods 54 1 1 Fragment Inv grön blyglasyrKärl 141 A1219 Trefotsgryta Fot Rödgods 48 1 1 Fragment Inv rödbrun blyglasyrKärl 142 A1219 Kruka/trefotsgryta Buk Rödgods 18 1 1 Fragment Inv rödbrun glasyrKärl 143 A1219 Fat/skål Buk Rödgods 8 1 1 Fragment Inv gul, grön och röd blyglasyr, växtdekorKärl 144 A1219 Fat Mynning Rödgods 20 1 1 Fragment Inv grön och gul blyglasyr, linjerKärl 145 A1219 Kruka/trefotsgryta Mynning Rödgods 12 1 1 Fragment Spår av rödbrun blyglasyrKärl 146 A1219 Fat/skål Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Rödbrun blyglasyr, vita och svarta prickarKärl 147 A1219 Fat/skål Botten Rödgods 20 1 1 Fragment Inv gula linjerKärl 148 A1219 Fat/skål Botten Rödgods 18 1 1 Fragment Inv gula linjerKärl 149 A1219 Kruka/trefotsgryta Mynning Rödgods 16 1 1 Fragment Inv ljusbun blyglasyrKärl 150 A1219 Fat/skål Buk Rödgods 10 1 1 Fragment Utv och inv brun blyglasyr, inv gula linjerKärl 151 A1219 Oid Botten Rödgods 16 1 1 Fragment Inv ljusgrön blyglasyrKärl 152 A1219 Trefotsgryta Buk Rödgods 18 1 1 Fragment Inv ljusbrun blyglasyr, sotig utvKärl 153 A1219 Kruka/trefotsgryta Buk Rödgods 12 1 1 Fragment Inv ljusbrun blyglasyrKärl 154 A1219 Fat/skål Buk Rödgods 12 1 3 Fragment Inv gulgrön blyglasyr med gula prickarKärl 155 A1219 Oid Buk Rödgods 6 1 3 Fragment Gulgrön blyglasyr bägge sidorKärl 156 A1219 Kopp? Botten Rödgods 8 1 1 Fragment Rödbrun blyglasyr bägge sidor110 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Sakord Fnr Kontext Typ Del Material Vikt(gram)Antal Antalfragm.Fragm.gradAnmärkningKärl 157 A1219 Kruka/trefotsgryta Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Brun blyglasyr bägge sidorKärl 158 A1219 Oid Diverse Rödgods 28 8 8 Fragment Brun blyglasyrKärl 159 A1219 Trefotsgryta Mynning Rödgods 22 1 2 Fragment Grön blyglasyrKärl 160 A1219 Oid Diverse Rödgods 30 5 5 Fragment Skärvor med grön blyglasyrKärl 161 A1219 Oid Buk Fajans 4 3 3 Fragment Blå dekor, ev samma kärlButelj 162 A1219 Oid Buk Glas 22 1 2 Fragment Grön glas, kvadratisk formSpik 163 A1219 - - Järn 66 5 5 Fragment L 40–100 mmKärl 164 A1228 Fat/skål Mynning Rödgods 50 1 1 Fragment Inv grön blyglasyrKärl 165 A1228 Fat/skål Mynning Rödgods 52 1 1 Fragment Inv gul och grön dekorKärl 166 A1228 Fat/skål Buk Rödgods 8 1 1 Fragment Inv grön och gul dekorKärl 167 A1228 Fat/skål Buk Rödgods 12 1 1 Fragment Inv gula linjer och grön dekorKärl 168 A1228 Trefotsgryta Buk Rödgods 8 1 1 Fragment Inv brun blyglasyr, utv sotigKärl 169 A1228 Trefotsgryta Fot Rödgods 34 1 1 Fragment Inv brun blyglasyrKärl 170 A1282 Flaska Mynning Rödgods 18 1 1 Fragment Gul blyglasyrKärl 171 A1282 Skål Mynning Rödgods 14 1 1 Fragment Gul och grön blyglasyrdekorKärl 172 A1282 Skål Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Gul och grön blyglasyrdekorKärl 173 A1282 Fat/skål Mynning Rödgods 22 1 1 Fragment Inv gul och grön blyglasyrKärl 174 A1282 Kruka Buk Rödgods 28 1 1 Fragment Inv brun blyglasyrKärl 175 A1282 Fat/skål Mynning Rödgods 34 1 1 Fragment Inv gulbrun blyglasyrKärl 176 A1282 Kruka/trefotsgryta Mynning Rödgods 18 1 1 Fragment Inv brun blyglasyrKärl 177 A1282 Fat/skål Mynning Rödgods 12 1 1 Fragment Inv vita linjerKärl 178 A1282 Kruka/trefotsgryta Buk Rödgods 10 3 3 Fragment Brun blyglasyr invKärl 179 A1282 Oid Buk Oidentifierat 4 1 1 Fragment Sekundärbränd, osäkert materialKärl 180 A1282 Oid Buk Fajans 1 1 1 Fragment Blå dekorKärl 181 A1282 Fat Mynning Flintgods 6 1 1 Fragment Inv lila och vit dekorKritpipa 182 A1282 - Skaft Vitlera 1 1 1 Fragment -Fönster 183 A1282 - - Glas 10 1 1 Fragment -Butelj 184 A1282 - Buk Glas 10 1 1 Fragment Brunt glasSölja 185 A1282 Bältessölja - CU-leg 8 1 1 Defekt 40x45 mm, dekor med stjärnorHästsko 186 A1282 - - Järn 206 1 1 Defekt Halv, L 120 mm, med spikSpik 187 A1282 - - Järn 24 1 1 Fragment L 65,Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 111

Sakord Fnr Kontext Typ Del Material Vikt(gram)Antal Antalfragm.Fragm.gradAnmärkningOidentifierad 188 A1282 - - Järn 36 1 1 Fragment Ev kniv, L75 mmBeslag 189 A1282 Gångjärnsbeslag? - Järn 322 1 1 Fragment L 240, platta i ena ändenKärl 190 A1332 Trefotsgryta Skaft Rödgods 34 1 1 Fragment Spår av brun blyglasyrKärl 191 A1332 Skål Mynning Rödgods 6 1 1 Fragment Inv grön blyglasyrKärl 192 A1332 Fat/skål Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Gul och brunröd blylasyrKärl 193 A1332 Oid Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Mörk blyglasyrKärl 194 A1332 Skål Buk Rödgods 6 1 1 Fragment Gul och brunröd blyglasyrKärl 195 A1332 Oid Buk Rödgods 4 1 1 Fragment Inv brun blyglasyrKärl 196 A1332 Fat Mynning Fajans 4 1 1 Fragment Inv blå dekorKärl 197 A1332 Oid Buk Fajans 1 1 1 Fragment Utv blå dekorKärl 198 A1332 Oid Oid Fajans 1 1 1 Fragment Utv blå dekorKärl 199 A1332 Oid Oid Porslin 1 1 1 Fragment Utv röd växtdekorKritpipa 200 A1332 - Skaft Vitlera 1 1 1 Fragment -Spik 201 A405 - - Järn 12 1 1 Defekt L 35Kärl 202 A758 Oid Buk Stengods 1 1 1 Fragment 15x25 mm, utv brun glasyr, tunt godsKärl 203 A758 Oid Buk Oidentifierat 1 1 1 Fragment Sekundärbränt, svartgods eller rödgodsSpik 204 A758 - - Järn 14 1 1 Defekt L 45 mmNål 205 A758 - - Järn 1 1 1 Defekt L 55 mmSpik 206 A758 - - Järn 28 1 1 Defekt L 90 mmOidentifierad 207 A758 - - Järn 40 1 1 Fragment Ögla i ena änden, L 70 mmOidentifierad 208 A758 - - Järn 290 1 1 Fragment Ev spadskoning, ena sidan svängd, 70x130 mmBränd lera 209 A758 - - Bränd lera 78 8 8 Fragment -Kniv 210 A743 - - Järn 38 1 1 Fragment L 160 mmHästskosöm 211 A743 - - Järn 8 1 1 Fragment -Oidentifierad 212 A743 - - Järn 8 1 1 Fragment L 25Kärl 213 A743 Kanna? Hank Rödgods 64 1 1 Fragment Ena sidan tummad, gröna blyglasyrspårKärl 214 A743 Fat/skål Mynning Rödgods 8 1 1 Fragment Vit och rödbrun blyglasyrKärl 215 A743 Fat/skål Buk Rödgods 18 1 1 Fragment Inv gul (dekor) och rödbrun blyglasyrBränd lera 216 A743 - - Bränd lera 20 1 1 Fragment -112 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

ilaga 3.Osteologisk analys av djurben från kv Laxen och Mjölnaren, NorrköpingDen osteologiska analysen omfattade totalt 31 benfragment med en vikt av 1001,2 gben från kv Laxen och 57 benfragment med en total vikt av 1154,4 g från kv Mjölnaren.Förutom ett ben av häst och ett av en stor gädda, så härrörde samtliga ben från nöt, fåroch svin (tab 1). Av dessa dominerade nöt stort. Benmaterialet innehöll både slaktavfalloch matavfall blandat. Av bilagan framgår vilka olika kroppsdelar fragmenten härrördeifrån.Nöt Får/get Svin Häst GäddaKv Laxen 16 9 6 – –Kv Mjölnaren 43 7 5 1 1Tab. 1. Antal fragment per art i materialet.En stor del av benfragmenten var eroderade och rätt dåligt bevarade vilket tyder påatt de hanterats och flyttats från ursprunglig avlagringsplats för att redeponeras eller attde legat i odlingsjord och därigenom nötts på grund av återkommande rörelse i jorden.Det gäller särskilt fyndnumren F17 från kv Laxen samt F20, F59 och F60 från kv Mjölnaren.En oxe från kv Laxen kunde mankhöjdsberäknas till 117 cm utifrån ett mellanfotsben.Det antyder en datering till 1500–1700-tal, knappast medeltida. Övriga iakttagelsersom gjordes avseende djurens fysiska egenskaper visar att tackorna var hornlösa.En del åldersbedömningar kunde göras utifrån tandslitage. Här framgick att svinenvar slaktade i ca 1,5 års ålder medan de flesta nötdjuren tycks ha varit minst 4 år gamla.Här fanns också några ben av spädkalv.Skara den 13 december 2010Maria VretemarkVästergötlands museumTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 113

Bilaga. Osteologiska bestämningar per fyndnummerNorrköping kv LaxenF17 Nöt Får/get Svin – –Kranium 1 1 1 – –Underkäke – – 2 – –Tand – 1 – – –Revben 1 – – – –Skulderblad – 1 – – –Överarmsben 1 – 2 – –Strål-/armbågsben 1 – – – –Mellanhandsben 1 1 – – –Höftben 1 – – – –Lårben 1 1 – – –Skenben – 1 - – –Mellanfotsben 3 2 – – –Tåben 3 – – – –SUMMA 13 8 5 – –Vikt i g 692,2 73 154 – –F19 Nöt Får/get Svin – –Tand 1 – – – –Skulderblad 1 – – – –Överarmsben – – 1 – –Fotrotsben 1 1 – – –SUMMA 3 1 1 – –Vikt i g 75,8 4 2,2 – –Norrköping kv MjölnarenF3 – – Svin – –Tand – – 1 – –SUMMA – – 1 – –Vikt i g – – 2,1 – –F15 Nöt – – – –Kranium 2 – – – –Kota 5 – – – –Revben 1 – – – –SUMMA 8 – – – –Vikt i g 121,7 – – – –F16 Nöt Får/get – – –Underkäke 1 – – – –Höftben 2 – – – –SUMMA 3 – – – –Vikt i g 91 – – – –114 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

F18 Nöt Får/get – – –Kota 1 – – – –Överarmsben – 1 – – –Strål-/armbågsben – 1 – – –Höftben 2 – – – –Lårben 1 – – – –Skenben 1 – – – –SUMMA 5 2 – – –Vikt i g 69,4 11,6 – – –F20 Nöt Får/get Svin – –Tand 1 – – – –Kota 1 – – – –Överarmsben – – 1 – –Strål-/armbågsben 1 – – – –Mellanhandsben 1 – – – –Höftben 2 – – – –Lårben 2 – – – –Skenben 1 1 – – –SUMMA 9 1 1 – –Vikt i g 333,3 12,7 2,6 – –F21 Nöt – Svin – –Kranium – – 1 – –Höftben – – 1 – –Fotrotsben 1 – – – –SUMMA 1 – 2 – –Vikt i g 42,6 – 34,3 – –F22 Nöt – – – –Revben 1 – – – –Överarmsben 2 – – – –SUMMA 3 – – – –Vikt i g 12,4 – – – –F23 Nöt – – – –Överarmsben 1 – – – –SUMMA 1 – – – –Vikt i g 37,2 – – – –F59 Nöt Får/get – – –Strål-/armbågsben 1 – – – –Skenben 1 1 – – –SUMMA 2 1 – – –Vikt i g 55,4 23,5 – – –Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 115

F60 Nöt Får/get – Häst GäddaKranium – 1 – – –Underkäke – 1 – – 1Tand 1 – – 1 –Kota 2 – – – –Revben 1 – – – –Skulderblad 4 – – – –Lårben – 1 – – –SUMMA 8 3 – 1 1Vikt i g 170,9 42,5 – 1,6 2,1F61 Nöt – Svin – –Tand – – 1 – –Revben 1 – – – –Överarmsben 1 – – – –Skenben 1 – – – –SUMMA 3 – 1 – –Vikt i g 83,9 – 3,6 – –116 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Bilaga 4.Osteologisk analys av skeletten från kv Mjölnaren, NorrköpingBenmaterial från tre gravar har varit möjligt att studera närmare. Benmaterialet är tyvärrganska dåligt bevarat men man kan vid en fortsatt undersökning, liksom nu, få framtandkronor för att få en ganska bra uppfattning om individernas ålder och tandstatus.För att få ett hum om individens kroppslängd krävs antingen att lederna är observerbaraeller att det är möjligt att mäta skelettet i graven. För kön krävs antingen att könsindikerandekriterier på kranium eller bäcken är bevarade.A405 (F58)Skallen är från en äldre vuxen man. Mannen har under sin livstid haft stora problemmed tandlossning och hans tänder är mycket hårt slitna. Någon karies har dock ej observerats.Två grova kindtänder är utplockade för datering. De framtänder som tagits trorjag är för tunna för att innehålla tillräckligt med kollagen.A660 (F1)För osteologisk analys finns endast ett par millimeterstora emaljfragment, sannolikt frånkindtänder bevarade.A1025 (F4)Av detta skelett är del av nack- och hjässben bevarat men tyvärr är hela det yttre skalltakskiktetupplöst och borta, vilket gör att det könsindikerande muskelfästet i nacken(protuberantia occipitalis externa) saknas. Det finns därför inget underlag för könsbestämning.Delar av sömmen (suturen) mellan nackben och hjässben är öppen liksomden bakre delen av sömmen mellan de båda hjässbenen.Relativt många tänder är bevarade. I underkäken är alla tänder bevarade men endastfragment av käken och i överkäken finns 6 kindtänder och 3 falska kindtänder (premolarer).Själva överkäken är dock inte bevarad. Endast första molaren dvs sexårstandenuppvisar slitage (kusparna är nernötta så att små dentinöar är synliga) andra molarentolvårstanden har varit i occlusion och är tillplattad medan kusparna på visdomstandenär helt intakta.En relativt stor del av rörbenen är bevarade men ledändarna saknas helt. Precis sompå kraniet är det yttersta kompakta skiktet på benen upplöst, vilket gör att man inte kanfå en korrekt bild av grovleken på benen. Höger armbågsben, och båda vadbenen saknashelt.Graden av skallsömmarnas sammanväxning och tandslitaget indikerar att det rör sigom en ung individ, i åldern 20–30 år.Caroline ArciniTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 117

Bilaga 5.Makroskopisk analys av jordprover från FU kv Mjölnaren, NorrköpingTeknisk rapportUnder den arkeologiska förundersökningen i kvarteret Mjölnaren, Norrköping, togs 31jordprover i olika strata för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester.Proverna har analyserats under slutet av december 2010. Syftet med analyserna är attbedöma fornlämningens karaktär och bevarandegrad beträffande makrofossila spår, samtatt bedöma dess potential för framtida analyser.Metod och källkritikProvtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen, proverna skars urolika strata i framrensade sektioner. Proverna innehöll torrvolymer om ca 1 liter jordper prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskrivenav Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarandeflotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter.Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades.Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7–100gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil(som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben m m hareftersökts.Större delen av den provtagna kulturlagerstratigrafin utgörs av lager med finkornigtmaterial och/eller hög organisk halt som i flera fall definierades med skarpa kontaktervilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, och i hög utsträckningförsumbar i detta fall. Det mesta av materialet som hittas i olika strata kan sålundabedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst. Eventuell omlagring av material harsåledes skett innan lagrens tillkomst. Undantaget är främst rottrådar som bedöms hapenetrerat odlingslagren, och ytligt liggande strata även efter dessas tillkomst. Djupareliggare strata, som avfallsgropen och brunnarna, tycks orörda av denna typ av postdepositionellpåverkan.När det gäller odlinsghorisonter är det viktigt att ta hänsyn till vissa speciella omständigheter.Odlingshorisonterna i kvarteret har tillkommit genom en medveten ochregelbunden omrörning i jorden, vilket lett till en syresatt miljö med hög biologiskaktivitet och nedbrytning tillföljd av detta. I dessa horisonter har alltså innehållet delvisförsvunnit, och de kan dessutom innehålla omlagrat material från äldre kontexter (odlingsjordarhar t.ex. stundom förbättrats med äldre kulturlager). Här skall vi dock betänkaatt ömtåligt organiskt material normalt sett inte bevaras länge i en odlingsjord,och det är bara undantagsvis som det är fruktbart att analysera dem makroskopiskt.Bevarandet kan ske om odlingsjorden begravs och en tillräckligt syrefattig miljö råderi jorden. Detta innebär i sin tur att makrofossilen som hittas i odlingsjorden troligasthärrör från de senare brukningsfaserna. Detta innebär också att om odlingsjord flyttasfrån ett ställe till ett annat, så kommer det ömtåliga omlagrade materialet att brytas neri den nya odlingen. Ömtåliga fröer har därför i detta sammanhang har ett högre primärtkällvärde än motståndskraftiga fröer. De makroskopiska spåren i odlingsjord kan alltsåpå goda grunder tolkas som jämnåriga med den aktuella odlingshorisontens sista fas.118 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

AnalysresultatI bifogade tabell (tabell 1) har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer ochfrukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1–3 punkter, där 1 punkt innebär förekomstav enstaka (ca 1–5 st) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet ärvanligt – att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs.3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerandematerialen i provet och man hittar det var man än tittar.DiskussionResultaten diskuteras inledningsvis allmänt utifrån bevarandegrad och generell karaktärbeträffande miljö, och spår aktiviteter. Då många av proverna togs i sektioner, vars arkeologiskakontext var osäker, blir även tolkningarna generella. Mot slutet diskuteras särskiltfynden av medicinalväxten spikklubba som är värda att lyfta fram, då liknande arkeobotaniskafynd sällan gjorts i Europa, och aldrig tidigare i Skandinavien.Innehållet proverna visar allmänt på relativt goda bevarandeförhållanden i kulturlagreninom kvarteret Mjölnaren, och sämre inom kvarteret Laxen (där dock endast 3 proveranalyserades), i synnerhet gäller detta de prover som tagits i dikesmiljöer (21 av de 31proverna). Den generella miljöbilden som speglas i proverna är typisk för urbana miljöer.De två huvudtyperna av material består av spår av ängs- och betesmarksvegetation (i.e.spår av kreatursdynga), samt en näringsälskande ogräsflora som trivts i en miljö bemängdmed dynga och annat organiskt avfall. I proverna finns också ett mindre inslag somantagligen består av latrinrester i form av kärnor från ätbara bär som smultron och hallon.Spår av träkol med inslag av bränt spannmål, och rester av fiskrens och ben, visar attäven spisaska utgör en del av det organsika materialet. Köksavfallet styrks också genomförekomsten av pors, som sannolikt utgör avsilade rester av bryggeriavfall.Som tidigare konstaterats är det svårt att föra en precis kontextuell diskussion kringinnehållet i de enskilda proverna, men däremot kan vi föra en generell sådan. Utifrånde observationer som gjordes under undersökningen tolkades flera av lämningarna somhortikulturella odlingsspår, något som möjligen kan ses som styrkt utifrån den rikaförekomsten av diken. Tre av proverna togs också i strata som tolkades som begravdahorisonter av odlingsjord. De tre proverna från odlingshorisonter uppvisar dock generellten dålig bevarandemiljö, och utifrån innehåll är de inte möjliga att tolka (PM 1171, 392,1172). Däremot kan innehållet i vattenavsatta sediment i flera dikessektioner (t ex PM887 och 740) och fyllnaden i flera diken (t ex PM 634, 627, 628, 839 och 588) tolkassom omlagrade från odlingsmiljöer. Det dominerande inslaget av dynga, blandat medavfall från kök och latrin, tillsammans med en lokal fröbank av ogräs och enstaka fyndav fröer från odlingsväxter som inte ätes (och därmed inte heller kommer från latrinavfallet),är karaktäristiskt för innehållet i välbevarade odlingshorisonter. Även detstora inslaget av träflis kan här betraktas som ett möjligt jordförbättringsmedel. Blandogräsen märks också extremt näringskrävande ogräs blå-/rödmålla, som trivs på gödselstackaroch latrin, vilket kan tolkas som ett tecken på att gödslet lagrats en tid i stackareller bingar, innan det blandats ner i jorden. Sammantaget kan detta tolkas som att fyllnadeni flera av dikena består av omlagrad odlingsjord, och att deras vattenavsattabottensediment bildats i en miljö omgiven av odlingar.Bland de odlade växterna påträffas tre arter; spikklubba, kål och dill. Spikklubban ären renodlad medicinalväxt, dill och kål har antagligen främst använts i köket, men kanäven ha brukats inom medicinen. Av odlingsväxternas karaktär att döma rör det sigTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 119

antagligen av odlingar för husbehov, både vad gäller köks- och medicinalväxter (jmfHeimdahl Manuskript). Innehållet i resterna efter odlingsjord talar för en gödning medhushållsavfall som förutsätter djurhållning.Spikklubban och lagrens dateringI fem av proverna förekom totalt 14 fröer av spikklubba (Datura cf. stramonium L.).Fröerna av släktet Datura är stora och karaktäristiska med det ytliga Solanace-typiskapusselmönstret. Idag anses släktet innehålla nio arter. Två av dessa arter verkar i historisktid ha hanterats i Sverige (Spikklubba, D. stramonium och Indisk spiklubba, D. metel)som medicin. Ytterligare en art (Långtaggig spikklubba, D. ferox) var känd av Linné. Avdessa är det bara D. stramonium som verkar ha odlats i landet, och identifieringen avfröerna i proverna visar på stora likheter med denna art. De skiljer sig från den indiskaspikklubban i avsaknaden av en karaktärisktisk dorsal fåra. Vad gäller jämförelse med deövriga arterna saknas dock i skrivande stund referenslitteratur och referensexemplar ochidentifieringen till D. stramonium skall ses med hänsyn till detta (vilket betecknas avmarkeringen cf.).Spikklubban är inte naturligt förekommande i Europa, utan är en införd medicinalväxt.Från 1700-talet förekom den i Svenska farmakopén och ända in i mitten av 1900-talet saluförde apoteken preparat med spikklubba. Växtens narkotiska och hallucienaegenskaper har, i likhet med bolmörten (Heimdahl 2009), givit den en plats inom religionenoch magin. Ett religiöst bruk av en närstående arter, främst D. metel (Indiskspikklubba) är belagt från Indien, och Mellanöstern, och i arkeobotaniskt material påträffassläktet i material från 8000–5000 f Kr (Kroll 2000:37). Det var antagligen fråndessa områden som den spreds till de antika kulturerna kring Medelhavet. Växten mednamnet Datura (Dutroa, Dhūstura el. Dhattūra. Sanskr.) återfinns hos flera antika författare,t ex Herodotus och Plutarchos (Schultes 1979:147ff ). Utifrån dessa antikaförfattare och de arkeologiska fynden är det dock inte möjligt att säkert avgöra vilkenart det rör sig om. Artnamnet stramonium kommer från det italienska namnet på spikklubbasom användes av Hildegard av Bingen på 1100-talet.Problemet är att arten D. stramonium, har ett osäkert ursprung. Det tycks som omen majoritet anger ett Nordamerikanskt ursprung för arten (t ex Mabberley 1997, Miller1997, Weeda 2010 & Khuroo et al. 2007, Brun 2009). Men det finns också några botaniskastudier med växthistoriskt perspektiv som uppger ett Asiatiskt ursprung (t exMosyakin & Yavorska 2002) och även från amerikanskt håll har man också framhålliten import till Amerika via Europa (Bonasera, & Raymer 2001). I något fall har manockså tolkat de antika författarna mer specifikt, t ex Theophrastus (c.371-c. 287 f Kr)som hävdas avse just D. stramonium (Schultes 1979:160ff ).Fröer av spikklubba (Datura cf. stramonium)från PM 585 vilket antas härröra från 1500-talet.Fröet är 4,1 mm långt. Idag förekommer flera andraarter av spikklubba i odlingar, men i äldre materialtycks bara en art, indisk spikklubba (Datura metel)ha förekommit i Sverige (dock utan att odlas).Den indiska spikklubban har en karaktäristiskfåra längs dorsalsidan, vilket dessa fröer saknar.Foto Jens Heimdahl.120 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Inom ramen för denna förundersökning är det inte möjligt att analysera problemetnärmare. Däremot kan konstateras att i publicerade sammanställningar, globalt, finnsytterst få arkeobotaniska fynd av arten som kan kasta ljus över dess historia. Från desenaste två decennierna har jag bara hittat ett fynd av arten från Belgiska Flandern,härrörande från 1600-talet (Kroll 1997). Ytterligare en observation gjordes i just Norrköpingunder grävningen av kvarteret Konstantinopel 2000, då två exemplar av spikklubbablommade från en fröbank i schaktets sektioner. De lager som fröbanken varbelägen i undersöktes aldrig arkeologiskt men antogs vara från 1700-talet (Heimdahl2005). Även av historiska källor är artens förekomst i Europa från 1600-talet och framåtkänd, botaniskt beskrevs den bl a av Nicholas Culpeper (1653), och hundra år senare,1753, av Linné. En första fynduppgift i Sverige av arten som vildväxande ogräs publicerades1737 (Hylander 1971). Från Sverige finns inga skriftliga belägg för arten före1600-talet, och utifrån detta kan vi också konstatera att spikklubbans förekomst i låststratigrafiskt läge i lager som är äldre en 1600-talet är anmärkningsvärda, och att dessförekomst före 1500-talet i det närmaste vore sensationellt, då detta skulle vara ett bevispå att arten fanns i Europa före upptäckten av Nya världen. Att den då, fram tills nu,skulle ha undgått arkeobotanisk upptäckt vore synnerligen märkligt. Mer rimligt är dåatt tillsvidare utgå från att arten har ett Amerikanskt ursprung, vilket majoriteten av denbotaniska forskarvärlden menar, och att den, i likhet med tobaken, tidigast nått Sverigeunder 1500-talet.Därmed är det rimligt att betrakta förekomsten av spikklubba i lagren som ett daterandefyndmaterial, och konstatera att lagret som antagits vara medeltida (PM 200052)antagligen har en senare datering. På samma sätt är det rimligt att fråga sig om lagerdaterade till 1500-talet kanske är något yngre, då även 1500-talet (PM 585 och 739)vore en uppseendeväckande tidig förekomst.Gemensamt för samtliga prover med spikklubba (utom PM888 som består av sandovanpå ett brandlager) är att de är tagna i diken, antingen vattenavsatta sediment i dikenasbotten, eller i dikesfyll av mer osäkert ursprung. Dessa strata är skarpt definieradeoch uppvisar inga spår av bioturbation (senare omrörning av marklevande djur). Förekomstenav fröerna i diken beror inte på att växten vuxit där (den trivs inte i så fuktigmiljö), utan att fröerna omlagrats dit, antagligen från plantor som vuxit i närheten avdikena. Sammanhanget och dateringen gör det rimligt att anta att vi ser spår av medicinskodling av spiklubba, åtminstone i någon period. Då växtens fröer förmår bilda en långvarigfröbank är det möjligt att arten i senare perioder av markstörning blommat uppsom tillfälligt ogräs, och då avsatt nya fröer.Jens HeimdahlUV Mitt 2010-12-20Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 121

ReferenserBonasera, M.C. & Raymer, L. 2001. Good for what Ails you: Medicinal Use at FivePoints - Historical Archaeology.Brun, C. 2009. Biodiversity changes in highly anthropogenic environments (cultivatedand ruderal) since the Neolitic in eastern France. The Holocene 19, 6:861–871.Culpeper, Nicholas (n.d.; 20th century edition of 1653 publication), Culpeper’s CompleteHerbal, Slough: W Foulsham & Co Ltd, pp. 368–369.Heimdahl, J. 2005. Urbanised Nature in the Past: Site formation and Environmental Developmentin Two Swedish Towns AD 1200-1800. Stockholms universitet.Heimdahl, J. 2009a. Bolmörtens roll inom magi och medicin under den svenska förhistorienoch medeltiden. Fornvännen 104.Heimdahl, J. Manuskript. Det blommande apoteket. Medicinsk odling i 1600-talets Jönköp ing.Publicering planerad 2011 i boken om grävningarna vid kv Ansvaret, Jönköping.RAÄ, UV Öst.Hylander, N. 1971. Prima loca plantarum vascularium Sueciae. Första litteraturuppgiftför Sveriges vildväxande kärlväxter jämte uppgifter om första svenska fynd. Förvildadeeller i senare tid inkomna växter [First Literary Notation of Wild Vascular Plants ofSweden, together with Facts Concerning the First Findings in Sweden]. Svensk Bota niskTidskrift 64: 1–332.Khuroo, A.A., Rashid, I., Reshi, Z., Dar, G.H. & Wafai, B.A. 2007. The alien flora ofKashmir Himalaya. Biological Invasions 9:269–292.Mabberley, D.J. The Plant Book. A portable dictionary of the vascular plants. 2th ed. CambridgeUniversity Press. Cambridge.Miller, N.F. 1997. The Macrobotanical evidence for vegetation in the Near East, c.18000/16000 B.C. to 4000 B. C. Paléoorient vol. 23, nr 2:197–207.Mosyakin, S.L. & Yavorska, O.G. 2002. The Nonnative Flora of the Kiev (Kyiv) UrbanArea, Ukraine: A Checklist and Brief Analysis. Urban Habitats. Vo 1. Nr 1:45–65.Samuelsson, G. 2001. Medicinalväxter på apoteken. Pettersson, B. et al (red). Människanoch naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Stockholm.Svensson, R. & Wigren, M. 1989. History and Biology of Hyoscyamus niger in Sweden.Svensk Botanisk Tidskrift 83:1. Stockholm.Tunón, H. 2005. Medicinalväxter. Tunón, H. et al (red). Människan och floran. Etnobiologii Sverige 2. Stockholm.Wasylikowa, K. 1986. Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbookof Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571–590.Weeda, E.J. 2010. The role of archaeophytes and neophytes in the Dutch coastal dunes.Journal of Coastal Conservation 15:75–79.122 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Mjölnaren FU Schakt (2010)786953110063770070090563763763763763763763770070061261261261261261270070070020011001100700700824NorrköpingLager7772211922181817161326991312810101214353647200246Jens Heimdahl 2010-11-17PM200052952117188774076790063461062762883963062973773858658758858959058573974274139211691172200054200053888Uppskattad dateringMedeltid?Senmedeltid?Senmedeltid-1600?1500-tal?Tidigt 1600-tal1600-1700-talFöre 1712Före 1719Tidigt 1700-tal?Träd och buskarÖrter och gräsDikesfyllning (sand)Marhorisont (TF)OdlingshorisontBotten i dikeVattenavsatt i dikeBotten av dike (sand)Dikesfyllning (sand)Dikesfyllning (silt)Botten av dikeDikesfyllningDikesfyllningDikesfyllning (dynga & tf)DikesfyllningTräflislagerDikesfyllning (sand & kol)TräflislagerDikesfyllningDikesbottenDikesfyllningMellan trä, DikesfyllBrandlagerDikesfyllning (dynga)Diksefyllning (bränd sand)Dikesfyllning (träflis)Dikesstopp (stenläggn)OdlingshorisontDikesfyllning (sand)OdlingshorisontMarkhorisontBrandlagerSandKontextAnalyserad vol. l 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 3 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7Obränt träflis (0-3) Obränd bark/näver (0-3) Pinnar/kvistar/risGranbarr0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Träkol Strån och örtdelar Förkolnade strån och örtdelarBasstammdelarRottrådar MossaMossa i allmänhet Vitmossa (Sphagnum spp.)DaggmaskkokongerHinnkräftor (Daphnia spp.) Mossdjur statoblast (Cristatella spp.)Insekter/leddjur Benfragent däggdjur/fåglar Brända benfragmentFiskben och fjällKalkbrukTegel/rödgodsineralsmältor/sintrad lera Tot. Antal identifierade makrofossil 54 113 3 70 45 4 3 162 15 137 123 181 133 51 47 0 152 10 46 51 4 13 6Latinskt namnPyramidsuga Ajuga pyramidalis 1Dill Antheum graveolens 1Vägmålla Atriplex cf patula 1VårtbjörkBetula pendulaKålBrassoca cf. oleraceaLomme Capsella bura-pastoris 1 1Gråstarr-typ Carex canescens -typ 6 1 7 13 7 11 7 2Slankstarr-typ Carex flacca-typ 2 2 5 2 1 1Knaggelstarr-typ Carex flava -typ 9 1 1 16 6 17 5 10 13Hundstarr-typ Carex nigra -typ 1 1Blankstarr-typ Carex otrubae-typ 5 2Blåklint Centaurea cyanus 1Svinmålla Chenopodium album -typ 51 64 2 44 41 4 2 110 13 60 98 40 77 25 40 130 10 13 26 4 6 3Blå-/Rödmnålla Chenopodium glaucum/rubrum 1 1Ängstistel Cirsium arvense 1 1Spikklubba Datura stramonium 1 3 3ÅkerbindaFallopia convolvulusSmultron Fragaria vesca 2Pip-/Hampdån Galeopsis tetrahit/bifida 1 2Skalkorn Hordeum vulgare ssp. Vulgare 1 2Bolmört Hyoscyamus niger 4Veketåg Juncus cf.effusus 1 34 4Oxtunga Lithospermum arvense 1 1Ängsfryle Luzula cf. multiflora 1 1 3Gökblomster Lychnis flos-cuculi 1 1 1Fackelblomster Lythrum salicaria 3Förgätmigej (ospec.) Myosotis sp. 1Pors Myrica gale 1Bitterpilört Persicaria hydropiper 1 1Pilört Persicaria laphatifolium 2Trampört Polygonum aviculare 1 1 1 1Gåsört Potentilla anserina 3 1Kråkklöver Potentilla palustris 1Fingerört ospec. Potentilla spp. 18 2Ältranunkel Ranunculus flamula 11 1Revsmörblomma Ranunculus repens 1 1Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus 1 2Hallon Rubus idaeus 2 1 3Säv (ospec.) Scirpus spp. 1 3 1 2Våtarv Stellaria media 3 44 21 2Kärrstjärnblomma Stellaria palustris 2Grässtjärnblomma Stellarie graminaea 2 27 1Ängsruta Thalictrum flavum 1 1Penningört Thlaspi arvense 1 1Brännässla Urtica dioica 7 2 10 57 56 2 4Eternässla Urtica urens 9 10 1 6 4 5 55 13 0 85 159201112 20214 68132 7 872711 3 3 51 7 21 949226 9 222 223343921 6331122441201221 41 1 81 81 15 8630221 19 15819Tabell 1.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 123

Bilaga 6.Kritpipsfragment från kv Mjölnaren och kv Laxen, NorrköpingKritpipsfragment från Norrköping.Kv. MjölnarenF10.Skaftbit med klack. Klackdekoren på höger sida ”Stjärnor”, på vänster osynligt. Möjligen kan det varafrån en pipa tillverkad i Alingsås vid Jonas Alströmers Pipbruk 1729-1761. Osäkert.Dia 9,8. R2,5.F11.Skaftbit från holländsk pipa sista hälften 1700-talet. Dekor ”tandband-Rillband….”.R2.Kv. LaxenF13.Fragment av holländsk pipa med klackmärke ”Posthorn” från 1675-1695.Posthornet ser inte ut som brukligt varför jag skickar bild till kollega i Holland för utlåtande.N12,4. R3.Vendelsö den 8 oktober 2010.Arne ÅkerhagenTobaks & Tändsticks Museum.Stockholm.124 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Bilaga 7.Analysprotokoll vedartUlf Stucke, UV mittLandskap: Östergötland Socken: Norrköping stadFastighet: Kv Mjölnaren RAÄ nr: 96Kategori: Medeltida stadslagerAnalysId: 8760Anläggning: 977 Lager Provnr: PK 986Vikt (g): 1,3 Analyserad vikt (g): 1,3Fragment: 13 Analyserat antal: 13Art: Al Antal: 11Material: TräkolKommentar: Vald för dateringArt: Björk Antal: 2Material: TräkolKommentar: –Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 125

Bilaga 8. 14 C-analysUppsala 2011-02-04Magnus StibéusRAÄ, UV-ÖstRoxengatan 7582 73 LINKÖPINGÅngströmlaboratorietTandemlaboratorietGöran PossnertBesöksadress:ÅngströmlaboratorietLägerhyddsvägen 1Rum 4143Postadress:Box 529751 20 UppsalaTelefon:018 – 471 30 59Telefax:018 – 55 57 36Hemsida:http://www.angstrom.uu.seE-post:Goran.Possnert@Angstrom.uu.seResultat av 14 C datering träkol och obrända ben (tänder) från Norrköping, Östergötland.Förbehandling av träkol och liknande material:1. Synliga rottrådar borttages.2. 1 % HCl tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort).3. 1 % NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fällsgenom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen består avhumusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, sombenämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materialet. Dennafraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däremot gerinformation om eventuella föroreningars inverkan.Före acceleratorbestämningen av 14 C-innehållet förbränns, det tvättade och intorkadematerialet surgjort till pH 4, till CO 2-gas, som i sin tur konverteras till fast grafitgenom en Fe-katalytiskreaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats.Förbehandling av benmaterial (HCl-metoden):1. Mekanisk rengöring av ytan. (skrapning, ev. sandblästring)2. Ultraljudstvätt i avjoniserat, urkokt vatten pH=3.3. Krossning i mortel.4. 0.8M HCl tillsätts, omrörning ( cirka 10 o C, 30 min.) (karbonat bort). Lösligfraktion benämns fraktion A.5. Olöslig fraktion tillsätts vatten, pH 3, och värms under omrörning (90 o C, 6-8 timmar).Olöslig del benämns fraktion C och löslig del benämns fraktion D. Fraktion Dbör ge den mest relevanta åldern eftersom det mesta av benmaterialets organiskadel (”kollagenet”) återfinns här. Övriga fraktioner kan emellertid ge informationom föroreningsinverkan och bör i kritiska fall dateras. Det kemiska utbytet i deolika stegen kan också ge en vägledning om dateringsresultatets pålitlighet genomatt benmaterialets kemiska kvalitet därigenom kan bedömas.Den fraktion som 14 C-bestäms förbränns till CO 2-gas som i sin tur Fe-katalytisktgrafiteras före acceleratorbestämningen. I den aktuella undersökningen har fraktionen Ddaterats.RESULTATLabnummer Prov 13 C ‰ VPDB14 C ålder BP____________________________________________________________________________Ua-29636 Kv Mjölnaren A405 F58 (tand) -20,0 958 30Ua-29637 Kv Mjölnaren A1025 F4 (tand) -20,5 918 30Ua-29638 Kv Mjölnaren A977 PK986 (Al) -25,4 2 400 30____________________________________________________________________________Med vänlig hälsningGöran Possnert/Ingela Sundström126 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse

Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 127

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst genomfördeunder hösten 2010 en arkeologisk förundersökning i kvarteren Laxen, Mjölnarenoch Vårdtornet i Norrköping. De aktuella kvarteren ligger på norra sidan avMotala ström och den här delen av Norrköping har anor långt tillbaka. Här inärheten ägde kronan tomter på 1500-talet och S:t Gertruds kapell låg äveni grannskapet. I början av 1700-talet ägdes tomterna i de undersökta kvarterenav bl a tenngjutare, mjölnare och handelsmän. I slutet av 1700-taletblev kvarteret Mjölnaren säte för Norrköpings tidningar och den epokenvarade i mer än 130 år. Området mellan kvarteret Mjölnaren och Strömmen,där bl a kvarteren Laxen och Vårdtornet låg, kallades av norrköpingsborna ”Midtina”, kvaretern låg mitt i staden! I många avhusen höll hantverkare till på 1700–1800-talen och inne pågårdarna låg mindre klädesfabriker.Förundersökningen visade att det i kvarteret Mjölnarenfanns lämningar från skilda epoker. Här hittades spår aväldre järnålder, en tidigmedeltida begravningsplats somvar äldre än S:t Gertruds kapell, samt kulturlager ochbe byggelse från 1500–1800-tal. I kvarteret Laxen påträffadeskulturlager och bebyggelse från 1600–1800-talen.128 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse