Hur säker är bilen? 2003 - Folksam

Hur säker är bilen?2003

3Varför forskar ett försäkringsbolag om trafikskador?Det som ständigt drivit oss på Folksamär en långsiktig vision om ett samhälledär du som individ ska kunna kännastörre trygghet.Folksam ägs av dig som är kund hososs. Det betyder att vår vinst intebehöver gå tillbaka till några aktieägare.Istället kan vi investera den iflera olika projekt vars syfte är att ökavår gemensamma trygghet.Projekten går under samlingsnamnetMotståndskraft och ett av dem ärvår både nationellt och internationelltrespekterade trafiksäkerhetsforskning.Syftet är att minska skadornaFolksam hanterar varje år cirka540 000 skador. Det betyder att vi ivårt arbete har tillgång till en storsamlad kunskap om hur skador uppstår,hur de kan undvikas, och hurdess verkningar kan lindras.Trafikskadorna innebär stora förluster,för folkhälsan och samhällsekonomini allmänhet och för oss individer isynnerhet. Vi på Folksam vill ur dessaperspektiv bidra till en förbättring avtrafiksäkerheten. Den här rapporten ärett exempel på detta.Vilken bilmodelldu färdas i har en avgörande betydelseför vilka konsekvenser en olycka får.Därför presenterar vi, för åttondegången sedan 1984, fakta om olikabilmodellers krocksäkerhet.Folksams trafiksäkerhetsforskareMalin Cedergren, Maria Krafft,Anders Hägg, Anders Ydenius,Sigrun Malm och Anders Kullgren.

5Så sammanställer vi rapportenRapporten grundar sig på 76100 bilkrockarsom inträffat 1994–2002.Som underlag använder vi data fråntvåbilskollisioner. I en tvåbilskollisionfår båda bilarna dela på krockvåldet.Vid denna typ av kollision är detframför allt bilarnas krockegenskaperoch vikt som avgör utfallet. Varkenhur bilarna kördes innan krockeneller deras körsträckor påverkar resultaten.När vi analyserat alla krockarmed en viss bilmodell får vi redapå hur stor risken är att skadas i denjämfört med övriga bilmodeller.Detta kompletteras med informationom vilken typ av personskadorsom inträffat i varje bilmodell.Över lång tid har Folksam byggt uppkunskap om hur stor risk det är attolika typer av personskador leder tillinvaliditet. Exempelvis är risken förbestående men högre för en skallskadajämfört med en revbensfraktur.Därför får en bilmodell sämre betygom antalet skallskador är högt iförhållande till antalet revbensbrott.I denna rapport har 29300 skadadepersoner följts upp. Sammanvägt fårman ett mått på hur stor risken är attdödas eller invalidiseras vid en krocki en given bilmodell.Risken är fem gånger större ide farligaste bilarnaI tabellen kan du se hur de olikamodellerna har placerat sig när detgäller förmågan att skydda personernai bilen. Det skiljer mycket mellan olikabilmodeller.I den minst säkra bilen löper mannästan fem gånger så stor risk attdödas eller invalidiseras som i densäkraste.I och med att vår statistik byggerpå verkliga olyckor tar det minsttvå till tre år för en ny bilmodell attkomma med i våra resultat. Därförhar vi kompletterat med en lista övernya bilmodeller som inte finns med ivår tabell, men som har utsatts förkrockprov.Klassificeringen i listan på sidan 13bygger på Euro NCAP:s krockprov.Dessa ger värdefulla indikationer ombilarnas skyddande förmåga.Folksams resultat, som utgår frånverkliga olyckor, ger en mer heltäckandebild av bilens säkerhetsnivå.Krocksäkerhet och körsäkerhetSäkerheten i en bil kan delas upp i tvådelar: krocksäkerhet och körsäkerhet.Med krocksäkerhet menas deegenskaper hos bilen som ska skyddavid en krock, det vill säga hur denär konstruerad och förekomsten avsäkerhetsdetaljer som bilbälten ochkrockkuddar.Med körsäkerhet menas de egenskapersom minskar risken för attolyckor inträffar, exempelvis typ avdäck, bromssystem, eventuella antisladdsystemetcetera.Våra resultat visar enbart krocksäkerheten.Fler större bilar hotar de mindreDet är extra viktigt att studera krocksäkerhetenför de mindre bilarnaeftersom de största variationerna isäkerhet återfinns bland dem.I årets rapport är det glädjandeatt se att så pass många mindre bilarnår upp till en hög säkerhetsnivå.För tio år sedan var säkra bilar alltidlika med stora och tunga bilmodeller,men så är det inte längre. Dock är detfortfarande betydligt lättare att köpaen säker bil bland större bilmodeller.Nyttan av de mindre bilarnas ökadesäkerhet riskerar dessvärre att minskanär förekomsten av så kallade stadsjeeparökar. Resultat från verkligaolyckor i USA visar att dödsriskenär 3,4 gånger högre för personer i envanlig personbil i en krock med enstadsjeep jämfört med att kollideramed en annan personbil i sammaviktklass.Trafikforskning på breddenAndra viktiga trafiksäkerhetsområdenvi arbetar med är:• Ett av världens mest avanceradedatainsamlingssystem för studierav nya tekniska säkerhetslösningari bilar, med indata från blandannat ”svarta lådor”.• Whiplashskador, där vår forskninghar väckt stor uppmärksamhetoch bidragit till att utvecklanya tekniska lösningar.• Säkerhet för barn i bil med blandannat forskning och utvecklingav bilbarnstolar.

7Så läser du tabellenTabellen på följande uppslag visarbilens krocksäkerhet. Som mått visasrisken att få en skada som leder tilldöd eller invaliditet. Den säkerhetsnivåen bil har fått kan jämföras med allaandra bilar i tabellen. Alla resultat ärrelativa och jämförs med genomsnitteti undersökningen, den så kallademedelbilen. Bilarna står i alfabetiskordning inom respektive storleksklass.Folksam rekommenderar bilar frånden säkraste, grönmarkerade, gruppen.Saab 9-5 säkraste bilenFolksams utmärkelse 2003 går tillSaab som med sin modell Saab 9-5är den enda bilen som visat en krocksäkerhetsom är minst 40% säkrareän medelbilen.Saab 9-5 har visat den lägsta invaliditetsriskenhittills i vår undersökning.Den är dessutom utrustad med ettspeciellt whiplashskydd. I Folksamsundersökning visar Saab 9-5, sammanlagtför alla krockriktningar,ca 20% lägre risk för whiplashskadaän sin föregångare Saab 9000.Resultatet gäller alla Sedan- ochkombimodeller i Saab 9-5 programmet.

8Folksams resultat från verkliga olyckorMindre småbilarCitroen AXFord Fiesta 89–95Ford KA 97–Hyundai Accent 95Hyundai Pony 91–94Mitsubishi Colt/Lancer 89–92Mitsubishi Colt/Lancer 92–95Nissan Micra 83–92Nissan Micra 93–03Opel Corsa 83–92Opel Corsa 93–99Peugeot 205 84–93Renault Clio 91–97Renault Twingo 94–01Seat Ibiza/Cordoba 93–98Skoda Felicia 97–01Suzuki Swift 89–01Toyota YarisVW Polo 82–94VW Polo 95–01sämre än 15% 15% sämre medel 15% bättre 30% bättreStörre småbilarCitroen ZX 92–98Ford Escort 90–01Ford Focus 99–Honda Civic 88–91Honda Civic 92–95Hyundai Elantra 96–00Mazda 323 86–90Mazda 323 90–95Mazda 323 96–98Nissan Sunny 91–95Nissan Almera 96–99Opel Astra 91–97Opel Astra 98–03Peugeot 309 87–93Peugeot 306 93–01Renault 19 89–95Renault Megane 96–02Seat Toledo 92–98Skoda Octavia 97–03Toyota Corolla 88–92Toyota Corolla 93–97Toyota Corolla 98–01VW Golf/Jetta 84–91VW Golf/Vento 92–97VW Golf/Bora 98–sämre än 15% 15% sämre medel 15% bättre 30% bättreMellanstora bilarAudi 80/90 87–94Audi A4 95–00BMW 3 83–91BMW 3 91–97Citroen Xantia 94–00Ford Mondeo 93–99Honda Accord 86–93Mazda 626 88–92sämre än 15% 15% sämre medel 15% bättre 30% bättreDen säkerhetsnivå en bil har fått kan jämföras med alla andra bilar i tabellen.

9Mellanstora bilar sämre än 15% 15% sämre medel 15% bättre 30% bättreMazda 626 92–97Mercedes 190 83–93Mercedes C-klass 93–00Mitsubishi Carisma 96–Mitsubishi Galant 85–93Mitsubishi Galant 93–95/96–Nissan Primera 91–96Opel Vectra 89–95Opel Vectra 96–01Peugeot 405 88–96Renault Laguna 94–00Saab 900 79–93Saab 900 94–97Saab 9-3 98–02Toyota Avensis 98–03Toyota Carina 88–92Toyota Carina E 92–98Volvo 440/460Volvo S40/V40 96–03VW Passat 89–96VW Passat 97–03Stora bilar sämre än 15% 15% sämre medel 15% bättre 30% bättreAudi 100 92–94/A6 95–97Audi A6 97–03BMW 5 88–95BMW 5 96–03Citroen XM 90–00Ford Scorpio 85–98Mercedes 200/300 86–95Opel Omega 87–93Opel Omega 94–Peugeot 605 90–99Saab 9000 85–97Saab 9-5 98–Säkraste bilenToyota Camry 87–91Toyota Camry 92–96Volvo 200Volvo 700/900Volvo 800/S70/V70 92–00Volvo S60 00–Volvo V70 00–Volvo S80 98–Minibussar sämre än 15% 15% sämre medel 15% bättre 30% bättreChrysler Voyager 88–95/96–00Ford Galaxy 96–Mitsubishi Cosmos 88–94Mitsubishi Space Wagon/Runner 92–95Seat Alhambra 96–Toyota Hiace 82–95Toyota Previa 91–00VW Caravelle 91–VW Sharan 96–Säkraste bilenMinst 40% högre säkerhet än medelbilenMinst 30% högre säkerhet än medelbilenMinst 15% högre säkerhet än medelbilenMinst lika säker som medelbilenMax 15% lägre säkerhet än medelbilenSämre än gruppen ”orange”

10Bilars krocksäkerhet har ökat väsentligtBilarnas förmåga att skydda vid krockhar genom åren blivit allt bättre.Bilarnas struktur förbättras och nyaskyddssystem införs kontinuerligt.Speciellt under 90-talet har flera nyaeffektiva skyddssystem, såsom krockkuddar,bältesförsträckare och sidokrockskyddintroducerats. Effekten avdetta kan direkt läsas ut ur våra studierav verkliga krockar. Potentialen förytterligare säkerhetshöjningar verkarockså vara hög.Resultat från svarta lådorFolksam har sedan 1992 ett samarbetemed bland annat Toyota där ett flertalbilar utrustats med så kallade svartalådor som mäter krockkrafterna ikrockögonblicket. Med hjälp av dessadata har vi kunnat studera skyddseffektenpå nya säkerhetssystem. Vihar också kunnat studera skillnadeni säkerhet.mellan nya och gamla bilmodeller.Jämför man gamla Toyota-modellersom introducerades i början av 90-taletmed dess efterföljare ser man attrisken att få en svår skada i frontalakollisioner har halverats. Vid till exempel50 km/h är risken 50% att skadassvårt i de äldre modellerna medanden är 25% i de nyare.(Se figur 2).Några generella trenderJämför man bilar lanserade mellanåren 1983–87 med de som lanserades1998–2002 så löper man i de modernarebilarna 70% lägre risk att dödas.Det innebär i genomsnitt en förbättringpå mellan 4,5 och 5% per år.Under ovanstående tidsperiod harrisken att invalidiseras minskat med26% vilket i sin tur ger en årlig förbättringpå mellan 1,5 och 2%.Den kategori som förbättratsmest är de minsta småbilarna. Undersamma tidsperiod har risken att dödaseller invalidiseras i kategorin mindresmåbilar minskat med cirka 40%.Motsvarande siffra för kategorinstora bilar är cirka 30%. (Se figur1).Man kan konstatera att skillnadeni säkerhet mellan de små och storabilarna minskar. I de säkraste småbilarnahar man i genomsnitt nästanlika hög säkerhet som i de säkrastebilarna totalt.WhiplashskyddetDe skador som står för merpartenav de invalidiserande skadorna ärwhiplashskadorna. De senaste årenhar skydd mot dessa börjat lanseraspå marknaden. De positiva effekternaav detta har också börjat märkas förde vanligaste bilarna.I Saabs och Volvos senare modellerutrustade med whiplashskydd ser vien klart lägre risk för whiplashskadorän i dess föregångare.

11Krocksäkerhet för olika lanseringsår83–8788–9293–9798–0283–8788–9293–9798–0283–8788–9293–9798–02Mindre småbilarStörre småbilarMellanstora bilarStora bilar83–8788–9293–9798–020,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6Figur 1. Figuren visar risken att få en dödande eller invalidiserande skada vid kollision i bilar lanserade under olika 5-årsperioder.Alla siffror är relativa, siffran 1,2 innebär 20% högre risk än genomsnittet, 0,8 betyder 20% lägre risk än genomsnittet.Risk för svår skada100%80%60%40%20%0%0 km/h 10 km/h 20 km/h 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h 80 km/h 90 km/h 100 km/hGamla modeller 92–97Nya modeller 97–01Hastighetsändring i krockögonblicketFigur 2. Figuren visar risken att skadas vid olika hastighetsändringar i krockögonblicket. Ju högre hastighet desto större risk.Vid en kollision med en hastighetsändring under 20 km/h är risken mycket liten att skadas medan närmare 100% skadas vid en hastighetsändringöver 70 km/h. Den som färdas i en ny bilmodell har vid jämförelse med en äldre bilmodell lägre risk att skadas vid en given hastighetsändring.

12Euro NCAPs krocktesterDet finns två huvudmetoder för attbedöma en bils krocksäkerhet;krocktester eller analyser av verkligakrockar. I krocktester strävar manefter att efterlikna kollisioner somvanligtvis leder till svåra skador ellerdödsfall. Krocktester kan av praktiskaoch ekonomiska skäl endast omfattanågra få typer av krockar i en förutbestämdhastighet.I studier av verkliga olyckor speglaspersonskadorna i alla typer av krockaroch hastigheter och kan därför ge enmer heltäckande bild av en bils krocksäkerhet.Vid analyser av verkliga olyckor tardet dock ett antal år att få tillräckligtmed material för att bedöma säkerhetsnivånpå en ny bilmodell. Detmedför att det man som konsumentframför allt har att studera inför ettnybilsköp är resultat från krocktester.En viktig skillnad mellan de tvåmetoderna är att resultat från krockprovendast kan användas för attjämföra bilmodeller inom sammastorleksklass. Verklighetsbaseradedata kan däremot ligga till grund förjämförelser av bilmodeller i olika istorleksklasser.Den mest dominerande krocktestserieni Europa är Euro NCAP, ensammanslutning av ett antal europeiskatrafikmyndigheter och organisationerinom bilbranschen.Sedan 1996, då proven startade, harmer än 130 bilmodeller testats. Dethögsta betyg som kan uppnås är femstjärnor och betyget räknas framefter utvärdering av en frontalkollisonoch en sidokollision. En förändringfrån 2001 är att bilmodeller medbältesvarningssystem premieras medextra poäng.Om någon enskild kroppsdel iprovet påvisar en avsevärt ökad riskför svår skada, markeras sista stjärnanmed ett rött diagonalt streck.De bilmodeller som inte finns medi Folksams lista på sidan 8–9, mensom provats i Euro NCAP, redovisaspå sidan 13.Verkliga olyckor och krocktesterVi har också studerat överensstämmelsenmellan resultat från EuroNCAPskrocktester och Folksams undersökningav verkliga olyckor. I genomsnittminskas risken för död eller invaliditetmed ca 25% per EuroNCAP-stjärna.Euro NCAP bedömer för närvarandeinte risken för whiplashskada.Om denna risk inkluderas minskasrisken till endast 7% per stjärna.Generellt är överensstämmelsengod men enskilda avvikelser för vissabilmodeller finns. Speciellt känsligt blirdet vid jämförelser mellan bilar varsvikt kraftigt avviker från genomsnittet.I krocktester får bilens vikt en mycketliten inverkan på resultatet, medanden i verkliga tvåbilskollisioner kanha en stor inverkan.Generellt har en tung bil en fördelpå grund av sin vikt och får därföroftast bättre betyg i verkliga olyckorän i krocktester. Små bilar är påmotsvarande sätt mer utsatta i verkligaolyckor. Därför kan man inte direktjämföra krocktestresultat mellan bilari olika storleksklasser.Jämför man en stor och en litenbil som i krocktesterna fått lika antalstjärnor, kommer den lilla bilen i enverklig olycka klara sig sämre änden stora.Figur 3 visar ett exempel på hursambandet ser ut. En 3-stjärnig bili klassen “Stora bilar” kan jämförasmed en 4-stjärnig bil i klassen“Mellanstora bilar”. Det skiljerknappt en stjärna per klass, det villsäga man behöver addera ytterligareen stjärna för att få en lika säker bili en mindre klass.Jämförelse mellan Euro NCAPs och Folksams resultat1,3Folksams resultat1,21,11,00,90,8Stora bilar Mellanstora bilar Större småbilar Mindre småbilar3 stjärnor i EuroNCAP 4 stjärnor i EuroNCAPFigur 3. Figuren visar sambandet mellan relativ risk för död eller invaliditet och storlek på bil för bilar med 3 respektive 4 stjärnor i EuroNCAPs krocktester.

13Euro NCAPs resultat från krocktesterMindre småbilarEuro NCAPAudi A2 00–★★★★Citroen C3★★★★Citroen Saxo ★ ★★Daewoo Matiz★★★★Daihatsu Sirion★★★★Fiat Punto 00–★★★★Fiat Punto 94–99★★Ford Fiesta 96–02★★★★Ford Fiesta 02–★★★★Honda Logo★★★★Hyundai Atos★★★★MCC Smart★★★★Mini Cooper★★★★Opel Corsa 01–★★★★Opel Meriva 03–★★★★Peugeot 206★★★★Renault Clio 98–★★★★Seat Ibiza 03–★★★★Seat Ibiza 99–02★★★★Skoda Fabia★★★★VW Lupo★★★★VW Polo 02–★★★★Stora småbilarEuro NCAPAudi A3 97–03★★★★Audi TT★★★★Citroen Picasso★★★★Citroen Xsara★★★Daewoo Lanos -97★★★Fiat Brava★★Honda Civic 01–★★★★Honda Civic 96–00★★★Honda Civic Stream 01–★★★★Hyundai Accent★★Mercedes A★★★★MG TF★★★★Mitsubishi Lancer 96–00★★Mitsubishi Space Star 99–★★★Nissa Almera Tino★★★★Nissan Almera 00–★★★★Opel Zafira★★★Peugeot 307 02–★★★★Renault Megane 03–★★★★★Suzuki Baleno★★Toyota Corolla 02–★★★★VW Beetle★★★★Mellanstora bilarAudi A4 01–BMW 3 98–Chrysler PT CruiserFord Mondeo 01–Honda AccordHyundai ElantraMercedes C 01–Nissan Primera 97–01Nissan Primera 02–Opel Vectra 02–Peugeot 406Renault Laguna II 01–Rover 600Rover 75Saab 9-3 02–Skoda Superb 02–Subaru Legacy Outback 99–VW Passat 01–Stora bilarCitroen C5Mercedes E 96–98Mercedes E 99–01Mercedes E 02–Peugeot 607Toyota Camry 97–01Jeepar mindreHonda CR-V 02–Land Rover FreelanderMitsubishi Pajero PininNissan X-TrailJeepar störreBMW X-5Hyundai Santa FeJeep CherokeeMercedes MOpel FronteraRange Rover 02–Suzuki Grand Vitara 99–MinibussFiat MultiplaMazda PremacyMitsubishi Space Wagon 99–Nissan SerenaOpel SintraOpel ZafiraPeugeot 806Peugeot 807Toyota Pic NicEuro NCAP★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★Euro NCAP★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★Euro NCAP★★★★★★★★★★★★★★★★Euro NCAP★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★Euro NCAP★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★★Samtliga resultat: www.euroncap.com

15SkyddssystemI en bil finns ett flertal olika skyddssystemmed varierande skyddseffekter.Bilindustrin har varit framgångsrik iminskandet av dödsfall och svåraskador. Men det finns några områdensom fortfarande utgör ett problem:whiplashskador, ben- och fotskador,skall- och bröstskador vid sidokollisionsamt skador som skyddssystemensjälva kan orsaka. Voltningsolyckoroch andra olyckor som orsakats avatt bilen börjat sladda är en annansituation då skaderisken är hög.Antisladdsystem (ESP)Folksam har tillsammans medVägverket gjort den första vetenskapligautvärderingen av ESP, som visatsig ge en kraftigt reducerad olycksrisk.Den olycksreducerande effektenär för olika underlag:Alla väglag 22%Vått väglag 32%Snö/is 38%Antisladdsystemets sensorer känner avom bilen är på väg att börja sladda.För att uppnå balans kan systemetbromsa varje hjul individuellt ochstrypa motoreffekten. Detta utförsystemet flera gånger per sekund tillsstabiliteten har återuppnåtts.I vårt insamlade material omtrafikolyckor ser vi att många svårapersonskador uppstått i situationerdär föraren tappat kontrollen överfordonet efter en relativt enkel undanmanöver.En liten inledande sladd kanleda till fler så kallade retursladdar,vilka kan vara mycket svåra attbemästra. Föraren tappar då snabbtkontrollen och riskerar att till exempelsladda in i ett träd, volta eller kommaöver i motsatt körbana.Nya och kommandesäkerhetssystem• Krockkuddar som inte löser utnär barn eller barnstolar befinnersig i framsätet, och som inte löserut om sätet är tomt.• Krockkuddar i utrymmet kringfötterna och nederdelen av instrumentpanelen,för att skydda motfot- och benskador.• Krockkuddar inbyggda i bältet.• Vidareutveckling av whiplashskydd.• Utveckling av sensorer som kännerav att en krock precis skall skeoch då gör vissa förberedandeinställningar av bälten, nackstöd,stolar etcetera.• För-försträckare av bältet.Utveckling av tekniken att förspännabältet alldeles innankollision, och att anpassa försträckningentill respektiveindivid och till det förväntadekrockvåld som beräknas uppståvid kollisionen.• Kraftbegränsare för bältet.Utvecklingen går mot att kunnaanpassa utrullningen av bältettill individens vikt och positioni bilen.• System som minskar risken för påkördafotgängare. Till exempelkrockkudde på vindruteramen ochen motorhuv som reser sig 10 cmi bakkanten för att förhindra attden påkörde slår i huvudet i denunderliggande motorn.Så mycket minskar skaderiskenTrepunktsbälte.Skyddseffekt ca 50%.Det skyddssystem som ensamthar störst skyddseffekt.Tvåpunktsbälte.Skyddseffekt ca 20%.Trepunktsbälte + förarkrockkudde.Ger en skyddseffekt på mellan 60 och 70%.Detta är den kombination av skyddssystemsom har störst skyddseffekt.Förarkrockkudde.Skyddseffekt 20–30% beroende på bilmodell.Passagerarkrockkudde.Skyddseffekt 5–10%.(Endast ett fåtal studier finns).Sidokrockkuddar.Skyddseffekt 5–15%.Finns som skydd för enbart bröstkorgen,eller skydd för både bröstkorg och huvud.Dessutom finns krockgardiner som ävenskyddar huvudet vid voltning.Bältessträckare.Drar åt bältet i början av krockförloppet.Skyddseffekt 5–10%.Bälteskraftreducerare.Ett system som minskar bältetsspänning under krockförloppet.Skyddseffekten är ännu inte känd.Whiplashskydd.Ser till att minska huvudets rörelse iförhållande till överkroppen.Skyddseffekt ca 40% vid påkörning bakifrån.Huvudstöd. (Även kallat nackskydd).Skyddseffekt 5–10% vid påkörning bakifrån.Antisladdsystem (ESP).Olycksreducerande effekt upp till 40%beroende på väglag.Låsningsfria bromsar (ABS).Tillåter föraren att styra ochbromsa samtidigt i halt väglag.Maximalt 10% olycksreducerande effekt.Bromskraftsförstärkare (BAS/BA).Känner av om föraren bromsar hastigt.Bromskraftsförstärkaren hjälper till attbromsa både snabbare och hårdare.Olycksreducerande effekt är ännu inte känd.

16WhiplashskadorI årets rapport presenteras bilarutrustade med mer avancerade whiplashskydd.Eftersom whiplashskadorär så vanliga, och eftersom stora variationerfinns i hur väl en bil skyddarmot dessa, rekommenderar vi dig atti möjligaste mån välja en bil medwhiplashskydd. Inom det närmasteåret kommer även resultat från krockprovatt presenteras som särskiljerolika bilmodellers skyddseffekt medavseende på whiplashskador.Det svenska ordet för whiplash ärpisksnärt som egentligen beskriverett rörelsemönster men med tidenockså blivit definitionen för en skadai nacken. Whiplashskadan är en mjukdelsskadasom främst uppkommernär huvudet först kastas bakåt ochsedan framåt, eller vice versa, beroendepå krockriktning vid en kollison.Whiplashskador svarar för ca 70%av alla personskador i biltrafiken.Oftast inträffar de vid påkörningbakifrån. En bilolycka medför oftastinte någon whiplashskada men detkan orsaka kortvariga, övergåendesymtom som varar från några dagartill ett antal veckor. Av de som drabbasav akuta besvär leder 5–10% avdessa fall till kroniska symtom.Svårt att förebyggaAtt förebygga whiplashskador är intehelt enkelt. Bland annat av den anledningenatt man ännu inte vet när iolycksförloppet skadan inträffar.Mot denna bakgrund måste whiplashskyddandeåtgärder ta sikte på fleratänkbara skademekanismer.Hittills har detta främst skettgenom konstruktionsförändringar ibilstolen. Sedan 70-talet har nackskyddsuccessivt introducerats på allaplatser i bilen. Effekten har visat sigvara relativt låg, eller 5–10%.I strävan att ta fram bilar som ärsäkrare vid kollisioner i höga hastigheterhar fordonens stolar blivit alltstyvare sedan slutet av 80-talet,vilket istället bidragit till ökad skaderiski lågfartskrockar vid påkörningbakifrån.Mot denna bakgrund har mer speciellawhiplashskydd introduceratspå marknaden där rygg- och/ellerhuvudstödet aktiveras i krockögonblicketför att reducera den relativahastigheten mellan bröstkorg ochhuvud. Det är en glädjande utveckling.Resultat från USA visar en cirka 40procentig skyddseffekt.Bilmodeller med speciellawhiplashskyddDet finns stora variationer i hur välen bil skyddar mot whiplashskador.Varken lagkrav eller konsumenttesterreglerar eller påverkar utvecklingen.Det är helt upp till biltillverkarenatt bestämma skyddsnivån. I tabellenpresenteras de bilar som har speciellawhiplashskydd.PremiesänkningFolksam sänker trafikförsäkringenmed 10% för de bilmodeller som harett dokumenterat effektivt skydd.Biltillverkaren måste visa underlagfrån krockprov eller verkliga olyckorsom verifierar skyddets effekt.Whiplashskydd med dokumenteradeffekt - se tabellen.Sambandet mellan krockvåldoch whiplashskadaFolksam har utrustat 150 000 bilarmed ”svarta lådor” innehållandeså kallade krockpulsmätare för attkunna analysera sambandet mellankrockvåld och personskada.Sedan 1995 har 40 000 av bilarnafått en krockpulsmätare som intebara registrerar frontalkollisionerutan även kollisioner bakifrån. Manhar kunnat kartlägga när risken förwhiplashskada är hög respektive låg.Denna unika information liggerbåde till grund för kommande lagkravoch nya konsumenttester som inomdet närmaste året kommer användasför att utvärdera whiplashskyddgenom krockprov.

17Bilmodeller med speciellt whiplashskydd.Modeller med specielltBilmärkewhiplashskyddAudi A8 2003–Audi A3 2003–BMW760, 760L standardBMWövriga i 7-serien tillvalFord Mondeo 2001–Honda CRV 2002–Honda Accord 2003–JaguarS-typeJaguarXJLexus LS 430Mazda 6 2002–Nissan Almera, 2000–Nissan Almera Tino, 2001–Nissan Maxima, 2000–Nissan Primera, 2002–Nissan Micra 2003OpelCorsa 2001– (tillval)OpelAstra 2000– (tillval)Opel Vectra 2000–Opel Omega 2000–OpelZafira 2000– (tillval)OpelMeriva 2003– (tillval)Whiplashskyddmed dokumenteradeffekt(Folksam 030402)Modeller med specielltBilmärkewhiplashskyddOpelSignumPeugeot 307, 2001–Saab 9-3Saab 9-5SubaruSubaruForesterImprezaSuzuki Wagon R+Toyota Corolla 2002–Toyota Camry 2002–Toyota Avensis 2003–Toyota Yaris 1999–Toyota Prius 2001–Toyota Rav 4 2001–VW Golf, höst 2003–VW Phaeton, 2003–VW Touareg, 2003–VW Touran, 2003–Volvo S40/V40, 2000–VolvoS60Volvo V70/S70, 2000Volvo Nya V70/C70, 2000–VolvoS80Whiplashskyddmed dokumenteradeffekt(Folksam 030402)Terrängbil, Stadsjeep, SUVTerrängbilen, även kallad stadsjeepeller SUV (Sports Utility Vehicle), harblivit allt mer populär. Men genomsin storlek och höga frontstrukturorsakar den tyvärr en kraftigt ökadskaderisk för motpartens passagerare.Stadsjeeparna väger ungefärdubbelt så mycket som övriga personbilar,men det är inte bara vikten somgör terrängbilen mer ”aggressiv”.Den höga fronten bidrar också tillatt sätta den mindre bilens säkerhetssystemur spel. Stadsjeepens designökar också skade- och dödsriskenför oskyddade trafikanter såsom fotgängareoch cyklister.Resultat från verkliga olyckor i USAvisar att dödsrisken är 3,4 gånger högreför personer i en vanlig personbil i enkrock med en stadsjeep jämfört meden kollision med en annan personbil isamma viktklass. Vid en frontalkrockmellan dessa olika typer av bilar ärdödsrisken hela 6,4 gånger högre.Falsk säkerhetDet är inte heller så att stadsjeeparhar en högre egensäkerhet jämfört medövriga personbilar, snarare tvärtom.I krockprov (Euro NCAP) fårjeepar generellt sämre resultat vidfrontalkollisioner jämfört med vanligapersonbilar. Stadsjeeparnas bättresäkerhet i en kollision sker dock främstpå bekostnad av motparten.Singelolyckor står för över hälften avalla olyckstyper. Vid denna typ avolyckor ska bilens egensäkerhet verka.Resultat visar att krocksäkerhetenför stadsjeepar då är generellt lägre.Resultat från USA visar en högredödsrisk i singelolyckor för stadsjeeparjämfört med övriga personbilar.Det beror främst på en ökad risk förvoltningsolyckor på grund av en högretyngdpunkt. Dessutom är bältesanvändningenlägre i stadsjeeparna.

18Åk bakåtvänt till och med 4 års ålderRisken att små barn dödas eller skadassvårt är fem gånger större i framåtvändastolar än i bakåtvända. Det visarbåde vår egen och andras forskning.På barn utgör huvudet en stor del avden totala kroppsvikten och därförkoncentreras skadorna till nacke ochhuvud vid en krock. Eftersom ettbarns nacke utvecklas långsamt bördet sitta med ryggen mot färdriktningenåtminstone upp till 4 års ålder.Välj därför en bilbarnstol som ärgodkänd för bakåtvänd användningupp till 25 kg.För att barnets ben ska få ordentligtmed plats är det oftast bäst attplacera stolen i framsätet. I baksätetär det trängre vilket kan medföra attman väljer att vända barnet framåtalldeles för tidigt.En annan fördel med att ha barnstoleni framsätet är att du som förarefår bättre kontakt med barnet.Koppla ur krockkuddenOm bilen är utrustad med passagerarkrockkuddefram så ska den kopplasur. Biltillverkarnas inställning tillurkoppling av denna krockkudde kandock variera.Väg- och Transportforskningsinstitutet– VTI, Nationalföreningenför trafiksäkerhetens främjande –NTF och Folksam Forskning, hardärför antagit en gemensam policygällande främre passagerarkrockkuddeoch barn:”Krockkudde och barn i bil kanvara en livsfarlig kombination.Barn i barnstol, framåtvänd ellerbakåtvänd, får inte placeras i främrepassagerarsätet om platsen ärutrustad med krockkudde.Passagerarplatsens krockkuddeär dimensionerad att skydda personermed en längd av minst 140 cm.För passagerare under den längdenkan en utlösande krockkudde orsakalivshotande skador.För att passagerare under 140 cm skakunna sitta i främre passagerarsätetkrävs att krockkudden är urkopplad.Om så inte kan ske rekommenderarvi placering i baksätet eller byte tillannan bil.Ansvaret för urkoppling måsteligga helt hos biltillverkaren ellerbilimportören. Vi accepterar därförinte urkoppling via nyckel eller annanform av strömbrytare, som aktiverasav förälder, förare eller annan ickeauktoriserad person. Vi anser attbiltillverkare eller bilimportör skriftligtska garantera att urkopplingskett på ett tillförlitligt sätt”.

Välkommen att kontakta ossDu är alltid välkommen att takontakt med oss på Folksam.Vi finns över hela landet genomvåra lokalkontor.Vår kundservice hartelefon 0771-950 950 och är öppenvardagar 07.30–21.00,lördag och söndag 09.00–19.00.Folksam Forskning hartelefon 08-772 60 00.Mer information om trafiksäkerhethittar du på www.folksam.seProduktion: SWEBild: Chris Pfuhl/Mira, André Wolff/Bauer,Lars Ternblad/Johnér, Jan Rietz/TiofotoRepro: LinjepunktTryck: Litografia

www.folksam.seR 0710 03-03