12.07.2015 Views

Årsredovisning för år 2011 - SHMM

Årsredovisning för år 2011 - SHMM

Årsredovisning för år 2011 - SHMM

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Statens historiska museerÅrsredovisning <strong>2011</strong>statens historiska museumkungliga myntkabinettet – sveriges ekonomiska museumtumba bruksmuseum


Årsredovisning för Statens historiska museerFebruari 2012 Tel: 08-519 556 00Statens historiska museer Fax: 08-519 556 03Box 5428, 114 84 StockholmE-post: registrator@shmm.seBesöksadress: Storgatan 41www.shmm.seFrån utställningen ”botkyrka – händer i rörelse”. Fotograf: rickard kjellgren.2


INNEHÅLLMyndighetschefens inledning Sid. 41. RESULTATREDOVISning 61.1. Samlingsförvaltning 71.2. Publik verksamhet 121.3. Strategisk kunskapsuppbyggnad 221.4. Samverkan med andra myndigheter och aktörer 271.5. Övriga mål och återrapporteringskrav 302. KOMPETENSFÖRSÖRJning 322.1. Åldersstruktur 322.2. Könsfördelning 342.3. Personalrörlighet 342.4. Kompetensutveckling 342.5. Arbetsmiljö och hälsa <strong>2011</strong> 343. FINANSIELL REDOVISning 36


MyndighetschefensinledningDet är en bred och omfattande verksamhet som Statens historiskamuseer redovisar till regeringen i denna årsredovisning. Utifrånregeringens kulturpolitiska prioriteringar kan ett par områdensärskilt lyftas fram. I det publika arbetet är barn med medföljandevuxna en särskilt prioriterad målgrupp och myndighetenhar bland annat öppnat en större utställning för barn i åldern6–11 år, Resan fram och tillbaka, på Historiska museet samtfortsatt att utveckla den pedagogiska verksamheten för skolanvid Kungl. myntkabinettet. Det systematiska och långsiktigaarbetet för barn och unga har tillgodosetts genom en särskildhandlingsplan.Utöver verksamheten av, med och för den unga publiken harsamverkan varit en prioriterad fråga. De centrala museerna harunder <strong>2011</strong> redovisat sitt gemensamma samverkansuppdragtill regeringen, och av denna årsredovisning framgår Statenshistoriska museers samverkan med andra myndigheter ochaktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av detcivila samhället. Det handlar om samverkan med en lång radmyndigheter, museer, institutioner och ideella organisationerav de mest skiftande slag, nationellt såväl som internationellt.Bredden på våra samverkansparters är slående. De representerarvitt skilda verksamheter, som till exempel Oxfords universitet,Riksförbundet unga musiker, Centrum för näringslivshistoria,Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Handikapphistoriskaföreningen och föreningen The Unstraight Museum. Bara föratt nämna ett fåtal. Jag vill rikta ett varmt tack till alla er somgenom samverkan har engagerat, stöttat, uppmuntrat, kritiseratoch upplyst oss. Ni har bidragit till att forma och påverka ossoch vår verksamhet.Det brukar sägas att ett museum inte är ett museum utan sinasamlingar, och det är sant. Men det är lika sant att ett museuminte är ett museum utan en bred och nära samverkan med detomgivande samhället. Av denna årsredovisning framgår attStatens historiska museer har båda.Lars Amréus överintendent”Jag vill rikta ett varmttack till alla er somgenom samverkan harengagerat, stöttat,uppmuntrat, kritiseratoch upplyst oss.”4


Bildsten från Gotland, vikingatid. Foto: Magnus Aronson.


1. RESULTATREDOVISNINGRedovisningen av verksamhetens resultat utgår från myndighetensuppgifter enligt förordning (2007:1180) med instruktionför Statens historiska museer.<strong>SHMM</strong> ska enligt instruktionen:• vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genomnyförvärv berika de samlingar som har anförtrottsmyndigheten,• förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikvarieämbetetbeslutar att tillföra myndigheten,• hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänhetensamt driva och stödja utställningsverksamhet och annanpedagogisk verksamhet,• lämna information, råd och annan hjälp till regionala ochlokala museer inom sitt ansvarsområde, och• verka för ökad kunskap grundad på forskning ochsamverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor,och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde.Dessa uppgifter utförs av <strong>SHMM</strong> inom tre huvudprocesservilka också utgör myndighetens resultatområden: Samlingsförvaltning,Publik verksamhet samt Strategisk kunskapsuppbyggnad.Myndigheten ska enligt instruktionen även integrera ettjämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt svaraför internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.Resultaten av arbetet med dessa övergripande perspektiv redovisasintegrerat i resultatredovisningen, med undantag avbarnperspektivet som redovisas i ett särskilt avsnitt.<strong>SHMM</strong> ska enligt regleringsbrevet för <strong>2011</strong>:• redovisa den verksamhet som svarar mot den ungapublikens behov samt insatser för att öka den ungapubliken (avsnitt 1.2.4),• redovisa de åtgärder som vidtagits för att ökatillgängligheten för personer med funktionsnedsättning(avsnitt 1.2.6),• redovisa genomförda insatser och en bedömning avresultatet av samverkan med andra myndigheter ochaktörer, däribland ideella organisationer och andra delarav det civila samhället (avsnitt 1.4).Verksamhetens totala intäkter och kostnader de senaste tre årenredovisas nedan.TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR)<strong>2011</strong> 2010 2009Intäkter av anslag 82 986 81 711 78 890Övriga intäkter 21 134 18 103 19 681Kostnader –106 137 –101 605 –99 799Verksamhetens utfall –2 017 –1 791 –1 228Anm. Det ekonomiska underskottet är hänförbart till försäljningen av varor i museibutikerna vidSHM och KMK samt till avskrivningskostnader för utställningen Sveriges historia. Se avsnitt 4 (not 7).6


1.1 SamlingsförvaltningI avsnittet Samlingsförvaltning redovisas resultaten koppladetill myndighetens uppgift att:• vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genomnyförvärv berika de samlingar som har anförtrottsmyndigheten,• förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikvarieämbetetbeslutar att tillföra myndigheten.Intäkter och kostnader för resultatområdet framgår av tabell 1.TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR)<strong>2011</strong> 2010 2009Intäkter av anslag 28 463 24 639 25 708Övriga intäkter 2 655 2 207 2 832Kostnader –31 068 –26 847 –28 541Tabell 1. De ökade kostnaderna beror på högre hyreskostnader både i Kvarteret Krubban och för magasinen i Tumba, avskrivningskostnaderför ny magasinsinredning samt högre personalkostnader.1.1.1 Tillväxt<strong>SHMM</strong> förvaltar en av norra Europas största museisamlingarsett till antalet enskilda föremål. Vid utgången av år <strong>2011</strong> fannsuppskattningsvis 10 630 000 föremålsposter i myndighetenssamling. 1 Antalet föremål ökar varje år. Främst till följd avden fyndöverföring som sker till framför allt SHM frånRiksantikvarieämbetet (RAÄ) enligt lagen (1988:950) omkulturminnen. Tillväxt sker också i begränsad omfattninggenom inköp och gåvor. Bland de föremål som tillförtssamlingarna genom inköp och gåvor under <strong>2011</strong> kan blandannat nämnas ett material som rör Postgirots historia ochföremål från det nedlagda Myntverket i Eskilstuna.Att hantera en omfattande och ständigt växande samlingär förenat med olika utmaningar. En betydande sådan ärden omfattande accessionen av föremål som kommer tillSHM via fyndöverföring från RAÄ och som under en följdav år lett till eftersläpningar i handläggningen. Under <strong>2011</strong>fokuserades insatserna för att komma till rätta med detta påatt dels skapa bättre kontroll över inflödet av föremål, och påatt skapa väl fungerande interna rutiner för hur accessionenska hanteras så effektivt som möjligt. <strong>SHMM</strong>:s bedömningär att det kommer krävas omfattande insatser för att uppnåen accession i balans. Inom myndigheten fanns vid <strong>2011</strong> årsutgång 1 470 ej avslutade accessionsärenden, omfattandeuppskattningsvis 737 000 föremål.SHM har sedan ett antal år tillbaka en kvalitetsnormsom reglerar hur föremål som kommer till museet viafyndöverföring från RAÄ ska vara uppordnade. Normenomfattar krav på konservering, datorlistor samt på rätt slagsemballage. Syftet med normen är dels att säkerställa attnödvändig konservering är gjord innan det att föremålenaccederas in i samlingen, dels att effektivisera och kvalitetssäkrahantering och framtida förvaltning, såväl vad gällerbevarande som tillgänglighet. SHM har under <strong>2011</strong> fortsattatt implementera normen samt satsat på utåtriktat arbeteför att informera berörda parter om normen och dess syfte.Satsningen bedöms ha fallit väl ut och planeras fortsätta medfortsatt tyngdpunkt på utåtriktat och förebyggande arbeteunder 2012.Som ett ytterligare led i arbetet med att hantera samlingenstillväxt har <strong>SHMM</strong> under <strong>2011</strong> fortsatt den dialog med RAÄtill vilken myndigheten tog initiativ år 2010. Frågor som röräldre, ännu icke fyndfördelat material har diskuterats, liksomde nya principer för fyndöverföring som RAÄ för närvarandeprövar i ett antal län. Syftet med dialogen är att skapa ensamsyn kring de utmaningar som det uppdragsarkeologiskasystemet skapar för de båda myndigheterna samt att hittaeffektivare och mer ändamålsenliga samarbetsformer. Dialogenbedöms så här långt inte ha gett tillräckliga resultat.1En föremålspost kan i sig omfatta en mängd föremål eller delar/fragment av ett föremål. För enkelhets skull refereras i denna text hädanefterenbart till ”föremål” som då likställs med begreppet ”föremålspost”.


1.1.2 FörvaltningSom en följd av samlingens omfattning och ständigatillväxt är frågor som rör föremålsförvaringen i magasin avstor betydelse för <strong>SHMM</strong>. En rad insatser har gjorts föratt optimera magasinsanvändningen för att uppnå ett merkostnadseffektivt lokalutnyttjande. Således har KMK:smagasinsplats i Svensk museitjänsts (SMT) lokaler i Tumbaavvecklats och de material som förvarades där har flyttatstill andra befintliga magasin. Effektivare förvaring har ävenuppnåtts genom att ett nytt förtätat förvaringssystem tagits ibruk i en del av de lokaler som hyrs av SMT. I samma syftehar planering av projekt avseende uppordning av magasin förarkeologiskt trä samt i ordningsställande av kulturhistorisktmagasin påbörjats.Under <strong>2011</strong> har klimatet för en större andel av SHM:s magasinän föregående år visat sig ligga på en otillfredsställande nivå.Den negativa utvecklingen beror till stor del på att klimateti tre av museets största magasin under vintermånaderna varitför torrt eller varierat för mycket. För att komma till rättamed problemen ska rutiner för upptäckt av klimatavvikelseroch snabbare åtgärder av densamma utvecklas under 2012.Magasinssituationen på KMK är fortsatt god.<strong>SHMM</strong>:s egna insatser vad gäller konservering har under desenaste åren riktats mot den förebyggande föremålsvården.Genom ändamålsenliga magasin med bra förvaring ochanpassat klimat får föremålen de bästa möjliga förutsättningarnaatt bevaras.600050004000300020003 4792 747 2 747<strong>SHMM</strong> otillfredställ.<strong>SHMM</strong> tillfredställ.10001 8602 583 2 5830<strong>2011</strong> 2010 2009Figur 1. <strong>SHMM</strong>:s magasinssituation avseende klimat sammantaget för myndighetenper kvadratmeter magasinsyta och år.6000500040003000200010000272 272 272116 116 116274 274 2743 2071 4702 475 2 4752 193 2 193<strong>2011</strong> 2010 2009TBM otillfredställ.TBM tillfredställ.KMK otillfredställ.KMK tillfredställ.SHM otillfredställ.SHM tillfredställ.Figur 2. <strong>SHMM</strong>:s magasinssituation avseende klimat uppdelat på respektive museum perkvadratmeter magasinsyta och år.8


Förebyggande konservering kan dock inte ersätta aktivkonservering. Delar av samlingarna är i behov av konserveringoch SHM behöver utveckla långsiktigt fungerande lösningarför att tillgodose konserveringsbehovet. Till behovet av attkonservera föremål i <strong>SHMM</strong>:s samlingar kommer ett behovav förstagångskonservering hos vissa äldre material somnyligen fördelats till <strong>SHMM</strong>. Merparten av konserveringenav föremål i SHM:s samlingar utförs av StiftelsenFöremålsvård i Kiruna (SFMV). Sedan 2007 har 14 728föremålsposter konserverats i Kiruna. I dagsläget finns över3 500 föremålsposter hos SFMV. Under <strong>2011</strong> har dock ingenåterleverans skett. På KMK har vissa konserveringsinsatsergjorts under året och situationen bedöms där vara balanserad.På TBM utfördes inga konserveringsarbeten under <strong>2011</strong>.Digitala handläggarstöd rymmer stora möjligheter till såväleffektiv samlingsförvaltning som förbättrad tillgänglighettill de föremål myndigheten förvaltar. Under <strong>2011</strong> hararbetet med att förbereda för ett myndighetsgemensamtföremålsinformationssystem för såväl intern som externhantering av samlingen fortsatt. Även arbetet med att föra införemål i myndighetens befintliga föremålshanteringssystemhar fortsatt med gott resultat.Under <strong>2011</strong> genomfördes ett antal projekt inom ramen förmyndighetens verksamhetsskydd. KMK slutförde under<strong>2011</strong> en genomgripande uppgradering och utökning avdet teletekniska skyddet i samtliga lokaler. Stora delar avinbrotts-, passer- och kamerasystem har moderniserats. Under<strong>2011</strong> har även ett flertal utbildningsinsatser genomförtsinom myndighetens verksamhetsskydd, bland annat.genomfördes två större utrymningsövningar med rök ochfiguranter vid myndighetens båda större museer i samarbetemed Storstockholms brandförsvar.En bedömning av säkerhetsnivå i magasinen ochutställningslokalerna visar att 91 procent av den totalamagasinsytan har en säkerhetsnivå som är tillfredställandei fråga om brand, säkerhet, driftsäkerhet, arbetsmiljö ochtillgänglighet. I nio procent av den totala magasinsytan ärnivån acceptabel men förbättringar bör genomföras. Förmindre än en procent av den totala magasinsytan är nivån,genom brist på ett eller flera av områdena ovan, ännu ejtillfredställande.I över 55 procent av den totala utställningsytan ärsäkerhetsnivån i förhållande till ytans tänkta användningtillfredställande i fråga om brand, säkerhet ochdriftsäkerhet. Ökningen av den totala utställningsytan som ärtillfredsställande jämfört med 2010 beror huvudsakligen pågenomförandet av en större brandskyddsimpregnering i enutställningslokal. För 31 procent av den totala utställningsytanär säkerhetsnivån acceptabel men förbättringar bör ske. Försju procent av den totala utställningsytan är säkerhetsnivån,genom brist på ett eller flera ovanstående områden, ännu ejtillfredställande. Behovet av åtgärder har dock inte bedömtssom akut. Säkerhetsnivån i övriga tillfälliga utställningsytor,motsvarande sex procent, är i dagsläget inte aktuell förbedömning.100 %90 %0.21 18.6 8 87.111.180 %70 %31.131.111.160 %50 %40 %30 %91.2 91 9155.5 51.531.1Ej aktuellaEj tillfredställandeAcceptabelTillfredställande20 %40.110 %0 %Magasin <strong>2011</strong>Magasin 2010Magasin 2009Utställn. <strong>2011</strong>Utställn. 2010Utställn. 2009Figur 3. <strong>SHMM</strong>:s säkerhetsnivå i magasin och utställningslokaler.


Vid halvårsskiftet <strong>2011</strong> flyttade den Israeliska ambassaden,som sedan år 2006 varit lokaliserad inom det kvarter därSHM är beläget, till nya lokaler. Samlokaliseringen harunder <strong>2011</strong> inte medfört någon betydande påverkan påden publika verksamheten, men har förorsakat merarbeteinternt då personella resurser inom <strong>SHMM</strong> har fått avsättasför att hantera frågor kring säkerhet, arbetsmiljö ochkommunikation.1.1.3 AnvändningOmfattningen av den externa användningen av <strong>SHMM</strong>:ssamling är betydande. Under <strong>2011</strong> fortsatte arbetet med attpå olika sätt optimera denna användning.Ett led i arbetet för att öka och bredda användningenav <strong>SHMM</strong>:s samlingar är museets publika söksida, Sök isamlingarna (SiS) kallad Mina sidor. Mina sidor arbetar motK-samsöks sökindex och söker både i SHM:s samlingar ochi hela det digitala material som finns tillgängligt i K-samsök.Under <strong>2011</strong> registrerades 202 nya användare på Mina sidor(av totalt 773 sedan starten 2009).<strong>SHMM</strong> har under <strong>2011</strong> också gjort andra insatser förökad publik digital sökbarhet. Ett av de större projektenunder <strong>2011</strong> var fortsatt arbete med att publicera dedigitala katalogerna från projektet Sveriges Mynthistoria,Landskapsinventeringen (se avsnitt 1.2.5). Ett annat störreprojekt som påbörjats är det avseende en digital plattformsom arkeologisk forskningsresurs kopplat till material frånutgrävningar på Birka (se avsnitt 1.3.2).<strong>SHMM</strong> har ett betydande antal föremål ur de egnasamlingarna utställda på sina museer och därutöver bedrivermyndigheten en omfattande låneverksamhet som gör detmöjligt för långt fler besökare än vad <strong>SHMM</strong> har till sinamuseer att se föremål som lånats ut till olika utställningari Sverige och andra delar av världen. Under <strong>2011</strong> har nyarutiner för lånehantering införts som gett resultat i formav enklare handläggning för såväl låntagare som långivare.Detta arbete som handlar om att, i de fall en låntagare haftflera lån, slå samman detta till ett, har bidragit till att antaletlåneärenden minskat.Utlån vid Shmm<strong>2011</strong> 2010 2009Antal pågående utlåneärenden (varav internationella) 206 (8) 213 (13) 224 (9)Antal utlånade föremål 13 526 14 922 13 635Antal lånande institutioner 100 92 89Tabell 2. Översikt över totalt antal pågående och inkomna utlån inom <strong>SHMM</strong> fördelat på antal ärenden, antal föremål samtantal lånande institutioner.Arbetet med att successivt ersätta depositioner med lån som<strong>SHMM</strong> driver sedan ett antal år har fortsatt. En pilotstudieav omvandlingsarbetet inleddes med Östergötlands museum,vilket resulterat i att Östergötlands museum har sett översina indeponerade föremål, valt ut vad de vill behålla ochåterlämnat övriga föremål. För kvarvarande föremål har ettlån upprättats. Utdepositioner vid ett flertal andra museer harockså varit föremål för genomgång.10


Utdepositioner vid <strong>SHMM</strong><strong>2011</strong> 2010 2009Utdepositioner via SHM 317 324 324Utdepositioner via kmk 20 23 41Utdepositioner totalt 337 347 365Tabell 3. Översikt över det totala antalet utdepositioner från <strong>SHMM</strong>. TMB har inga utdepositioner.Utöver att fungera som ett stöd för forskning, tar <strong>SHMM</strong>löpande emot en mängd förfrågningar från olika håll. Inteminst är det allmänheten och skolan som vänder sig till <strong>SHMM</strong>för att få svar på antikvariska och kulturhistoriska frågor avolika slag. Under <strong>2011</strong> besvarade myndigheten närmare 700skriftliga förfrågningar kring samlingarna. Därtill kommeren mängd frågor från allmänheten via telefon, samt besökfrån allmänhet och olika typer av media. Frågorna kommerfrån hela landet och även utomlands ifrån. En betydandeform av kulturhistoriskt expertstöd ges även internt vidproduktion av utställningar och programverksamhet samti publik produktion i olika digitala medier. (Se vidare omforskarbesök i avsnitt 1.3.4)Skriftliga förfrågningar till <strong>SHMM</strong><strong>2011</strong> 2010 2009SHM KMK S:a SHM KMK S:a SHM KMK S:aAntal expedierade 587 153 740 634 146 780 559 130 689skriftliga förfrågningarTabell 4. Externa förfrågningar från enskilda personer, forskare, media etc.1.1.4 Sammantagen resultatbedömning<strong>SHMM</strong> har under <strong>2011</strong> gjort en rad insatser inom ramen församlingsförvaltningen. Myndigheten har fortsatt arbetet medatt skapa kostnadseffektiva magasinslösningar av god kvalitet.Inom detta område har insatser som inneburit betydandeförbättringar skett under <strong>2011</strong> och måluppfyllelsen i dennadel bedöms därför som god.<strong>SHMM</strong> har <strong>2011</strong> också gjort framsteg i arbetet med att påsikt skapa en mer kontrollerad och balanserad accession.Stora utmaningar kvarstår dock avseende såväl accessionsom konservering. Det fortsatt stora och författningsstyrdainflödet av arkeologiska föremål till myndigheten innebäratt myndigheten i nuläget saknar resurser för att bedriva enlångsiktigt hållbar verksamhet inom dessa områden.Arbetet med att utveckla ett myndighetsövergripande verksamhetsskyddhar fortsatt under <strong>2011</strong> och bedöms ha utvecklatsväl. En sammantagen bedömning av säkerhetsnivåerna i såvälmagasin som utställningslokaler visar på att situationensammantaget sett får bedömas som tillfredsställande.Arbetet med att ytterligare tillgängliggöra och ökaanvändningen av de samlingar myndigheten förvaltarbedöms ha utvecklats väl under året. <strong>SHMM</strong> har under <strong>2011</strong>hanterat en fortsatt omfattande utlåningsverksamhet ochforskning relaterad till samlingarna, både inom Sverige ochinternationellt. Nya rutiner avseende utlån har effektiviserathanteringen och bidragit till vissa resursbesparingar såväl hosmyndigheten som hos låntagare. Servicenivån har hållits påen fortsatt hög nivå och en stor mängd externa intressenterhar erbjudits myndighetens stöd. Det är <strong>SHMM</strong>:sbedömning att detta arbete svarat väl mot uppdragen avseendesåväl ett regionalt utfall av myndighetens verksamhet, sominternationellt samarbete och utbyte.


1.2 Publik verksamhetI avsnittet Publik verksamhet redovisas resultaten koppladetill myndighetens uppgifter att hålla ett urval av samlingarnatillgängliga för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhetoch annan pedagogisk verksamhet.Dessutom redovisas enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrevför <strong>2011</strong>:• den verksamhet som svarar mot den unga publikensbehov samt insatser för att öka den unga publiken,• de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten förpersoner med funktionsnedsättning.Intäkter och kostnader för resultatområdet framgår av tabell 5.intäkter OCH KOSTNADER (TKR)<strong>2011</strong> 2010 2009Intäkter av anslag 52 473 54 344 51 107Övriga intäkter 14 270 13 141 12 939Kostnader -68 811 -69 275 -65 274Tabell 5. Utställningsproduktionen har varit av lägre omfattning under året i jämförelse med föregående år, medan program- ochvisningsverksamheten har haft större volym. Ökningen av övriga intäkter är hänförbar till bidrag för bl.a. projektet om Birkaflickansamt filmfestivalen Haiku.1.2.1 Besökare<strong>SHMM</strong> strävar efter att nå ut med attraktiva erbjudanden,tillgängliga för en stor och bred grupp besökare ochanvändare. Myndighetens museer arbetar för att ge besökarnaattraktiva, meningsfulla och lärorika upplevelser i utställningaroch programaktiviteter och vill att museerna ska varaplattformar för generationsövergripande möten. Sammahöga ambitionsnivå gäller för arbetet med att bidra till enbred och mångfasetterad bild av historia och kultur i Sverige.Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är viktiga riktmärkeni såväl val av teman för den publika produktionen, som iinnehållsarbetet.Sammantaget har antalet besök gjorda på myndighetensmuseer ökat något <strong>2011</strong> jämfört med 2010. Ett stort antalpersoner har också tagit del av föremål som lånats ut urmyndighetens museers samlingar för att ingå i utställningarrunt om i Sverige och världen.De publikundersökningar som löpande genomförs hosvuxna besökare till SHM och KMK visar att besökarna ärfortsatt mycket nöjda med sina besök (upplevd kvalitet).47 procent av besökarna till SHM bedömer sitt besök somMycket bra (jämfört med 41 procent 2010 och 35 procent2009). Sammantaget uppger 85 procent att besöket var Braeller Mycket bra. Antalet besökare som kan betecknas sommissnöjda var fem procent (jämfört med två procent 2010och sex procent 2009). På KMK bedömer 45 procent sittbesök som Mycket bra (jämfört med 43 procent 2010 och 37procent 2009). Sammantaget uppger 86 procent att besöketvar Bra eller Mycket bra.Antalet besökare som kan betecknas som missnöjda var fyraprocent vilket är i nivå med föregående år. För både SHMoch KMK kan alltså konstateras en mycket hög upplevdkvalitet hos besökarna.12


250 000200 00011 4997 51012 473150 00067 46863 80752 918TBM100 00050 000121 217123 714125 114KMKSHM0<strong>2011</strong> 2010 2009Figur 4. Antal besök vid <strong>SHMM</strong>:s museer.60 00050 00046 50243 00248 50840 00036 75232 45539 28130 000<strong>2011</strong>201020 000200910 0006 6298 1149 2273 1212 433i.u.0<strong>SHMM</strong> SHM KMK TBMFigur 5. Antal besök av personer under 19 år.


1009080706050403023 22253026312732<strong>2011</strong>2010200920101013170i.u.<strong>SHMM</strong> SHM KMK TBMFigur 6. Andel besök av personer under 19 år vid <strong>SHMM</strong>:s museer.Som framgår av figurerna ovan har inga stora förändringarskett vad gäller besökare till myndighetens museer, vare sigavseende det totala antalet besök eller andelen besök gjorda avpersoner under 19 år jämfört med 2010. På SHM och TBMutgör besök av personer under 19 år en knapp tredjedel av dettotala antalet besök. För år <strong>2011</strong> såg dock SHM en uppgångpå fyra procent, samtidigt som TBM såg en nedgång på femprocent jämfört med tidigare år. KMK ligger genomgåendepå en lägre andel besök av personer i denna ålderskategori.Uppgifter om könsfördelning, geografisk hemvist samt ålderhos de personer som under <strong>2011</strong> besökt myndighetens museerkan inte lämnas i denna resultatredovisning (undantagetantalet museibesök gjorda av personer under 19 år). <strong>SHMM</strong>under året följt KUR:s anvisningar för att inhämta underlagkring besöksutveckling, och får konstatera att resultaten avdessa undersökningar inte är fullt ut tillförlitliga.1.2.2 Utställningar<strong>SHMM</strong>:s museer hade under år <strong>2011</strong> en sammantagen utställningsytapå knappt 7 000 kvm (ca 4 740 kvm på SHM, 1 800kvm på KMK och 440 kvm på TBM). Det sammantagnaantalet kvadratmeter publika ytor (inklusive utställningar)var närmare 9 000. Att förvalta, utveckla och förnya dennayta så att den blir attraktiv för, och svara mot olika besökaresbehov kräver betydande insatser. <strong>SHMM</strong>:s museer har under<strong>2011</strong> arbetat med att såväl producera nya utställningar, sommed att förvalta och förnya befintliga utställningar.I april invigdes utställningen Resan fram och tillbaka på SHM.Utställningen är en upptäcktsresa i forntider och framtidersom riktar sig primärt till barn 6–11 år. Resan fram och tillbakaär ett led i museets satsning på att förstärka erbjudandet tillden yngre målgruppen. Den producerades tillsammans medRiksutställningar (RU) samt Institutet för framtidsstudier.Konstnärer och formgivare som arbetat med utställningenhar tagit hjälp av en särskild rådgivargrupp bestående av barn.Barnen har på olika sätt påverkat utställningens utformning,och provat ut olika former av teknik. Utställningen kommersenare turnera till museer runt om i Sverige.14


SHM har fortsatt samarbetet med det österrikiskaproduktionsbolaget Museums Partner kring produktionen aven omfattande internationell vandringsutställning om vikingarmed namnet We Call Them Vikings. Utställningen invigs i maj2012 på Drents museum i Assen, Nederländerna, varefterden kommer att vandra vidare till ett antal större museer, iförsta hand i Europa. SHM har under <strong>2011</strong> även påbörjat ettarbete med att planera för en utställning som ska visa det såkallade ”Korsbetningsmaterialet”. Korsbetningsmaterialet ärett arkologiskt material, med såväl osteologiskt material ochmånga föremål, som härrör sig från slaget i Visby 1361.SHM har i övrigt lagt fokus på att förvalta och förnya ibefintliga utställningar. Arbete har också gjorts med attturnera utställningen Rädda historien som producerades2009. Denna utställning om hur klimatförändringar ochmiljöförstöring påverkar kulturarv har under <strong>2011</strong> visats påGöteborgs stadsmuseum och Försvarsmuseet i Boden. Baseratpå siffror som redovisats från institutionerna i Göteborg ochBoden, uppskattas att fler än 100 000 besökare tagit del avutställningen på dessa båda museer.På KMK har gjorts en del mindre förbättrings- ochförnyelseinsatser. Till exempel invigdes en ny Lea Ahlbornmonteri samband med att Elisabet Kaldéns bok Lea Ahlborn- Kunglig mynt- och medaljgravör gavs ut. Lea Ahlbornvar rikets myntgravör 1855 till 1896 och Sveriges förstakvinna i statlig tjänst. Utöver detta har utställningsarbetetpå KMK <strong>2011</strong> präglats av produktionen av sammanlagtsju mindre tillfälliga utställningar, däribland utställningenFormbara. Sedlar i ny skepnad som gjordes i samarbete medstudenter från Bildpedagogiska institutionen vid Konstfack.En annan tillfällig utställning på KMK under <strong>2011</strong> varBröderna Nobel och oljefälten i Azerbaijan. Denna utställningvar ett resultat av ett samarbete mellan KMK, Centrum förNäringslivshistoria, Statoil, State Oil Company of AzerbaijanRepublic (SOCAR) och Azerbaijan ministerium för kulturoch turism. En förstudie inför en eventuell internationellvandringsutställning med arbetsnamnet Vikings and theCalipathe i samverkan med Utrikesdepartementet har ocksåpåbörjats. KMK har under <strong>2011</strong> även påbörjat ett arbetemed att ta fram en långsiktig plan för förnyelse av museetsbasutställningar.På TBM har två tillfälliga utställningar öppnats under <strong>2011</strong>.I utställningen Botkyrka händer – händer i rörelse ställdespapper med barns handavtryck ut. Handavtrycken hadegjorts inom ramen för aktiviteten Håll handen stilla (se vidareunder avsnitten 1.2.4 och 1.2.6). Under hösten öppnadesutställningen Da xieyi med kinesiskt tuschmåleri.Basutställningar<strong>2011</strong> 2010 2009Shm 11 11 10kmk 7 7 7tbm 5 5 5Shmm 23 23 22Tabell 6. Antal pågående basutställningar.Tillfälliga utställningar<strong>2011</strong> 2010 2009Shm 4 4 3kmk 6 12 7tbm 3 1 0Shmm 13 17 10Tabell 7. Antal tillfälliga utställningar som visats på <strong>SHMM</strong>:s museer.


1.2.3 ProgramverksamhetEn betydande del av <strong>SHMM</strong>:s publika verksamhet utgörsav programverksamhet av olika slag. Programverksamhetenssyfte är att bidra till ökat intresse för och kunskap om historiaoch kulturarv. I programutbudet återfinns såväl olika typerav visningar av utställningar, som enskilda programpunkteroch hela temahelger kopplade till museernas utställningaroch samlingsområden. Programverksamheten är en av deverksamhetsdelar som i allra högst grad präglas av externasamarbeten (se vidare i avsnitt 1.4).Den enskilda satsning inom SHM:s programverksamhetsom rönt mest uppmärksamhet i media och lockat mångabesökare under <strong>2011</strong> är projektet kring den så kalladeBirkaflickan (se avsnitt 1.2.4). Ett antal nya programkoncepthar också prövats av SHM. Bland dessa finns ett debatt- ochdiskussionsforum kallat Het historia. Under <strong>2011</strong> anordnadestvå sådana tillfällen (se vidare i avsnitt 1.3.3). Ett annat nyttkoncept som testats är visningar med rubriken Om expertensjälv får välja. Det har också hållits ett så kallat DNAseminariumi samarbete med Genealogiska föreningen.Samtliga nya koncept bedöms ha fallit ut väl i relation tillde mål som satts upp och kommer att fortsätta under <strong>2011</strong>.Andra programkoncept som återkommit under <strong>2011</strong> ochsom även i år lockat många besökare är t.ex. Hembygdens helgsom arrangeras tillsammans med Sveriges hembygdsförbund,och Musik på Historiska.Den största satsningen inom KMK programverksamhetriktad till vuxna var den föreläsningsserie med anknytningtill aktuella ekonomiska frågor som fortsatt under <strong>2011</strong>.Målsättningen att genom föreläsningsserien nå en delvis nygrupp besökare (med mer av ekonomisk historiskt intresse)bedöms ha uppfyllts väl. På TBM har programverksamhetenför vuxna under <strong>2011</strong> utgått från den två tillfälliga utställningarsom pågått under året och bestått av bland annat visningar avutställningar och workshops i kinesiskt tuschmåleri. Underde allmänna öppettiderna erbjuder TBM drop in visningarför besökarna. Under sommaren ökar dessa visningar från entill två gånger om dagen.Både SHM och KMK deltog i Kulturnatten som arrangeradesav Stockholms stad i april. Under en kväll fylldes museernaav besökare som tog del av visningar och programpunkter avolika slag. Utfallet bedöms, med avseende på antalet besökareoch de uppskattande kommentarer som kom från många avdessa, som mycket gott.Antal programpunkter inkl visningar för vuxna<strong>2011</strong> 2010 2009Shm 170 208 416kmk 99 115 i.u.tbm 369 331 343Shmm 521 240 416Tabell 8. Antal programpunkter inklusive visningar för vuxna.Antal deltagare i programpunkter inkl visningar för vuxna<strong>2011</strong>Shm 8 219kmk 4 470Shmm 12 689Tabell 9. Antal deltagare i programpunkter inklusive visningar för vuxna. Antalet besök till denna verksamhet på SHMvar 8 730 år 2010 och 8 326 år 2009.16


Föremål och berättelser från vikingatid fascinerar. Foto: Magnus Aronsson.


1.2.4 Verksamhet riktad särskilt till barn och ungaBarn och unga utgör sedan många år tillbaka en särskiltprioriterad målgrupp för <strong>SHMM</strong>:s museer. Museernaerbjuder pedagogiska upplevelser för barn och unga såvälinom ramen för det formella lärandet i förskola, grundskolaoch gymnasiet, som för barn och unga som tillsammans medvuxna som besöker museet på egen hand. Erbjudandet omfattarverksamhet för, med och av barn och unga. På uppdrag avregeringen tog <strong>SHMM</strong> under <strong>2011</strong> fram en strategi för sinbarn- och ungdomsverksamhet för åren 2012–2014.SHM har löpande erbjudanden till barn, unga och familjer. Trestörre satsningar utmärker barn- och ungdomsverksamhetenunder år <strong>2011</strong>. Dessa är utställningen Resan fram och tillbaka,museets sommarsatsning Vikingasommar, och projektet kringden så kallade Birkaflickan. Arbetet med att rekonstrueraBirkaflickans ansikte, som till stor del skedde i en öppenverkstad inför publik, är den enskilda satsning på SHMsom rönte störst uppmärksamhet under <strong>2011</strong>. Händelsenbevakades bland annat av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet,Kampratposten, Sveriges radio, Sveriges television (Rapportoch ABC) och TV4 Morgon. Birkaflickan var tema för höstochjullov samt för ett antal temahelger under hösten, ochlockade många besökare till museet.Vikingasommar, som är SHM:s sommarsatsning för barnoch familjer, lockade också många besökare. Konceptethar inriktning på praktik och upplevelser av historia ocharkeologi och genomförs under sommaren på museetsinnergård. Temat kring vikingatida sagor och myter bedömsfungera väl kopplat till barn och familjeverksamheten, menockså för den internationella publiken. Vikingasommar är,efter Birkaflickan, den enskilda satsning som resulterade imest mediebevakning från såväl press som radio och TV.Utöver sedan tidigare befintliga särskilda utställningsdelarför barn och unga i har KMK erbjudit skollovsaktiviteterför barn och unga. Aktiviteterna har fokus på interaktivitetkring de ämnen som lyfts fram i museets utställningar. Vidsärskilda tillfällen har besökarna exempelvis själva fått provapå att prägla mynt.På TBM erbjöds lovaktiviteter för barn och unga. Bland annataktiviteten Håll handen stilla, då barnen fick göra papper medsina handavtryck som vattenmärke, i samband med Botkyrkakommuns kulturmånad. I utställningen Botkyrka händer –händer i rörelse ställdes pappren med handavtrycken ut.Antal programpunkter inkl visningar för barn och unga<strong>2011</strong>Shm 245kmk 152tbm 71Shmm 468Tabell 10. Antal programpunkter och visningar riktade till barn och unga, utöver skolverksamheten.Antalet program bokade av ungdomsskolan ökade under <strong>2011</strong>på myndighetens museer (tabell 11 och 12.) Detta bedömsvara ett resultat av att det innehåll som erbjuds svarar väl uppmot vad som efterfrågas från skolan och i hög grad anpassatstill aktuella läroplaner för grund- och gymnasieskolan. Detgoda resultatet bedöms också vara en följd av väl fungeranderutiner för kontaktskapande och effektiv kommunikationmed lärare.På SHM har så kallade lärarkvällar, då lärare bjuds in tillmuseet för att få ta del av vad som erbjuds, anordnats vidett flertal tillfällen. Lärarkvällar har under <strong>2011</strong> genomförtsi samarbete med Medioteket som är en pedagogisk resursför lärare i Stockholms stad, och tillsammans med olikainspirationsföreläsare. Detta bedöms ha fallit ut väl och ärsannolikt en bidragande faktor till det ökade antalet bokadebesök.På KMK har verksamheten för att utveckla attraktivaerbjudanden till skolan präglats av ökad samverkanmed andra museer i Gamla Stan, och då särskilt medNobelmuseet. Fokus har under året legat på att öka antaletbesök från gymnasieskolan. Detta som ett svar på den ökadeefterfrågan av stöd i undervisningen om ekonomi somKMK upplevt sedan större fokus hamnat på dessa frågorinom Samhällsprogrammet i och med gymnasieskolans nyaläroplan (GY11). KMK har tillsammans med Nobelmuseeterbjudit skolvisningar under rubriken Pengar och politik meden timmes visning på vartdera museet inklusive diskussioneroch praktiska övningar. Satsningen bedöms ha fått godrespons från många av dem som deltog.18


På TBM har en representant från Riksbanken berättat omRiksbankens huvuduppgifter, självständighet och historiaför grupper från gymnasieskolan vid åtta tillfällen. Frågorsåsom ”Varför höjer eller sänker Riksbanken räntan ochvad är syftet med det?” och ”Hur ser Riksbanken till attbetalningarna sker säkert och effektivt och hur övervakarman det finansiella systemet” har diskuterats tillsammans medeleverna. Aktiviteten är populär och många lärare återkommermed nya grupper av elever.Antal bokade skolbesök<strong>2011</strong> 2010 2009Shm 851 737 733kmk 73 61 59tbm 45 45 30Shmm 969 843 822Tabell 11. Antal bokade skolbesök.Antal deltagare i bokade skolbesök<strong>2011</strong> 2010 2009Shm 15 612 13 495 14 836kmk 1 570 i.u. i.u.tbm 841 i.u. i.u.Shmm 18 023 13 495 14 836Tabell 12. Antal deltagare i bokade skolbesök.Utöver de bokade skolbesöken har ett stort antal grupper,främst från ungdomsskolan, besökt SHM och KMKunder egen ledning. Antalet sådana så kallade ”obokade”skolbesök på SHM uppgick under <strong>2011</strong> till 854 grupperom sammanlagt 8 520 deltagare. Detta är en kraftig ökningav antalet grupper men inte antal deltagare jämfört medföregående år. Anledningen till varför antalet deltagare intestigit i motsvarande grad som grupperna är inte helt klarlagd.Slutsatsen blir därför att antalet deltagare per grupp varitfärre <strong>2011</strong> än tidigare år.Antal grupper och deltagare i obokade skolbesök på SHM<strong>2011</strong> 2010 2009Antal grupper 854 453 520Antal deltagare 8 520 7 668 Ca 8 000Tabell 13. Antalet grupper och deltagare i obokade skolbesök på SHM.


SHM har skräddarsytt olika temapaket för skolarbete inomramen för Skapande skola. Besöken inom ramen för Skapandeskola har blivit fler under <strong>2011</strong> jämfört med tidigare. SHM:suppfattning är dock att många lärare är osäkra på hur man kananvända sig av satsningen.SHM deltar sedan 2009 i ett museiutvecklingsprojekt lett avSveriges ambassad i Belgrad. Fokus för projektet är att arbetamed frågor kring historiebruk, samtidsdokumentation samtlärande- och publikutveckling. Ambassaden har tillsammansmed flera serbiska och svenska samarbetspartners organiseratkonferenser, workshops och studiebesök i Sverige och Serbien.Företrädare för SHM var under <strong>2011</strong>, tillsammans medföreträdare för Forum för levande historia, inbjudna för atthålla i en workshop under rubriken Lärande och pedagogikpå kulturinstitutioner. Bland annat presenterades <strong>SHMM</strong>:sstrategi för barn och unga, och SHM:s arbete inom Skapandeskola. Deltagarna i workshopen kom från museer ochkulturinstitutioner av olika slag i Serbien. Workshopen harresulterat att serbiska museer har ordnat lärarkvällar, bjudit inskolor i närområdet, arbetat med nätverk sinsemellan för attstötta varandra och även gemensamt lyft frågan om behov avpedagoger på museer till den politiska nivån.1.2.5 Information och interaktion via digitala gränssnittOlika insatser har under <strong>2011</strong> gjorts i myndighetens olikadigitala publika gränssnitt såsom Sök i Samlingarna/Mina sidor,museernas hemsidor samt närvaro i sociala medier. En centralfråga har under <strong>2011</strong> varit den om nytt myndighetsgemensamtföremålsinformationssystem (se avsnitt 1.1.2). Här har arbetepågått med förstudier och behovssammanställning för attutveckla och säkerställa samlingarnas tillgänglighet på webben.Ett omfattande utvecklingsprojekt har påbörjats med syfte attdefiniera behov och visioner för <strong>SHMM</strong>:s digitala närvarosamt hitta och driftssätta verktyg för en utvecklingsbar tekniskplattform. Utöver arbete inom detta projekt har en del arbetemed att utveckla såväl innehållet som tekniken i museetshemsida. Att notera är att trafiken till historiska.se ökat med22 procent jämfört med föregående år vad gäller antalet besök,och med 12 procent vad gäller antalet sidvisningar (tabell 14).Antalet bloggar kopplade till SHM har av olika anledningar(projektavslut etc.) blivit färre jämfört med 2010. Den bloggsom fortfarande är aktiv, Museum Nu, ligger kvar på i stort settoförändrat antal besök jämfört med 2010.SHM finns på såväl Facebook som Twitter. Under året haren Facebooksida på engelska tillkommit. Flera av museetsmedarbetare twittrar, däribland överintendenten. Museetsom institution twittrar sporadiskt. Trots detta har museetstwitterkonto 503 följare. Lägger man ihop FacebookprofilernaHistoriska museet och Bäckaskogskvinnans följare samt museetoch överintendentens följare på Twitter hamnar SHM på entredjeplats bland Stockholmsmuseer när det gäller närvaro idessa sociala medier.När det gäller myndighetens publika sökgränssnitt kopplat tillsamlingarna (Sök i samlingarna/ Mina sidor) har utvecklingsstopprått under <strong>2011</strong> i avvaktan på utredning avseende nyttmyndighetsgemensamt föremålsinformationssystem. Det kandock konstateras att antalet nya användare av dessa tjänstertrots det fortsatt at öka (avsnitt 1.1.3).De tryckta katalogerna i Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen(SML) har under året digitaliserats. De är nusökbara via ortnamn och kartor samt genom fritextsökningvia KMK:s hemsida (sml.myntkabinettet.se). SML är ettprojekt inom KMK som pågått sedan 1982 och inom vilketmyntfynd från hela landet presenteras landskapsvis (se avsnitt1.3.2). Löpande insatser har också gjorts för att ajourhållamuseets hemsida samt Facebook- och Twitter-profiler. Flerfilmsekvenser från KMK:s och TBM:s basutställningar harlagts ut på YouTube.Besöksstatistik hemsidorAntal besökAntal besökta sidor<strong>2011</strong> 2010 2009 <strong>2011</strong> 2010 2009<strong>SHMM</strong> 11 951 16 024 7 421 38 594 47 620 24 212SHM 867 307 878 418 527 618 3 671 259 4 305 404 3 343 928Tabell 14. Antal besök på samt antalet besökta sidor på myndighetens webbplats (shmm.se) och SHM:s elva webbplatser (historiska.se medsubdomäner). Trafiken till historiska.se ökade under <strong>2011</strong> med drygt 100 000 besök jämfört med år 2010. Detsamma gäller antalet besökta sidorsom för historiska.se ökade med ca 360 000 jämfört med 2010. De stora minskningarna ligger på subdomänerna, och då inte minst som en följdav nedlagda eller inaktiva bloggar.20


1.2.6 Ökad tillgänglighet för personer medfunktionsnedsättning<strong>SHMM</strong> ser tillgänglighetsarbetet som ett ständigt ochsystematiskt förbättringsarbete. Under <strong>2011</strong> har denplan för systematiskt tillgänglighetsarbete som beslutades2010 implementerats i verksamheten. Fokus har legat påatt kartlägga utvecklings- och åtgärdsbehov inom olikaverksamhetsområden. Till exempel har en checklista förgod tillgänglighet i utställningar har tagits fram. Utifråndenna har samtliga basutställningar på SHM och flertaletbasutställningar på KMK undersökts. Listor över brister ochåtgärdsbehov har därefter upprättats. De mest prioriteradeinsatserna har arbetats in i myndighetens verksamhetsplanför 2012. SHM tog under året emot ett åtgärdsförlag för ökadtillgänglighet i museets lokaler som Statens fastighetsverktagit fram. Arbete med att åtgärda identifierade behov harpåbörjats.En rad konkreta förbättringsåtgärder har också vidtagits. PåSHM handlar det t.ex. om bättre ljus och förbättrad akustiki vissa utställningar och åtgärder för förenklad framkomligheti publika lokaler och arbetslokaler. En syntolkningsguide hartagits fram i samarbete med Iris media med SynskadadesRiksförbund som referensgrupp. På KMK har löpande insatserför att förbättra belysningen i basutställningarna pågått sedanett par år tillbaka. Detta arbete fortsatte under <strong>2011</strong>.Filmhelgen Föreställningar om funktionshinder samlade flerän 300 personer på SHM en helg i oktober för att se ochdiskutera filmer om funktionshinder. Filmhelgen ordnadesi samarbete med Handikapphistoriska Föreningen inomramen för projektet Handikapphistoria i kulturarvet, Haiku.Haiku vill synliggöra livsvillkoren för människor medfunktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. SHM:smedverkan i projektet var ett led i myndighetens arbetemed att bidra till en mångfasetterad och inkluderandehistorieskrivning.Aktiviteten Håll handen stilla kom att bli väl besökt avskolgrupper med barn med såväl kognitiva som fysiskafunktionshinder. I aktiviteten arbetade eleverna tillsammanstvå och två för att göra vattenmärken med hjälp av sinahänder. Det stora inslaget av taktilt och kinestetiskt(kroppsligt) lärande gjorde att aktiviteten fungerade väl försåväl olika lärstilar, som för elever med olika funktionsförmåga.Papperna med vattentrycken ingick sedan i utställningenBotkyrka händer – händer i rörelse.1.2.7 Sammantagen resultatbedömningBesöksutvecklingen på <strong>SHMM</strong>:s museer bedöms sammantagetsom god. Det totala antalet besök till myndighetens museerökade något under <strong>2011</strong> jämfört med 2010. Detsamma gällerfördelningen mellan grupperna under och över 19 år. För bådeSHM och KMK kan konstateras en mycket hög upplevdkvalitet hos besökarna.Inom utställningsproduktionen har stora insatser lagts påvandringsutställningar under <strong>2011</strong>. Både vad gäller turnerandeoch produktion, och både nationellt och internationellt. Det är<strong>SHMM</strong>:s bedömning att detta arbete verkat väl mot uppdragenavseende såväl ett regionalt utfall av myndighetens verksamhet,som internationellt samarbete och utbyte. Detsammagäller KMK:s samarbete med Göteborgs stadsmuseum ochGöteborgs universitet.Ett stort antal personer deltog under <strong>2011</strong> i museernasprogramverksamhet, och utbudet av program för vuxna ökadeavsevärt jämför med år 2010. <strong>SHMM</strong> bedömer därför attprogramverksamheten under <strong>2011</strong> har utvecklats väl, och påett positivt sätt bidragit till att skapa ökat intresse för ochkunskap om historia och kulturarv.Antalet grupper från ungdomsskolan som tog del av bokadevisningar och program på <strong>SHMM</strong>:s museer ökade under<strong>2011</strong> med 13 procent jämfört med 2010. Antalet grupper sombesökte SHM på egen hand ökade med 47 procent jämförtmed 2010. Skolverksamheten får därmed sägas ha utvecklatsmycket väl under <strong>2011</strong>. Den strategi för att utveckla museernaserbjudande till barn och unga som tagits fram under åretbedöms därutöver ha gett ytterligare stadga och fokus för dettaprioriterade verksamhetsområde.Även de digitala publika gränssnitten bedöms i allt väsentligtutvecklats väl under <strong>2011</strong>. Statistiken för webbplasterna visart.ex. att historiska.se är en fortsatt stark museiwebbplats. Ävendet sammantagna antalet följare på olika sociala medierligger högt jämfört med flertalet andra museer i Stockholm.Resultatet bedöms i denna del som gott.


<strong>SHMM</strong>:s museer har under <strong>2011</strong> tagit ett avsevärt klivframåt när det gäller att arbeta systematiskt med åtgärder förökad tillgänglighet. I de öppna jämförelserna av Handisamsårliga enkät avseende myndigheternas tillgänglighetsarbetehamnar <strong>SHMM</strong> på en fjärdeplats bland de 14centralmuseerna. Enkäten avser hur väl myndigheternauppfyller Handisams krav på grundläggande tillgänglighet förpersoner med funktionsnedsättning. <strong>SHMM</strong>:s bedömning är atttillgänglighetsarbetet inom <strong>SHMM</strong> utvecklats väl under <strong>2011</strong>.Resultaten ska i denna del ses mot bakgrund av detomställningsarbete som myndigheten genomförde under<strong>2011</strong>. Arbetsbrist p.g.a. medelsbrist konstaterades då främsti den organisation som är kopplad till publik verksamhet.Omställningsarbetet påverkade även den övriga organisationen.Inte minst från lednings- och stödfunktioner avsattes betydanderesurser. Ett omställningsarbete är alltid prövande. Det är trotsdet <strong>SHMM</strong>:s bedömning att omställningens påverkan påmyndighetens resultat för <strong>2011</strong> varit begränsad.1.3 Strategisk kunskapsuppbyggnadI avsnittet Strategisk kunskapsuppbyggnad redovisas resultatkopplade till myndighetens uppgifter att verka för ökadkunskap grundad på forskning och samverkan med andra,exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskapinom sitt verksamhetsområde.Intäkter och kostnader för resultatområdet framgår av tabell 15.INTÄKTER OCH KOSTNADER<strong>2011</strong> 2010 2009Intäkter av anslag 2 050 2 728 2 075Övriga intäkter 4 208 2 755 3 909Kostnader -6 258 -5 483 -5 984Tabell 15. De direkta särkostnaderna, huvudsakligen personalkostnader, är nästan helt finansierade med externa bidrag. Indirekta kostnader finansierasmed intäkter av anslag.1.3.1 Pågående FoU-arbete <strong>2011</strong>Myndigheten har under <strong>2011</strong> varit huvudman för samt deltagiti ett flertal FoU-projekt (tabellerna 16–18). Pågående projektpresenteras utförligt på www.shmm.se/fou. Under året har ettnytt forsknings- och utvecklingsprogram för perioden 2012–2015 tagits fram och beslutats. Myndighetens FoU-arbeteomfattade under <strong>2011</strong> drygt tio personer som samverkar i enforskargrupp och har en årlig omsättning på flera miljonerkronor, nästan uteslutande externt finansierad.Sammantaget antal FoU-projekt<strong>2011</strong> 2010 2009Antal projekt 13 9 1022


Pågående projekt, deltagande i nätverk m.m.huvudman Deltar ingår iför projekt i projekt referensgruppeller motsv.Moderna kulturarvsprocesser och medieradtillgänglighet (FoU-projekt)Ett historiskt museum och hur det har formatSverige (FoU-projekt)Andra tider, andra platser – materiella uttryck avhistoriebruk, kolonialism och hegemoni(post-doc-projekt)Alvastra pålbyggnad (FoU-projekt)Huvudjägarna, Museum anatomicum ochsamlandets sociala dynamik (FoU-projekt)Birka, Rus and Nordic Gentes (FoU-projekt)Birka, en arkeologisk forskningsresurs(FoU-projekt)JÄMUS – Jämställd representation i samlingar ochutställningar (FoU-projekt)GlobArch – Researching Scandinavian Colonialism andthe Rise of a Global World from an ArchaeologicalPerspective (FoU-projekt)XXXXXXXXNationellt nätverk för kulturarvsforskning/Heritage StudiesK-samsök (samarbete med RAÄ m fl.)XXReferensgrupp för det internationllamuseiforskningsprojketet EUNAMUSKommittén för de nationella laboratoriernaRådgivande nämnden för medeltidsseminariet– Stockholms universitetEditorial board för tidskriften CurrentSwedish ArchaeologyRAÄ:s strategigrupp för FoU-verksamhetRedaktörsgruppen för tidskriften FornvännenXXXXXXNätverket Fokus Vreta klosterNationella kunskapsnätverket för museer medmedeltidsinriktningThe International Heritage GroupXXTabell 17. SHM:s formella engagemang i olika FoU-sammanhang under <strong>2011</strong>.


Pågående projekt, deltagande i nätverk m.m.huvudman Deltar ingår iför projekt i projekt referensgruppeller motsv.Silverhaltsanalyser av medeltida mynt.Samarbetsprojekt med RAÄ (FoU-projekt)Ett land, ett mynt? Mynt, gränser och identiteti Magnus Erikssons Sverige (post-doc-projekt)Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen(FoU-projekt)Framväxten av det moderna SverigeXXXXDen Svenska Mynthistorien – Vasatid(publiceringsprojekt)XRedaktion Svensk Numismatisk TidskriftRedaktionsgrupp för Nordisk Numismatisk ÅrsskriftICOMON (museinätverk för ekonomimuseer)XXCIN (Commission Internationale de Numismatique)FIDEM (Fédération Internationale de la Médaille d’Art)Föreningen Nordiska PappershistorikerNätverket för pappersmakare i SverigeXXXXTabell 18. KMK:s och TBM:s formella engagemang i olika FoU-sammanhang under <strong>2011</strong>.1.3.2 Nya FoU-projektEtt nytt och flerårigt forskningsprojekt, två nya nätverksprojektsamt ett nytt större utvecklingsprojekt har beviljats full externfinansiering under <strong>2011</strong> och under året har arbetet medsammanlagt fyra större nya projekt påbörjats. Ett av dessafyra projekt initierades som ett resultat av att myndighetenfick ett särskilt uppdrag av regeringen att ta fram underlagoch utveckla metoder för en mer jämställd representationi museers samlingar och utställningar. Detta uppdrag harmyndigheten omsatt i FoU-projektet JÄMUS ( JÄMställdaMUseer) som drivs vid SHM. Projektet riktar sig till helamuseisverige och bedrivs i nära samverkan med andra aktörer.Under året har nätverksprojektet GlobArch kring arkeologioch globalisering fått finansiering och startats liksom ettnätverk i samverkan med Tema Q (Linköpings universitet)och styrkeområdet kulturarv vid Göteborgs universitet kringaktuell kulturarvsforskning. Dessutom har ett samarbetemed den nya internationella organisationen InternationalHeritage Group inletts. Arbetet med det fyraåriga projektetBirka, en arkeologisk forskningsresurs liksom det treåriga Birka,Rus and Nordic Gentes, båda finansierade av Riksbankensjubileumsfond, påbörjades under året. Riksbankensjubileumsfond fattade också beslut om att finansiera dettreåriga projektet Olov Janse – arkeolog och museiman mellanIndokina och kalla kriget. Vid KMK har under <strong>2011</strong> arbetet medett forsknings- och utbildningssamarbete kring framväxtenav det moderna Sverige påbörjats. Det är ett samarbetemellan KMK och andra museer och universitet i Sverigeoch England. Under <strong>2011</strong> avslutades SHM:s mångårigaprojekt kring stenåldersplatsen Alvastra pålbyggnad med enstor publikation utgiven av Kungl. Vitterhets Historie ochAntikvitets Akademien.24


1.3.3 SeminarierUnder <strong>2011</strong> har en ny serie debatt- och diskussionstillfällenunder titeln Het Historia påbörjats. Tillfällena är paneldebattermellan forskare, journalister och andra debattörer. Två tillfällengenomfördes under hösten, vilka besöktes av mellan 50 och 70personer. Det första hade temat Mänskliga kvarlevor på museumoch det andra temat Kulturarv och främlingsfientlighet. Detförsta tillfället filmades och sändes i TV av Utbildningsradion.Engagemanget i Het Historia ersätter SHM:s deltagande i den2008 initierade seminarieserien Forum för kulturarvsforskning,som avbröts under året.Under året stod SHM tillsammans med Georgiens ambassadsom värd för seminariet ”Early Contacts Between Scandinaviaand Georgia, Caucasus”. Detta hade som syfte att skapa ettforum för forskare och intresserad allmänhet att ta del av ochdiskutera historisk och arkeologisk forskning kring kontaktermellan Skandinavien och Georgien under vikingatid ochtidig medeltid. Seminariet som arrangerades i samarbetemed Georgiska ambassaden, Svenska institutet och Uppsalauniversitet, löpte över två dagar och hade sin publika delförlagd till SHM. Föreläsare från Georgien, Sverige ochUkraina deltog och forskare från <strong>SHMM</strong> fungerade somtalare, organisatörer och moderatorer. Seminariet utgjorde ettförsta avstamp i kommande samarbeten med Georgien.1.3.4 Forskarbesök och forskningsförberedande verksamhetSHM bedriver även en omfattande forskningsförberedandeoch kunskapsuppbyggande verksamhet. Under <strong>2011</strong>genomfördes 325 enskilda forskarbesök i samlingarna(tabell 19). Dessa besökare är i huvudsak forskare, men ävenantikvariskt verksamma personer och studenter. Det börsärskilt noteras att ett enskilt besök kan omfatta flera personeroch i flera fall en hel forskargrupp. Under året publiceradesflera doktorsavhandlingar som till betydande del bygger påmaterialstudier i museets samlingar. SHM har under året ävenlånat ut en rad fyndmaterial för laborativa forskningsändamål.Även KMK:s samlingar omfattar flera föremålsgruppersom är särskilt efterfrågade av externa forskare i Sverige ochinternationellt. Det rör sig framförallt om de unika vikingatidamynten men även om museets samlingar av antika mynt och desvenska och utländska medaljerna. Under <strong>2011</strong> genomfördes87 enskilda forskarbesök i samlingarna (tabell 19).Forskarbesök<strong>2011</strong> 2010 2009SHM KMK S:a SHM KMK S:a SHM KMK S:aAntal forskarbesök i 325 87 412 472 93 565 323 113 436samlingarna (inkl.Tumbamagasinet)Tabell 19. Antal forskarbesök i samlingarna (inräknat forskare, studenter och antikvariskt verksamma).Historiska museets samlingar tillgängliggörs för forskare ochallmänheten via tjänsten Sök i samlingarna på museets hemsida.Särskilda satsningar görs löpande för att tillgängliggöramaterial av stort forskningsintresse. Även engagemanget isamarbetsprojektet K-samsök bör nämnas i detta sammanhang.KMK och TBM deltar i flera nationella och internationellanätverk med FoU-anknytning, däribland i styrelserna förICOM:s nätverk för ekonomimuseer, FIDEM och NordiskNumismatisk Union. Genom deltagandet i dessa olikaorganisationer skapas kontakt med kollegor från hela världen.1.3.5 PublikationerUnder <strong>2011</strong> har två nya volymer i SHM:s vetenskapligaskriftserie, The Museum of National Antiquities in Stockholm,Studies, publicerats, nr 18 och 19 och dessutom sju artiklar.Personal från SHM deltar i redaktörsgruppen för denvetenskapliga arkeologiska tidskriften Fornvännen samt iEditorial board för tidskriften Current Swedish Archaeology.Vid KMK har fyra kataloger givits ut under året. Därutöverhar 59 enskilda artiklar och notiser publicerats. KMK fungeraräven tillsammans med Svenska numismatiska föreningensom ansvarig utgivare och redaktion för Svensk NumismatiskTidskrift som utkommer med åtta nummer per år.


Publikationer<strong>2011</strong> 2010 2009Antal böcker 2 10 4Antal artiklar 66 69 80Tabell 20. Antal böcker och artiklar publicerade inom <strong>SHMM</strong>1.3.6 Sammantagen resultatbedömning<strong>2011</strong> har präglats av en fortsatt mycket positiv utveckling avden strategiska kunskapsuppbygganden inom myndigheten.Under året har bland annat ett nytt och flerårigtforskningsprojekt, två nya nätverksprojekt samt ett nyttstörre utvecklingsprojekt har beviljats full extern finansieringunder <strong>2011</strong>. Därutöver har <strong>SHMM</strong> erhållit uppdragetfrån regeringen att ta fram underlag och utveckla metoderför en mer jämställd representation i museers samlingaroch utställningar. Från att ha varit en mycket begränsadverksamhet vid ingången av 2008 omfattar FoU-arbetet nu etttiotal personer, varav flera är engagerade på heltid. Den årligaomsättningen är på flera miljoner kronor, nästan uteslutandeexterna medel. <strong>SHMM</strong> bidrar också i stor utsträckning på ettpositivt sätt till andras forskning och forskningsförberedandeverksamhet runt om i Sverige och utomlands.Extern granskning och kvalitetsbedömning av <strong>SHMM</strong>:sFoU-projekt görs alltid i samband med ansökningar omfinansiering och här kan man konstatera att myndighetenhar ett stort antal bedömda och finansierade projekt av vilkanio vunnit finansiering efter bedömning av externa forskareoch sju av dessa i skarp konkurens med andra projekt hosforskningsfinansiärerna.FoU-verksamhetens deltagande i olika formella nätverk,redaktionsgrupper och liknande (tabell 17 och 18) är betydande.Myndighetens forskare deltar generellt i en bred samverkanoch blir regelmässigt inbjudna till större konferenser inom<strong>SHMM</strong>:s ämnesområden.”Från att ha varit en mycketbegränsad verksamhet vidingången av 2008 omfattarFoU-arbetet nu ett tiotal personer,varav flera är engageradepå heltid”26


1.4 Samverkan med andra myndigheter ochaktörerÅterrapportering enligt regleringsbrev• Statens historiska museer ska i årsredovisningenlämna en samlad redovisning av genomförda insatseroch en bedömning av resultatet av samverkan med andramyndigheter och aktörer, däribland ideella organisationeroch andra delar av det civila samhället.<strong>SHMM</strong> har i denna redovisning valt att i begreppet samverkaninkludera såväl samverkan (informella gemensamma insatserkring ett ämne eller område) och samarbete (formaliseradegemensamma insatser), som samordning (insatser för vilkaresurser avsatts för en gemensam funktion). Redovisningennedan omfattar ett urval av särskilt betydelsefull samverkan,och dennas resultat under <strong>2011</strong>.1.4.1 Samverkan i samlingsförvaltningenSamverkan inom ramen för <strong>SHMM</strong>:s samlingsförvaltningutgörs i hög grad av medverkan i olika nätverk. Fokus liggerhär ofta på erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom stat,landsting och kommun. Exempel på sådana nätverk är SIC(Nätverk för samlingschefer vid museer i Stockholm) ochNätverket Svenska Medeltidsmuseer. Ett annat exempelär <strong>SHMM</strong>:s deltagande i Kommittén för de nationellalaboratorierna, som drivs av Geologiska institutionen vidLunds universitet och syftar till att belysa de nationellalaboratoriernas verksamhet utifrån bland annat museibehov.Expertrollen efterfrågas också i samarbeten kring olika projekteller utredningar. Exempel på sådan efterfrågan under <strong>2011</strong>spänner från t.ex. representation i styrgruppen för K-samsökoch i den pågående Kulturmiljöutredningen, till samverkanmed fokus på rådgivning i numismatiska utvecklingsprojektpå bland annat Göteborgs stadsmuseum, Smålands museum,Uppsala universitets myntkabinett och Lunds universitetshistoriska museum.Resultaten av de typer av samverkan som beskrivs här ovanfår värdefull återverkan i verksamheten framförallt i formav utvecklad kompetens och kunskap, men också i formav långsiktigt förbättrade allmänna förutsättningar inomverksamhetsfältet.Ett mycket angeläget samverkansfält för myndigheten är denuppdragsarkeologiska verksamheten. <strong>SHMM</strong> har därför under<strong>2011</strong> etablerat en tydligare form för samverkan med RAÄ isyfte att samordna de båda myndigheternas intressen införbland annat införande av nya principer för fyndfördelningenligt KML. Den arbetsgrupp som inrättats för ändamålet harträffats vid fyra tillfällen under <strong>2011</strong>.Samverkan med det civila samhället inom områdetsamlingsförvaltning har under <strong>2011</strong> framför allt handlat omatt på olika sätt skapa mervärden i föremålsinformationen. Dethar t.ex. skett genom taggning av föremål på SHM:s publikasöksida, Sök i samlingarna/Mina sidor.<strong>SHMM</strong> har under <strong>2011</strong> även samverkat med föreningenThe Unstraight Museum (en nätbaserad museisatsning medfokus på HBTQ-frågor) inom ramen för JÄMUS-arbetet.Under <strong>2011</strong> har SHM även bjudit in reeinactmentgruppenBattle of Wisby, vars medlemmar på ideell basis ägnar sig attåterskapa historiska händelser, att bidra med sina kunskaperoch erfarenheter om produktion och hantering av olika typerav föremål samt det historiska förloppet inför den planeradeutställningen av det så kallade Korsbetningsmaterialet. Dettahar varit ytterligare ett sätt att, i samverkan med det civilasamhället, skapa mervärden och ny kunskap kring föremål imyndighetens samling.Inom säkerhetsområdet har <strong>SHMM</strong> väl utvecklad samverkanmed museer och andra institutioner på central, regional ochlokal nivå. Samverkan och rådgivning har under <strong>2011</strong> blandannat omfattat Nationalmuseum, Dunkers kulturhus, Gotlandsmuseum, Sörmlands museum. <strong>SHMM</strong> medverkar sedan ettpar år även i Nätverket för brandskydd, katastrofberedskap ochrestvärdesräddning i kulturmiljöer.<strong>SHMM</strong> hade under <strong>2011</strong> samverkan med mer avsamordningskaraktär med två parter inom fältet samlingsförvaltning.Det handlar dels om samverkan kring konserveringmed SFMV, dels om hyresrelationen med SMT. Bådasamarbeten bedöms fungera relativt väl.1.4.2 Samverkan i publik verksamhetSamverkan inom ramen för den publika verksamheteninom <strong>SHMM</strong> är mycket omfattande. Det handlar omerfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning inom en radnationella och internationella nätverk, samverkan medansenlig mängd ideella organisationer, samt samverkan ochsamarbeten med myndigheter och andra organisationer.Samarbetet omfattar såväl offentliga aktörer som aktörer inomnäringslivet.


Under <strong>2011</strong> har <strong>SHMM</strong> samverkat med Riksutställningarkring utställningen Resan fram och tillbaka. Exempel påsamverkan med andra museer i utställningsarbete utgörGöteborgs stadsmuseum (dels som samverkanspartparti utställningsarbete, dels som mottagare av utställningenRädda historien!, Försvarsmuseet i Boden (mottagareav Rädda historien!) samt Drents Museum i Assen,Nederländerna (mottagare av We Call Them Vikings).<strong>SHMM</strong> har också samverkat med ett stort antal museerkring utlån ur myndighetens samling, och skrivit Lettersof intent med en rad Europeiska museer avseende We CallThem Vikings. Samverkan med det civila samhället inomramen för utställningsarbete har under <strong>2011</strong> exempelvisskett i form av det så kallade Barnråd som fungeranderådgivande i arbetet med Resan fram och tillbaka, och medmedlemmar i reeinactmentgruppen Battle of Wisby kringen planerad utställning av Korsbetningsmaterialet påSHM. I arbetet med att öka tillgängligheten för personermed funktionshinder har <strong>SHMM</strong> under året samverkatmed bland annat Iris media och Synskadades Riksförbund.<strong>SHMM</strong> har därutöver samverkat med ett antal konstnärer(bland annat i Resan fram och tillbaka), med det österrikiskaproduktionsbolaget Museumspartner (We Call Them Vikings),och med Swedbank och Nordea. De två senare exemplenhandlar om att KMK mottar sponsringsmedel mot att ägnadels en del av utställningarna åt sparandets historia, delsproducera en monter om postgirots historia. På liknande sättbidrar Crane AB med sponsringsmedel till TBM. En annanmycket viktigt samverkanspartner för verksamheten på TBMär Botkyrka kommun.Programverksamheten är den verksamhetsdel inom <strong>SHMM</strong>som i allra högst grad kan sägas präglas av samverkan medexterna parter. Här sker också den största mängden samverkanmed ideella organisationer och andra delar av det civilasamhället. Exempel på ideella organisationer som <strong>SHMM</strong>amverkat med under <strong>2011</strong> är t.ex. Sveriges hembygdsförbund,Nordiska föreningen för arkeologiska friluftsmuseer,Handikapphistoriska föreningen, Genealogiska föreningen,Svenska Numismatiska Föreningen, Riksförbundet ungamusiker, Stockholm Early Music Festival, körer ochmånga andra. Samverkan har också skett med alltifrånbranschorganisationen Stockholms bagare och konditoreroch Centrum för näringslivshistoria, till församlingar inomSvenska kyrkan, stiftelsen Birkagården, Nobelmuseet,Allmänna arvsfonden och Kungliga musikhögskolan.Bland kommunala samverkanspartners återfinns t.ex.Stockholms stadsbibliotek och Enköpings museum. Blandsamverkansparterna återfinns också t.ex. Historiska media,Norstedts och den historiska bokklubben CLIO. Under <strong>2011</strong>formerades, på initiativ av bland annat SHM, ett nätverk förprogramansvariga på olika stockholmsmuseer.Även inom verksamheten för barn och sker en betydandesamverkan med olika externa parter. Både i samverkan kringkonkreta program så som Junior Filmfestival som drivs avStockholms filmfestival och program tillsammans medKulturskolan. Men även deltagande i det internationellanätverket för barnmuseer Hands On! International i syfteatt utveckla barns perspektiv i museernas verksamhet. Inomskolverksamheten spänner samverkan från samverkan medRiksbanken och olika museer i framför allt Stockholm,till samverkan med lärare inom olika referensgrupper ochmed friluftsmuseet Gunnes gård. Lärarkvällar har under<strong>2011</strong> också anordnats i samarbete med Medioteket somär en pedagogisk resurs för lärare i Stockholms kommun.Professionellt erfarenhetsutbyte sker bland annat inomFöreningen pedagogisk utveckling inom svenska museer(FUISM).1.4.3 Samverkan i strategisk kunskapsuppbyggnadSamverkan inom fältet strategisk kunskapsuppbyggnadgenomsyrar praktiskt taget all verksamhet. I denna delhänvisas därför till avsnitt 1.3. Utöver den samverkan sombeskriv där kan särskilt nämnas samverkan med Nordiskamuseet och Etnografiska museet avseende forskning kringsamlande, med Museum Gustavianum kring den anatomiskasamlingen samt projektsamverkan med Kungliga tekniskahögskolan.Värt att lyfta fram särskilt är även det forskarteam som bjödsin i samband med projektet att återskapa den så kalladeBirkaflickans ansikte. I samband med att detta projektgenomfördes bjöds en grupp expertläkare in för att göra enundersökning av Birkaflickans kvarlevor. Experterna i gruppenär knutna till Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinskauniversitetssjukhuset och är specialiserade på olika typerav skelettutvecklingsrubbningar som kan drabba just barn.SHM:s förhoppning med att bjuda in gruppen var främstatt få till stånd en diskussion kring flickans kvarlevor utifrånmodern medicinsk kunskap. Vanligtvis analyseras mänskligakvarlevor från arkeologiska utgrävningar av osteologer(benexperter) utifrån det arkeologiska sammanhanget. Attlåta en grupp moderna expertläkare undersöka Birkaflickansskelett gav möjlighet till nya och nutida perspektiv på envikingatida individ, och upplevdes som mycket inspirerandeför alla inblandade parter.28


1.4.4 Organisationsutveckling och stödfunktionerSamverkan inom fältet organisationsutveckling handlar för<strong>SHMM</strong> i hög grad om samverkan inom olika nätverk. Dethandlar bland annat om erfarenhetsutbyte inom NEMUSsom är ett nätverk för ekonomer vid Centralmuseerna, ochinom nätverk för museiupphandlare (MUPP) och museernasmiljösamordnare (MUMS). Stockholmsmuseerna har också ettnätverk för tillgänglighetsansvariga på museerna som <strong>SHMM</strong>deltar i, och sedan flera år samverkar <strong>SHMM</strong>:s museer iStockholmsmuseernas säkerhetsgrupp (SAMSÄK). Värdefullsamverkan med fokus på erfarenhetsutbyte sker också inomRiksförbundet Sveriges museer, och inom nätverket Nordisktmuseichefskollegium. <strong>SHMM</strong> är också representerat iCentralmuseernas samarbetsråd (CMS).CMS har under året, som ett resultat av det samarbetsuppdragsom redovisades under våren, enats om ett nytt grunddokumentför sin framtida verksamhet. En rad andra insatser har därutövergjorts. En arbetsgrupp har bildats kring digitaliseringsarbetet.Initialt har en diskussion inletts med Wikimedia Sverige kringen avsiktsförklaring från centralmuseernas sida att bidra tillden svenska facetten av Wikipedia. Upphandling kommer påprov (för senare utvärdering) att samordnas inom fyra utvaldaområden och museerna bevakar möjligheten till samarbeteinom etableringen av e-inköp.Det är <strong>SHMM</strong> uppfattning att det för centralmuseernagemensamma samarbetsuppdraget har inverkat i hög gradpositivt på samverkan mellan centralmuseerna. Såväl medavseende på CMS mer formaliserade roll, som på andra nätverki denna krets som revitaliserats i samband med uppdraget.<strong>SHMM</strong> bedömer att denna samverkan utvecklats väl underåret.<strong>SHMM</strong> hade under <strong>2011</strong> samverkan med mer avsamordningskaraktär med två parter inom fältet organisationsutveckling/stödfunktioner.Dessa var RAÄ (avseende gemensamtbibliotek och arkiv, samt intendentur och telefoni) och Statensmaritima museer (avseende IT-drift). Avtalet med avseendeIT-drift sades upp under <strong>2011</strong> och kommer att upphörai juni 2012. Samverkan med RAÄ bedöms ha fungerattillfredställande under <strong>2011</strong>.<strong>SHMM</strong> tog under <strong>2011</strong> emot en delegation med blandandra kulturministern från Autonoma republiken Adjara(Georgien) för expertutbyte kring policyutveckling inommusei- och kulturarvsområdet. Intercult, Svenska Institutet,Västra Götalandsregionen och Georgiens ambassad med flervar andra institutioner som på olika deltog i arrangemanget.1.4.5 Sammantagen resultatbedömning<strong>SHMM</strong> samverkar löpande med en mycket stor mängd externaparter inom alla verksamhetsdelar. Samverkan med andramyndigheter och aktörer samt med ideella organisationer ochandra delar av det civila samhället bedöms ge mycket storamervärden in i <strong>SHMM</strong>:s verksamhet och dess resultat.<strong>SHMM</strong> har under ett antal år successivt förstärkt samverkanmed ideella organisationer och andra delar av det civilasamhället. Denna samverkan är idag omfattande, och bedömsha gett många goda resultat.”<strong>SHMM</strong> samverkar löpande meden mycket stor mängd externa parterinom alla verksamhetsdelar”


1.5. ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV1.5.1 LokalkostnaderTotala lokalkostnader (tkr)<strong>2011</strong> 2010 2009Hyra 23 271 20 192 20 934El och uppvärmning 476 517 435Övriga lokalkostnader 2 108 2 767 2 036Hyreskostnader (tkr)25 855 23 476 23 405<strong>2011</strong> 2010 2009HyresvärdStatens fastighetsverk 13 328 11 419 12 242Niterka kb 6 609 6 591 6 552Riksantikvarieämbetet 3 334 2 182 2 140- Svensk Museitjänst23 271 20 192 20 934De ökade hyreskostnaderna beror på att nya kontrakt tecknatsmed både Statens fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet,vilka löper fr.o.m. år <strong>2011</strong> och som medfört högre hyreskostnader.Övriga lokalkostnader utgörs av lokalvård (1 180 tkr)och avfallshantering (450 tkr). I posten ingår också avskrivningskostnaderför förbättringsutgifter på annans fastighet (478 tkr),huvudsakligen hänförbara till ombyggnad av tjänstelokaler ikvarteret Krubban.30


Dryckeshorn i utställningen Forntider. Foto: Magnus Aronson.


2 . KOMPETENSFÖRSÖRJNINGStrategisk kompetensförsörjning är av avgörande betydelseför att uppnå verksamhetsmålen. Mångfald bland <strong>SHMM</strong>:smedarbetare när det gäller ålder, kön, etnicitet, utbildningsamt professionella och kulturella erfarenheter är en centraldel av en sådan strategi. En väl avvägd personalrörlighet samtett systematiskt arbetsmiljöarbete stärker förutsättningarnaför god måluppfyllelse ytterligare.2.1 ÅldersstrukturEn jämn åldersfördelning är viktig av flera skäl, dels gerdet en mångfald av olika erfarenheter, kontakter ochkompetenser, dels blir organisationen mindre sårbar när detgäller kompetensförluster i samband med pensionsavgångar.I de olika kompetenskategorierna (enbart tillsvidareanställda)var medelåldern för ledningskompetens 50 år, kärnkompetens46 år och stödkompetens 49 år. Medelåldern har för ledningsochstödkompetens stigit något sedan förra året medanmedelåldern för kärnkompetens har sjunkit något.Åldersfördelningen bland tillsvidareanställda är fortsatt positiv.Vad gäller ledningskompetensen varierar åldern från 41 till 60år och det får konstateras att det inom kärnkompetens finns enfortsatt jämn spridning över åldrarna. Inom stödkompetensbedöms fördelningen också som fortsatt god.Medelåldern för tillsvidareanställda var vid årsslutet <strong>2011</strong>47,7 år, en ökning för tredje året i rad (förra året 47,6 år).Antal12108Åldersstruktur <strong>SHMM</strong>, anställda tillsvidare<strong>2011</strong>-12-31LEDNINGSKOMPETENSKÄRNKOMPETENSSTÖDKOMPETENS642025– 30– 35– 40– 45– 50– 55– 60–ÅlderFigur 7. Åldersstruktur bland tillsvidareanställda.32


från utställningen ”formbara – sedlar i ny skepnad”: foto: Pär Olofsson.


2.2 KönsfördelningAv <strong>SHMM</strong>:s 80 tillsvidareanställda var könsfördelningenvid <strong>2011</strong> års utgång 65 procent kvinnor och 35 procent män.Detta är en ökning med två procent av andelen kvinnor jämförtmed föregående år. Inom kategorin ledningskompetens är detjämnt fördelat mellan könen men inom kategorierna kärnochstödkompetens finns en överrepresentation av kvinnor.Inom kärnkompetens är dock utvecklingen positiv mot enjämnare fördelning. Åtgärder för att uppnå en ännu jämnarekönsfördelning, inom både stöd- och kärnkompetens ärnödvändiga och beaktas i den mån det är möjligt i sambandmed rekryteringar. Samtidigt får det konstateras att andelensökande kvinnor i samband med rekryteringar oftast ärbetydligt större än andelen män.<strong>2011</strong> 2010 2009Kvinnor Män kvinnor Män Kvinnor MänLedningskompetens 50 50 50 50 50 50Kärnkompetens 68 32 69 31 69 31Stödkompetens 64 36 60 40 60 40Tabell 22. Könsfördelning (procent) inom anställningsformen tillsvidareanställda fördelat på kompetenskategorier.2.3 PersonalrörlighetPersonalomsättningen var under <strong>2011</strong> knappt fyra procentoch har med det ökat något sedan föregående år. Tre personerlämnade sin anställning under <strong>2011</strong>. Under året har fempersoner (tillsvidareanställningar) rekryterats, varav två medkärnkompetens samt tre med stödkompetens.2.4 KompetensutvecklingUnder året har kompetensutveckling genomförts inom fleraområden såsom datautbildningar, arbetsmiljöutbildningaroch annan anpassad utbildning för respektive arbetsområde.Vidare har flera studiebesök både inom landet och utomlandsgenomförts.Medarbetarna fick i samband med <strong>SHMM</strong>:s myndighetsdagaren introduktion i Lean-metoden. Samtliga medarbetarehar också under året erbjudits att ta del av ett Livs- ochkarriärplaneringsprogram i syfte att reflektera över sin vardag,såväl privat och professionellt, sina ambitioner samt behoveller önskemål om förändringar. Ett annat syfte har varit attbidra till ökad självinsikt för utvecklad kommunikation ochsamarbete med andra.2.5 Arbetsmiljö och hälsa <strong>2011</strong><strong>SHMM</strong> har under de senaste åren utvecklat och etableratrutiner för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete isyfte att minska och förebygga ohälsa på arbetsplatsen.Den psykosociala och fysiska hälsan har belysts i fortsattanvändning av enkäter i samband med arbetsmiljöronder.Resultaten av enkäterna används både som underlag tillarbetsmiljöronden (framförallt fysisk hälsa) och som stödi samband med medarbetarsamtal (fysisk och psykosocialhälsa).De huvudsakliga hälsobefrämjande åtgärderna är friskvårdstimmesamt subventionerade friskvårdsaktiviteter (gymkort,simkort, etc.).Sjukfrånvaron uppgick år <strong>2011</strong> till 1,81 procent av tillgängligarbetstid, vilket innebär en ökning med 0,23 procentfrån år 2010. I jämförelse med den totala sjukfrånvaronhos samtliga statliga myndigheter (2,4 procent år 2009,enligt Arbetsgivarverkets senast tillgängliga statistik) ärsjukfrånvaron vid <strong>SHMM</strong> fortsatt låg.34


<strong>2011</strong> 2010 2009Nyckeltal 1 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,81 1,58 3,02antal anställda 146 102 112antal individer med sjukrapportering 60 51 62Nyckeltal 2 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) 13,44 32,9 49,68i förhållande till total sjukfrånvaroantal anställda 146 102 112antal individer med långtidssjukfrånvaro - - -(redovisas ej – antalet understiger 10 pers)Nyckeltal 3 Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,93 1,99 4,08antal kvinnliga anställda 100 67 73antal kvinnor med sjukfrånvaro 43 37 47Nyckeltal 4 Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,57 0,93 1,18antal manliga anställda 46 35 39antal män med sjukfrånvaro 17 14 15Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre 6,27 2,75 2,28i procent av tillgänglig arbetstidantal anställda i åldersgruppen 29 år eller yngre 29 8 9antal individer i åldersgruppen 29 år elleryngre med sjukfrånvaro - - -(redovisas ej – antalet understiger 10 pers)Nyckeltal 6 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 1,61 1,17 3,52i procent av tillgänglig arbetstidantal anställda i åldersgruppen 30–49 80 61 70antal individer i åldersgruppen 30–49 med sjukfrånvaro 38 34 41Nyckeltal 7 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre 1,6 2,05 2,22i procent av tillgänglig arbetstidantal anställda i åldersgruppen 50 år eller äldre 37 33 33antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre 19 14 17med sjukfrånvaroTabell 23. Nyckeltal avseende sjukfrånvaron <strong>SHMM</strong>.<strong>SHMM</strong> bedömer att myndighetens kompetensförsörjningär god och att förutsättningarna att klara verksamhetensuppgifter och mål därigenom också är goda.Myndigheten har dock identifierat tillväxten inom vissa specialistområdensom potentiellt problematisk, framför allt inom detnumismatiska fältet.


3. Finansiell redovisningSammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Räntekonto hos Riksgäldskontoret- beviljad kontokredit 8 757 8 757 8 757 8 757 8 757- maximalt utnyttjad kontokredit - 7 223 - - -- ränteintäkter 143 7 50 402 554- räntekostnader - 6 - - -Låneram i Riksgäldskontoret- beviljad 17 000 17 000 15 000 14 500 14 500- utnyttjad 11 540 13 293 8 555 9 759 8 278Avgiftsintäkter- budget, enligt regleringsbrev 13 575 13 575 9 800 9 300 10 000- utfall 11 683 11 566 11 429 11 068 9 469Anslag- beviljad anslagskredit 2 505 2 426 2 342 2 303 2 281- utnyttjad anslagskredit - - - - -- anslagssparande 1 572 1 268 2 433 3 118 36KapitalförändringBalanserad kapitalförändring tidigare år 4 780 6 571 5 980 3 111 3 193Årets kapitalförändring -2 017 -1 791 -1 228 -431 966Summa 2 763 4 780 4 752 2 680 4 159PersonalAntal årsarbetskrafter 78 73 79 75 95Medelantal anställda 80 85 90 107 99Driftskostnad per årsarbetskraft 1 290 1 327 1 216 1 243 1 01836


RESULTATRÄKNING (TKR)<strong>2011</strong>-01-01 2010-01-01not -<strong>2011</strong>-12-31 -2010-12-31VERKSAMHETENS intäkterIntäkter av anslag 82 986 81 711Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 11 683 11 566Intäkter av bidrag 2 9 300 6 522Finansiella intäkter 3 151 15SUMMA 104 120 99 814VERKSAMHETENS KOStnaderKostnader för personal 4 -47 742 -43 640Kostnader för lokaler -25 377 -22 526Övriga driftskostnader 5 -27 341 -30 669Finansiella kostnader 6 -322 -141Avskrivningar -5 355 -4 629SUMMA -106 137 -101 605VERKSAMHETENS UTFall -2 017 -1 791TRANSFERERINGARMedel som erhållits från statens 125 -budget för finansiering av bidragLämnade bidrag -125 -SALDO 0ÅRETS KAPITALFörändring 7 -2 017 -1 791


BALANSRÄKNING (TKR)not <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31TILLGÅngarImmateriella anläggningstillgångar 8Rättigheter och andra immateriella tillgångar 475 655Materiella anläggningstillgångar 9Förbättringsutgifter annans fastighet 2 206 2 522Maskiner, inventarier, installationer m.m. 15 080 18 618Pågående nyanläggningar 326 -17 612 21 140Varulager m.m.Varulager och förråd 515 573FordringarKundfordringar 1 117 960Fordringar hos andra myndigheter 1 746 1 337Övriga fordringar 15 202 878 2 317Periodavgränsningsposter 10Förutbetalda kostnader 6 988 5 652Upplupna bidragsintäkter 332 -7 320 5 652Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 11 -372 11Kortfristiga placeringar 12Värdepapper och andelar 3 006 -Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 947 3 843Kassa och bank 85 9613 032 3 939SUMMA TILLGÅngar 44 466 34 28738


not <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31KAPITAL OCH SkulderMyndighetskapital 13Donationskapital 79 79Balanserad kapitalförändring 4 780 6 571Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 -2 017 -1 7912 842 4 859AvsättningarPensioner och liknande förpliktelser 14 0 7Övriga avsättningar 15 2 269 5212 269 528Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 16 11 540 13 293Skulder till andra myndigheter 6 312 3 873Leverantörsskulder 6 448 4 082Övriga skulder 668 62524 968 21 873Periodavgränsningsposter 17Upplupna kostnader 4 961 3 117Oförbrukade bidrag 9 426 3 91014 387 7 027SUMMA KAPITAL OCH Skulder 44 466 34 287


ANSLAGSREDOVISNING (TKR)UO 17:8:1 ap.1 - Statens historiska museer,förvaltningskostnader (ramanslag)Ingående Årets tilldelning Totalt utgifter Utgåendeöverförings- enl. reglerings- disponibelt överföringsbeloppbrev belopp belopp 11 268 83 493 84 761 -83 189 1 5721Beslut enligt regleringsbrev: Anslagsbehållning som disponeras 3 %; beviljad anslagskredit 2 505 tkr.Villkor: Av anslagsposten ska 125 000 kronor finansiera detnationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitaltbevarande och digital förmedling av kulturarvet. Dessamedel faktureras och betalas till Riksarkivet. <strong>SHMM</strong> harbetalat detta belopp, vilket redovisas under transfereringar iresultaträkningen.Ovan nämnda poster utgör skillnaden mellan värdet avredovisade intäkter av anslag i resultaträkningen och värdetav avräknade utgifter ovan.Värdet av intäkter återförda mot anslag uppgår till 9 821 tkr.Se även Not 1 i tilläggsupplysningar.Av avräknade utgifter är 79 tkr hänförbara till åretsminskning av semesterlöneskuld intjänad t.o.m. 2008, enligtundantagsregeln i anslagsförordningen § 12 (1996:1189).40


FINANSIELLA VILLKORAvgiftsbelagd verksamhetAvgifter tas ut med stöd av instruktion (2007:1180) och bemyndigande i regleringsbrev. Intäkterna disponeras av Statenshistoriska museer.VERKSAMHET MED FULL KOSTNADSTÄCKNING (TKR)Försäljning av varor+/- t.o.m. 2009 +/- 2010 Intäkter <strong>2011</strong> Kostnader <strong>2011</strong> +/- <strong>2011</strong> Ack. +/- <strong>2011</strong>-2 372 -1 677 1 886 -3 270 -1 384 -5 433Undersökningar, utredningar och andra tjänster+/- t.o.m. 2009 +/- 2010 Intäkter <strong>2011</strong> Kostnader <strong>2011</strong> +/- <strong>2011</strong> Ack. +/- <strong>2011</strong>- - - - - -Summa-2 372 -1 677 1 886 -3 270 -1 384 -5 433ÖVRIG AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET, INTÄKTER (TKR)Entréer och visningar- - 3 963 - - -Övrigt- - 5 834 - - -Summa- - 9 797 - - -Anm. Underskottet för resultatområdet försäljning av varorberor på att försäljningsvolymen är för låg under en stor delav butikernas öppettider. <strong>SHMM</strong> har närmare redogjort förorsakerna till underskottet samt möjliga åtgärder för att uppnåfull kostnadstäckning i särskilda skrivelser till regeringen dnr640-1210-2010 och dnr 640-130-2012.


TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPERAllmäntÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).BrytdagAnslagsavräkning sker kostnadsmässigt. Löpande redovisningoch anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har gjortst.o.m. 2012-01-05. Som periodavgränsningspost bokförsbelopp överstigande 50 tkr, exklusive moms.Värdering av anläggningstillgångarMateriella och immateriella anskaffningar med en ekonomisklivslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minstett halvt prisbasbelopp (f.n. 21 200 kr) har redovisats somanläggningstillgång. Vidare har förbättringsutgifter på annansfastighet av väsentliga belopp (minst 100 tkr) redovisatssom anläggningstillgång. På anskaffningsvärdet görs linjäravskrivning utifrån den bedömda ekonomiska livslängden.Följande avskrivningstider tillämpas:Immateriella anläggningstillgångar–rättigheter och andraFörbättringsutgifter på annans fastighetDatorer och kringutrustning(ej bärbara eller stationära arbetsdatorer)Installationer, kontorsmaskiner,utställningar och övriga inventarierKonst och kulturtillgångar3–5 år beroende på anläggningens beskaffenhet5–7 år beroende på anläggningens beskaffenhet3 år3–7 år beroende på anläggningens beskaffenhetobegränsad ekonomisk livslängdVärdering av omsättningstillgångarFordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknasinflyta. Andra omsättningstillgångar tas upp till det lägsta avanskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.SkulderSkulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder iutländsk valuta har värderats enligt balansdagens kurs.Lagret består av souvenirer och böcker och har värderats tilldet lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde.Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljningoch prövning (FÅB 2 kap. § 4)Maximibeloppet för direktupphandling (LOU 15 kap. 3 §2 st) har under året överskridits för två leverantörer till ettvärde av totalt 1 300 tkr. Av detta utgör 990 tkr <strong>SHMM</strong>:sinköp av annonser på det s.k. museiuppslaget i dagspressen.Dessa inköp har skett enligt en rutin som tillkom för fleraår sedan och som innebär att leverantören tillhandahåller ettvisst annonsutrymme varje vecka gemensamt för flera museer.Formerna för dessa inköp kommer att bli föremål för utredninginför en eventuell upphandling. <strong>SHMM</strong> kommer härutöveratt se över och förbättra myndighetens upphandlings- ochinköpsrutiner som en del av förberedelserna inför införandeav e-handel.42


2. RESULTATREDOVISNINGENResultat redovisas per resultatområde. Kostnaderna förrespektive resultatområde utgörs av totala kostnader,dvs. både direkta och indirekta kostnader. Inga direktalokalkostnader har redovisats för resultatområdet Strategiskkunskapsuppbyggnad, eftersom det inte finns några lokalersom är särskilt avsedda för denna verksamhet. Dennaverksamhetsdel utgör dessutom en integrerad del av övrigmuseiverksamhet, inte minst samlingsförvaltning. Direktapersonalkostnader har använts som fördelningsnyckel förindirekta kostnader.Kostnader har inte kunnat beräknas för viktiga prestationerpå grund av det utvecklingsarbete som bedrivits underåret för att bl.a. definiera verksamhetens processer ochprestationer. Detta arbete har förbättrat förutsättningarna föratt kostnader för viktiga prestationer ska kunna beräknas ochredovisas fr.o.m. år 2012.Besöksstatistik – figur 4-6Data i dessa figurer är densamma som redovisats till KUR.Datainhämtningen sker enligt följande metoder:SHM: Besök på museet (inklusive restaurang och butik)registreras i kassasystemet Kassanova. I en särskild artikelregistreras om besökaren är över eller under 19 år. Under deperioder museet har fri entré räknas antalet besök manuelltmed handräknare. De registreras därefter i Kassanova. Antaletbesök gjorda av personer under 19 år under frientréperiodervar under <strong>2011</strong> mycket litet, och registrerades därför intesärskilt.KMK: Besök på museet (inklusive restaurang och butik)registreras i Kassanova. I en särskild artikel registreras ombesökaren är över eller under 19 år. Detsamma gäller underde perioder museet har fri entré. Under frientréperioder ställsi tveksamma fall en kontrollfråga avseende besökarnas ålder.TBM: Under allmänna öppettider räknas antalet besökmanuellt med handräknare (inklusive besökare till restaurangoch café). Antal bokade besök registreras vid bokning samtrevideras vid det faktiska besökstillfället. Det totala antaletbesök summeras och registreras i en Excel-fil. Beräkningenav antalet besök gjorda av personer under 19 år baseras dels påantalet besök från skolan (förskola och grundskola inklusivegymnasiet), dels på en uppskattning av övriga besök gjordaav personer under 19 år.Programverksamhet vuxna – tabell 8Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete avresultatredovisningen som <strong>SHMM</strong> genomför. Det har därförinte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för KMK år2009.Vuxna deltagare i program och visningar – tabell 9Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete avresultatredovisningen som <strong>SHMM</strong> genomför. Det har därförinte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för SHM ochKMK avseende åren 2009 och 2010. På TBM har dennastatistik inte förts. Rutiner för mätningar på samtliga museerär under arbete.Programverksamhet barn och unga – tabell 10Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete avresultatredovisningen som <strong>SHMM</strong> genomför. Det har därförinte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för åren 2009och 2010.Bokade skolbesök – tabell 12Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete avresultatredovisningen som <strong>SHMM</strong> genomför. Det har intevarit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för KMK och TBMavseende åren 2009 och 2010. Statistiken inkluderar lärareoch eventuella andra medföljande vuxna.Obokade skolbesök – tabell 13Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete avresultatredovisningen som <strong>SHMM</strong> genomför. Det har intevarit möjligt att ta fram tillräckliga jämförelsesiffror för KMKeftersom denna statistik hittills inte förts. TBM tar inte emotobokade skolgrupper. Statistiken inkluderar inte lärare ellerandra medföljande vuxna.Besöksstatistik webb – tabell 14Statistik avseende besök på myntkabinettet.se ochtumbabruksmuseum.se kan inte redovisas till följd av bristeri underlag från tidigare år (KMK) samt att verktyg fördatafångst saknas (TBM).Upplevd kvalitet – avsnitt 1.2.1På SHM och KMK görs löpande publikundersökningar medhjälp av Exquiro Market Research. Undersökningarna sker iform av en enkät som delas ut till besökare 15 år och uppåt.Resultaten för <strong>2011</strong> baseras på 750 svar från besökare påSHM och 275 svar från besökare på KMK.


3. UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE ENLIGT 7 KAP. 2 §FÖRORDNINGEN OM ÅRSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG –UTBETALDA ERSÄTTNINGAR (TKR)Lars Amréus, överintendent 855Anm. Överintendenten har inga styrelseuppdrag i bolag eller statlig myndighet.4. NOTERBelopp redovisas i tkr där ej annat anges.Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar <strong>2011</strong> 2010Entréavgifter och visningar 3 963 3 987Försäljning av varor 1 886 1 925Avgifter enligt § 4 avgiftsförordningen 4 692 4 620Sponsormedel 500 400Övrigt 642 634Summa 11 683 11 566Samtliga avgifter tas ut med stöd av bemyndigande i instruktion och regleringsbrev, förutom avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen.Avgifter enligt § 4 avgiftsförordningen avser huvudsakligen avgifter för uthyrning av lokaler (3 691 tkr) samt ersättningarfrån Riksantikvarieämbetet avseende ämbetets andel av vissa kostnader i Kvarteret Krubban (805 tkr) – bevakning och lokalerför kontorsservice. Sponsormedel utgörs av icke-statliga medel enligt 6 kap. § 1 kapitalförsörjningsförordningen.Not 2 Intäkter av bidrag <strong>2011</strong> 2010Statliga 1 913 1 579Mellanstatliga - -Icke-statlia 7 387 4 943Summa 9 300 6 522Av bidragsintäkterna är 2,5 miljoner kronor bidrag från Stiftelsen Tumba bruksmuseum. En stor del av resterandebidragsintäkter är hänförbara till FoU-verksamheten.Not 3 Finansiella intäkter <strong>2011</strong> 2010Ränteintäkter från Riksgäldskontoret 143 4Övriga finansiella intäkter 8 11Summa 151 15Övriga finansiella intäkter avser bl.a. valutakursvinster.44


Not 4 Kostnader för personal <strong>2011</strong> 2010Löner, exklusive sociala avgifter -31 069 -28 925Övriga kostnader för personal -16 673 -14 715Summa -47 742 -43 640Kostnader för personal har ökat med 4 102 tkr i jämförelse med föregående år, vilket dels beror på avsättningar och upplupnalönekostnader till följd av genomförd omställning, dels på fler bidragsfinansierade projekt.Not 5 Övriga driftskostnaderÖvriga driftskostnader har minskat med 3 202 tkr i jämförelse med föregående år. Det beror bl.a. på minskade kostnaderför marknadsföring och kommunikation, vilka föregående år var högre än normalt på grund av invigningen av den nyautställningen Sveriges historia. Vidare har kostnaderna för köp av tjänster minskat.Not 6 Finansiella kostnader <strong>2011</strong> 2010Räntekostnader lån i Riksgäldskontoret -237 -63Övriga finansiella kostnader -85 -78Summa -322 -141Övriga finansiella kostnader avser bank- och kontokortsavgifter samt valutakursförluster.Not 7 Kapitalförändring enligt resultaträkningen <strong>2011</strong> 2010Bidragsfinansierad verksamhet -633 -114Avgiftsfinansierad verksamhet med full kostnadstäckning -1 384 -1 677Årets kapitalförändring -2 017 -1 791Årets kapitaltförändring i bidragsfinansierad verksamhet är hänförbar till avskrivningskostnader för investeringar i Sverigeshistoria, vilka finansieras med oförbrukade bidragsmedel som intäktsförts tidigare år (-684 tkr). Dessutom har bidragsfinansieradeföremålsinköp skett under året (51 tkr).


Not 8 Immateriella anläggningstillgångarRättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Anskaffningsvärde, IB 895 632Årets anskaffning 0 264Ackumulerade anskaffningar 895 896Avskrivningar, IB -241 -84Årets avskrivningar -179 -157Ackumulerade avskrivningar -420 -241Bokfört värde 475 655SUMMA BOKFÖRT VÄRDE, 475 655IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARNot 9 Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter annans fastighet <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Anskaffningsvärde, IB 5 096 7 494Årets anskaffning 162 -2 250Årets utrangeringar 0 -148Ackumulerade anskaffningar 5 258 5 096Avskrivningar, IB -2 575 -1 772Årets avskrivningar -477 -951Årets utrangeringar 0 148Ackumulerade avskrivningar -3 052 -2 575Bokfört värde 2 206 2 521Maskiner, inventarier, installationer m.m. <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Anskaffningsvärde, IB 63 168 57 678Årets anskaffningar 1 160 12 039Årets utrangeringar 0 -6 549Ackumulerade anskaffningar 64 328 63 168Avskrivningar, IB -44 550 -47 617Årets avskrivningar -4 698 -3 482Årets utrangeringar 0 6 549Ackumulerade avskrivningar -49 248 -44 550Bokfört värde 15 080 18 618Pågående nyanläggningar <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Anskaffningsvärde, IB 0 -Årets anskaffning 326 -Årets aktivering 0 -Bokfört värde 326 -SUMMA BOKFÖRT VÄRDE, 17 612 21 139MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR46


Den stora minskningen av värdet för årets anskaffningar beror på att investeringarna var högre än normalt föregående år, pågrund av produktionen av utställningen Sveriges historia (7 779 tkr). Vidare genomfördes en ombyggnad i SHM:s cafélokalunder 2010 (457 tkr). Härtill kommer att bidragsfinansierade föremålsinköp under perioden 2003–2009 aktiverades (2 011 tkr)förra året, i enlighet med gällande redovisningsregler, och som inte skett under dessa år.Not 10 Periodavgränsningsposter - fordringar <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Förutbetalda hyreskostnader 5 842 5 225Övriga förutbetalda kostnader 1 146 427Upplupna bidragsintäkter, icke statliga 332 -Summa 7 320 5 652Övriga förutbetalda kostnader avser bl.a. kostnader för produktionen av den tillfälliga utställningen Resan fram och tillbaka,hänförbara till perioden januari–april 2012 (639 tkr).Not 11 Avräkning med statsverket <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Anslag i räntebärande flödeIngående balans -1 268 -2 433Redovisat mot anslag 83 189 81 992Anslagsmedel som tillförts räntekontot -83 493 -80 876Återbetalning av anslagsmedel - 49Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -1 572 -1 268Fordran avseende semesterlöneskuld som inte harredovisats mot anslagIngående balans 1 279 1 731Redovisat mot anslag enligt undantagsregeln -79 -452Fordran avseende semesterlöneskuld som 1 200 1 279inte har redovisats mot anslagSUMMA, AVRÄKNING MED STATSVerket -372 11Not 12 Värdepapper och andelar <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Ingående balans 0 -Årets anskaffning 3 006 -Bokfört värde 3 006 -Årets anskaffning avser köp av andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium, avseende placering av medel som har testamenteratstill Kungliga myntkabinettet för inköp av föremål till samlingarna.


Not 13 Myndighetskapital ib <strong>2011</strong> Årets förändring UB <strong>2011</strong>Donationskapital 79 0 79Bidragskapital 2 011 51 2 062Bidragsfinansierad verksamhet 6 818 -684 6 134Avgiftsbelagd verksamhet med -4 049 -1 384 -5 433full kostnadstäckningSumma 4 859 -2 017 2 842Bidragskapital utgörs av fr.o.m. år 2003 inköpta föremål till samlingarna, som har finansierats med bidrag.Not 14 Avsättningar för pensioner <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31och liknande förpliktelserIngående avsättning 7 0Årets pensionskostnad 0 52Årets pensionsutbetalningar -7 -45Utgående avsättning 0 7Not 15 Övriga avsättningar <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31OmställningIngående avsättning 0 -Särskild pensionsersättning, årets förändring 1 655 -1 655 -Lokalt utvecklingsarbeteIngående avsättning 521 595Årets förändring 93 -74614 521SUMMA UTGÅENDE AVSättningar 2 269 521Avsättningen för särskild pensionsersättning för uppsagda medarbetare har skett enligt det partsgemensamma Trygghetsavtalet.Avsättningar för lokalt utvecklingsarbete sker i enlighet med villkoren i de centrala kollektivavtalen (RALS 2010 –).48


Not 16 Lån i Riksgäldskontoret <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Låneram enl. 20 § lag (1996:1059) 17 000 17 000Ingående skuld 13 293 8 555Upptagna lån under året 2 370 8 609Amorteringar under året -4 123 -3 871Utgående skuld 11 540 13 293Not 17 Periodavgränsningsposter - skulder <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31Upplupna kostnaderUpplupna löner och arvoden, inkl. sociala avgifter 1 794 831Upplupna semesterlöner, inkl. sociala avgifter 2 666 2 065Övrigt 501 221Summa 4 961 3 117Oförbrukade bidragBidrag från statliga myndigheter 2 374 369Bidrag från icke-statliga givare 7 052 3 541Summa 9 426 3 910Summa 14 387 7 027Av kostnaderna för upplupna löner och arvoden avser 1 082 tkr löner under återstående uppsägningstid för de medarbetarevilkas tjänster avvecklats i samband med genomförd omställning. Ökningen av oförbrukade bidrag från icke-statliga givareär huvudsakligen hänförbar till mottagna testamentsmedel (3 006 tkr).Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.Stockholm den 21 februari 2012Lars Amréus överintendent


Lärarkväll på SHM. Foto: Magnus Aronson.


GULDHALSKRAGE. Foto: Magnus Aronson.omslagsbild: Vikingasommar. Foto: Magnus Aronsson. Baksidesbild: Alundaälgen, en ceremoniyxa från yngre stenålder. Foto: Christer Åhlin/SHM.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!