Så kan metoder få kraft att slå rot - Statens Institutionsstyrelse

att lyftaAtt SiS valt Komet, trots de förändringarsom krävs, beror på att Komet i sinursprungliga form är ett evidensbaseratprogram med goda resultat. Det handlardå om den version som vänder sig till föräldrarmed barn i åldern 3–12 år. Uppföljaren Ungdoms-Komet, som har tonårsföräldrar som målgrupp och somSiS nu bygger vidare på, är inte lika väl utvärderad. Ävenom en randomiserad och kontrollerad studie pågår. Dethär ska man vara medveten om, betonar Lina Ponnert ochKerstin Svensson i sin rapport, och skriver att ”Dilemmatsom måste hanteras är att göra ett nytt Kometprogramoch ändå kunna knyta an till de utvärderingar som gjortsi tidigare versioner av programmet”.Pia Svensson är terapeut i Lindens familjeteam, och arbetarpå halvtid som projektledare för Komet inom SiS.Hon ser stora fördelar med att använda ett svenskt program,med närhet till programmakarna. Det är dessutombra att det finns ett så uttalat stöd för användandet avKomet hos både myndighetens och den egna institutionensledning. Det garanterar att hon och kollegorna fården tid och de resurser som behövs.– Man brukar säga att det tar två till fyra år innan enmetod sätter sig, så vi är fortfarande i vaggan. Men redanutifrån min nuvarande tjänst ser jag att fortsatt handledningär viktig för en verksam implementering. Det behövsbåde en handledare som ger bra stöd och stöd frånarbetsledningen. Man ska ha chefens goda öga, säger PiaSvensson.Även kollegors förståelse och intresse behövs. På Margretelundutbildas många i Komet, även behandlare sominte arbetar direkt med föräldrarna. På MultifunC-avdelningenLinden har alltså även Veronica Karlsson lärt sighålla föräldragrupper, trots att hon arbetar med pojkarnapå avdelningen. Det betyder mycket, tycker både hon ochPia Svensson. Arbetet med Komet blir mindre sårbart, detkan genomsyra hela avdelningen och behandlingen avungdomarna och deras föräldrar kan gå hand i hand.Även på övriga Margretelund sprids metoden. MikaelEriksson är utredningssekreterare på akut- och utredningsavdelningenTäppan, och har gått utbildningentillsammans med kollegan Mattias Rebscher från behandlingsavdelningenKinnebäck. Snart ska de hålla sin andraföräldragrupp tillsammans.– Det har gått fantastiskt bra. Vi har inte jobbat medfamiljearbete alls på akutsidan tidigare, så det känns somen jätteförmån. Nu blir det min uppgift att se till att arbetetfortsätter på ett bra sätt på avdelningen, men jag trorinte att det blir något problem, säger Mikael Eriksson.Mattias Rebscher håller med.– Jag trodde att motståndet skulle vara större, men Komethar inte varit ifrågasatt någon gång. Informationsarbetetmåste ha varit bra, säger han.I ”Att starta ett program…” visar intervjuer med handledareoch gruppledare på olika SiS-institutioner att lägetkan vara mindre positivt på andra håll. ”Detta antyder attdet finns trögheter i organisationen. Det finns motståndbland personalen som kommer att få betydelse när programmetska lanseras” skriver forskarna i sin rapport.Birgitta Hedman-Lindgren›› Beställ eller ladda ner rapporten på www.stat-inst.seFakta MULTIFUNCMultifunC står för Multifunktionell behandling på institutionoch i närmiljö. Modellen utgår från kunskapsöversikten ”Institutionsbehandlingav ungdomar” som psykologen Tore Andreassentagit fram på uppdrag av SiS, Institutet för utveckling avmetoder i socialt arbete (IMS) och norska barn- och familjedepartementet.Med den som grund har en institutionsmodelltagits fram och utformats efter vetenskapliga rön.Behandlingen inom MultifunC inleds med utredning ochbehandling under sammanlagt 6–7 månader och följs av uppföljningoch eftervård i 3–4 månader. Unikt för MultifunC äratt funktionerna utredning, behandling och eftervård utgör ettintegrerat helhetsprogram. Tät samverkan mellan olika specialistteammöjliggör intensiv behandling under relativt kort tid.De SiS-institutioner som bedriver MultifunC är Brättegården,Margretelunds utrednings- och behandlingshem och Råbyungdomshem. I Norge används metoden på sex behandlingshemför ungdomar.›› Läs mer om MultifunC på www.stat-inst.sePlocka interussinen ur kakan.Programtrohet är enviktig del av implementeringoch tas upp i rapporten ”Attstarta ett program…” Detgäller att anpassa utan att göraallt för stora avsteg från denursprungliga modellen.Aktuellt om forskning och behandling från Statens institutionsstyrelse5