Årsredovisning 2011 - Konjunkturinstitutet

1G ENERALDIREKTÖRENS FÖRORDCykler och trender i KonjunkturinstitutetsverksamhetÅr 2011 blev ett dramatiskt konjunkturår. Efter en stabil inledning eskalerade deneuropeiska skuldkrisen snabbt i början av augusti. Aktörerna på de finansiellamarknaderna bedömde att risken hade ökat påtagligt för att stora ekonomier somItalien och Spanien skulle gå i statsbankrutt. Detta skulle i sin tur leda till storakreditförluster för de banker som äger italienska och spanska statspapper. En kedjereaktionhotade, där hela det finansiella systemet skulle drabbas hårt av konkurser.Ett förlopp som skulle föra in Europa i en mycket djup och långvarig depression.Prognosverksamheten påverkas i hög grad av de händelser som driver konjunkturcykelnoch nya, ofta svåra, frågeställningar måste analyseras. Många frågor uppstodunder 2011: Vad händer om ett land lämnar eurosamarbetet? Kan och bör deneuropeiska centralbanken låna ut pengar till skuldtyngda länder? Hur drabbas Sverigeav en fördjupad eurokris? Inom vår miljöekonomiska verksamhet väcktes frågorpå ett liknande sätt av kärnkraftsolyckan i Fukoshima. Hur känslig är svenskekonomi för förändringar i kärnkraftsproduktionen?I ett osäkert läge blir företag och hushåll försiktiga. Viktiga indikatorer på hur osäkerhetensprider sig finns i våra barometerundersökningar. När förloppen är snabbaär dessa undersökningar ovärderliga eftersom annan statistik ofta publicerasmed betydande fördröjning.Parallellt med det cykliska, händelseutlösta arbete som alltid bedrivs på myndighetenkan också trendmässiga förskjutningar i vad vi gör urskiljas. Den traditionellaprognosverksamheten har i hög grad fokuserat på utvecklingen under den närmastetvåårsperioden. Men eftersom många ekonomisk-politiska frågor kräver bedömningarsom sträcker sig längre fram i tiden har vi sedan ett antal år publiceratmedelfristiga kalkyler vid varje prognostillfälle. År 2011 tog vi ytterligare ett steggenom att lägga till ett nytt kapitel i rapporten Konjunkturläget, där vi analyserarpenning- och finanspolitikens förväntade utveckling och effekter cirka fem årframåt i tiden.Regeringen har också gett oss i uppdrag att analysera den svenska ekonomin utifrånen tidshorisont på 50–100 år för att kunna bedöma de offentliga finansernashållbarhet på lång sikt. I det längre tidsperspektivet är konjunktursvängningar avmindre betydelse. Viktigare är istället att bedöma nivån på långsiktig sysselsättningoch produktivitet. För att göra detta behöver vi exempelvis analysera arbetsmarknadensfunktionssätt, den demografiska utvecklingen, kapitalbildningen och dentekniska utvecklingen.Inom barometerverksamheten anpassar vi frågorna till de dagsaktuella problemsom företag och hushållen möter. De senaste åren har vi bland annat lagt till frågorom företagens finansieringssituation och om hushållens ränteförväntningar förbolån. Orealistiska ränteförväntningar kan indikera en förhöjd risk för så kalladeprisbubblor på bostadsmarknaden. Förutom nya frågor så har vi också arbetat med