VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Enhet 4:2 2012-08 ...

1VÄXJÖ TINGSRÄTTMark- och miljödomstolenEnhet 4:2DOM2012-08-29meddelad iVäxjöMål nr M 2404-11KLAGANDE1. Jan SanfridssonBredastensvägen 157-11271 72 Köpingsbro2. Staffan och Eva NorténBåtbyggaregatan 32216 42 Limhamn3. Björn och Anette ÖsterbergBredastensvägen 159271 72 KöpingebroMOTPARTER1. Lena JönssonBredastensvägen 91271 72 Köpingebro2. Roland LuxHavsbadsvägen 5262 63 Ängelholm3. Länsstyrelsen i Skåne län205 15 MalmöÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsen i Skåne läns beslut den 30 maj 2011, dnr 535-10952-11, se bilaga 1SAKENUnderhåll av dike på fastigheterna Fredriksberg 59:31, 59:35, 59:33 och 59:23 iYstads kommun_____________DOMSLUTMark- och miljödomstolen avslår överklagandena._____________Dok.Id 213959Postadress Besöksadress Telefon Telefax ExpeditionstidBox 81Kungsgatan 8 0470-560 100 0470-560 125 måndag – fredag351 03 VäxjöE-post: MMD.vaxjo@dom.se08:00-12:0013:00-16:30

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2404-11Mark- och miljödomstolenBAKGRUND2Sedan Jan Sanfridsson m.fl. kommit in med en anmälan om bristande underhåll avett dike som löper i gränsen mellan fastigheterna Fredriksberg 59:31, 59:35, 59:33och 59:23 i Ystads kommun, förelade länsstyrelsen i beslut den 12 mars 2010, dnr535-36013-08, Lena Jönsson och Roland Lux, ägare till fastigheterna Fredriksberg59:31 och 59:35 respektive 59:33, att vidta underhållsåtgärder avseende diket i enlighetmed vissa angivna villkor och råd. I beslut den 23 september 2010 ändradesden i de tidigare besluten fastställda tiden för när åtgärderna senast skulle vara vidtagnatill den 31 oktober 2010 och tiden för när redovisning av åtgärderna senastskulle lämnas till länsstyrelsen till den 15 november 2010. Roland Lux kom den 26oktober 2010 in med en redovisning av vidtagna åtgärder.Länsstyrelsen har i det nu överklagade beslutet beslutat att inte vidta några åtgärdermed anledning av en anmälan från Jan Sanfridsson m.fl. i maj 2011 om att det intehar vidtagits några underhållsåtgärder beträffande ovan nämnda dike.YRKANDEN M.M.Jan Sanfridsson m.fl. yrkar att det överklagade beslutet ska undanröjas och attkrav på underhåll ska ställas i enlighet med länsstyrelsens tidigare beslut. De anför ihuvudsak följande.De är ägare till de tre fastigheterna Fredriksberg 59:19 och 59:23 (sammanslagning),59:15 samt 59:18, vilka samtliga lider skada av att vattenanläggningen nedströmsinte underhålls. Länsstyrelsen har på plats konstaterat att det finns ett underhållsbehovoch beslutat att förelägga ägarna till fastigheterna Fredriksberg 59:31,59:35 och 59:33 att underhålla diket så att växtlighet och sediment tas bort. Dettabeslut har inte följts.Diket mynnar ut i ”Bredastens dikningsföretag år 1957”. När dikningsföretaget tillkomfanns redan ett system för avledning av dag- och dräneringsvatten från deras

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2404-11Mark- och miljödomstolenVattennivån i märgelgraven har tidigare reglerats genom dess utloppsledning, vilkennu är helt igensatt. Detta är en vattenanläggning som ska underhållas av fastighetsägaren.Vid stora flöden uppkommer problem med översvämningar nedströms,där påkoppling sker till dikningsföretaget. Detta beror inte på deras fastigheter, utansnarare på val av dimensionerande regn för dikningsföretaget, ökad naturlig avrinning,förändringar i markanvändning m.m. För att förbättra situationen nedströmskan det vara möjligt att ansluta det aktuella dikessystemet till dikningsföretagetlängre norrut.4Jan Sanfridsson m.fl. åberopar en karta, en skrivelse från Ken Gagnemo samt fyrafotografier.Roland Lux anför att han utförde underhåll av det berörda diket tillsammans medLena Jönsson under oktober 2010 samt informerade länsstyrelsen om detta i ett brevmed bifogade bilder.Lena Jönsson anför i huvudsak följande. Underhåll av diket utfördes av henne,Roland Lux och Bengt Göran Olsson den 26 oktober 2010. De använde röj- ochgrensåg samt samlade ihop den nedklippta vegetationen. De använde även spade därbottensedimentet behövde utjämnas. Roland Lux skickade in bilder av åtgärdernatill länsstyrelsen, som godkände dessa.Diket är troligen från mitten av 1800-talet och grävt för hand. För att kunna odlamarken var man tvungen att dränera stora delar av området. Det fanns många smådiken, men de flesta blev igenlagda när det stora dikningsföretaget bildades 1957.Av åberopad karta från 1897-98 framgår att det bara fanns ett fåtal gårdar vid dentidpunkten, bl.a. hennes och Roland Lux. Dikena utgjorde även fastighetsgränser.Av kartan framgår också att det inte fanns någon bebyggelse på fastigheterna därJan Sanfridsson m.fl. nu bor, utan den har tillkommit under första halvan av 1900-talet. Hennes farfar köpte Roland Lux gård 1920 och hennes föräldrar köpte hennesgård 1948. Både Roland Lux pappa och hennes mamma har berättat hur diket sköttesinnan Försvarsmakten tog över marken. De gick då med skyffel och spade ochtog bort om det stoppade upp någonstans samt använde lie. Så hade man gjort i alla

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2404-11Mark- och miljödomstolentider och på samma sätt rensade hon och Roland Lux i enlighet med länsstyrelsensanvisningar.5Ken Gagnemo har utförligt berättat hur Försvarsmakten utförde rensning av diket.Med tanke på hur stora arealer mark han ansvarade för samt hur långt tillbaka i tidendet rör sig om är det otroligt att han minns allt så detaljerat. Men i så fall kanFörsvarsmakten ha utfört en brottslig handling eftersom diket både breddats ochgrävts djupare än vad det ursprungligen var. Till följd av Försvarsmaktens åtgärderhar det blivit översvämningar på hennes gård. Det är inte meningen att brunnen norrom gården ska ta emot mer överskottsvatten från marken omkring. När dikesföretagetbildades 1957 ville Roland Lux pappa koppla på sitt avloppsvatten till nämndabrunn, men det fick han inte eftersom brunnen och dikesledningen inte var dimensioneradeför större flöden. Istället fick ytterligare en brunn sättas längre nedströmsi dikesföretaget.Jan Sanfridsson m.fl. har kopplat sitt dränerings- och dagvatten till diket utan tillståndfrån markägarna. De har även fyllt igen en del av det öppna diket och satt enbrunn i det. De har även gjort intrång på hennes mark och sågat ner alla buskar ochträd längs diket, troligen för att rensa det med traktorgrävare. Allt detta skedde utanderas vetskap eller tillåtelse.Enligt de bilder som Jan Sanfridsson m.fl. har lämnat in har de åter varit inne påderas mark utan tillåtelse och grävt i diket. Den förre ägaren till Jan Sanfridssonsfastighet har lagt rör från märgelhålet till diket och även använt märgelhålet för sittavlopp. Han varken begärde eller fick tillstånd till detta.Diket är således ett gammalt handgrävt dike som är avsett för avvattning av markernaomkring och inte för bebyggda fastigheters avlopps- och dagvatten. Hon harrått Jan Sanfridsson att anlägga stenkistor för avledning av dag- och dräneringsvatten.Med en grundvattennivå på två meters djup (enligt Jan Sanfridssons ansökanom avlopp) bör det inte vara några som helst problem. Dessutom finns det gott omutrymme för dessa på hans två fastigheter.

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2404-11Mark- och miljödomstolenLena Jönsson åberopar sin egen skrivelse till länsstyrelsen den 25 oktober 2009 ochen karta.6Länsstyrelsen avstyrker bifall till överklagandena och anför i huvudsak följande.Det som klagandena nu för fram är en utveckling av vad som tidigare framkommit iärendet. Det finns dock uppgifter som tyder på att det berörda diket har kommit tillgenom grävning med handredskap någon gång under senare delen av 1800-talet ochkopplats på dikningsföretaget nedströms någon gång under 1950-talet. På mångahåll i Skåne är avrinningen idag mer än dubbelt så stor som diken dimensioneradesför under denna tidsperiod. Dikena är således inte dimensionerade efter dagens nederbördsmönsteroch avrinning eller för bebyggelsens behov av att bli av med sittdag- och avloppsvatten.Diket har funnits innan husen byggdes och är inte dimensionerat för att ta emot dagochavloppsvatten från dessa fastigheters moderna vatteninstallationer. Vidare hardet kommit fram uppgifter om att det tidigare har legat ett hus på en av fastigheternasom försvaret tvingades riva på grund av att källaren vattenfylldes då grundvattnetligger relativt ytligt i området.Det saknas dokumentation över dikets lagliga djup och läge. Det som kommit framär att militären har gjort åtgärder då den var markägare under perioden 1975-1998.Det framgår dock inte om åtgärderna var lagliga, till vilka nivåer underhåll lagligenkan ske eller när respektive åtgärd genomfördes. Enligt nuvarande markägare finnsuppgifter om att dikena fördjupades efter det att militären övertog fastigheterna.Detta skapade problem med översvämningar på nedströms fastigheter.Vid syn på platsen granskade länsstyrelsen diket och gjorde bedömningen att detskulle underhållas enligt vad som framgår av handlingarna. Denna bedömning baseradespå hur området såg ut samt att bottnen på diket var hård och dikets nuvarandedjup därmed funnits under en längre tid.

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2404-11Mark- och miljödomstolenLänsstyrelsen kan inte förelägga om underhållsåtgärder som bygger på antagandeneller ej verifierbara uppgifter eller som strider mot lagen. Länsstyrelsen bedömningav underhållsbehovet får anses skälig då uppgifter saknas om dikets lagliga djupoch läge. Det kan inte heller med tanke på vad som kommit fram i ärendet ansesvara skäligt att ärendet ska utredas vidare.7Jan Sanfridsson m.fl. har yttrat sig över det som har tillförts målet och därvid åberopatett utlåtande av Tilla Larsson på Jordbruksverket, en karta och en redogörelseav uppgifter inhämtade vid ett besök hos Gösta Andersson.Länsstyrelsen, Lena Jönsson och Roland Lux har yttrat sig över det som har tillförtsmålet.Jan Sanfridsson m.fl. har uppgett att de inte har något ytterligare att tillägga medanledning av inkomna yttranden från länsstyrelsen, Lena Jönsson och Roland Lux.DOMSKÄLMark- och miljödomstolen kan endast pröva det som omfattas av det överklagadebeslutet. Frågan i målet gäller således endast om det funnits skäl för länsstyrelsenatt vidta ytterligare tillsynsåtgärder mot Lena Jönsson och Roland Lux vad gällerunderhållet av diket som löper i gränsen mellan fastigheterna Fredriksberg 59:31,59:35, 59:33 och 59:23. Frågor som gäller t.ex. brunnar, märgelgravar eller andraanläggningar, vilka fastigheter som får avleda vatten till diket, dikningsföretagetsom diket mynnar ut i, om dikets anslutningspunkt till dikesföretaget ska ändras,hur avlopps- och dagvattenfrågan lämpligen ska lösas för närliggande fastighetereller åtgärder som klagandena påstås ha vidtagit i och kring diket kan således inteprövas inom ramen för detta mål.Ett dike utgör en vattenanläggning enligt 11 kap. 2 och 3 §§ miljöbalken. Krav påunderhåll enligt 11 kap. 17 § miljöbalken av en sådan anläggning kan endast ställasi sådan omfattning att det inte uppkommer skada på de intressen som föranlett upptagandetav diket och till det utförande som det ursprungligen lagligen anlades. En

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2404-11Mark- och miljödomstolennedströms liggande fastighet är således skyldig att ta emot vatten från uppströmsliggande markområden endast i den utsträckning som vattnet på grund av topografinrinner naturligt till diket. Den mängd vatten som i sådant fall kan tillföras diket pånedströms liggande fastigheter utan medgivande eller tvångsrätt är vatten som uppkommitvid avrinning med en för respektive uppströms liggande markområde normalmarkanvändning. Det här angivna gäller vid normal dikning och täckdikning avjordbruksmark samt vid sådan avrinning från skogsmark som uppkommer vid ettmodernt skogsbruk. Underhållsskyldigheten sträcker sig däremot inte till att rensaeller fördjupa ett dike så att det kan ta emot ytterligare vatten utöver det nämnda.8Om någon uppströms vill leda avloppsvatten från en fastighet och släppa detta tillett dike som är upptaget och avsett för markavvattning måste denne antingen träffaavtal om detta med ägaren till diket eller vidta åtgärder för att en s.k. kombineradsamfällighet ska bildas. I det sistnämnda fallet blir bestämmelserna i 3 kap. 5-8 §§lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillämpliga.Där stadgas att kostnaderna för utförande och drift av gemensam ledning/dike skafördelas mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med hänsyn till denmängd och det slag av vatten som tillförs ledningen/diket samt till vad som kan ansesskäligt med hänsyn till intressenternas nytta av ledningen/diket.Avledande av dräneringsvatten eller sådant dagvatten som inte är att anse som avloppsvattenutgör markavvattning. Rätt att leda sådant vatten till någon annans dikekan erhållas genom avtal med ägaren till diket eller genom en ansökan hos markochmiljödomstolen om tvångsrätt enligt 28 kap. 10 § sjätte punkten miljöbalken.Den som vill leda sådant vatten till någon annans vattenanläggning måste såledesförst skaffa sig rätten att göra det och ska därefter delta i utförandet och underhålletav den gemensamma anläggningen samt kostnaderna för detta.Det i detta mål aktuella diket anlades under 1800-talet genom handgrävning för attavvattna den kringliggande jordbruksmarken för odling. Lena Jönsson och RolandLux kan således endast krävas på underhållsåtgärder i den omfattning dessa krävsför att säkerställa att det ursprungliga syftet, dvs. avvattningen av jordbruksmarken,

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2404-11Mark- och miljödomstolenupprätthålls så att inga skador uppstår på allmänna eller enskilda intressen som ärkopplade till odling av marken.9Av handlingarna i målet framgår att diket fanns innan det område där klagandenasfastigheter ligger var bebyggt. Diket bör således aldrig ha varit ägnat att ta emotavlopps-, dag- eller dräneringsvatten från klagandenas fastigheter. För det fall Försvarsmakteneller någon annan tidigare fastighetsägare har ändrat diket i förhållandetill dess ursprungliga utformning och det därmed under en period har kunnat taemot mer vatten än det ursprungligen var avsett för, förändrar det inte de krav somnu kan ställas på Lena Jönsson och Roland Lux vad avser underhåll av det aktuelladiket.Det har inte visats i målet att det uppkommit några skador på den jordbruksmarksom avvattnas genom diket och att dikets ursprungliga syfte därmed inte skulle upprätthållasgenom de underhållsåtgärder som Lena Jönsson och Roland Lux har vidtagit.Länsstyrelsen har vidare ansett att diket underhållits i enlighet med dess lagligautförande. Några ytterligare underhållsåtgärder kan således inte krävas av LenaJönsson och Roland Lux, varför länsstyrelsen haft fog för att avskriva ärendet frånfortsatt handläggning. Överklagandena ska därför avslås.HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 427)Överklagande senast den 19 september 2012.Urban Lund_____________Bertil NorénI domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Lund, ordförande, och tekniskarådet Bertil Norén. Föredragande har varit beredningsjuristen Charlotte Engell.

Bilaga 1VÄXJÖ TINGSRÄTTINKOM: 2011-06-21MÅLNR: M 2404-11AKTBIL: 2