2000:1 Forskningsprojekt finansierade av SiS (pdf 35 kB, nytt fönster)

Allmän SiS-rapport2000:1Forskningsprojektfinansierade av SiSISSN 1404-2584

Forskningsprojekt finansierade av SiSRapport 2000:1FörordStatens institutionsstyrelse (SiS) har, efter behandling i SiS Vetenskapliga råd, delat ut drygt 41 miljoner kronorvid sex ansökningstillfällen till forskning med relevans för tvångsvården av ungdomar och vuxna missbrukare.Under 1995/96 startade 17 forskningsprojekt som sammanlagt tilldelades 7,2 miljoner kronor för 1995/96. För1997 har 8,4 miljoner kronor delats ut till olika forskningsprojekt, varav sammanlagt 4,1 miljoner kronor gick tilltio nya forskningsprojekt; sex projekt inriktade på ungdomsvård och fyra på missbrukarvård. För 1998 delades10,8 miljoner ut, varav 3,9 miljoner till nio nya projekt. Avseende år 1999 har 8,1 miljoner kronor delats ut,varav 2,4 miljoner till 9 nya projekt. Inför år 2000 har 6,6 miljoner kronor delats ut, varav ca 2 miljoner kronorför 4 nya projekt.Nio projekt inom ungdomsvården som beviljats anslag har en kvinnlig huvudsökande. Fjorton projekt leds av enmanlig forskare. På missbrukssidan har 7 kvinnor och 15 män erhållit projektmedel.Största anslagsmottagarna är Stockholms universitet och Lunds universitet, som erhållit 13,3 resp. 10,7 miljonerkronor sedan 1995/96.Totalt beviljade forskningsmedel (tkr) fördelat på vetenskapsdisciplin och områden:Disciplin Ungdomsvård Missbrukarvård TotaltSocialt arbete 4 987 6 340 1 2327Psykologi 5 699 4 568 1 0267Pedagogik 3 991 * 1 026 5017Sociologi 1 283 — 1283Kriminologi 2 954 — 2954Socialantropologi — 1 322 1 322Juridik 1 000 600 1600Barn- ochungdomspsykiatri 2 318 — 2 318Alkohol- ochnarkotikaforsk — 1 469 1 469Statistik — 1 469 1 469Summa 20 691 20 413 41 103* varav en del är övergripande forskning som gäller både ungdoms- och missbruksvård.Forskning med inriktning på vård och behandling av utsatta ungdomarLinköpings universitetEtiska konflikter inom tvångsvård av ungdomar (U 95-3009)Sökande: Fil. dr. Gunnel Colnerud, IPP, Linköpings universitetMedsökande: Tf professor, docent Kjell Granström, IPP, Linköpings universitetProjektperiod:1995-07-01-1998-12-31Beviljade medel: 1 195 000 kronorAvsikten är att utforska personalens identifiering och erfarenhet av yrkesetiska normkonflikter i arbetet medungdomar på § 12-hem. Man kommer att kartlägga det etiska problemområdet inom tvångsvården av ungdomarsamt utröna hur personalen iakttar och hanterar etiska konfliktsituationer i vardagen. Projektet genomförs i tvåsteg med hjälp av critical incident metod och intervjumetod.

Flickors röst under utredning och behandling - Hur ungdomar med olika bakgrund blir hörda i samtaloch i skriftliga dokument (U 97-3005)Sökande: Professor Karin Aronsson, Tema Barn, Linköpings universitetMedsökande: Doktorand Karin Osvaldsson, Tema Barn, Linköpings universitetProjektperiod: 1997-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 530 000 kronorSyftet är att följa ett antal flickor på särskilda ungdomshem genom analyser av institutionella samtal ochutredningsdokument och genom livshistorieintervjuer. Några frågor som man söker svar på är följande. Hurförstår flickorna institutionella samtal? På vilket sätt gör de sig hörda i samband med samhälleliga ingripandenoch placeringar? Vilka missförstånd kan man identifiera? Vilken roll spelar etnisk tillhörighet för flickornasmöjlighet att göra sin röst hörd?Utvärdering av behandlingen av pojkar på särskilda ungdomshem (U 98-3037)Sökande: Fil. dr. Rolf Holmqvist, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.Medsökande: FM, doktorand Lena Adamsson, doktorand Teci HillProjektperiod: 1998-09-01-2002-12-31Beviljade medel: 1 343 500 kronorUndersökningens syfte är att utvärdera behandlingsresultatet av kognitiv beteendeterapi, som sedan några åranvänds vid Sundbo ungdomshem. Behandlingsutfallet kommer att jämföras med resultaten från Långanässkolanoch Stigbyskolan. Utvärderingen kommer att ge kunskap om KBT-modellens värde i svensk behandlingsmiljö.Lunds universitetBehandlingsbegreppet i teori och praktik (U 95-3023)Sökande: Professor Sune Sunesson, Socialhögskolan, Lunds universitetMedsökande: Fil. dr. Hans Swärd, Socialhögskolan, Lunds universitetProjektperiod: 1995-07-01-1998-12-31Beviljade medel: 1 350 000 kronorI denna studie görs en analys av innehållet i behandlingsbegreppet. Man skall bl.a. studera vilka argument ochmotiv som styrt behandlingsideologin under olika epoker och hur dessa är kopplade till bredare ekonomiska ochideologiska utvecklingstrender. Exempel på fråge-ställningar som kommer att belysas är: Vilka bakomliggandeidéer eller vetenskapliga influenser har styrt vårdinnehållet vid olika tidpunkter och vad har dessa idéer inneburitför relationen mellan vård och straff?Inkorporeringen av anhöriga i behandlingsarbetet- en sociologisk studie (U 95-3032)Sökande: Docent Malin Åkerström, Sociologiska institutionen, Lunds universitetMedsökande: Maria Arvidsson, Sociologiska institutionen, Lunds universitetProjektperiod: 1995-07-01-1998-12-31Beviljade medel: 675 000 kronorAnhörigas betydelse inom vård- och behandlingssektorerna har alltmer kommit att betonas i det svenskasamhället. Detta visar sig på olika sätt: inom behandlingsideologierna är numera s k nätverksarbete centralt.Syftet med denna studie är att analysera vad som kan uppmuntra, respektive förhindra ett konstruktivt samarbetemellan personal, ungdomar och deras anhöriga.Vård av unga - En rättslig studie av tvångsvård av barn och unga (U 95-3008)Sökande: Jur. kand., tf lektor Titti Mattsson, Juridiska institutionen, Lunds universitetMedsökande: Professor Lotta Westerhäll, Rättsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitetProjektperiod: 1995-07-01-1999-12-31Beviljade medel: 1 000 000 kronorSyftet är att undersöka svensk lagstiftning och rättstillämpning rörande tvångsvård av barn och ungdom i avsiktatt belysa rättssäkerheten. Forskningen genomförs huvudsakligen med vedertagen rättsvetenskaplig metod medkomparativa inslag.

Salutogen utredning och behandling. En kvasiexperimentell studie med inriktning på asociala ungdomar(U 95-3030)Sökande: Docent Kjell Hansson, Inst. för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitetMedsökande: Professor Marianne Cederblad, Inst. för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitetProjektperiod: 1995-07-01-1998-12-31Beviljade medel: 300 000 kronorMedel har beviljats till ett forskningsprojekt om hälsobringande faktorer i en högriskgrupp. Projektet innebär enny utrednings- och behandlingsinriktning, där fokus läggs på att stärka och utveckla kompensatoriska faktorerhos individen.Salutogen utredning och behandling. En kvasiexperimentell studie med inriktning på asociala ungdomar(U 98-3002)Sökande: Docent Kjell Hansson, Avd för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitetMedsökande: Professor Marianne Cederblad, Avd för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitetProjektperiod: 1998-01-01-2004-12-31Beviljade medel: 340 000 kronorProjektet bygger på tidigare studier som stötts av SiS (U95-3030). Syftet med detta projekt är att undersöka huren tungt belastad ungdomsgrupp klarar sig. Ett annat syfte är att jämföra resultat av en salutogen(hälsofrämjande) utrednings- och behandlingsinsats med konventionell utredning som bedrivits tidigare påutredningsavdelningen vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Lund. Det tredje syftet är att utröna omsalutogena jämfört med patogena faktorer i en tungt belastad ungdomsgrupp har betydelse för prognosen.Svåra problem i öppen vård - en jämförelse mellan institutionsvård och intensiv fosterhemsplacering (U99-3003)Sökande: Docent Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitetMedsökande: Universitetsadjunkt Jan GassneProjektperiod: 1999-01-01-2002-12-31Beviljade medel: 75 000 kronorI studien skall prövas en behandlingsmetod, Multidimentional Treatment Foster Care, utvecklad av Chamberlainm fl. Modellen kombinerar institutionsvistelse, fosterhemsplacering, familje- samt individualterapi. Modellenjämförs med konventionell behandling. Jämförelsen är tänkt att ge svar på frågan vilken behandling som lämparsig för vilka ungdomar.Hur tänker man behandling? (U 99-3019)Sökande: Fil. dr. Claes Levin, Socialhögskolan, Lunds universitetProjektperiod: 1999-01-01-2000-12-31Medsökande: Professor Sune SunessonBeviljade medel: 1 087 000 kronorTjugofem ungdomar på en behandlingsavdelning vid ett särskilt ungdomshem jämförs med lika mångaungdomar som efter akut- eller utredande placering blir föremål för andra typer av åtgärder. Projektet söker svarpå frågor: Vilka föreställningar styr behandling och rehabilitering av omhändertagna ungdomar? Vilka sambandfinns mellan dessa föreställningar, sättet att utföra och organisera behandlingsarbetet och vilka konsekvenser fårbehandlingsarbetet för de unga? I studien intervjuas socialsekreterare och behandlare upprepade gånger. Enuppföljning sker 18 månader efter intagningen på ungdomshemmet.Stockholms universitetLänsrättens tillämpning av LVU och flickors respektive pojkars asocialitet (U 95-3016)Sökande: Fil. dr. Astrid Schlytter, Inst. för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitetProjektperiod: 1995-07-01-2000-12-31Beviljade medel: 1 450 000 kronorStudiens övergripande syfte är att belysa om socialtjänsten ägnar större uppmärksamhet åt pojkars asocialitet ochom pojkar får större del av socialtjänstens insatser (inklusive tvångs-vård enligt LVU) än vad flickor får. Studienavser att belysa bl a följande frågeställningar: Huruvida kriterierna för tvångsvård enligt 3§ LVU bättre

överensstämmer med pojkars asocialitet än flickors? Huruvida utredningarna som ligger till grund försocialnämndens insatser uppfyller de dubbla syftena: att vara underlag både för domstolens prövning och för detsociala arbetet samt vilken ömsesidig påverkan som föreligger mellan rättspraxis och det sociala arbetet?24-års uppföljning av ungdomar som under åren 1990-95 varit inskrivna på särskilda ungdomshem iStockholm (U 97-3001)Sökande: Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Socionom Ulrika Bergström, HammargårdenProjektperiod: 1997-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 2 094 000 kronorSyftet med undersökningen är dels att studera om och i så fall på vilket sätt som de f d § 12-ungdomarna nufyllda 24 år och på tröskeln till vuxenlivet, skiljer sig från en normalgrupp ungdomar. Man kommer också attstudera hur olika grupper av § 12-ungdomar skiljer sig från varandra vid uppföljningstillfället.Dolda resurskrävande problem i vård och omsorgsorganisationer (U 97-3019)Sökande: Fil. dr. Gurli Fyhr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska InstitutetProjektperiod: 1997-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 990 000 kronorProjektet bygger på tidigare studier rörande handledning på vårdinstitutioner. Syftet är att vidareutveckla den itidigare forskning empiriskt grundade teorin genom att studera de identi-fierade problemkomplexen och görateorin mer generaliserbar. Tre särskilda ungdomshem skall bilda stomme i studien. Var och en av dem studeras ipar med respektive ett daghem, en sjukhusenhet och en skolenhet.Ungdomar från särskilda ungdomshem i brottsliga nätverk (U 98-3021)Sökande: Socionom, doktorand Charlotta Fondén, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitetVetenskaplig ledare: Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod:1998-09-01-2000-12-31Beviljade medel: 860 000 kronorEn undersökning skall genomföras avseende ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem iStockholms län och som varit medlemmar i brottsliga nätverk i Stockholm. Tre befintliga projekt ("Brottsliganätverk i Stockholm", "Utvärdering av socialtjänstens institutionsvård av barn och ungdomar", "24-årsuppföljning av ungdomar som varit inskrivna på särskilda ungdomshem") kommer att användas i kombinationmed nyinsamlade data. Ett syfte är att se om deltagande i brottsliga nätverk påverkas av de mest brottsbelastadeungdomarna.Svåra uppväxtförhållanden bland flickor -bakgrund, konsekvenser och åtgärder (U 98-3026)Sökande: Professor Lars R Bergman, Psykologiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Fil. dr. Margit Wångby, Psykologiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod:1998-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 845 000 kronorInom forskningsprogrammet Individuell Utveckling och Miljö (IDA) observerades att dubbelt så många flickorsom pojkar under uppväxten levt under mycket trassliga hemförhållanden. Huvudsyftet är nu att få ökad kunskapom den process som leder till att vissa flickor får allvarliga utagerande problem. Longitudinella data för 1 300barn inom IDA-projektet samt nyinsamlade intervjudata för institutionsplacerade flickor samt en kontrollgruppkommer att användas. Resultaten kommer att leda till förslag på preventiva åtgärder och uppslag till behandling.Ungdomar i §12-vård - Önskemål om hjälp och delaktighet (U 98-3028)Sökande: Fil. dr. Anne Hermodsson, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitetVetenskaplig ledare: Professor Karsten Åström, Avdelningen för rättssociologi, Lunds universitetProjektperiod: 1998-09-01-2001-12-31Beviljade medel: 350 000 kronorSyftet med undersökningen är att låta ungdomarna på SiS institutioner "komma till tals" genom att själva fåuttrycka sina åsikter, sina önskemål om hjälp och delaktighet i behandlingen. Som grundmaterial används SiS

dokumentation om ungdomsvården (ADAD). Intervjuer med ungdomar i behandling kommer att utgörakomplement. Resultaten bör få betydelse för institutionernas metodutvecklingsarbete.Utvärdering av sluten ungdomsvård (U 98-3036)Sökande: Professor Eckart Kühlhorn, Sociologiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Fil. kand. Björn Borschos, Sociologiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod: 1998-10-15-2001-12-31Beviljade medel: 607 694 kronorProjektet syftar till att utvärdera den nya påföljden - sluten ungdomsvård. Både rättssociologiska ochomsorgsaspekter med relevans för den nya påföljden belyses. Projektet skall ge svar på frågan, i vilkenutsträckning intentionen, det vill säga att sluten ungdomsvård skall vara ett alternativ till fängelsestraff för ungalagöverträdare, kan anses vara uppfyllda.Att tala om övergrepp och svåra erfarenheter. Behandling på särskilda ungdomshem (U 99-3001)Sökande: Fil. dr. Margareta Hydén, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitetMedsökande: Professor Karin Aronsson, Tema Barn, Linköpings universitetProjektperiod: 1999-01-01-2001-12-31Beviljade medel: 675 000 kronorProjektets syfte är att vid två särskilda ungdomshem studera de problem, svårigheter och dilemman sompersonalen ställs inför när de möter flickor som utsatts för sexuella övergrepp. Projektet söker svar på frågan hurpersonalen handskas med sådana problemsituationer. Ett vidare syfte är att bidra till långsiktigkunskapsuppbyggnad för vård och behandling av denna grupp flickor.Umeå universitetPsykiska störningar hos ungdomar med sociala problem (U 98-3008)Sökande: Professor Bengt-Åke Armelius, Institutionen för tillämpad psykologi, Umeå universitetMedsökande: Docent Bruno Hägglöf, Psykiatriska institutionen, Umeå universitetProjektperiod:1998-01-01--2003-12-31Beviljade medel: 1 900 000 kronorProjektet anknyts till pågående projekt vid institutionen för tillämpad psykologi ("Behandlingshemsprojektet")och barnpsykiatri vid Umeå universitet och utgör en longi-tudinell studie med omfattande intervjuer medungdomar samt större datainsamlingar vid projektets början och slut. Avsikten är att fokusera på ungdomar medpsykiska problem på SiS institutioner.Uppsala universitetTransnationellt adopterade ungdomar på §12-hem (U 99-3009)Sökande: Professor, överläkare Torsten Tuvemo, Akademiska Barnsjukhuset, UppsalaMedsökande: Professor, ÖL Anne-Liis Knorring; professor Lennart Melin, Dr.Med.Sci. Lemm ProosProjektperiod: 1999-01-01-2002-12-31Beviljade medel: 870 000 kronorProjektet avser att identifiera orsakerna till de transnationellt adopterades överrepresentation på särskildaungdomshem. I studien ingår en matchad kontrollgrupp av ej placerade transnationellt adopterade ungdomar.Ytterligare kontrollgrupper, en svensk grupp placerade samt placerade med invandrarbakgrund på sammaungdomshem kommer att jämföras. Somatiska, sociala och psykologiska data kommer att insamlas. Intervjueroch allmänpsykologisk och neuropsykologisk undersökning kommer att genomföras.Växjö universitetPedagogikens villkor och möjligheter inom de särskilda ungdomshemmen(U 95-3039)Sökande: Fil. dr. Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

Projektperiod: 1995-07-01-1998-12-31Beviljade medel: 900 000 kronorEtt väsentligt inslag i de insatser som görs för ungdomar som placeras vid särskilda ungdoms-hem ärskolgången. Ofta finns hos ungdomarna en bakgrund där den ordinarie skolgången varit fylld av komplexaproblem av olika slag. Projektets syfte är att bidra till att utveckla en specialpedagogik för de särskildaungdomshemmen, som tar hänsyn dels till ungdomarnas speciella behov, dels till de ramfaktorer som styrverksamheten.Lärande och kunskapsanvändning - En studie av reflektion och handledning som resultat avpersonalutbildning på SiS institutioner (Ö 98-3010)Sökande: Fil. mag., doktorand Ingemar Svensson, Institutionen för pedagogik, Växjö universitetMedsökande: Adj. professor Håkan Jenner, Inst för pedagogik, Växjö universitetProjektperiod: 1998-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 1 371 000 kronorProjektets syfte är att belysa villkoren för att praktikers erfarenhetsbaserade kunskap ska kunna utvecklas genomutbildning samt villkoren för att kunskapen ska kunna användas i det dagliga arbetet. Projektet har tvåhuvudfrågeställningar: 1) Hur ser villkoren ut för reflek-terande processer i utbildningen? 2) Hur ser villkoren utför reflekterande processer i praktiken? Studien belyser utbildningsinsatser, lärande, kunskapsutveckling ochkunskaps-användning samt hur individ- och miljöfaktorer spelar in för resultaten. Undersöknings-gruppen bestårav lärare och behandlare. Resultaten kan ingå i SiS beslutsunderlag för personalens kunskapsutveckling.Hälsohögskolan i StockholmSverige som socialisationskultur. En studie av utlandsadopterades syn på sina uppväxt-villkor och sinlivssituation (U 97-3003)Sökande: Doktorand Katarina von Greiff, Hälsohögskolan i StockholmMedsökande: Professor Birgitta Qvarsell, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod: 1997-01-01-1997-12-31Beviljade medel: 200 000 kronorStudien avser att belysa internationella adoptioner genom att lyfta fram olika perspektiv på fenomenet ochundersöka dessas innebörd och konsekvenser. De adopterades livssituation här i Sverige kommer att studerasfrämst genom en kvalitativ intervjuundersökning med två grupper av adopterade som ursprungligen kommit frånColombia. Den ena gruppen intervjuade blir unga, vuxna adopterade från Colombia och uppväxta i Sverige; denandra gruppen utgörs av tonåringar från Colombia, uppväxta i Sverige, omhändertagna för sam-hällsvård enligtLVU och placerade på särskilt ungdomshem.Karolinska InstitutetAsociala ungdomars sociala nätverk (U 97-3007)Sökande: Psykolog Jan Swaling, Barn- och ungdomspsykiatriska enheten, S:t Görans barnkliniker, KIMedsökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, S:t Görans barnkliniker,KIProjektperiod: 1997-01-01-1998-12-31Beviljade medel: 528 000 kronorSyftet är att genom djupintervjuer med ungdomar på särskilda ungdomshem och ungdomar fria från asociala ochpsykiska störningar kartlägga och jämföra deras sociala nätverk. Genom analys och tolkning av kartläggningengenereras hypoteser om dysfunktionella mönster i nät-verken med syfte att utveckla nätverksterapeutiskabehandlingsmodeller. Ett viktigt delmål är att få kunskap om asociala invandrarungdomars sociala nätverk.Självmord och våldsam död före 25 års ålder - Följder av en omöjlig livssituation?(U 97-3020)Sökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Barn-ochungdomspsykiatriska enheten, S:t Görans barnkliniker, KIProjektperiod: 1997-01-01-2000-12-31

Beviljade medel: 600 000 kronorProjektets syfte är att pröva frågan om självmord respektive våldsam död kan vara jämförbara uttryck förlivsleda till följd av en omöjlig livssituation präglad av tidiga anpassningssvårig-heter, ungdomsbrottslighet,missbruk och arbetsoförmåga. Frågeställningen berör självmords-stegen i ungdomsåren och har väckts genomredan genomförda longitudinella undersökningar av självmord/dödsfall bland barnpsykiatriska patienterrespektive ungdomar som p g a asocialitet behandlats på ungdomsvårdsskolor.ADHD/DAMP-projektet vid SiS (U 2000-3027)Sökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska InstitutetProjektperiod: 2000-01-01-2000-12-31Beviljade medel: 597 747 kronorProjektets övergripande syfte är att kartlägga förekomsten av ADHD bland ungdomar som under år 2000 intagesoch behandlings vid Lövsta skolhem. Samtliga ungdomar som intas eller vårdas mellan 2000-03-01 beskrivskonsekutivt och systematiskt med kriterier och metoder hämtade från de medicinska, psykologiska, sociala ochpedagogiska vetenskaperna. De kriterier som finns enligt DSM-IV skall ligga till grund för att särskiljadiagnosen ADHD (uppmärksamhetsstörning) från uppförandestörning (conduct disorder), trotssyndrom ochandra diagnoser. Standardiserade och välutprovade psykologiska test om kognitiva och exekutiva funktionersamt personlighet och beteende användes tillsammans med ADAD-formuläret och pedagogisk bedömning.Resultaten kommer att bilda underlag för att utveckla/förbättra både utredningsrutinerna ochomhändertagandet/behandlingen av ungdomar som kommer till SiS ungdomsverksamhet. Projektets resultatsamordnas med resultaten från det utvecklingsprojekt om läs- och skrivsvårigheter som sker parallellt vid Lövstaoch från det projekt om funktionsnivå på gränsen till lätt begåvningshandikapp och/eller störning inomautismspektrum som sker vid Långanässkolan. Forskning med inriktning på missbrukare och vården; särskilttvångsvårdenGöteborgs universitetNarkotikamissbrukare i LVM-vård och deras sociala nätverk (V 97-3021)Sökande: Socionom Anette Skårner, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitetMedsökande: Professor Gunnar Bernler, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitetProjektperiod: 1997-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 545 370 kronorI projektet kartläggs LVM-vårdade missbrukares sociala nätverk och belyses vilken roll det sociala nätverketspelar i missbrukarens liv, framförallt hur missbrukarens sociala situation påverkas av nätverket. Dessutom skallman undersöka hur missbrukare i LVM-vård skiljer sig från andra missbrukare i dessa avseenden genom enjämförelse med en parallell studie med likartad uppläggning av narkotikamissbrukare i öppenvård.Lunds universitetDjupintervjustudie av tunga narkotikamissbrukare med självmordsförsök: En explorerande ochjämförande studie av missbrukare i psykiatrisk vård och LVM-vård (V 95-3049, V 97-3004)Sökande: Docent Mats Fridell, Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitetMedsökande: Socionom, leg. psykoterpeut Eva Johnsson FridellProjektperiod: 1995-07-01-1997-06-30Beviljade medel: 418 000 kronorDetta är en djupintervjuundersökning av 41 narkotikamissbrukare som i en tidigare inter-vjuundersökninguppgett att de någon gång försökt begå självmord. Nio av dessa har fått LVM-vård. Bl a skall följandefrågeställningar belysas: Hur ser situationen kring ett själv-mordsförsök ut för narkotikamissbrukaren, hurkänner, tänker och resonerar han/hon? Vad är utlösande faktorer och hur ser missbrukaren själv på vad som ärsjälvmordsförsök i motsats till ett i övrigt destruktivt liv? Vilka copingstrategier finns att tillgå? Innebär LVMvårdmed sina speciella betingelser särskilda risker eller möjligheter? Vad är adekvat bemötande?LVM-vårdens effektivitet. Ett naturligt experiment efter lagändringen 1994(V 95-3037)

Sökande: Professor Mats Berglund, Alkohol- och narkotikakliniken, MASMedsökande: Kurator, fil. kand. Marianne Kronberg, Alkohol- och narkotikakliniken, MASProjektperiod: 1995-07-01-2000-12-31Beviljade medel: 1 934 700 kronorFör att förstå kausaliteten i sambandet mellan den ökade dödligheten i tvångsgruppen och tvångsvården i sigkrävs antingen ett naturligt experiment eller en randomiserad kontrollerad studie. Sedan juli 1994 har de olikasocialnämnderna själva ansvaret för att ansöka om tvångsvård, vilket har medfört stora regionala skillnader.Detta kan inte förklaras av olika sociala förhållanden eller olikheter i frekvensen anmälningar. I studien skalljämföras LVM-anmälda missbrukare i områden med högt respektive lågt antal LVM-ansökningar efter 24respektive 48 månader. En rad effektvariabler studeras.Etik och LVM (V 95-3042)Sökande: Professor Mats Berglund, Alkohol- och narkotikakliniken, MASMedsökande: Fil. kand., teol. kand. Jan Arlebrink, Sjukhuskyrkan, MASProjektperiod: 1995-07-01-1998-12-31Beviljade medel: 650 000 kronorSyftet med projektet är flerfaldigt, att göra en analys av a) klienternas existentiella situation mot bakgrund av detfaktum att de befinner sig på institution av tvång, b) undersöka i vad mån klienterna uppfattar tillvaron sombegriplig, hanterbar och meningsfull, c) undersöka kränkningars svårighetsgrad och konsekvenser i olika faser avmotivationen samt d) göra en etisk analys av lagstiftningen, de intagnas situation samt av personalens situation.En intervju-undersökning kommer att genomföras med personalen, fokuserat på vårdarens etiska med-vetenhetoch existentiella förankring. I projektet skall även ett utbildnings- och handlednings-program utarbetas förpersonalen, fokuserat på den etiska dimensionen i deras arbete.Tvångsvård av missbrukare - ett rättsligt perspektiv (V 96-3001)Sökande: Jur. kand. Ewa Gustafsson, Juridiska institutionen, Lunds universitetMedsökande: Professor Lotta Westerhäll, Rättsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitetProjektperiod: 1996-07-01-1997-12-31Beviljade medel: 600 000 kronorProjektet syftar till, att genom en systematisk och teoretisk bearbetning av den rättsliga regleringen och detempiriska underlaget, ge en så verklighetsnära beskrivning som möjligt av tillämpningen vad avser tvångsvårdav vuxna missbrukare samt att fastställa huruvida gängse rättssäkerhetsgarantier och legalitetskrav är uppfyllda.LVM-vårdens arbete - en undersökning av vårdarbetet på behandlingshem(V 97-3022)Sökande: Fil. dr. Bengt Svensson, Socialhögskolan, Lunds universitetProjektperiod: 1997-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 1 602 000 kronorSyftet är att undersöka hur tvångsvårdens motsägelsefulla strukturella förutsättningar mani-festeras i det arbetesom sker på institutionen och i klienternas uppfattningar om och reak-tioner på detta arbete. Studien är avprocesskaraktär. Effekterna av arbetet på klienterna avläses inne på institutionen och i nära anslutning tillutskrivning. Hur personalkultur och klientkultur uttrycks i det sociala samspelet mellan institutionens olikakulturer undersöks också.Ny behandlingsprincip inom LVM-vården. Kombination farmakologisk - psykologisk behandling. Cue-Exposition och Campral-medicinering utvärderat i en randomiserad kontrollerad studie (V 2000-3003)Sökande: Prof. Mats Berglund, Avd. f Klinisk Alkoholforskning, Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitetMedsökande: Dr. Med. Sc., psykolog Björn Sallmén, Lunds universitetProjektperiod: 2000-01-01-2002-12-31Beviljade medel: 450 000 kronorSyftet är att i en randomiserad Cross-over-design studera effekten av Campral under samtidig behandling medCue Exposure hos alkoholberoende individer som vårdas på LVM-hem vad gäller 1. Frekvensen helnykterhetunder planerade vistelser utanför institutionen 2. Graden av craving (sug) och reaktioner från parasympatisktnervsystem (mätta med hudtemperatur och puls) under veckorna före förberedelsen av vistelse utanför institution

3. Möjligheter att förutsäga effekterna av framtida behandling med Campral beroende på effekterna underbehandlingstiden 4. Att studera användandet av Campral 12 månader efter utskrivning från institution.Rättssäkerhet och tvångsvård - En rättssociologisk studie av rättssäkerhetens utveckling förtvångsomhändertagna missbrukare under 1990-talet (V 2000-3015)Sökande: Tf. prof. Karsten Åström, Avd f Rättssociologi, Sociologiska inst, Lunds universitetMedsökande: JK Annika Staaf, Lunds universitetProjektperiod: 2000-01-01-2003-12-31Beviljade medel: 195 000 kronorProjektet avser att studera och analysera utvecklingen av anmälan, utredning, ansökan, beslut och verkställighetav vård jämlikt LVM under 1990-talet i syfte att belysa hur ändrad rättslig reglering inverkar på tillämpning ochförfarande. Särskild vikt kommer att fästas vid, om det finns skillnader i socialtjänstens och rättenshandläggning, vad avser tvångsvård av män respektive kvinnor. Huvudsyftet är att analysera den ömsesidigaväxelverkan rättsliga och samhälleliga processer har och vilka effekter dessa får för den enskilde för att ökaförståelsen för komplexiteten i normativa strukturförändringar, vilket kan leda till en minskad risk för negativutveckling av rättssäkerheten vid tvångsomhändertaganden av missbrukare.Stockholms universitetÄldre missbrukare inom institutionsvård - exemplet Östfora (V 95-3012)Sökande: Fil. dr. Ann Boklund-Palm, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitetProjektperiod: 1995-07-01-1997-12-31Beviljade medel: 790 000 kronorSyftet är att undersöka vårdkedjan kring missbrukande personer, 60 år och äldre eller funk-tionshandikappade,intagna under en viss period på Östfora. Ett delsyfte är att undersöka vad som konkret görs och hur behoventillgodoses inom behandlingshemmet och socialtjänsten i hemkommunen. Ett annat delsyfte är att beskriva deintagna, vilka speciella behov dessa människor har samt försöka belysa hur de värderar vistelsen på Östfora.Vidare är avsikten att undersöka hur missbruket liksom livssituationen utvecklas efter hemkomsten frånbehandlingshemsvistelsen.Tvångsvård av vuxna missbrukare: teori, praktik och mortalitet (V 95-3013)Sökande: Docent Anders Bergmark, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitetMedsökande: Docent Lars Oscarsson, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitetProjektperiod: 1995-07-01-1998-12-31Beviljade medel: 1 900 000 kronorProjektet har tre delsyften: 1) att undersöka hur de svenska och internationella erfarenheterna när det gällermotivationsarbete med alkohol- och narkotikamissbrukare är tillämpliga inom tvångsvården av vuxnamissbrukare, 2) att undersöka i vilken utsträckning tvångsvården leder till fortsatt behandling i frivilliga formeroch 3) att undersöka mortalitetsutvecklingen bland tvångsvårdade missbrukare.Statistiska index och prediktorer inom den institutionella missbrukarvården(V 98-3011)Sökande: Professor Ove Frank, Statistiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: Fil. dr. Ingegerd Jansson, Statistiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod: 1998-01-01-2000-12-31Beviljade medel: 1 139 000 kronorMått och metoder för kvantitativ statistisk analys av klienter inom institutionsvården utvecklas. Datamaterialfrån DOK, UNGDOK, MAP och den svenska delen av det europeiska samarbetsprojektet BIOMED II skallanvändas. Avsikten är att använda statistiska metoder för analys av data om missbrukare, klienter ochvårdinsatser dels genom användning av explorativa statistiska modeller (t ex klusteranalys) och dels genomutveckling av statistiska förklaringsmodeller.Alkoholmissbrukares livshistorier - en jämförande studie mellan LVM-vårdsklienter med fokus påkvinnor (V 98-3023)Sökande: Fil. dr. Noriko Kurube, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Vetenskaplig ledare: Professor Lars Oscarsson, Institutionen för socialt arbete, Örebro universitetProjektperiod: 1998-08-01-2000-12-31Beviljade medel: 950 000 kronorDet övergripande syftet är att genom livsberättelser (20-24 st) hos kvinnliga och manliga LVM-vårdsklienter ochLänkmedlemmar studera skillnader samt ge kunskap om klienternas livshistoria och -situation för att kunnautveckla en LVM-vård som utgår från livssituationen. Livshistorier bör kunna ge en uppfattning om deexistentiella villkor som bidrar till olika förutsättningar för missbrukare i olika livsfaser och de värderingar somligger bakom olika livsstilar.Klientperspektiv på motivationsarbetet inom LVM-vården (V 98-3029)Sökande: Anders Bergmark, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitetMedsökande: Doktorand Mats Ekendahl, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitetProjektperiod: 1998-01-01--1999-06-30Beviljade medel: 552 000 kronorSyftet är att beskriva, typologisera och analysera hur LVM-vårdsklienter uppfattar och värderar de centralamomenten i LVM-vården. Även deras egna tidigare erfarenheter, upp-levelser och konkreta tvångsåtgärder,framtida möjligheter och handlingsstrategier som har relevans för motivationsarbete och eventuella följderkommer att analyseras. Grundläggande klientstrategier kommer att identifieras.Förekomst och växlingar mellan olika faser i missbrukares liv - En analys av vård och återfall medstatistiska durations- och transitionsmodeller (Ö 2000-3021)Sökande: Professor Ove Frank, Statistiska institutionen, Stockholms universitetMedsökande: FK Jonas Larsson, Statistiska institutionen, Stockholms universitetProjektperiod: 2000-01-01-2002-12-31Beviljade medel: 330 000 kronorProjektet syftar till att undersöka hur statistiska durations- och transitionsmodeller kan användas för att beskrivaoch förklara olika faser i missbrukares liv. Olika livssituationers varaktighet och växlingar skall studeras förklientgrupper för att få statistiskt underlag för att bedöma hur olika typer av missbruk vanligtvis utvecklas ochhur man med vårdinsatser och andra kontrollerade faktorer kan påverka förloppet. Något som också kommer attbelysas med de använda metoderna är utvärdering av vårdhemmens insatser med hänsyn tagen till deras speciellaklientgrupper. Data från SiS forskningsregister, DOK och ADAD samt från uppföljningsstudier från ett EUprojektom återfallsprevention kommer att användas.Umeå universitetMissbruk och psykisk störning (V 95-3004)Sökande: Professor Bengt-Åke Armelius, Inst. för tillämpad psykologi, Umeå universitetMedsökande: Fil. dr. Håkan Larsson, Inst. för tillämpad psykologi, Umeå universitetProjektperiod: 1995-07-01-2001-12-31Beviljade medel: 4 150 000 kronorFöreliggande projekt syftar till att öka kunskaperna om kombinationen missbruk och psykisk störning delsgenom att göra en noggrann genomgång av missbruk bland patienter i det s k Behandlingshemsprojektet, delsgenom att inkludera SiS-institutionerna Frösö behandlings-hem och Hessleby behandlingshem i denlongitudinellt upplagda studien. Resultaten förvän-tas ge ökade kunskaper om sambanden mellanbehandlingsutfall och patientkaraktäristika, vårdinnehåll och vårdkultur.Uppsala universitetBehandlarrollen i missbrukarvården: professionell hållning och empati (V 95-3021)Sökande: Fil. dr. Ulla Holm, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitetProjektperiod: 1995-07-01-1999-12-31Beviljade medel: 1 026 000 kronor

Syftet är att studera hur professionellt förhållningssätt och empatisk förmåga hos personal vid behandlingsheminom missbrukarvården utvecklas och påverkas av dels utbildning, fortbildning och handledning, dels avpersonlighetsrelaterade faktorer som självkännedom och hantering av egna psykiska behov. Projektet omfattarpersonal vid Salberga och Rällsögården och innehåller såväl en kvantitativ som en kvalitativ undersökning.Karolinska institutetOdysseusprojektet.En svensk tillämpning av Community Reinforcement Approach (CRA) (V 99-3020)Sökande: Dr. Med. Sci. Olof Wisén, Karolinska InstitutetMedsökande: Docent Sven AndreassonProjektperiod: 1999-03-01-2001-12-31Beviljade medel: 75 000 kronorSyftet med projektet är att studera effektiviteten av behandling enligt Community Reinforcement Approach vidsvårt alkoholberoende.Sköndalsinstitutet LVM-vård som kulturell ingenjörskonst. En socialantropologisk studie av envårdforms faktiska innehåll (V 97-3002)Sökande: Fil. dr. Göran Johansson, SköndalsinstitutetProjektperiod: 1997-01-01-1998-12-31Beviljade medel: 754 000 kronorSyftet med studien är att utifrån den konkreta praktiken vid ett LVM-hem försöka förstå hur vården går till. Hurtar den "hårda" professionaliteten uttryck i vårdarbetet och hur samspe-lar den med "mjuka" faktorer somvänskap och ömsesidighet? Projektet är fokuserat på själva behandlingsprocessen, d v s allt det som händer enklient från det han kommer till hemmet till dess han skrivs ut.Kvinnosynens praktiska betydelse i behandlingsarbetet med missbrukande kvinnor (V 99-3011)Sökande: Fil. dr. Carin Holmberg, Ersta Sköndal högskolaProjektperiod: 1999-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 275 720 kronorTre behandlingshem för missbrukande kvinnor, två med frivillig och ett med tvångsvård, och med uttaladkvinnosyn i arbetet undersöks. Såväl uttalade som dolda mål i behandlingsarbetet lyfts fram. Projektet söker svarpå frågorna: Vilken innebörd har den uttalade kvinnosynen i arbetet och hur förstår och tolkar personalrespektive de boende kvinnorna densamma? Vilken kvinnosyn förmedlas till respektive målgrupp? Hurkonkretiseras den i det faktiska miljöterapeutiska arbetet?Bete sig normalt. En studie av familjehemsvård för vuxna missbrukare(V 2000-3013)Sökande: FD Göran Johansson, SköndalsinstitutetProjektperiod: 2000-01-01-2001-12-31Beviljade medel: 586 000 kronorStudien avser att komplettera två tidigare studier, av frivillig vård (Åsbrohemmet, LP-stiftelsen) och tvångsvård(Hornö LVM-hem) av missbrukare. Utslussning och eftervård är kritiska länkar i missbrukarrehabiliteringensvårdkedja. Även några av tvångsomhändertagna klienter väljer familjevården som frivilligtfortsättningsalternativ. Familjer godkända som familjevårdshem måste vara starka nog att klara en anpassningtill klienten och samtidigt ställa krav på denne associerade familjemedlem. Den (utopiska) tanke som studienprövar är att familjevårdshemmen som ett slags samhällets receptorer dels skulle kunna representera samhälletsförändrade attityd till klienten efter inledande motivationsbehandling, dels katalysera den djupgåendesamhällsförändring som resulterar i att fler samhällsmedlemmar bereds plats i gemenskapen.Socialtjänsten i Stockholm, FoU-byrånTvångsingripanden, frivillig vård och livsstilsförändring. Behandlingserfarenhetens roll i det långsiktigarehabiliteringsförloppet (V 97-3015)Sökande: Psykolog Jan Blomqvist, Socialtjänsten, FoU-byrån

Medsökande: Dr. Med. Sc. Gunnar Ågren, Socialtjänsten, FoU-byrånProjektperiod: 1997-01-01-1999-12-31Beviljade medel: 1 456 000 kronorProjektet syftar till att ge kunskap om behandlingens roll i den långsiktiga rehabiliterings-processen vid alkoholochnarkotikamissbruk, med särskild fokus på upplevelser av ingri-panden utan den enskildes samtycke. Merspecifika aspekter, som kommer att belysas är a) likheter och skillnader mellan de "verksamma inslagen" ispontanläkning och behandling; b) samspelet mellan livshändelser och behandlingserfarenheter med avseende påhur missbruket utvecklas; c) specifika omständigheter, under vilka frivillig vård resp. tvångsvård kan påskyndaoch underlätta "naturliga" förbättringsprocesser; d) specifika omständigheter, under vilka frivillig vård resp.tvångsvård kan försvåra eller omintetgöra långsiktig rehabilitering; samt e) likheter och skillnader mellanalkohol- och narkotikamissbrukare i nämnda avseenden.LVM i Stockholm 1997 (V 98-3038)Sökande: Enhetschef Gun-Lis Angsell, Resursförvaltningen, FoU-enhetenMedsökande: Dr. Med. Sci. Gunnar ÅgrenProjektperiod: 1999-01-01-1999-03-31Beviljade medel: 60 000 kronorGenom projektet söks fördjupad kunskap om LVM-vårdens förutsättningar i en större kommun, Stockholm.Vidare studeras vilken vård som erbjuds de som är aktuella för en LVM-utredning, både de som blir dömda tillLVM och de vars anmälningar avskrivs. En pilotstudie genomförs med tonvikt på handläggningen samt enuppföljande studie av vad som händer med de enskilda missbrukarna, i första hand dem vars anmälningaravskrivits.