Excentrisk korrektion vid centrala scotom - Certec - Lunds Tekniska ...

1.1.3 mätning med manuell optometerFöre utvecklingen av de moderna autorefraktorerna fanns manuellaoptometrar (refraktometrar), där optikern genom ett teleskop kundebetrakta bilden av testmärken på näthinnan.Antingen studerademan skärpan hos ett märke eller så använde man två testmärken somskulle sammanfalla. Instrumenten användes fram till 1960-talet, ochnågra arbeten finns gjorda med dessa i sneda vinklar in i ögat.På 1930-talet gjordes mätningar som visade på att kraftigastigmatism är vanlig om ljuset inte faller centralt in i det mänskligaögat. I ”Refraction for the peripheral field of vision”[Ferree et al.,1931] användes en Zeiss parallaxoptometer för mätningar på 21ögon i 20°–60°s vinkel från optiska axeln.På 1970-talet använde flera forskare manuella optometrar, ochden största undersökningen är ”Effects of Ametropia on peripheralrefraction”[Millodot, 1981]. Man undersökte 62 ögon på nasala ochtemporala sidan ut till 60° vinkel. Man mätte både översynta,närsynta och normalseende ögon. I experimentet användes enHartinger-optometer med ett periskop som speglade in fixationsmärket.Refraktorn visade sig mer pålitlig än retinoskopet med skiagram.Charman och Jennings kommenterar senare undersökningenmed att det skulle gått att förutse resultaten med modellberäkningar[Charman and Jennings, 1982].Själva bedömde vi tidigt att manuella optometrar skulle kunnavara användbara för våra syften. Dessvärre är de i dag mycketovanliga.1.1.4 mätning med autorefraktometerDe allra första automatiserade refraktometrarna kom under 1970-talet. De medförde en stor och positiv förändring för optikerngenom att man direkt, enkelt och snabbt kunde få fram mätvärdenpå ögats refraktion.Att alla autorefraktorer numera är konstrueradeså att de bara kan mäta i det centrala området ses inte som någotnegativt, eftersom man ändå inte är intresserad av att mäta perifert.1.1.5 fotografering med ögonbottenkameraÖgonbottenkameror utnyttjas av läkare för att studera sjukligaförändringar i näthinnan. I princip borde ögonbottenkamerornavara användbara för att studera skillnader mellan central och periferoptik i ögat, men det har inte skett tidigare.1.1.6 dubbelpassmetodenMetoden kallas dubbelpass för att ljuset från en punktkälla avbildasgenom ögats optik två gånger. Först när ljusstrålarna går in i ögat ochger en bild av punktkällan på näthinnan och sedan då de lämnarögat efter reflektion i näthinnan. Hur bilden ser ut på ögonbottenregistreras av ett ljuskänsligt mätinstrument. Tidigare använde manTecknad bild på en näthinnamed en makula somsaknar funktion.Fotografiet, taget medögonbottenkamera, visaren makula med förändringarsom ses vidmakuladegeneration.excentrisk korrektion vid centrala scotom • 13