SAMMANFATTNING BI - DIREKT

SAMMANFATTNING BI - DIREKTSammanfattning – Livets formerVad är liv?Ordet biologi kan på svenska översättas med ”läran om livet”.Utmärkande för allt levande är att det kan röra sig, äta, andas,växa och föröka sig. Alla levande varelser kallas organismer. Allaorganismer är uppbyggda av en eller flera celler. Beroende på cellernasbyggnad kan man dela in allt levande i tre stora grupper:• Eukaryoter – urdjur, alger, växter, svampar och djur• Bakterier• ArkéerDjurGemensamt för alla djur är att de behöver mat, vatten och syre föratt överleva. Den mesta energin används för att djuren ska kunnaröra sig och växa. Djuren delas in i ryggradslösa djur och ryggradsdjur.Ryggradslösa djur saknar skelett i kroppen. En del är helt mjuka,medan andra har ett hårt skal ytterst på kroppen. Till de ryggradslösadjuren hör svampdjur, nässeldjur, maskar, blötdjur, leddjuroch tagghudingar. Insekterna, som tillhör leddjuren, har nått denstörsta framgången på jorden. Det finns minst en miljon olikaarter.De största djuren tillhör gruppen ryggradsdjur. De har en ryggradoch ett skelett inuti kroppen. Ryggradsdjuren delas in i skar,groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur.Fiskar, groddjur och kräldjur är växelvarma. Med detta menas attderas kroppstemperatur hela tiden är samma som omgivningenstemperatur. Fåglar och däggdjur är jämnvarma djur. De har alltidsamma kroppstemperatur, även om det är kallt eller varmt i omgivningen.Djur förökar sig med yttre eller inre befruktning. Fiskar har yttrebefruktning. Detta innebär att hanens spermier befruktar honansägg utanför djurens kroppar. Landlevande djur har inre befruktning.Honorna har äggen inuti sin kropp och måste para sig medhanarna för att spermierna ska nå äggen.Svampar och lavarSvampar är mer släkt med djuren än med växterna. De måste precissom djuren ”äta” och andas syre. Svampar består av tunna trådarsom kallas hyfer. De förökar sig med sporer som finns i speciellafruktkroppar. Det är dessa fruktkroppar du plockar när du är uteoch plockar svamp.Många svampar äter döda växt- och djurdelar och kallas därförnedbrytare. Det finns också svampar som är parasiter, till exempelfotsvamp på människor och bladmögel på potatis. Många av matsvamparnavi plockar lever i symbios med träd. Det heter mykorrhiza,när svamphyfer och rötter från växter växer ihop. Svampenhjälper trädet att suga upp mineralämnen från jorden och svampenfår socker från trädet.Lavar är en speciell organism som består av en alg och en svampsom lever tillsammans. Tittar man på en lav i mikroskop kan manse både svampens hyfer och den encelliga algen.VäxterVäxter kan själva bilda de ämnen som de behöver för att kunnaväxa och leva. Med hjälp av koldioxid från luften och vatten och endel mineralämnen från marken tillverkar växterna alla ämnen som

de behöver. Energin som behövs för att bygga upp dessa ämnen fårväxterna från solljuset. Den här processen kallas fotosyntesen ochsker med hjälp av det gröna klorofyllet som finns i växternas celler.De enklaste växterna förökar sig med sporer, till exempel mossor,ormbunkar och fräkenväxter. Därför kallas de sporväxter. De merutvecklade växterna förökar sig med frön. Till dessa växter hörträd, buskar, örter och gräs.Alla dessa växter har blommor med ståndare som är växtens hanligakönsorgan och pistill som är det honliga könsorganet. För attett frö ska bildas måste det först ske en befruktning. En befruktningsker när ett pollenkorn från ståndaren tränger in i fröämnet ipistillen.Pollenkorn kan spridas med vinden eller med hjälp av insektersom bin och humlor. Pollen kan också spridas av andra djur, tillexempel fåglar och fladdermöss.Urdjur och andra protisterAlger och urdjur hör till gruppen protister. De första protisternautvecklades för länge sen och har alltså funnits länge på jorden.Alger har fotosyntes precis som växter. En del alger är stora ochkan bli flera meter långa, medan andra är så små att de enbart synsi mikroskop. Till de stora algerna hör grupper som brunalger,rödalger och grönalger.Urdjur är mikroskopiska djur som består av en enda cell. Toffeldjur,amöbor och malariadjur är några exempel på urdjur.Bakterier och arkéerBakterier och arkéer var det första levande som utvecklades påjorden. De är mikroskopiskt små organismer och består av en endacell. Bakterier och arkéer saknar cellkärna vilket skiljer dem frånallt annat levande på jorden.Blågröna bakterier är en speciell grupp bakterier som har fotosyntesprecis som växter och alger. Eftersom de finns i stora mängder ihaven kallas de ibland felaktigt blågröna alger. Det är de blågrönabakterierna som orsakar ”algblomning”.Arkéer är mycket speciella. De skiljer sig på flera sätt från allt annatlevande på jorden eftersom de klarar av att leva i extrema miljöerdär inget annat kan leva. Man hittar arkéer i kokheta källor,där det inte fnns något syre, i saltsjöar och i isen på Antarktis.Sammanfattning – SamspelDen levande cellenVäxter har klorofyll i sina celler. Med hjälp klorofyll kan de fångain energin i solljuset. Energin använder växten till att sätta sammankoldioxid och vatten till den energirika kemiska föreningendruvsocker. Den här processen kallas fotosyntesen. Vid fotosyntesenbildas det också syre. Fotosyntesen skrivs enkelt som:• koldioxid + vatten —> druvsocker + syreAlla celler kan förbränna druvsocker med hjälp av syre. Då fårcellen energi som användas på olika sätt, till exempel för att transporteraämnen och för att bygga nya celler. Vid förbränningen bildasdet koldioxid och vatten. Den här processen kallas för cellandningoch skrivs enkelt som:• druvsocker + syre —> koldioxid + vatten.Konkurrens och samarbeteLevande organismer tävlar om naturens resurser. Viktiga resurser

för växterna är solljus, mineralämnen och vatten. Viktiga resurserför djur är föda, boplatser och en partner att få ungar med.Alla sådana resurser finns oftast i en begränsad mängd. Därförmåste levande organismer konkurrera med varandra. Den somär bäst anpassad vinner den kampen. Organismer kan också samarbeta.Samarbetet kan bestå av att bilda flockar eller att leva isymbios med någon annan organism.Äta eller ätasOrganismer som inte har fotosyntes måste äta andra organismer föratt överleva. Svampar och bakterier som inte lever i symbios mednågon annan organism lever ofta som nedbrytare av döda växteroch djur. Bland djuren är det vanligt att äta växter eller andra djurför att överleva, men det finns också nedbrytare bland djuren..Det finns också organismer som lever som parasiter. Parasiter leverpå en annan organism utan att döda den. Men värdorganismen blirofta sjuk och svag.För att överleva är det viktigt att skydda sig mot att bli uppäten avrovdjur, växtätare och parasiter. Det finns många olika sätt att försvarasig. Det kan vara att slåss, att fly, att gömma sig, att samarbetai grupp eller att luras. De som försvar sig med gifter eller är farligapå annat sätt signalerar det genom starka färger som rött, gult ochsvart. Det här utnyttjar en del djur och växter för att luras. De härmarfärgerna av någon giftig, fast de själva inte är det. Andra kamouflerarsig så de inte syns, till exempel som torra pinnar eller löv.Sammanfattning – MänniskanCell, vävnad och organCellerna är de minsta levande byggstenarna i din kropp. Du harmånga olika sorters celler beroende på vilken uppgift de har.Exempel på celler är blodkroppar, fettceller, nervceller ochmuskelceller.Cellerna i din kropp bygger upp olika sorters vävnader. Exempelpå vävnader är nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad.Olika sorters vävnader bygger upp dina organ. Exempel på organär njurar, hjärtat och skelettmuskler.Organ samarbetar i organsystem. Exempel på organsystem är utsöndringssystemet,rörelsesystemet och cirkulationssystemet.RörelseDitt skelett och dina skelettmuskler bildar ditt rörelsesystem.Musklerna och skelettet samarbetar för att du ska kunna röra dig.Muskler består av muskelfibrer som i sin tur är uppbyggda avfibriller. En muskel arbetar genom att den förkortas. Fibrillernakan klättra på varandra så att de blir kortare i längd. Då fibrillenförkortas förbrukar den energi.Skelettbenen består av en yttre hållfast bark och en inre mjuk delsom kallas märg. I gul benmärg finns det mest fettceller och i rödbenmärg bildas blodkropparna. Mellan skelettbenen finns ledersom gör skelettet rörligt. Runt lederna sitter muskler, där en muskelböjer leden och en annan muskel sträcker leden. Tillsammansgör de så att kroppen blir rörlig. Hela din kropp är konstrueradoch anpassad för rörelse. Om du inte rör på dig så mår kroppeninte bra. Det är till och med så att man kan få sjukdomar för attman inte rör på sig.ÄmnesomsättningMatspjälkningskanalen tar hand om födan som du äter och

spjälkar den till mindre byggstenar. De viktigaste byggstenarna ärproteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler.Matspjälkningskanalen består av munhålan, matstrupen,magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Spottkörtlarna,levern och bukspottkörteln är andra viktiga organ somdeltar i nedbrytningen av födan. De tillverkar olika vätskor sominnehåller enzymer.Spottkörtlarna i munhålan tillverkar saliv som innehåller ettenzym som spjälkar stärkelse till druvsocker.magsaft som består av saltsyra och ett enzymsom spjälkar proteiner till aminosyror.I tunntarmen första del tillsätts galla från levern och bukspott frånbukspottkörteln.Gallan finfördelar fettet och höjer pH-värdet i tunntarmen. Bukspottinnehåller enzymer som spjälkar fett, kolhydrater ochproteiner. Bukspottet höjer också pH-värdet i tarmen.I tunntarmen sugs alla ämnen upp som kroppen behöver. Tjocktarmeninnehåller mycket bakterier som bryter ner de sista resternaav maten. I tjocktarmen tas också salt och vatten upp.I ändtarmen samlas resterna och en del bakterier för att tömmasnär det passar.TransportAndningsorganen tar upp syre från luften och släpper utkoldioxid från kroppen. Syret behövs för cellandningen i kroppen,koldioxiden är avfall som bildas vid cellandningen. Andningsorganenbestår av mun- och näshålan, luftstrupen, luftrören,lungorna och lungblåsorna. Det är i lungblåsorna som syret tas uppoch koldioxiden avges. Vid en inandning dras mellangärdet neroch bröstkorgen vidgas av muskler. Då fylls lungorna med luft.Vid en utandning slappnar musklerna av och luften pressas ut urlungorna.Syret tas upp av de röda blodkropparna i blodet, som pumpas runti kroppen av hjärtat. Vårt hjärta fungerar som en muskelpump ochhar fyra rum, två förmak och två kammare. När hjärtat drar ihopsig pressas blodet först från förmaken in i kamrarna och sedan utur hjärtat. När hjärtat slappnar av fylls förmaken och kamrarnamed blod.I det lilla kretsloppet pumpas blodet från hjärtat till lungornaoch tillbaka. Det kretsloppet sköts av höger förmak och högerkammare. Vänster förmak och vänster kammare sköter storakretsloppet som pumpar blod ut till alla andra organ i kroppen.Blodkärl som leder blodet till hjärtat kallas vener och blodkärl somleder blodet från hjärtat kallas artärer. Från de tunnaste blodkärlensom kallas kapillärer tas syre och näringsämnen upp av cellerna,samtidigt som avfallsämnen transporteras till blodet.Blodet består av röda blodkroppar som transporterar syre ochkoldioxid, vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret ochblodplättar som hjälper till att levra blodet. I blodet finns ocksåvatten, salter, proteiner, fetter, socker och hormoner.Utsöndringssystemet består av njurarna, urinledare, urinblåsanoch urinröret. Njurarna renar blodet genom att filtrera blodet. Injurarna koncentreras sedan vätskan med avfallet till urin, somlämnar kroppen genom urinblåsan och urinröret.FörsvarVår kropp angrips ständigt av bakterier och virus. För att skyddaoss mot dessa har vi ett yttre försvar som består av huden och slemhinnorna.Tack vare huden förlorar vi inte alltför mycket vätska

fastän vi lever på land. Huden skyddar också kroppen mot slag,tryck och slitage. Vid värme utsöndrar huden svett, som hjälper tillatt reglera kroppsvärmen.Om huden blir skadad sätts en inflammationsreaktion igång. Dettaär kroppens andra försvar och innebär att det kommer mer blod ochvita blodkroppar till den skadade huden. De vita blodkropparna äterupp döda celler och försöker oskadliggöra främmande bakterier.Om det andra försvaret inte räcker till och vi drabbas av en infektion,startar kroppens tredje försvarsmekanism. Då kopplashela vårt immunförsvar in, som består av flera olika sorters vitablodkroppar och antikroppar. Immunförsvaret skyddar oss motbakterier och virus som orsakar olika sjukdomar, till exempelhalsfluss, influensa och vanliga förkylningar.SinnesorganMan brukar säga att vi har fem sinnen – syn, hörsel, smak, lukt ochkänsel. Förutom dessa fem, har vi sinnen som känner av balansen,muskelspänningen, blodsockerhalten, blodets pH-värde, syrehalteni blodet, kroppstemperaturen och blodtrycket.Ögonen fångar upp ljus som strålar eller reflekteras från olika föremål.Ljuset släpps in genom pupillen och fortsätter vidare genomlinsen. Linsens uppgift är att bryta ljuset så att den bild vi serär skarp. Längst bak i ögat sitter näthinnan. Den består av mer än100 miljoner ljuskänsliga sinnesceller, tappar och stavar. Tapparnagör att vi kan urskilja färger. Stavarna är ljuskänsliga men de kaninte registrera färger.När du tittar på något hamnar bilden på näthinnans gula fläck. Iden gula fläcken finns bara tappar, som kan urskilja färger.Stavarna, som finns utanför den gula fläcken, används vid mörkerseendeeftersom de är mer ljuskänsliga än tapparna.Ljudvågor fångas upp av öronmusslorna och leds via hörselgångentill trumhinnan. Trumhinnans rörelser påverkar hörselbenen imellanörat. Deras rörelser påverkar hörselsinnescellerna i inneröratssnäcka. Sinnescellerna omvandlar ljudvågornas rörelser tillelektriska impulser och skickar impulserna med hörselnervernatill hjärnans hörselcentrum.Smak och lukt är två sinnen som samarbetar. Luktens betydelse försmaken märks särskilt tydligt när man är förkyld. Det finns egentligenbara fem olika smaker – sött, salt, surt, beskt och umami. Attdu ändå kan uppleva så många smaker beror på att grundsmakernablandas med lukten.Med känseln i huden kan du uppleva tryck, beröring, kyla, värmeoch smärta. Fingertopparnas väl utvecklade känsel är viktig för attfå ett bra grepp. Smärta är till för att varna dig och för att skyddadig mot skada.NervsystemNervsystemet kan delas in i två olika delar, det centrala nervsystemetoch det perifera nervsystemet. Det centrala nervsystemet bestårav hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet ärnerverna ute i kroppen.Nervsystemet tar emot signaler från dina sinnen och skickar demvidare till hjärnan. Vissa delar av nervsystemet kan påverkas medviljan. De nerver som är i förbindelse med skelettmusklerna ärviljestyrda nerver. Stora delar av nervsystemet arbetar utan att manmärker det. Det självständiga (autonoma) nervsystemet sköter deinre organens funktioner. Reflexer är rörelser som sker oberoendeav viljan. Reflexer kan vara medfödda eller inlärda. Ett exempel påen medfödd reflex är sväljreflexen. Att cykla eller springa hör till

de inlärda reflexerna.Hjärnan är universums mest avancerade skapelse. Din hjärna bestårav storhjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen och förlängda märgen.Storhjärnan består av två halvor som styr kroppen spegelvänt.Höger halva styr vänstra halvan av kroppen och tvärtom. I storhjärnanfinns olika centra som har olika uppgifter som tal, syn,hörsel, rörelse, känsel och personligheten. De två halvorna harockså lite olika egenskaper. Eftersom centrat för talet ligger i denvänstra hjärnhalvan kan den tala, medan den högra hjärnhalvan ärstum. Den vänstra halvan är bättre på detaljer medan den högra ärbättre på helheter.Rörelser och balans kontrolleras och justeras av lillhjärnan, medanhjärnstammen och förlängda märgen sköter andning, blodtryck,törst och hunger.HormonerEtt hormon är ett ämne som tillverkas i ett organ, släpps ut i blodetoch påverkar cellerna i ett helt annat organ. De flesta av kroppensorgan kan tillverka och frisätta hormoner. De viktigaste är hypofysen,sköldkörteln, bukspottkörteln, binjurarna, testiklarna ochäggstockarna. Många av kroppens funktioner styrs av hormoner.Tillväxt, matsmältning, sexualitet, könsutveckling och ämnesomsättningstyrs av olika hormoner.Sex och samlevnadUnder puberteten utvecklas din kropp så att du blir könsmogen ochkan få barn. De flesta blir mer intresserade av närhet, kärlek och sex.Samtidigt funderar de flesta på om man är normal, om man dugeroch hur livet ska bli.Puberteten styrs av hormoner och hos killar ökar halten av könshormonettestosteron. Testiklarna mognar, blir större och börjar tillverkaspermier. Penis blir också större. Killar får könshår, hår under armarna,mer hår på kroppen och skäggväxt. Kroppen och musklernablir större och killarna kommit i målbrottet.Hos tjejer ökar halten av könshormonet östrogen. Brösten växer ochde får mer underhudsfett vilket ger rundare former. Blygdläpparnablir större, tjejer får könshår och hår under armarna. Ägglossningenbörjar och de får sina första menstruationsblödningar.Kvinnors yttre könsorgan består av de yttre och inre blygdläpparnaoch klitoris. De inre könsorganen består av slida, livmoder, äggledareoch äggstockar.De yttre könsorganen hos mannen är penis och pungen. I penisenfinns tre svällkroppar och i pungen finns testiklar, bitestiklar och sädesledare.De inre könsorganen är sädesledare och prostatakörtel.Sex är mycket mer än könsorgan och att få barn. Det är ett uttryckför kärlek och närhet, och ett sätt att skapa ett band mellan två människor.Att uppleva närhet, kärlek och att bli uppvaktad och åtråddär livsviktigt för alla människor.Vårt biologiska kön bestäms av våra arvsanlag. Pojkar har en X- ochen Y-kromosom medan flickor har två X-kromosomer. Vi har ocksåett socialt kön som avgörs av om vi känner oss som man eller kvinna.För de flesta är det ingen skillnad mellan det biologiska och det socialakönet. Transsexuella personer upplever en stark motsättning i sittkön och kan efter långa utredningar byta sitt biologiska kön.En heterosexuell person blir förälskad och känner en sexuell dragningtill personer av det motsatta könet. En homosexuell man ellerkvinna blir förälskad och känner en sexuell dragning till personer avdet egna könet. En bisexuell person är intresserad av personer från

åda könen.Vid ett samlag mellan en man och en kvinna kan man bli medbarn. Mannens spermier transporteras under samlaget från bitestiklarnatill prostatakörteln. Där tillsätts ett sekret och vid orgasmenpumpas spermier och sekret ut genom urinröret och in ikvinnans slida. Spermierna börjar genast simma genom livmoderhalsen,in i livmodern och vidare mot äggledarna. Om detfinns ett ägg i en av äggledarna, sker en befruktning då en spermiesammansmälter med ägget.Det befruktade ägget förs det med hjälp av flimmerhår i äggledarenner till livmodern. Samtidigt börjar det dela sig och bilda fler ochfler celler. När det befruktade ägget kommer till livmodern, växerdet fast i livmoderslemhinnan och utvecklas till ett foster. Fostret utvecklasi livmodern och får näring och syre från mamman genomnavelsträngen. Det tar ungefär 9 månader för att ett foster ska utvecklastill ett barn som är redo att födas.Mot slutet av graviditeten börjar livmodern att dra sig samman. Detkallas värkar. När värkarna blir täta och kraftiga är förlossningennära. Själva förlossningen är ofta smärtsam och innebär en kraftigfysisk ansträngning för mamman.För att inte bli med barn kan man använda olika preventivmedel. Debästa preventivmedlen för ungdomar som inte har fasta och långvarigaförhållanden, är kondom och p-piller. Kondom är ett enkelt ochbra preventivmedel. De finns att köpa i vanliga butiker, ger ett braskydd mot graviditet och skyddar dessutom mot könssjukdomar.Porr eller pornografi är texter, bilder eller filmer som en del uppfattarsom sexuellt upphetsande. Prostitution är att sälja sexuella tjänstermot betalning. I Sverige är det straffbart att köpa sex. Porr ochprostitution har ofta en bakgrund av tvång och övergrepp. Oftafinns det personer bakom porren och prostitutionen som tjänar väldigtmycket pengar.Våldtäkt är då någon tvingas till sexuellt umgänge mot sin vilja. Detär kriminellt och straffbart. Sex ska vara frivilligt och med ömsesidigrespekt.Liv i balansFör att du ska må bra och ha en bra hälsa är det viktigt att dinagrundläggande behov uppfylls. Bra kost, vila, sömn, bra hygien ochfysisk aktivitet är viktigt för att du ska må bra. Att ha koll på sittskolarbete, vara en bra kompis och umgås med människor som bryrsig om dig, stärker din självkänsla och ökar ditt välbefinnande.Vi omges av idealbilder av hur vi ska vara och framförallt av hur viska se ut. Dessa bilder stämmer inte med verkligheten och kan ledatill dåligt självförtroende och allvarliga sjukdomar. Anorexi ochbulimi är ätstörningar som kan vara livshotande. Användandet avanabola steroider som ska öka muskelmassan ger livslånga skadoroch ofta för tidig död.Droger påverkar ditt belöningscentrum i hjärnan och ger dig ettkonstgjort välbefinnande. Droger gör att man blir beroende. Mankan inte låta bli att använda drogen trots att den ger skador påkroppen och själen. Nikotin i tobak, alkohol i öl, vin och sprit ochnarkotika som hasch, amfetamin, kokain, opium, LSD och ecstasyär exempel på droger som påverkar både kroppen och hjärnan. Deär alla beroendeframkallande och påverkar och förkortar missbrukarensliv.Livets gångDin kropp påverkas av olika faser och rytmer i livet. Vårt liv har

olika faser till exempel spädbarnsfasen, puberteten, vuxenfasen ochålderdomen. Exempel på naturliga rytmer är hjärtats slag, sömnen,menstruationscykeln och årstiderna med mörker och ljus. Underde här faserna och rytmerna frisätter kroppen olika hormoner sompåverkar din kropp. De kan till exempel påverka pulsen, blodtrycket,kroppstemperaturen, ägglossningen och om du är sömnigeller är vaken.Varje dag utsätts din kropp för stress. Stress är när jämvikten rubbasoch kan bero på att du är försenad till skolan eller har ett prov.Den här typen av stress som du ofta utsätts för, är både normaloch nyttig. Allvarligare händelser ger extra mycket stress och kanleda till en kris. I en sådan situation kan du behöva hjälp av någonannan person, till exempel en psykolog eller en skolkurator, för attta dig ur krisen.När man åldras försämras gradvis den fysiska förmågan hos kroppen.Med bra kost, träning och en hälsosam livsstil kan åldrandetskjutas upp och du kommer att må bra även vid en hög ålder.Medellivslängden ökar i Sverige och är cirka 80 år, lite kortare förmän och lite längre för kvinnor. I Sverige är de vanligaste orsakernatill att man dör cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. I denfattiga delen av världen dör man framförallt av infektioner ellerundernäring. I Sverige dödförklarar en läkare en person när hjärnaninte längre fungerar.CellenInne i dina celler finns olika slags organeller. Organellerna är somsmå organ med särskilda egenskaper och uppgifter. Runt cellenfinns ett cellmembran som har till uppgift att hålla ihop cellen ochtransportera ämnen ut och in. Innanför membranet finns cellvätskansom består mest av vatten men också proteiner och salter.Mitokondrierna är cellens kraftverk. Vid cellandningen framställermitokondrierna energi ur fetter och kolhydrater, genom att deförbränns med syre.Lysosomer är cellens sophanterare och de bryter ner och transporterarbort avfallsämnen och skadade celldelar.I cellkärnan finns kromosomerna som är uppbyggda av DNA. Påkromosomerna finns generna som är en instruktion för tillverkningenav proteiner. Varje protein har sin speciella uppgift i cellen.Insulin reglerar blodsockerhalten och hemoglobin binder syre iröda blodkroppar.Arvet – genetikCeller förökar sig genom delning. Normalt ligger kromosomernalite hur som helst i cellkärnan. Precis innan cellen ska dela sig bildaskopior av kromosomerna. Har cellen normalt 46 kromosomerfinns det alltså 92 innan celldelningen. Därefter dras kromosomernaihop och packas hårdare. Nu kan man se dem i ett mikroskop.Vid celldelningen bildas två nya celler. Originalkromosomerna ochkopiorna dras isär och innesluts i de nya dottercellernas cellkärnor.Den ena dottercellen har 46 kromosomer och den andra har också46 kromosomer. Vi får alltså två celler med samma arvsanlag sommodercellen.Varje människa har 46 kromosomer i varje cell, utom spermiernaoch äggcellerna som har 23 kromosomer vardera. När ett ägg ochen spermie sammansmälter vid befruktningen blir antalet 46,23 från pappa och 23 från mamma. Könscellerna genomgår en annorlundacelldelning än kroppens övriga celler. Därför blir syskoninte exakt lika fastän de har samma föräldrar.

Antalet kromosomer är olika i olika organismer. Bananflugor har8 kromosomer, tomater 24 och eremitkräfta har 256 kromosomer.Varje kromosom innehåller många gener. På människans 46kromosomer finns det ca 25000 gener.Kromosomen är uppbyggd av en lång DNA-molekyl. DNA bestårav miljontals mindre delar som sitter bundna till varandra i en långdubbelspiral. Det finns bara fyra olika sorters delar som förkortasmed bokstäverna A, C, T, G. Bokstäverna läses av tre och tre ochbildar ett ”ord”, till exempel ACG, TGG eller GAT osv. Varjesådant ”ord” motsvarar en viss aminosyra. Det är ordningen pådessa ”ord” som avgör i vilken ordning aminosyrorna ska sättasihop och bilda ett protein.Vi ärver gener och de egenskaper som generna har från våra föräldrar.För varje egenskap har vi två gener, en kommer från mammaoch en från pappa. För de flesta av våra egenskaper är genenfrån mamman likadan som den från pappan.Det finns också egenskaper där generna kan vara olika. Då kan enav generna dominera över den andra och bestämma hur egenskapenska bli. Sådana gener kallas dominanta. Den gen som har enegenskap som ger vika och inte syns kallas recessiv eller vikande.Ett exempel är egenskapen för ögonfärg. Brun ögonfärg är dominantöver blå ögonfärg. Det innebär om man har en brun gen ochen blå gen så får man bruna ögon. Om man har två gener för brunögonfärg får man bruna ögon. Men om man har man två gener förblå ögonfärg blir man blåögd.På samma sätt kan en person som har en ”sjuk gen” bli kompenseradmed en ”frisk gen”. Den ”friska genen” fungerar då som endominant gen och man bli inte sjuk. Den ”sjuka genen” kan förasvidare till barnen och man kallar detta en ärftlig sjukdom. Mankänner till några tusen sådana ärftliga sjukdomar.Mutationer är plötsliga förändringar i arvsmassan. Mutationersker då och då när DNA kopieras vid celldelningen. Ofta har mutationernaingen betydelse eller märks inte. Du har säkert sett heltvita djur med röda ögon. De kallas albinos. Dessa djur har fått enmutation i genen som tillverkar det mörka färgämne som de normalthar i pälsen eller fjädrarna.Alla celler har ett skydd mot mutationer och felaktig kopiering avarvsmassan. Om det skyddet inte fungerar normalt eller mutationernablir för många kan det leda till okontrollerad celldelning.Celler som okontrollerat delar sig kallas cancerceller. Kemikalieroch radioaktiv strålning ökar antalet mutationer.Livets utvecklingMiljön förändrasDet har funnits liv på jorden i ungefär 3500 miljoner år. Livsformeroch arter har under årmiljonerna försvunnit och nya hartagit deras plats. Detta kallas utveckling eller evolution. En del avutvecklingen beror på att jordens miljöer förändras hela tiden.Ungarna som föds av en viss art ser lite olika ut och är bra på liteolika saker. Alla rävungar är inte exakt lika. Om miljön förändrasär det bara de individer som är bäst anpassade som överlever ochfår nya ungar. Detta brukar kallas naturligt urval.En mutation är en plötslig och slumpmässig förändring av arvsanlagen.De flesta mutationer leder inte till någon märkbar förändringav en arts egenskaper. En del mutationer minskar en artschanser att överleva. Men ibland kan mutationer ge individen enegenskap som gör att den klarar sig bättre än andra. När den individen

fortplantar sig kommer den gynnsamma mutationen förasvidare och spridas.På grund av det naturliga urvalet och mutationer förändras en artsarvsanlag och det bildas nya arter. Arter som av olika orsaker intekan förändra sina arvsanlag dör ut. Det naturliga urvalet och mutationerär det som driver evolutionen.Livet förändrasEftersom jordens miljöer förändras sakta är det svårt att se evolutionen.Tack vare fossil som är avtryck av utdöda växter och djuroch DNA-analyser har forskare fått en bild av hur livet på jordenhar förändrats.Jorden har funnits i 4500 miljoner år, men det tog 1000 miljoner årinnan de första organismerna uppstod i haven. I haven utveckladesockså encelliga blågröna bakterier. De var de första organismernasom hade fotosyntes. Genom fotosyntesen bildades stora mängdersyre och med tiden ökade syrehalten både i atmosfären och i havet.Liv på land har bara funnits en liten del av jordens historia.Växterna var de första organismerna som klättrade upp på land.De första landlevande djuren var tusenfotingar och insekter.Groddjuren var de första ryggradsdjuren som tog sig upp på land.De följdes av kräldjur, fåglar och däggdjur.De första människoliknande varelserna fanns i östra Afrika för3–4 miljoner år sedan. En vanlig uppfattning är att människanhärstammar från aporna. Det är inte riktigt sant, men människoaporsom gorillor och schimpanser har samma ursprung som vimänniskor.Evolutionen upptäcktes så sent som under 1800-talet av CharlesDarwin. Hans teorier möttes av ett stort motstånd. Att människanär släkt med aporna upplevdes som väldigt stötande. Under desenaste 100 åren har dock forskningen gjort stora framsteg och idag har de flesta forskare accepterat evolutionen.Nu för tiden kan man bättre ta reda på släktskapet mellan olikaorganismer med DNA-teknik. Detta innebär att man jämför olikaarters arvsanlag för att se om och på vilket sätt de är besläktade.Detta är bioteknikBioteknik är när man använder celler eller delar av celler för atttillverka olika produkter, bota sjukdomar eller vid forskning.Genteknik är kanske den mest omtalade formen av bioteknik.Med genteknik kan man förändra arvsanlagen hos olika organismer.Man kan till och med flytta en gen från en organism till enorganism som normalt inte har den genen. Man har flyttat mänskligagener till bakterier som då tillverkar mänskligt insulin. Manhar flyttat gener till växter för att de ska bli mer näringsrika ellerför att minska behovet av bekämpningsmedel. Livsmedel som ärgenmodifierade ska märkas med förkortningen GMO på förpackningen.Kloning är en annan form av genteknik där man framställermånga individer som har exakt samma arvsmassa. Växter klonasså att man får fram många plantor med identiska arvsanlag. Attklona djur är svårare och är inte så vanligt.Bioteknik används till väldigt många andra saker än genteknik.Ost, bröd, öl och vin är exempel på gamla former av bioteknik somde flesta inte har något emot. Polisen använder DNA-analyser föratt utreda brott. Inom medicinen framställs vaccin mot sjukdomar,man transplanterar organ och ger blod.Man kan också ta reda på om vuxna och foster har anlag för olikasjukdomar med hjälp av bioteknik. Inom medicinsk forskning odlar

man cancerceller för att ta reda på mera om cancersjukdomar. Dessutomkartlägger man alla människans gener och vilken funktiongenerna har. Allt detta är exempel på olika former av bioteknik.De flesta celler i din kropp har fått en speciell uppgift som de hartills de dör. Exempel är muskelceller och nervceller, de har sinspeciella funktion som inte kan ändras. Stamceller är celler sominte är specialiserade, utan kan utvecklas till olika sorters celler.När du en gång bestod av bara en enda cell efter befruktningen,var det en stamcell. Den enda cellen har sedan utvecklats till alla demiljarder olika celler som finns i din kropp.Sådana embryonala stamceller har man känt till ganska länge. Påsenare tid har man upptäckt att alla organ hos vuxna också harstamceller. Man hoppas att forskningen på stamceller ske ge upphovtill en mängd olika läkemedel mot sjukdomar.Sammanfattning – EkologiJorden är vårt hemSolen är förutsättningen för allt liv på jorden. Jorden är ett slutetsystem där ämnen går runt i olika kretslopp. Exempel på viktigaämnen i kretsloppen är vatten, kol och syre. Det är solenergin somdriver kretsloppen på jorden.Växter och alger kallas producenter eftersom de med hjälp av solenergikan tillverka energirika ämnen, framförallt kolhydrater.Bakterier, svampar djur och människor är konsumenter. De leverav energirika ämnen som växterna tillverkar. De kan äta växternadirekt eller äta andra konsumenter.För att förstå hur en art påverkar en annan art kan man studeraolika näringskedjor eller födokedjor. En näringskedja börjar alltidmed en växt eller alg. Den äts av en växtätare som i sin tur äts avett rovdjur osv. Näringskedjor går nästan alltid in i varandra ochbildar en näringsväv.Ett annat sätt att beskriva hur de olika organismerna får sin energiär att rita en näringspyramid. Basen i pyramiden är växterna,sedan kommer olika konsumenter. Högst upp i pyramiden finnsen toppkonsument, som inte behöver oroa sig för att bli uppäten avnågot annat djur.En viktig grupp i naturen är nedbrytarna. Bakterier och svamparär de viktigaste nedbrytarna. Nedbrytarna är konsumentersom lever av döda organismer. När de bryter ner döda organismerfrigörs viktiga ämnen, som kommer vidare i sina olika kretslopp.EkosystemAlla organismer som lever i en viss naturtyp bildar tillsammansett ekosystem. Hav, sjö, fjäll, barrskog, jordbruksmark och stad ärnågra exempel på ekosystem. Om man slår ihop många ekosystembildar de ett biom. Exempel på biom är skog, tundra, regnskog ochöken.Ibland omvandlas ett ekosystem till ett annat. Detta kallas försuccession. Exempel på detta är när en åker växer igen och till slutblir en skog.Vår framtidEftersom alla ämnen blir kvar på jorden förstår man att det integår att släppa ut giftiga ämnen i naturen. De försvinner inte. Omgiftiga ämnena kommer in i cellerna dör organismen.På grund av den stora befolkningsökningen under de senaste 200åren börjar det bli brist på naturresurser, till exempel vatten, koloch olja. Befolkningsexplosionen innebär också att det blir svårt attproducera mat till alla. Det finns inte tillräckligt med mark att odlapå, vilket leder till att regnskogar huggs ner och odlas upp.

Industrialiseringen har bidragit till att utsläppen av koldioxid ökatkraftigt. Den ökade mängden koldioxid bidrar till att jordens temperaturaldrig har ökat så snabbt som under de senaste 100 åren.Detta kallas växthuseffekten. Denna klimatförändring bidrarockså till att det bildas extremt väder som torka, översvämningaroch ett större antal orkaner.Med jordens stora befolkningen och brist på naturresurser måstevi återvinna många material. Industriernas och fordonens utsläppav giftiga ämnen måste minska. De fossila bränslena, till exempelkol, olja och naturgas, ger stora miljöproblem. Dessutom kommeroljan inte att räcka till inom några årtionden. Vi måste få fram nyaoch renare energikällor.