Pdf-fil

More documents

Recommendations

Info

94 GUNNEL COLNERUDTabell 1. Forskningsdiskurser gällande olika värdepedagogiska undervisningsobjektoch ansatserVärdepedagogiska ansatserMoralisk normpåverkanForskningsintresseLivsåskådningsfrågorVärderingspåverkanMedborgarfostranDemokratifostranTeoretiskt forskningsintresseMetafrågor Ex 1HartmanNormativafrågorEmpiriskt forskningsintresseIntentionellafenomenEx 2NaeslundEx 3JonssonImplicitafenomenEx 4ColnerudEx 5Rothhämtade från pågående projekt. Beskrivningarna, som bygger på min kännedomom några projekts studieobjekt, gör inte anspråk på någon fullständigbild av dagens svenska pedagogiska forskning. De utgör ett begränsat urvaloch är med nödvändighet kortfattade.Ett exempel på metafrågor inom värderingspåverkan är forskning kringfrågan om det finns några gemensamma värden eller ej. Sven Hartman lederett projekt på Lärarhögskolan i Stockholm som studerar denna fråga utifrånnationell utbildning i relation till globala förändringar (Ex 1). När det gällerstudier av intentionella insatser inom livsåskådningsområdet kan dessa exempelvisundersöka hur existentiella frågor hanteras i undervisning. Lars Naeslundleder ett projekt vid Linköpings Universitet som studerar på vilket sättskönlitteratur kan användas när man behandlar existentiella frågor i religions-och svenskundervisning (Ex 2).Forskning av värdepedagogiska interventioner som berör värderingspåverkankan exemplifieras med studier av huruvida lärarkandidater förbereds föratt undervisa om etiska dilemman inom olika ämnen. Ett projekt lett av BrittaJonsson vid Lärarhögskolan i Stockholm fokuserar etiska och moraliskadilemman i skolans värdegrundssocialisation. Det sker genom studier av hurdilemman inom olika områden uppmärksammas i den nya lärarutbildningen(Ex 3).
VÄRDEGRUND SOM PEDAGOGISK PRAKTIK 95Ett exempel (Ex 4) på studier av implicita fenomen inom moralisk normpåverkanär mina studier av vilka rättviseidéer som eleverna får möjlighet atterfara i skolans moraliska praktik (Colnerud 2003).Forskning av implicita fenomen inom demokratifostran kan exemplifierasmed Klas Roths (2002) studier av huruvida lärare använder spontana tillfällentill deliberativa samtal (Ex 5).Frågeställningarna i Tabell 1 ger antydan om den tänkbara variationen avolika forskningsobjekt inom det så kallade värdegrundsområdet. Genom attsortera in dem i en matris skapad av kategorierna för olika undervisningsobjektkorsad med olika typer av forskningsproblem blir åtskilliga variantermöjliga. Det framstår som nödvändigt att göra åtskillnader av detta slag, ellerefter någon annan rimlig princip, för att tydliggöra variationen inom denforskning som kommit att benämnas värdegrundsforskning. Det går säkert attgenomföra andra klassificeringar som i sin tur gör andra skillnader tydliga.Det viktiga är att undvika begreppsligt urholkande förenklingar, likt deWinner (1986) identifierar i bruket av value-begreppet. Lika lite som didaktiskforskning kring svenskdidaktik för År 1 kan ersättas av forskning kringnaturvetenskaplig didaktik för gymnasiet, kan forskning kring elevers existentiellafunderingar och hur lärare bemöter dessa ersättas av forskning kringelevers inflytande eller hur rättvisa visar sig i klassrummets vardag.AVSLUTANDE REFLEKTIONÄrendet för denna artikel har varit att peka på nödvändigheten av ochmöjligheten till distinktioner inom pedagogikforskningens stora fält, detklassiska didaktiska fält som utgörs av skolans normativa uppdrag och somtycks vara på väg mot en renässans. Lärare och andra vuxna i skolan kan haett avgörande inflytande på de normer och värden som elever gör till sina, ellersom de tar avstånd ifrån. De intellektuella såväl som medvetna och omedvetnasociala och psykologiska erfarenheter, som eleverna får i skolan, sätter spår ideras utveckling som moraliska och demokratiska individer. Förvisso förekommerandra starka influenser i de ungas erfarenhetsvärld, men det ursäktarinte en intellektuell oreda i begreppsvärlden kring de normativa pedagogiskafrågorna. Vi har här, utifrån en analys av vad som är fokus för undervisning,visat att variationen av värde- och normfrågor är betydande. Vidare kan vi se,att de olika undervisningsobjekten, trots att de kan existera samtidigt i enintegrerad skolpraktik, bör kunna urskiljas från varandra, för att undvikaytlighet i arbetet med och forskning kring värde- och normfrågor. Det motsägsinte av att exempelvis demokratifostran kan omfatta såväl moralisk normpåverkansom värderingspåverkan och medborgarfostran.Eftersom analysen har utgått från undervisningsobjektets innehåll, kantanken föras till skolans uppdelning i undervisningsämnen. Skolämnenasdifferentiering av värde- och värderingsinnehåll i religionskunskap och samhällskunskapvar för några år sedan på väg att åtföljas av ett särskilt etikämnesom skulle handha undervisning i moraliska frågor och ge så kallad socialkompetens. Den åtskillnad mellan olika undervisningsobjekt, som åstadkommesgenom en uppdelning i skolämnen, riskerar emellertid att förstärka
Page 1 and 2: Pedagogisk Forskning i Sverige 2004
Page 3 and 4: VÄRDEGRUND SOM PEDAGOGISK PRAKTIK
Page 13: VÄRDEGRUND SOM PEDAGOGISK PRAKTIK

Pdf-fil

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?