Remiss_Reg utvplan kombi.pdf - Energikontor Sydost

Förslag tillBRS 2005-05-19Regional utvecklingsplanför kombiterminalerRemissutgåvaSkåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergsoch Jönköpings län

2 Kombiterminaler i Södra banregionen

Förslag tillRegional utvecklingsplanför kombiterminalerSkåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergsoch Jönköpings länRemissutgåva 2005--05–19Förslag till regional utvecklingsplan3

Banverkets projektgruppMagnus FahlKarin NilssonJens MöllerAnn HolmVägverkets medverkandeLeif RinghagenBenny NilssonCarsten SachseBanverket Södra banregionenBanverket Södra banregionenBanverket Södra banregionenBanverket Södra banregionenVägverket Region SydöstVägverket Region SkåneVägverket Region SkåneÅF-Infrastruktur AB:s medverkandeJohan MeurlingUtredningsledareThomas LangeRedaktörÖvriga medverkandeGöran SewringKenneth OlofssonHelena ErveniusPaul EklöfKai MononenBjörn-Åke ZetterbergLars BörjessonRegion SkåneRegion BlekingeRegionförbundet i Kalmar länLänsstyrelsen i Kronobergs länRegionförbundet i Jönköpings länSjöfartsverketTransportindustriförbundetOmslagsbilden: Containerhantering i Hallsberg.Foto: Ellen Huitfeldt4 Kombiterminaler i Södra banregionen

InnehållFörord ................................................................................. 71 Uppdraget i sammanfattning .......................................... 8Utgångspunkt: Strategiska godstråk och noder ............................................ 8Några definitioner....................................................................................... 82 Nuläget i de berörda länen ........................................... 10Inventering ............................................................................................... 10Befintliga terminaler ................................................................................. 10Terminallokaliseringar i översiktsplaner, planerade förbättringsåtgärder ..... 12Regional struktur ...................................................................................... 17Internationella samarbetsprojekt (urval) ..................................................... 193 Marknad och aktörer .................................................... 20Marknaden för kombitrafik........................................................................ 20CargoNet m.fl. .......................................................................................... 214 Kriterier för regional utvecklingsplan ............................ 225 Önskvärd framtida terminalstruktur .............................. 23Utvecklingsplan ........................................................................................ 23Nationellt viktiga terminaler....................................................................... 27Föreslagen terminalstruktur 2025 ............................................................. 29FigurförteckningFigur 1 Godstråk och noder, 2004–2015Figur 2 Översikt över befintliga och planeradeeller föreslagna kombiterminaler, hamnterminaleroch lastbilsterminalerFigur 3 Trafikflöden, tung fordonstrafik på vägFigur 4 Antal godståg på järnvägFigur 5 Vision från SEBTrans-LinkFigur 6 Ur Multi-client study ”Capacity 2015”,BMT Transport Solutions GmbH.4Figur 7 CargoNets nät av kombiterminalerFigur 8 Föreslagen terminalstruktur 2025Förslag till regional utvecklingsplanTabellförteckningTabell 1 Hamnar och färjeterminaler för enhetsgodsTabell 2 Befintliga kombiterminalerTabell 3 Lastbilsterminaler/distributionscentralerTabell 4 Hanterade enheter i SverigesHamnar. Statistik avser 2003Tabell 5 CargoNet – Aktuella terminalvolymerTabell 6 Översikt över föreslagen kombiterminalutvecklingpå kort siktTabell 7 Översikt över föreslagen kombiterminalutvecklingpå medellång siktTabell 8 Översikt över föreslagen kombiterminalutvecklingpå lång sikt5

6 Kombiterminaler i Södra banregionen

FörordLastbilstrafiken på våra vägar har på senare årtilltagit kraftigt. Transporterna på Järnväg har påsenare år ökat något men volymerna har i stort settinte förändrats på decennier. Med tanke på trafiksäkerhetoch miljöbelastning skulle en överföringav gods från väg till järnväg vara önskvärd. Meden utveckling av kombitrafiken kan varor som avmarknadsmässiga skäl hittills transporterats på vägi ökad utsträckning föras över till järnväg.För att stärka kombitrafikens konkurrenskrafthar under årens lopp olika initiativ och förslagkommit från näringsliv och offentliga organ.Swedish Shippers Council, en sammanslutning avtransportintensiva företag inom Svenskt Näringsliv,föreslog att staten skulle ge ökat stöd till svenskindustri genom koncentrerade infrastrukturinsatseri stråk och noder med störst transportflöden. Dettaresonemang var centralt i det slutbetänkande somlades av den första godstransportdelegationen.Banverket utvecklade detta ytterligare i ”Sektorsprogramför järnvägen 2002” där man redovisadeen strategi för stråk och noder.Transportbranschen har även efterfrågat ettstarkare statligt engagemang i och i anslutning tillhamnar och kombiterminaler. Bland annat dessafrågor behandlades av den andra Godstransportdelegationensom i sitt slutbetänkande sommaren2004 föreslår att ett nät av riksterminaler pekas utoch att staten tar ansvar för infrastrukturinvesteringari och i anslutning till dessa. I maj 2005lägger regeringen en transportpolitisk propositionsom väntas innehålla ett ställningstagande i dennafråga.Banverket har initierat ett arbete för att påregional nivå i samarbete med Vägverket ta framutvecklingsplaner för kombiterminaler. Dessaregionala utvecklingsplaner ska utgöra underlagför att kunna peka ut viktiga kombiterminaler ochför att kunna prioritera bland satsningar för attutveckla dessa ifall regering och riksdag beslutar ienlighet med godstransportdelegationens förslag.Ett annat syfte med arbetet är att öka kunskapsnivånkring kombitrafik inom trafikverken.Denna rapport utgör Södra Banregionens förslagtill Regional utvecklingsplan för kombiterminaler.Den har tagits fram i samarbete medVägverket region Skåne och Vägverket regionSydöst. Arbetet med att ta fram förslaget har bedrivitssedan hösten 2004. Representanter för berördalän/regionförbund, näringsliv samt sjöfartsverkethar involverats under arbetets gång. Förutomarbetsmöten med ovanstående representanter haren workshop med representanter från en bredarekrets inom transportbranschen ägt rum. Några nyautredningar eller fördjupade analyser har integjorts inom ramen för detta arbete utan rapportenbygger på kända förhållanden och planer och befintligtutredningsmaterial.Efter remissbehandling kommer rapporten attskickas till Banverkets huvudkontor för att tillsammansmed övriga regionala utvecklingsplaner utgöraunderlag för en nationell utvecklingsplan.Magnus FahlFörslag till regional utvecklingsplan7

1 Uppdraget i sammanfattningDenna regionala utvecklingsplan har tagits fram påuppdrag av Banverkets huvudkontor. Arbetet medatt ta fram planen ingår som ett led i en bättresamordning mellan Vägverket och Banverket.Förutom att ta fram en regional utvecklingsplan förkombiterminaler syftar arbetet också till att ökakompetensen inom respektive verk kring kombitrafik.Mot bakgrund av Banverkets sektoransvar skaBanverket driva utvecklingen så att järnvägen stödjerde transportpolitiska målen. Sektorarbetet innebärmed andra ord att Banverket i nära samarbetemed sektorns aktörer ska stimulera, stödja ochutveckla järnvägstransportsystemet.I sektorprogrammet utpekas kombitrafiken somett område med god utvecklingspotential. Mankonstaterar även att roller, ansvar och regelverkbehöver tydliggöras för att främja en utveckling avkombitrafiken.Banverket skall arbeta utifrån angivna ”Riktlinjerför Banverkets åtagande avseende kombiterminaler”.Arbetet med att fastställa vilka terminalersom omfattas av dessa riktlinjer har igångsattsi och med detta inriktningsbeslut.Även om Banverket har sektorsansvaret förkombitrafiken är ansvarsfördelningen inom områdetinte klar och entydig, Den nya godstransportdelegationsom regeringen tillsatt har fått i uppdragatt förtydliga ansvarsfördelningen inom kombitrafikområdet.Banverkets beslut om kombiterminalerkan således komma att påverkas avkommande regeringsproposition och riksdagsbeslutUtgångspunkt:Strategiska godstråk och noderBanverkets Sektorsprogram för järnvägen angavstrategiska godsstråk och noder. (Se figur 1.)Det finns 16 större kombiterminaler på 14 orteri Sverige. Utöver dessa specialutrustade terminalerfinns hanteringsmöjligheter på ytterligare ett antalplatser.Nya kombiterminaler och/eller anslutningsspårefterfrågas. Vid några av de befintliga kombiterminalernaefterfrågas investeringar för ökadkapacitet och rationellare hantering.Denna regionala utvecklingsplan redovisarBanverket Södra banregionens, Vägverket RegionSkånes och Vägverket Region Sydösts nuvarandesyn på kombiterminalernas status och lokaliseringde kommande 15-20 åren.Några definitionerMed kombitrafik menas i denna rapport att tvåeller flera transportsätt, varav järnvägen är ett,används för att transportera gods lastat på semitrailer,växelflak eller i container.kombiterminalcontainerväxelflaktrailer= anpassad omlastningsplatsför gods i kombitrafik= godsbehållare av enhetligtformat för transporter m.m.= löst flak med kapell eller fasthölje som kan lastas på järnvägsvagneller lastbilschassi.= påhängsvagn till dragbil8 Kombiterminaler i Södra banregionen

Banor ingående i de övergripande nätenBana under byggnad ingående i de övergripande nätenBanor/länkar som kan få stor betydelse i framtidenStörre vägar ingående i de övergripande stråkenUtpekade noder i de övergripande stråkenLuleåUmeåSundsvallGävleBorlängeVÄNERNÖREBROHallsbergVÄTT-ERNMÄLARENNORRKÖPINGStockholmGÖTEBORGJÖNKÖPINGHELSINGBORGMALMÖTrelleborgFigur 1. Godsstråk och noder. Ur framtidsplan för järnvägen, 2004–2015Förslag till regional utvecklingsplan9

2 Nuläget i de berörda länenInventeringDe befintliga förhållandena har kartlagts länsvis.Representant för respektive län eller region haransvarat för kartläggningen i det egna länet/regionenoch kontaktat relevanta representanter förlänsstyrelse, kommuner och näringsliv för att få inunderlag. Kontaktpersoner från Vägverket, Banverketoch transportindustriförbundet har stöttarbetet. Samordning och avstämning har skett iunderhandskontakter med kontaktpersonerna ochvid möten i den gemensamma arbetsgruppen. Iföljande avsnitt redovisas en sammanställning avdenna kartläggning som har inriktat sig på följandepunkter:• Befintliga terminaler i form av kombiterminaler,lastbilsterminaler, distributionscentraler,hamnar.• Kommunala planer för nya terminaler• Transportflöden och volymer• Regional struktur avseende industri, logistik,befolkning och transportinfrastruktur• Mellanregionala/internationella samarbetsprojektBefintliga terminalerI tabell 1-3 redovisas olika terminaler med hänsyntill funktion, anslutningar och egenskaper. Enparentes innebär att funktionen finns fysiskt menatt den vid inventeringstillfället inte används.I tabelle 1 används begreppen Ro-Ro resp Lo-Lo. Dessa innebär att godset kan rullas av och på(Roll on-Roll off) fartyg/färjor resp lyftas av ochpå fartyg (Lift on-Lift off). Med Järnvägsanslutningmenas att området har anslutning till detnationella järnvägsnätet. Järnvägsramp är enanordning som gör järnvägsvagnar kan dras ombordpå tågfärjor via en ramp eller klaff med spårpå. Bangård innebär att spårkapacitet finns förväxling och tågbildning.Tabell 1 Hamnar- och färjeterminaler för enhetsgodsOrt Funktion AnmJärnvägsanslutningJärnvägsrampLo-LoRo-RoBangårdHelsingborgLandskronaMalmöTrelleborgYstadÅhusXXXXXX(X)XXXX(X)XXXXX(X)XXX(X)XXXXTågfärjetrafik nerlagd år 2000SölvesborgKarlshamnKarlskronaXXXXXXXXX(X)Mindre bangårdBefintlig bangård några km bortBefintlig bangård några km bortKalmarOskarshamnVästervikXXXXXXXXXX(begr)10 Kombiterminaler i Södra banregionen

Tabell 2 Befintliga kombiterminaler för väg och järnvägOrt Utrikes Regional Företag AnmHelsingborg X XHanterar främst lokalt gods ochcontainrar till och från hamnenMalmöXXInternationell hub i CargoNetsnätverk, även stor regional ochlokal betydelseTrelleborgXOmlastningsterminal mellan tågoch färja för volymer till och frånkontinentenÄlmhult X XLokal terminal av stor betydelseför IKEA:s transporterJönköpingXXLokal och regional terminal medi huvudsak trailerhanteringNässjöXLokal och regional terminal medstor andel containrar från och tillGöteborgs hamn. S.k. ”dry port”Tabell 3 Lastbilsterminaler/distributionscentraler*Ort DFDS DHL Schenker ÖvrHelsingborgHässleholmKlippanKristianstadMalmöOsbyXXXXXXXXXXXXSölvesborgOlofströmKarlshamnRonnebyKarlskronaKalmarOskarshamnVästervikNybroVimmerbyHultsfredVäxjöAlvestaLjungbyJönköpingNässjöVärnamoXXXXXXXXXXXXXXXXXX X X XXXX* För linjetrafik. Styckegodshantering för att samla ihop tillhela lastbilsvolymer för en given destination.XXXXXXXXFörslag till regional utvecklingsplan11

H▲❍❑H▲❍▲❍H❑H❑❍H❑❍▲▲❍▲❑▲▲❍▲ ▲❍▲HH❑ = verksam kombiterminal❍= planerad kombiterminal▲= lastbilsterminalH = hamn för enhetsgodsFigur 2. Översikt över befintliga och planerade eller föreslagna kombiterminaler, hamnterminaler ochlastbilsterminaler❑▲▲❍ ▲▲❍H▲❍▲▲❍H▲▲H▲H▲HTerminallokaliseringar i översiktsplanersamt planerade förbättringsåtgärderPlaner finns på nya eller utbyggda kombiterminalerpå nedanstående orter (bruttolista utan inbördesvärdering eller prioritering):• Bjuvs kommun har i översiktsplan anvisat ettområde vid Skånebanan och med anslutning tillE4. Även Åstorps kommun har visat intresseför detta läge.• Helsingborgs hamn bygger en ny kombiterminali hamnen väster om IKEA för fartygsburnacontainrar f.v.b. järnväg och lastbil.CargoNet flyttar sin verksamhet dit.• Malmö hamn har också planer på att kopplasamman containertrafiken till sjöss med järnvägoch lastbil i ett s.k. trimodalt centrum i norrahamnen.• Befintlig kombiterminal i Malmö (i nordostpå godsbangården mellan Stockholmsvägenoch Västkustvägen) expanderar med två nyaspår till totalt sex spår.• Trelleborgs hamn flyttar och utökar terminalentill ett östligt läge invid bangården på hamnområdet(gamla färjestationen).• Ystad hamn. Man önskar att etablera en nykombiterminal sydost om befintlig bangårdmed anslutning till Österlenbanan. Kombitrafikenär främst trailers och i andra handväxelflak. Marknad är den växande Polentrafiken.12 Kombiterminaler i Södra banregionen

• Hässleholms kommun har planer på att etableraett logistikcentrum med kombiterminalnordost om Hässleholm i nära anslutning tillSödra stambanan, Rv 21 och 23.• Kristianstads kommun planerar för ettlogistikcentrum söder om Karpalund. Områdetkan järnvägsanslutas till Skånebanan samt hargoda anslutningar med väg 19 och 21,• Karlshamns kommun och KarlshamnsHamn AB planerar att möta ökande efterfråganpå transporter till och från Baltikum/Rysslandmed bl.a. ny kombiterminal i Stilleryd. Mednytt triangelspår underlättas transporterna tilloch från hamnområdet.• Karlskrona. Beslut finns att rusta upp Verköbanan.I anslutning till ett nytt färjeläge planerasjärnvägsspår för rangering av upp till 750 mlånga tåg. Man undersöker möjligheten tillkombitrafik på Kust till kustbanan.• Alvesta. Kommunen har beslutat att iordningställaen kombiterminal i samarbete med GreenCargo, projektet SEBTrans – Link ochTranportEko.• Växjö (Räppeterminalen norr om centralorten).Banverket har i samverkan med Växjö kommunutrett förutsättningarna för en terminalanläggning.Kommunen är öppen för en samverkanmed Alvesta i denna fråga.• Jönköping. Den nuvarande terminalen i Jönköping(Ljungarumsterminalen) har nått sittkapacitetstak. Kommunen anser dessutom attdess lokalisering är olämplig.• Torsvik. Jönköpings kommun, Länsstyrelsenoch lokal industri vill att en kombiterminaletableras på Torsviksområdet, ett industriområdemed omfattande logistikverksamhet somplaneras byggas ut ytterligare. En fullvärdigspåranslutning är kostsam. Etapplösningar viabefintlig spåranslutning studeras.• Nässjö. Den kommunalt delägda kombiterminaleni Gamlarp byggs ut. Anslutningentill Södra stambanan behöver förbättras medmellanspårsförbindelser. Man vill även ha enbättre koppling norrut.• Värnamos kommunikationsläge vid E 4 ochRv 27, regionens industriproduktion samt idagendast små godsflöden på järnväg anses motiveraren satsning på en mindre kombiterminal iVärnamo. Den kommer att i så fall att ligga vidKust till kustbanan, nordväst om tätorten.• Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn och Västervikhar i varierande grad möjligheter atthantera enhetsgods men har inte redovisat någrakonkreta planer att utveckla anlägga kombiterminaler.Förslag till regional utvecklingsplan13

Transportflöden och volymerFlöden i de berörda länen framgår av figur 3 och 4.Obervera att landsvägs- och järnvägstransporterredovisas med olika storheter.Av figurerna framgår tydligt hur dominerandeden nordsydliga trafiken är på E6, E4 och Södrastambanan. På vägflödeskartan kan man dock ävennotera betydande östvästliga flöden på E22 i Skåneoch Blekinge, på väg 21 och 40 och delar av 23och 25 vid Växjö samt delar av 26/47 och 31/33vid Jönköping.Figur 3. Trafikflöden, tung fordonstrafik på väg.14 Kombiterminaler i Södra banregionen

Figur 4. Antal godståg på järnväg.Den totala trafikökningen på vägnätet i regionenhar under de senaste åren vuxit kraftigt. Störstökning har E6 norrut från Malmö, där den tungatrafiken nästan har fördubblats under tio år. Ävenpå E4, E22 och riksväg 40 har den tunga trafikenökat mycket kraftigt liksom på väg 23 mot Växjö.Väg 122 Karlskrona-Växjö har också fått kraftigtökad tung trafik. Lastbilstrafiken väntas fortsättasin ökning.På järnvägen är transittrafiken den helt dominerandetill såväl godsvolym som transportarbete.Godstransportarbetet för järnväg har, trots en ökningmed 10 procent, inneburit en oföändrad marknadsandelav de långväga transporterna om 24 procent,vilket är oförändrat sedan 1996.Enligt Banverkets sektorsredovisning för 2003var den transporterade godsmängden för kombitrafikmed järnväg 5,5 miljoner ton, vilket var denhögsta nivån någonsin. Ökningen avser uteslutandeinrikes kombitransporter. Den transporterade godsmängdenför utrikes kombitransporter uppgick tillen miljon ton. Järnvägens transportarbete för kombitransporternauppgick till drygt 2,7 miljarder tonkm,varav utrikes svarade för 0,4 miljarder.Förslag till regional utvecklingsplan15

Hanterade volymerTotalt antalcontainers,flak, kassetter,trailers,lastfordon m.mantalenheterContainers,flak, kassetterContainers, flak,och kassetterTrailers,lastfordon, släpm..mJärnvägsvagnarantal antal TEUantalantal enheterenheterenheterHelsingborg 486.500 59.100 86.100 427.400 -Kalmar - - - - -Karlshamn 33.200 - - 33.200 -Karlskrona 45.638 - - 45.600 -Landskrona - - - - -Malmö 201.600 17.800 25.700 183.900 19Oskarshamn 18.000 7 8 18.000 -Sölvesborg - - - - -Trelleborg 591.100 - - 499.000 93.000Ystad 133.500 - - 118.700 14.800Åhus 13.900 14.000 25.500 - -Tabell 4. Hanterade enheter i Sveriges Hamnar. Statistik avser 2003. Uppgifter från webbplats för SverigesHamnar.Jönköping Älmhult Helsingborg Malmö TrelleborgTEU per årSenaste 12 månperiodUtveckling 2003– 200421.300 25.000 40.600 72.000 43.300+89% + 5% -17% +10% -4%Tabell 5. CargoNet – Aktuella terminalvolymer16 Kombiterminaler i Södra banregionen

Regional strukturNedan följer en sammanfattning av den bild somrespektive län/region presenterat inom ramen förinventeringen.SkåneSkåne med sina 33 kommuner är en del iÖresundsregionen, där Skåne tillsammans medSjälland har 3,6 miljoner invånare. Man har enlång historia som en viktig del i Sveriges handelsutbytemed omvärlden. Tyskland står för en stordel av utrikesgodset och är även ett viktig transotland.Den växande handeln med Öst- och Centraleuropakanaliseras i stor utsträckning via de skånskahamnarna.Skåne är även en del i Östersjöregionen, vilketinnebär många kontakter och samarbeten medländerna kring södra Östersjön, Tyskland, Polenoch de baltiska staterna.Det finns i Skåne flera större hamnar och terminalermed betydelse för såväl den regionala sominternationella trafiken.På vägsidan svarar transporter med antingenstart- eller målpunkt i Skåne för ca en fjärdedel avgodsvolymen medan transittrafiken utgör knappten femtedel av godsvolymen. Transporter medbåde start och mål i Skåne svarar för ca hälften avgodsvolymen och en tredjedel av transportarbetet.Lastbilstrafiken har ökat kraftigt på de störstavägarna under senare år. Störst är ökningen på E6mellan Malmö och Helsingborg. Där har den tungatrafiken nästan fördubblats under en tioårsperiod.Ökningen väntas fortsätta, särskilt på vägarna ivästra Skåne.Tillkomsten av Öresundsbron har omfördelatflödena på järnväg genom Skåne. Södra stambananhar fått fler tåg, både person- och godståg. Närtrafiken med tågfärjor från Helsingborg upphördeminskade antalet godståg mellan Hässleholm ochHelsingborg. Av godstågen söderut från Malmö gårca hälften på Öresundsbron, 40 procent viaTrellborg och mindre än 10 procent via Ystad.Södra stambanan väntas behålla sina dominerandeställning som huvudstråk för godstrafikengenom Skåne men det s.k. Godsstråket genomSkåne från Västkustbanan via Hallandsåstunnelnoch Ängelholm väntas på längre sikt få en kraftigökning av antalet godståg.BlekingeBlekinge har fem kommuner med kommuncentrasom ligger cirka 3 mil från varandra. Fyra av dessligger vid kusten och har hamnar (Sölvesborg,Karlshamn, Ronneby och Karlskrona). Olofströmär Blekinges enda inlandskommun.Blekinge har en lång industritradition. Ny tek-nologi har gjort det möjligt för industrin att behållaen stark ställning i länet och samtidigt moderniseras.Var fjärde bleking har idag sin utkomst frånindustrin.Väg E22 är Blekinges och sydöstra Sverigesviktigaste väg och en betydelsefull trafikled förÖstersjöregionen. Trafiken har ökat kraftigt desenaste åren. Riksväg 29 är en viktig väg förindustritransporter och knyter Karlshamnsområdettill Småland, som är Blekinges egentliga uppland.Riksväg 30 har motsvarande funktion för Ronneby.Blekinge kustbana förbinder Blekinge medSkåne. Banan har haft förhållandevis låg standard,men beslut om elektrifiering har fattats och ärunder genomförande. Det är persontrafiken påbanan som dominerar; endast två godståg pervardagsdygn i genomsnitt går sträckanKristanstad-Karlskrona.Blekinge har också järnvägsförbindelse frånKarlskrona via Kust till kustbanan mot Göteborgöver Växjö-Alvesta-Värnamo. Godstrafiken påjärnväg är mycket liten, men studier pågår ommöjligheten att etablera en kombitrafik längs banan.Olofström har järnvägsförbindelse med Älmhultpå Södra stambanan med i genomsnitt åttagodståg per dygn, främst för Volvos behov.I Blekinge finns f.n. ingen bangård som kan taemot ett modernt godståg med standardlängden750 m.Kalmar länKalmar län är även den en region under omvandling,där man räknar med att den tekniska utvecklingenoch globaliseringen ger nya förutsättningartill utveckling. Läget ger en närhet till stora delarav den europeiska marknaden, framförallt den iBaltikum, Polen och Ryssland. Utvecklingen idessa länder påverkar handeln i hela Östersjöregionen.EU bedömer att denna region har denstörsta utvecklingspotentialen i Europa.I Kalmar län finns flera typer av industrier.Företag inom handel och tillverkning är fortfarandede största arbetsgivarna. Men konjunkturenpekar mot fler serviceorienterade företag under denärmaste fem åren.Speciellt i Kalmr är att man satsar på någraområden där näringslivet har särskilt hög kompetens.Dessa områden kallar man kluster. För attutveckla dessa kluster samarbetar regionförbundetmed de tolv kommunerna och med ISA (Invest inSweden Agency).E22 är liksom i Blekinge den viktiga pulsåderngenom södra och sydöstra Sverige. En god standardpå E22 har stor betydelse för länets industrigenom dess viktiga funktion som länk för godsochvaruförsörjning.Förslag till regional utvecklingsplan17

Av tvärförbindelser på väg kan i första handnämnas vägarna från inlandet till hamnarna i Västervik(Rv 33 och 35), Oskarshamn (Rv 23 och 34samt Lv 127), Kalmar (Rv 25 och 31) ochBergkvara (Lv 504 och Rv 28) samt Södras skogskombinatvid Mönsterås (Rv 23 och 34 samt Lv127, 603, 628 och 641). Hit hör även Ölandsbronmed anslutningar (Lv 136 och 943).Kust till kustbanan förbinder de tre länscentraKalmar – Karlskrona – Växjö och knyter ihopSveriges östkust och västkust. Den påbörjadetrafikeringen med så kallade Öresundståg gördessutom att Köpenhamn och Kastrup kommernärmare sydöstra Sverige.Stångådalsbanan, Tjustbanan samt banan Oskarshamn-Berga-Hultsfred-Nässjöskapar sambandmellan de norra och mellersta länsdelarnaoch Linköping/Norrköping- resp. Jönköpingsområdet.Kronobergs länI Kronobergs län bor människor utspritt, på landsbygdeller i någon av de många mindre tätorterna.Växjö har alltid fungerat som oomtvistad centralortoch motor för utvecklingen. Antalet kommunerär åtta, där Växjö är störst med 75 000 invånare,Ljungby näst störst med 27 000, övriga kommunerligger i spannet 8 000-19 000. Länet skiljer ut sigfrån riket i övrigt genom att ha nio av landets 16glasbruk, men liknar riket i övrigt i andra avseenden.Kronobergs län är ett skogslän med stora kravpå ett vittförgrenat vägnät med hög bärighet. Ävenden höga andelen tillverkningsindustri medförmånga och oftast tunga transporter. Träindustrinhar i länet en dubbelt så stor andel som riksgenomsnittet.Ett annat transportintensivt kluster ärtillverkningen av tunga fordon i Braås och Lidhultsamt i Ljungby. Även klustret Aluminiumriketkring Åseda har många tunga transporter. I samtligahär nämnda kluster dominerar lastbilen somtransportmedel.I de centrala delarna av länet, Växjö och Alvestakommuner, har sammantaget såväl befolkningsom sysselsättning ökat under senare år. I övrigakommuner har utvecklingen varit sämre. Produktionenökar genom den ökande effektiviseringen inäringslivet. Det innebär också att volymen godssom skall transporteras också ökar.En konsekvens av den ökade handeln är enökad lastbilstrafik till och genom länet. På E4 harden tunga trafiken ökat mycket kraftigt under1990-talet, på väg 23 från Växjö mot Malmö beräknasökningen av tung trafik ligga över 50%,och prognoser gjorda i EU-projektet South EastBaltic Transport tyder på liknande ökningar framtill 2010 i stråket Värnamo-Växjö-Blekinge till ochfrån Polen. Vägstandarden i stråket varierar kraftigtoch har bl.a. flera tätortsgenomfarter och 70-begränsadesmala avsnitt, där även ganska beskedligaökningar av den tunga trafiken ger besvärandeeffekter.Länet genomkorsas huvudsakligen av två järnvägar,som visserligen passerar 14 av länets 50tätorter, men trots detta har få av dessa idag reellamöjligheter att lasta gods på tåg.Södra stambanan är en av Sveriges viktigastejärnvägar. Den förbinder Stockholm med Malmö,Skåne och kontinenten. På banan blandas snabbtåg,pendeltåg och godståg. Banan är dubbelspårigoch snabbtågsanpassad genom länet.Sträckan Göteborg - Alvesta har en relativtomfattande godstrafik, i huvudsak bestående avVolvotågen Olofström - Göteborg. Delen Alvesta -Kalmar har idag endast ett fåtal godståg med ihuvudsak skogsprodukter. Ett regionalt arbetepågår för att öka godstransporter på järnväg framförallt på delen Värnamo - Kalmar/Karlskrona.Jönköpings länJönköpings län är relativt glest befolkat. Befolkningenfördelas på ett stort antal mindre och medelstoratätorter. Jönköpings kommun är störst medknappt 120 000 invånare. Fyra kommuner harmellan 26 000 och 33 000 invånare (Gislaved,Nässjö, Vetlanda och Värnarmo).Jönköpings län är en typisk småföretagarregion.Bland länets totalt ca 3 000 industriföretag är flertaletsmå eller medelstora. De industribranschersom dominerar i länet är metall-, trävaru- ochplastindustrin. Även skogsnäringen är betydelsefullför länet.De olika länsdelarna uppvisar dock en sinsemellanmycket varierad industristruktur. I Jönköpingsregionenfinns det som är typiskt för helalänet men också en växande kunskapsindustriinom högteknologi och inom logistik och transport.Här ligger också de flesta större företagen ilänet. I länets östra del (Höglandet) dominerar trä-,småhus- och möbelindustri. Skogsnäringen ärbetydande för de flesta kommunerna på Höglandet.Länets västra del har en omfattande tillverkningsindustrimed en mycket hög andel små ochmedelstora företag.I Jönköping och i Nässjö finns, på grund avtransportmässigt fördelaktiga lägen, centrallagerför olika branscher. Omfattande nyinvesteringar avföretag har gjorts under senare år, speciellt i Jönköping.Två för landet viktiga och stora vägstråk gårgenom länet: E 4 och väg 40. Vägarna 27 och 31,127 och 33 är betydelsefulla väglänkar till hamnar18 Kombiterminaler i Södra banregionen

i sydöst för en förväntad ökad handel över Östersjön.För den nord-sydliga inlandstrafiken är vägarna26 och 47 i västra länsdelen av stor betydelseliksom väg 32 i den östra delen.Järnvägsnätet i länet har en banlängd på totaltca 690 km. Järnvägens viktigaste transportkorridorför godstransporter är Södra stambanan med knutpunktenNässjö. Därefter kommer Jönköpingsbanan(Falköping–Nässjö) och Kust till kustbanan.Järnvägssträckorna Hamstad-Nässjö, Nässjö-Oskarshamn,Nässjö-Vetlanda och Värnamo-Jönköpingär viktiga banor för att knyta samman stambanornaoch möjliggöra tunga transportrelationer.Länsjärnvägsnätet är 368 km. 65 av länets ca 80tätorter har järnvägsanknutning men möjlighetenatt lasta och lossa järnvägsgods är starkt begränsad.Internationella samarbetsprojekt (urval)SEBTrans – LinkInom ramen för SEBTrans–Link utreds förutsättningarnaför ett järnvägsbaserat brytpunktssystemlängs Kust-till-Kustbanan, ett kombiterminalsystemför trailer- och containertransporter mellanGöteborgs hamn och Karlskrona/Kalmar hamnaroch som skulle kunna innebära att mer gods försöver på järnväg i regionen.Alvesta, Borås, Värnamo, Karlskrona samtEmmaboda eller Nybro föreslås som brytpunkterpå Kust till kustbanan.Baltic GatewayI detta EU-projekt medverkar 38 partners från sjuländer. Projektet leds av Region Blekinge ochkommer att rapporteras i februari 2006.Bland annat genom genom s.k. port twinningarrangemangvill man utveckla särskilda transportkorridorer.Dessa är Karlskrona-Gdynia, Karlshamn-Klaipeda,Ystad-Swinoujscie och Trelleborg-Rostock.I projektet studeras också ”flaskhalsar” ochfelande länkar i transportkedjan. Arbetet bedrivsgenom dialog och politisk förankring. Resultatetförväntas visa på potentialen för ett ökat resandeoch handelsutbyte samt klarlägga behov avinfrastrukturinvesteringar.Inom ramen för projektet utvecklar man ävenen strategi för intermodala transporter i södraÖstersjöregionen.Baltic TangentTillväxten i Baltikum och Polen och inte minstexpansionen av den ryska ekonomin har ökat behovetav öst-västliga transporter genom Sverigeoch Danmark.Regionförbundet i Kalmar län leder ett projektför att undersöka förutsättningarna för en bred östvästligtransportkorridor som innefattar Kalmarlän. I förlängningen ligger också nya kontaktlänkarmed den snabbväxande kinesiska marknaden.En etablering av transportkorridoren BalticTangent, som tangerar andra transportstråk i Östersjörummet,bidrar till en utbyggnad av infrastrukturenpå land och till sjöss, vilket kan kommaatt stärka den ekonomiska tillväxten och skapa enväxande arbetsmarknad i såväl Kalmar län somövriga medverkande Östersjöregioner.Medverkande är regionerna Halland och Jönköping,ett stort antal kommuner i Kalmar län,Höglandsområdet samt Banverket och Vägverket.I projektet medverkar samarbetsorganisationenför Danska transportcenter, regionerna Riga ochVidzeme i Lettland, Valga i Estland och Pskov iRyssland. Till det kommer en rad ytterligare samarbetspartnersi Estland, Lettland, Litauen, Finland,Polen och Tyskland. Näringslivet i berörda länderkommer att delta med experter i utredningsarbetet.Figur 5. Vision från SEBTrans-Link.Förslag till regional utvecklingsplan19

3 Marknad och aktörerMarknaden för kombitrafikMånga varor inom växande marknader är lämpligaför kombinerade transporter. Kostnader, transporttider,punktlighet och säkerhet är exempel på viktigafaktorer om järnvägen ska öka sina volymer avkombinerade transporter. Detta gäller inte minstför transporter av högvärdigt gods. Effektivaomlastningsmöjligheter mellan olika transportslaghar stor betydelse för järnvägens utveckling ochkonkurrenskraft.I Banverkets Sektorsprogram för järnvägenframhålls att en koncentration till ett fåtal terminaler/noderär nödvändig för att undvika en överetableringoch en ineffektiv spridning av investeringsmedel,därför föreslås strategiska noder (jmf figur1, sidan 9).Kombitrafiken är sedan några år inne i en gynnsamutveckling med ökande volymer. Gjorda prognoserpekar på en fortsatt ökning i framtiden ( seruta nedan).MarknadssegmentKombitrafikmarknaden kan grovt delas in i ettantal segment. Vissa terminaler är inriktade på attkunna erbjuda terminaltjänst inom alla dessa segment.Andra terminaler är nischade mot vissa segment.Segmenten nedan är mer eller mindre marknadsmässigtkonkurrenskraftiga. De segment somkombitrafiken är särskilt stark inom är de därtunga aktörer som exempelvis rederier med storacontainervolymer är involverade. Följande segmentidentifieras här:• De stora speditionsföretagen. Dessa köperupp stora volymer trailer- och växelflaktransporteroch styr dessa till de transportsätt ochtransportvägar som är mest effektiva vid varjegivet tillfälle. Kombitrafiken är här konkurrenskraftigför de transporter som är långväga inomSverige eller till och från kontinenten.• Transporter direkt åt varuägare. Vissa störrehandels- eller tillverkningsföretag skapar ellerköper upp hela transportkoncept. Då det handlarom stora volymer kan järnvägen vara attraktivi vissa relationer. IKEA:s satsning på ettkombitåg mellan Duisburg och Älmhult är ettexempel på transportupplägg inom detta segment.• Rederier/varuägare. Ett antal stora rederiersom exempelvis Maersk har satsat stort påtransoceana containertransporter. Tillsammansmed de hamnar de anlöper försöker de vinnamarknadsandelar genom att stödja effektivatransportupplägg till inlandsterminaler, så kallade”dry ports”. Höglandspendeln mellan Göteborgoch Gamlarp är ett exempel på detta.Polzug mellan Hamburg och terminaler i Polenär ett annat framgångsrikt exempel på detta.• Distributionsslingor, Lättkombi. Detta segmenthar hittills inte visat sig vara ekonomisktbärkraftigt. Green Cargo körde på prov ett lättkombisystemkallat Dalkullan som fungeradebra men inte fick den beläggning som krävdes.Systemet gick ut på att ett tåg gick i en slingafrån ett centrallager i Dalarna till olika terminalpunkteri landet där av- och pålastning avväxelflak skedde. Växelflaken kördes med lastbilfrån terminalpunkterna för att leverera tillbutikerna i närområdet.• Europeisk utrikeshandel prognosticeras öka 45% till 2015• EFM-godssimuleringar visar att ”road pricing” påverkarmodal-split samt utnyttjandet av vägtransporter• Internationella godstransporter med lastbil förväntas ökamed 58-75%, beorende på vägavgiftsnivå (omfördelning tilljärväg)• Potentiella ”flaskhalsar” förväntas öka i antal och existerande”flaskhalsar” bli värre 2003-2015• Intermodala transporter förväntas öka med 110% till 2015Figur 6.Ur Multi-client study ”Capacity2015”, BMT Transport SolutionsGmbH.• Beräkningen omfattar de viktigaste 18 intermodalakorridorerna• Potentiella kapacitetsproblem per järnvägskorridor och ikombi-terminaler har beräknats-/analyserats20 Kombiterminaler i Södra banregionen

CargoNetCargoNet A/S har under flera år haft en stark tillväxti Norge och övertog år 2002 det svenska bolagetRail Combi från Green Cargo. CargoNet är detsamlande namnet och nätverken i Sverige ochNorge är integrerade. Den godsvolym somCargoNet Sverige transporterar med hjälp avGreen Cargo, motsvarar 1 000 lastbilar/dygn.Lastbilsgods som går med tåg de långa sträckornaär en växande verksamhet i hela Europa. ISverige har CargoNet Sverige tecknat avtal medGreen Cargo som huvudleverantör för tågdragningoch växling av dessa så kallade kombitåg i Sverigeunder åren 2005–2008. Tågdragningen omfattar ca40 kombitåg per dygn plus över 150 vagnar perdygn i Green Cargos egna godståg.CargoNets kombitåg binder samman 14 terminaleri Sverige med 12 terminaler i Norge och ettheltäckande nät av terminaler på kontinenten. Driftoch ägandeförhållanden skiljer sig åt i de olikaterminalerna. De terminaler som ligger i hamnarnaTrelleborg och Helsingborg ägs och drivs av hamnbolagen.I Älmhult är CargoNet operatör och delägareav terminalen tillsammans med kommunenoch IKEA. I Malmö och Jönköping drivs verksamhetenav CargoNet, spåren ägs och underhålls avBanverket medan marken ägs av statligaJernhusen.Figur 7. CargoNets nätverk i Skandinavien –Maj 2005.Med samarbetspartners kan man erbjuda trafiktill och från kombiterminaler i många länder påkontinenten. Nedan följer några exempel påCargoNets transportupplägg.GORE - fem dagar i veckanGöteborg Oslo Rail Express, är en pendel mellanGöteborgs hamn och Oslo som går fem dagar iveckan.Scandinavian Rail Express - över nattScandinavian Rail Express är ett tåg för container,trailer och växelflak mellan Trelleborg, Malmö ochOslo. Förbindelsen går över natten i båda riktningarnaWest Coast Shuttle - Göteborg - Skåne 5 dagar iveckanWCS erbjuder ett optimalt transportsystem försåväl container och trailertrafik mellan Göteborgoch Helsingborg/Malmö/Trelleborg.BRE - korridoren mellan öst och västBaltic Rail Express trafikerar Oslo - Stockholmmed fem avgångar i veckan i båda riktningarna.Terminalen i Stockholm fungerar som hub ocherbjuder förbindelser mot öst.Jönköping Oslo Rail ExpressFem dagar i veckan transporterar JORE kombilastmellan Småland och Norge.Höglandets Terminal AB (Nässjö/Gamlarp)Terminalen tillkom efter att lageretableringar ikommunen väckt tanken om en ”inlandshamn”.En arbetsgrupp inledde en marknadsunderökning2001. Effektiviseringar hittades i hela logistikflödetoch ett produktionsupplägg togs fram. Presumtivakunder besöktes och offerter lämnadesmen kunderna var då inte mogna att ta steget.Nässjö kommun, Posten och Banverket byggdemed hjälp av EU-medel tågspåren i Gamlarp.Marknadsföringen skedde mot andra grupper.Transab och Nässjö kommun började skissa på ettgemensamt bolag för driften av terminalen. Denbyggdes av Nässjö kommun och stod klar hösten2003.Första avtalet om terminaltjänst undertecknadesi september 2004 med Green Cargo AB. Verksamheteninleddes den 4 oktober 2004 med ettcontainertåg från Göteborgs hamn till Nässjö.Tågen har sedan dess gått fulla i bägge riktningaroch kapaciteten utökades fr.o.m. 9 januari2005. Marknaden består av företag runt Göteborgoch Nässjö i en radie om 5 -10 mil.Atlantexpressen - varje kvällAtlantexpressen är ett heltåg för containrar mellanGöteborgs hamn, Norrköping och Stockholm, somgår varje kväll måndag-fredag i båda riktningarna.Förslag till regional utvecklingsplan21

4 Kriterier för regional utvecklingsplanEtt övervägande om en terminal ska anses vara avnationellt intresse och eventuellt bli föremål förstatligt stöd baseras på följande centrala kriterier.• Lokalisering till godsflöden och noder: Föratt maximal effekt ska erhållas av de satsningarsom görs för godsstråken bör terminaler lokaliserastill tunga godsstråk och noder.• Konkurrensneutralitet: Terminalen skall varaöppen för alla kombitrafikoperatörer.• Anslutningar och tillgänglighet: Terminalerska lokaliseras till ett läge som med rimligaspår- och väganslutningar ger god tillgänglighettill de övergripande trafiksystemen.• Terminalutformning: Det bör finnas förutsättningarför att ge terminalen en rationell utformninggällande hantering av lyft, mellanlagringsytor,körytor, uppställningsmöjligheter förvagnar etc.• Marktillgång och omgivningspåverkan: Terminalerska ha möjligheter att expandera ochanpassas till ökad efterfrågan. Vidare bör deligga i sådana lägen där acceptans finns förbullrande och trafikalstrande verksamhet.• Marknadsmässig bäring: Terminaler ska etablerasoch utformas utifrån ett efterfrågeperspektivFör mindre terminaler (volym under 10 000enheter) kan containerhantering med fördel skemed truck, särskilt rationellt är detta omtrucken kan samutnyttjas för andra uppgifter.Tågbildning kan ske samordnad med övrigvagnslasttrafik.För större terminaler (volym över 10 000enheter) fordras flera truckar alternativtcontainerkran. Tågbildning bör kunna ske påkombiterminalen med direkt avgångsmöjlighet.22 Kombiterminaler i Södra banregionen

5 Önskvärd framtida terminalstrukturEtt viktigt led i arbetet med att bygga upp en samhällsekonomiskteffektivt och långsiktig hållbartransportförsörjning är att överväga lokaliseringoch utformningen av transportcentra, d v s ortersom på olika sätt bör fungera som knutpunkter i ettfunktionellt transportsystem längs robusta godsstråkoch strategiskt belägna noder.I det aktuella området, som utgörs av Skåne,Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Jönköpings länär Södra stambanan, Västkustbanan respektive E4/E6 huvudstråk i nord-sydlig riktning. I väst-östligriktning är Markarydsbanan, del av Skånebananoch Blekinge kustbana respektive E22 stråk medökande betydelse. De tidigare nämnda utvecklingsprojektenSEBTrans–Link, Baltic Gateway ochBaltic Tangent har särskild bäring på väst-östligatransporter.Dessa stråk är identifierade i BanverketsSektorsprogram för järnvägen såsom strategiskagodsstråk (jmf figur 1.) Utöver dessa kan Kust tillkustbanan mellan Göteborg och Karlskrona/Kalmarkomma att få betydelse som kompletterandestråk för väst-östliga transporter. Detta är särskiltstuderat i utvecklingsprojektet SEBTrans–Link.I sektorsprogrammet från 2002 pekadesMalmö, Trelleborg, Helsingborg och Jönköping utsom strategiska noder. Sedan dess har transportflödenamot sydost och över Östersjön fortsatt attöka kraftigt. Gamlarp har etablerats som en viktigterminal i Jönköpingsområdet. Kombitrafiken harupplevt en kraftig tillväxt och planer på terminalerhar vuxit fram på ytterligare platser. Vi tror attdenna utveckling fortsätter och att det nät av nodersom pekades ut i sektorsprogrammet behöver omprövas.Även om marknaden växer kan en överetableringav terminaler vara dyrbar och ineffektiv. Detgäller därför att eftersträva en stegvis utveckling,där konkurrensförhållanden mellan terminaler ochaktörer beaktas. I ett begränsat geografiskt områdekan inte fler terminaler bära sig än vad efterfrågankan ge vid varje given tidpunkt.Med ledning av ovanstående och baserat pånuvarande kunskaper föreslår därför Banverket,Södra banregionen att kombiterminaler i södraSverige utvecklas enligt nedanstående plan.UtvecklingsplanI denna utvecklingsplan redovisas befintliga ochtillkommande kombiterminaler med förbättringsåtgärderi tidsperspektiven kort sikt (0-3 år),medellång sikt (3-10 år) och lång sikt (10-20 år).Redovisningen innehåller alla de terminaler ochförbättringar som vi bedömer vara bärkraftiga irespektive tidsperspektiv. Värderingen av vilkaterminaler som ska anses vara nationellt viktigagörs därefter. Detta görs utan hänsyn till vilkenpart som är ansvarig och utan hänsyn till om definansieras med privata medel, avgifter eller kommunalaeller statliga anslag.Kort sikt• Helsingborgs hamns nya kombiterminal ihamnen väster om IKEA för fartygsburnacontainrar f.v.b. järnväg och lastbil. CargoNetflyttar sin verksamhet dit. Önskemål finns omatt anslutningsspåret till den nya terminalen skaelektrifieras.• Den internationella huben i Malmö är i stortbehov av kapacitetsförstärkning och planerasexpandera med ytterligare två spår.• Trelleborgs hamn med terminal i flyttat ochutökat östligare läge vid gamla färjestationen.• Ystad. Hamnbolaget etablerar en mindrekombiterminal i anslutning till bangården.• Karlskrona. Kommunen avser att rusta upp detkommunala anslutningsspåret mellan hamnenoch Gullberna. Möjligheterna att hanterakombivolymer i hamnen kommer att förbättras.• Älmhult Vägnätet till/från terminalen är ettbekymmer, främst väg 120 mot Traryd. Dessutomhar man flaskhalsproblem vad gällergodstransporter på järnväg på sträckan Helsingborg–Älmhult.• Alvesta Kommunen har köpt en industrifastighetinvid bangården som kan omvandlastill en kombiterminal med enklare åtgärder.• Den befintliga kombiterminalen i Jönköpinghar nått sitt kapacitetstak. Olika sätt att medsmå medel öka kapaciteten genom utnyttjandeav omgivande bangård ska undersökas.• Nässjö/Gamlarp. Kommunen bygger för närvarandeut kombiterminalen med spår och hårdgjordaytor. Anslutningen till Södra stambananbehöver förbättras och i första hand kompletterasmed mellanspårsförbindelser.Förslag till regional utvecklingsplan23

Terminal Förändring Åtgärder inne påterminalområdetÅtgärder gällandeanslutningarHelsingborgshamnNy kombiterminal anläggs ihamnen. CargoNet flyttar sinverksamhet ditSpår och hårdgjorda ytoranläggsAnslutning mellan den nyaterminalen och bangårdenelektrifierasHelsingborgsgodsbangårdBefintlig terminalverksamhetupphörOsäkert för närvarande vadsom händer medterminalområdetMalmökombiterminalKapacitetstaket är nått för attklara ytterligare trafikökningarkrävs åtgärderTerminalytan utökas ochytterligare två spår medlyftmöjlighet skapasVäganslutning tillVästkustvägen ochspåranslutning till Södrastambanan förbättrasTrelleborgHamnen utökar kapaciteten meden ny kombiterminal i anslutningtill bangårdenTvå hanteringsspår ochhårdgjorda ytor skapas påinköpt bangårdsområdeSmärre anpassningar avinvidliggande bangård görs(spår och kontaktledningar).Utbyggnad av E6 Trelleborg-Vellinge enligt plan.Älmhult Inga förändringar på kort sikt Inga åtgärder på kort sikt Inga åtgärder på kort siktJönköping(Ljungarum)Terminalen har nåttkapacitetstaketMöjligheterna att utnyttjaomgivande bangård för enkapacitetsökning undersöksKapacitetsförstärkning avanslutningen mot E4 inklusivetrafikplats SolåsenNässjö/GamlarpTerminalen byggs ut för att klaraytterligare trafikuppläggTerminalyta och spår byggsut så att kapacitetenfördubblasAnslutning till Södrastambanan förbättras medmellanspårsförbindelserYstadHamnen etablerar en mindrekombiterminal för trafiken till ochfrån PolenSpår och hårdgjord ytaanläggs i anslutning tillbangårdenBefintlig spåranslutningutnyttjasAlvestaKommunen etablerar en mindrekombiterminal för en godspendelutmed Kust till kustbananEn industrifastighet medspår och anslutning tillbangården i Alvestaomvandlas till kombiterminalBefintlig spåranslutningutnyttjasKarlskronaKommunen etablerar en mindrekombiterminal i hamnen för attknyta ihop färjelinjen till Gdyniamed Kust till kustbanan.En kombiterminal skapasetappvis på hamnområdetBefintligt anslutningsspårmellan hamnen och Gullbernarustas upp.Tabell 6. Översikt över föreslagen kombiterminalutveckling på kort sikt.Medellång siktUtöver de terminaler och åtgärder som redovisadesunder kort sikt tillkommer nedanstående på medellångsikt• Karlshamn. En kombiterminal etableras iStillerydsområdet för att betjäna både den växandehamnverksamheten med trafik motBaltikum och lokala/regionala behov. Anslutningvästerut på Blekinge kustbana förbättrasmed hjälp av ett nytt triangelspår.• Malmö, Norra hamnen. Hamnbolaget CMPutvecklar ett nytt logistikområde i Norra hamnendit även Tysklandsfärjorna flyttar. På dettaområde planeras en ny kombiterminal. Spåranslutningentill Malmö godsbangård planerasfå ökad standard.• Malmö Kombiterminal. Terminalens roll sominternationellt nav medför behov av ytterligarekapacitetsökningar. Fler spår under en ny bredareportalkran skapas. Anslutningen till Södrastambanan förbättras med förlängdaanslutningsförbindelser.24 Kombiterminaler i Södra banregionen

Terminal Förändring Åtgärder inne påterminalområdetÅtgärder gällandeanslutningarHelsingborgshamnInga förändringar förväntasMalmökombiterminalKapaciteten fortsätter att byggasut för att klara ytterligaretrafikökningarNy bredare portalkraninförskaffas och ytterligarespår anläggs därunderSpåranslutning till Södrastambanan ses förbättrasmed hjälp av längreanslutningsförbindelserMalmö, NorraHamnenHamnbolaget CMP utvecklar ettnytt logistikområde i Norrahamnen dit även Tysklandsfärjornaflyttar.På detta område planeras enny kombiterminal.Spåranslutningen till Malmögodsbangård får ökadstandard. Utbyggnad avtrafikplats Spillespengenenligt planTrelleborgHamnen utökar kapaciteten påden nya kombiterminal med enandra utbyggnadsetappYtterligare spår byggs ochen portalkran införskaffasÄlmhultUppställningsmöjligheter ochtillgänglighet förbättrasYtterligare vagnuppställningskapacitetskapasBangården i Älmhult ses överför att bli mer rationell.Ny anslutning mot väg 120västerutJönköping(Ljungarum)Inga förändringar förväntasNässjö/GamlarpYtterligare volymökningar kräverökad rationalitet på terminalenoch i anslutningarAvgångs-/ankomstspårförlängsNy anslutning till Södra stambanannorrut vid Vimnarp.Åtgärder på väg 842 och väg661 mot Torsvik enligtlänstransportplanenYstadTerminalen byggs ut efterhandsom efterfrågan ökarYtterligare spår ochhårdgjorda ytor skapasFörbättring av väganslutningtill E65 behövsAlvestaInga förändringar förväntasKarlskronaTerminalen byggs ut efterhandsom efterfrågan ökarYtterligare spår ochhårdgjorda ytor skapasUpprustning av Verkövägensanslutning till Österleden ochE22 alternativt ny förbindelsemot E22KarlshamnNy terminal etableras för attserva hamnverksamheten ochlokala/regionala behovEn ny kombiterminal anläggspå StillerydsområdetPlanerat/byggt triangelspårför bättre anslutning västerutbyggs/utnyttjasTabell 7. Översikt över föreslagen kombiterminalutveckling på medellång sikt. Observera att tabelleninnehåller alla terminaler som förväntas finnas i detta tidsperspektiv• Trelleborg. Den nya kombiterminalen byggs uti en andra etapp med ytterligare två spår. Kapacitetenförbättras ytterligare med hjälp av enportalkran.• Ystad. Terminalen byggs ut efterhand somefterfrågan ökar.• Karlskrona. Terminalen byggs ut efterhandsom efterfrågan ökar• Älmhult. Kapacitetsproblem på Älmhultsbangård försämrar tillgängligheten till kombiterminalen.Förbättrade uppställningsmöjligheterför vagnar på kombiterminalen behövs.• Nässjö/Gamlarp: Förväntade volymökningkräver förbättrade kopplingar norrut. Ankomst-/avgångsspår behöver förlängas. Åtgärderna kansamordnas genom att ett tredje tågspår byggslängs stambanan mellan Gamlarp och Vimnarp.Förslag till regional utvecklingsplan25

Terminal Förändring Åtgärder inne påterminalområdetÅtgärder gällandeanslutningarHelsingborgshamnMalmökombiterminalMalmö, NorraHamnenTrelleborgInga förändringar förväntasInga förändringar förväntasInga förändringar förväntasInga förändringar förväntasÄlmhult Inga förändringar förväntas Upprustning av väg 120alternativt ny förbindelseÄlmhult-LjungbyTorsvikNy kombiterminal etableras påTorsviksområdet medspåranslutning till TenhultEn fullskalig kombiterminalmed tillhörande ankomst/avgångsbangård byggsNytt anslutningsspår byggsmellan Torsvik och Tenhult.Kapacitetsförstärkning avtrafikplats E4 TorsvikJönköping(Ljungarum)CargoNet flyttar sin Verksamhettill TorsvikTerminalområdet får troligenannan användningNässjö/GamlarpInga förändringar förväntasYstadInga förändringar förväntasAlvestaInga förändringar förväntasKarlskronaDen ökade färjetrafiken motPolen medför behov av bättreanslutningarYtterligare spår ochhårdgjorda ytor skapasSpåranslutningen vidGullberna uppgraderas.Korsningen med väg 28planskiljsKarlshamnNy godsbangård byggs påStillerydsområdet ochanslutningsbanan till BKBelektrifierasEn ny godsbangård anläggspå StillerydsområdetTriangelspåret och övrigspåranslutning elektrifieras.Sydostlänken övervägsVärnamoEn mindre kombiterminaletableras för att serva lokalaföretag i GGVV-områdetSpår och hårdgjord ytaanläggsSpåranslutning till Kust tillkust och väganslutning till E4och väg 27 skapas.HässleholmEn kombiterminal etableras pånytt logistikområde för att servalokala företag till SkåneNordostområdetSpår och hårdgjord ytaanläggsSpåranslutning till Södrastambanan och väganslutningtill väg 23 och väg 21 skapasOskarshamnI eller i anslutning till hamnen kanen mindre kombiterminal skapasBefintliga spår och ytor kanmöjligen användas medkompletteringarBefintlig spåranslutninganvänds.Kalmar/NybroSom slutpunkt i ett eventuelltkombiupplägg utmed Kust tillkustbanan skapas en mindrekombiterminalSpår och hårdgjord ytaskapas i nära anslutning tillKust till KustbananBefintlig spåranslutning medmöjliga kompletteringaranvänds.Tabell 8. Översikt över föreslagen kombiterminalutveckling på lång sikt i Södra banregionen. Observera atttabellen innehåller alla terminaler som förväntas finnas i detta tidsperspektiv26 Kombiterminaler i Södra banregionen

Lång sikt• Jönköping/Torsvik. En ny kombiterminaletableras i Torsviksområdet öster om E4.CargoNet flyttar sin sin verksamhet dit frånterminalen i Jönköping/Ljungarum. Terminalenansluts till Jönköpingsbanan via ett spår tillTenhult. Väganslutningarna (Barnarpsvägen)förbättras mellan Torsvik och Tenhult.• Karlskrona. Utvecklingen av färjetrafiken motPolen förväntas fortsätta öka kraftigt. Om andelentrailer-/växelflakstransporter utan medföljandeförare ökar från dagens låga nivå kankombitrafiken till hamnen bli så omfattande atten förbättring av spåranslutningen vid Gullbernablir nödvändig. Likaså kan det bli nödvändigtmed en planskild korsning med väg 28.• Karlshamn. Stillerydsområdet utvecklas vidare.Ny godsbangård byggs och spåranslutningentill Blekinge kustbana elektrifieras.• Kalmar län. På lång sikt förväntas kombitrafikuppläggkunna etableras mellan Oskarshamnoch Nässjö samt på Kust till kustbanantill Kalmar. Uppläggen blir i mindre skala medmöjliga stopp vid små terminaler i Hultsfredrespektive Nybro/Emmaboda längs vägen.• I Hässleholm etablerar kommunen en kombiterminali ett nytt logistikområde norr om tätorten.• Även Värnamos kommunikationsläge vid E 4och Rv 27 samt läge längs Kust till kustbanankan motivera en satsning på en mindre kombiterminalpå orten i enlighet med brytpunktskoncepteti SEBTrans–Link.Nationellt viktiga terminaler.Av de terminaler som redovisats i ovanståendeutvecklingsplan utgör vissa nationellt viktiga terminaler.De nationellt viktiga terminalerna skauppfylla de kriterier som redovisades i kapitel 4.En svårighet i att peka ut dem är att förutse hurkonkurrenssituationen gentemot andra terminaler inärområdet påverkas. Vi har därför identifierat ettantal geografiska påverkansområden innehållandekonkurrerande eller samverkande terminaler somvi enskilt resonerar kring nedan. För varje sådantområde försöker vi göra ett ställningstagande ochpeka ut en eller ibland flera nationellt viktiga terminaler.Dessa terminaler är utpekade utan hänsyntill vilken part som ska ansvara för ägande ochinvesteringar i dem. De är helt enkelt utpekade föratt de anses vara nationellt viktiga oavsett om deligger i hamnar, på privat, kommunal eller statligmark.Västra och södra Skåne:I detta område är transportflödena tillräckligt storaför att flera terminaler kan utvecklas i närheten avvarandra, särskilt eftersom de har delvis olikainriktning. För detta område bedömer vi att Malmösbefintliga kombiterminal, Trelleborgs kombiterminalsamt kombiterminalen i Helsingborg ärnationellt viktiga terminaler för närvarande och pålång sikt. När det gäller Ystad bedömer vi att denterminalen med sin klara inriktning mot färjetrafikentill Swinoujscie har sin nisch på marknaden.Beroende på hur denna färjetrafik utvecklas kanockså terminalen där utvecklas.Nordöstra Skåne, Blekinge och Kronoberg:I detta område är transportvolymerna idag intetillräckliga för att motivera ett flertal kombiterminaler.Med tanke på den kraftiga transportökningenöver Östersjön tror vi dock att nationelltviktiga terminaler kommer att vara relevanta påmedellång och lång sikt. Vi bedömer att Karlshamnmed sin färjetrafik och sitt relativt setttransportintensiva omland kan utvecklas till ennationellt viktig terminalort. En terminal i Karlskronainriktad på omlastning till färjelinjen motPolen bedöms kunna klara en sådan konkurrens.Samtidigt kan det omvända förhållandet ocksågälla, att Karlskrona blir en nationellt viktig terminalpå sikt. Det finns troligen möjligheter till samverkanmellan dessa två terminaler exempelvisgenom att tåg mot Karlskrona kan koppla av vagnari Karlshamn och vice versa beroende på omtåget kommer västerifrån på Blekinge kustbanaeller norrifrån på Kust till kustbanan.En terminal i Karlshamn eller Karlskrona kanpåverka den befintliga terminalen i Älmhult och deFörslag till regional utvecklingsplan27

planerade terminalerna i Kristianstad, Hässleholmoch Alvesta. En ytterligare nationellt viktig terminali området är därför svår att peka ut. Vi trordock att på sikt kan någon av knutpunkterna Alvestaeller Hässleholm med sina respektive omlandkan utvecklas till en nationellt viktig terminal.Jönköping/Nässjöområdet:Jönköping pekades ut som en nod i sektorsprogrammet2002. Jönköping, Värnamo, Nässjöutgör ett transportintensivt område med stora flödenpå viktiga stråk. Med dess centrala läge iSkandinaviens tättbefolkade delar är området attraktivtför centrallageretableringar. Torsviksområdetvid E4 är viktigt i detta sammanhang, menäven Nässjö med Gamlarpsområdet utvecklaspositivt, dock från en lägre nivå.Med tanke på att verksamheten i den befintligakombiterminalen i Ljungarum i Jönköping kankomma att flyttas till Torsvik, känns det inte rimligtatt peka ut Ljungarum som nationellt viktig pålång sikt. Den befintliga terminalen i Gamlarp,belägen utanför Nässjö direkt vid Södra stambanan,är utvecklingsbar på både kort och lång sikt.För närvarande verkar det som om båda befintlugaterminalerna har tillräckligt marknadsunderlag ochatt de tillsammans tillgodoser den efterfrågan somfinns i regionen.En terminaletablering på Torsvik med ny spåranslutningtill Tenhult innebär att CargoNet flyttarsin verksamhet från Jönköpings befintliga terminali Ljungarum, vilken troligen stängs. Eftersom enstor del av volymerna på terminalen i Gamlarpskall till och från Torsviksområdet kommer ävenden påverkas av en terminaletablering på Torsvik.Frågan är om Gamlarps fördel i form av läget direktvid Södra stambanan räcker för att den skaöverleva? Möjligtvis kan en växande logistikverksamheti Nässjö och vidare österut kompenseraTorsviksbortfallet.Den stora investering som krävs för att etableraen fullständig terminal på Torsvik, inklusive nyttanslutningsspår, bedömer vi kan förverkligas förstpå lång sikt. Med tanke på detta och på nuvarandesituation i Ljungarum och Gamlarp bedömer vi attbåda dessa terminaler kan samverka som nationelltviktiga i området på kort och medellång sikt. OmTorsviksterminalen etableras blir denna på långsikt den nationellt viktiga kombiterminalen. Ominte Torsvik etableras är på lång sikt Gamlarpsterminalenden av de befintliga terminalerna somär mer utvecklingsbar och blir därför den nationelltviktiga i regionen.Kalmar län:I Kalmar län kan inte omedelbart en marknad förkombitrafik identifieras. Oskarshamn med färjetrafiktill Gotland och möjlig framtida färjetrafik tillBaltikum och Kalmar torde vara de orter som harde gynnsammaste förutsättningarna för en kombiterminaletableringi Kalmar län. Som vi bedömerdet i nuläget är det svårt att även på lång sikt pekaut någon av orterna som nationellt viktiga.SlutordFöreliggande förslag baseras på de kunskaper vidfärdigställandetillfället.Remissförfarandet blir ettmycket viktigt tillfälle för berörda intressenter attbemöta förslaget och att förse oss med ytterligarekunskap och argument för eller emot de bedömningarvi har gjort. Kan intressenterna inom deområden där det råder osäkerhet gemensamtkomma fram till en önskvärd terminalstrukturkommer det att vara till stor hjälp inför formulerandetav det slutliga förslaget.Referenser• Banverkets sektorsprogram från 2002• Andra Godstransportdelegationens slutbetänkande• Riktlinjer för Banverkets åtagande avseendekombiterminaler• Noteringar och OH-material från Workshopen iAlvesta 2005-03-0828 Kombiterminaler i Södra banregionen

Föreslagen terminalstruktur 2025❍?? ?❑❑❍❍❍?❍❍❑❍?❍? ❍?❍❑❑Figur 8. Föreslagen temionalstruktur 2025❑ = Nationellt viktiga kombiterminaler❍❍= Övriga kombiterminaler? = Se textenFörslag till regional utvecklingsplan29

30 Kombiterminaler i Södra banregionen

Förslag till regional utvecklingsplan31

Banverket Södra BanregionenBox 366201 23 MalmöÖstergatan 20Tfn 040-20 27 75i samråd medVägverket Region SkåneBox 543291 25 KristianstadBjörkhemsvägen 17Tfn 0771-11 91 19Vägverket Region Sydöst551 91 JönköpingKaserngatan 10Tfn 0771-119119781 85 Borlängewww.banverket.seinfo@banverket.se