len är att det blir långa behandlingar,många behandlingar med lugnande me<strong>del</strong>samt täta veterinärbesök, vilket givetvismedför stora kostnader.Övriga behandlingsalternativDet finns många fler alternativ till behandlingav tumörer. Det är få fält därdet forskas så mycket. Många nya metoderanvänds och prövas idag. Det mångaav dem har gemensamt är att de stimulerartumören till att dö av sig själv. Detfinns inte möjlighet att gå in på alla metoderhär, men exempel är• olika sorters immunoterapi,• hypertermi (upphettning av tumören),• cryokirurgi (kylning av tumören),• fototerapi (ljusbehandling),• påverkan på onkogener eller suppressorgener,• angiogenespåverkan (påverkan påblodkärlsbildning) med mera.Det lär tyvärr dröja innan vi rutinmässigtkan använda dessa metoder på vårapatienter.TUMÖRSJUKDOMARSlutordMan kan förstå att man som djurägaretvekar inför att starta en tumör-behandling.Man ska inte besluta sig hastigt utanatt först få all information av behandlandeveterinär.I Sverige är det relativt nytt att behandladjur med cancer, medan man i tillexempel USA har gjort det under 25 årstid! Ordet cancer skrämmer, men det behöverinte vara lika med död. Mångapatienter med tumörer under behandlingmår mycket bättre än djur med mångaandra kroniska sjukdomar. Alla veterinärerhar inte kunskapen, men kan remitterapatienten till en veterinär medspecialkunskap inom detta område. Imånga fall kanske man ändå beslutar sigför att inte behandla, men det är lättareatt fatta beslutet att man inte ska behandlaefter att ha fått all informationom prognos, behandlingsalternativ ochså vidare. Man ska heller aldrig glömma,att man inte behöver fullfölja en behandlingbara för att man börjat den. Kännerman som djurägare att det inte känns braeller att hunden inte verkar må bra, kanman avsluta behandlingen! Men då harman i alla fall gett sin vän en chans.Gunilla Kastengren FröbergGUNILLA KASTENGREN FRÖBERG ärlegitimerad veterinär i Sverige och USA samtspecialist i hundens och kattens sjukdomar.Hon arbetar som onkologkonsult vid DjursjukhusetAlbano i Stockholm.LitteraturWithrow, S.J., MacEwen, E.G.: Small AnimalClinical Oncology,3rd ed, WB Saunders Company2001.Morison, W.B.: Cancer in Dogs and Cats,Medical and Surgical Management. Williamsand Wilkins, 1998.Fotnot:Histopatologisk undersökning = undersökningav vävnadsförändringar med mikroskop.LUKTSINNETDofter - hundens viktigastekommunikationsme<strong>del</strong>Göran Hawée och Pia Paulsén i Harbo har en tervuerenhane som gärna hävdarsitt revir. Etolog KERSTIN MALM beskriver vilken bety<strong>del</strong>se dofter hari hundens värld.Under promenader med hund fascinerasman över den värld som hundenlever i och som vi människor är såomedvetna om. När hunden nosar påmarken eller vädrar i luften undrar manvad det är den känner och upplever. Ärdet dofter från andra hundar eller vildadjur? Är det något nära eller är det långtborta? Finns det här fortfarande eller hardet försvunnit?Vi människor är förhållandevis dåligapå att uppfatta dofter. Vi förlitar oss i högregrad på vår syn och hörsel än på vårtluktsinne. Hundens luktsinne är i förhållandetill dess synsinne lika bra som vårsyn är i förhållande till vårt luktsinne.Det medför tyvärr att luktsinnet är dåligtutforskat. Vi har en mycket begränsadförståelse för hur dofter fungerar i merdoftorienterade djurs medvetande ochtillvaro. För<strong>del</strong>en kan vara att vi inte subjektivtkan tolka in en massa från våraegna doftintryck, utan istället måste insevår begränsning. Nack<strong>del</strong>en är att vi harsvårt att ens kunna ställa upp relevantaDOGGY-RAPPORT • 2003 • ÅRGÅNG 27 • NR 2teorier och frågor för forskningen, änmindre få några svar på de frågor vi har.Kommunikation via signalerHos sociala och grupplevande djur somhunden är luktsinnet och dofter av mycketstor bety<strong>del</strong>se i kommunikationenmellan djuren. Med kommunikation menarman att signaler överförs från en individ(sändare) till en annan (mottagare),och att denna information kan påverkabeteendet hos mottagaren. Informationkan vara av olika typ, sådan som är avseddatt direkt förmedla något eller sådansom indirekt berättar något om sändarenssinnesstämning eller avsikter.Kommunikationen kombinerar mångagånger dessa typer.En hund kan medvetet skicka signalertill en annan hund för att försöka påverkaden andra hundens beteende, till exempelgenom att inbjuda till lek ellerurinmarkera på ett träd. Mycket kommunikationsker dock sannolikt utan attsändaren medvetet påverkar signalerna.Hundens nos är ett oerhört känsligt instrument.Hundens luktsinne är många gångerbättre än människans. Foto: Lisbeth KarlssonExempel är utsöndrande av doftämneneller autonoma (ej viljestyrda) kroppsreaktionersom bland andra darrning vidrädsla. Informationen kan ändå ha storpåverkan på mottagarens beteende. Fördjur som lever i sociala grupper spelarofta tidigare erfarenheter och inlärningen avgörande roll för den fortsatta kommunikationen.Hundens luktorganHundens luktsinne är oerhört känsligt.Hunden kan upptäcka dofter i mycketlåg koncentration och även urskilja enspeciell doft bland en mängd olika lukter.Det faller utanför denna artikel att närmaregå in på hur hundens luktsinne är25