Hanöbukten, Kustvattenmiljö 2010. - Kristianstads Vattenrike

Figur 19 Halten totalfosfor (mol/l) i ytvattnet på station K12 under åren 1990-2010.där under 2010 ett par fisk od ling ar.Flö de och transport av nä rings äm nenvia Bräk ne ån för 2010 framgår av figur17. Om rå det utanför Ronneby karaktä ri se ras av en smal mo rän skär gårdmed låga öar. Ron ne by fjär den är enhalvöppen fjärd med re la tivt god kontaktmed utsjövattnet. Fjärden be las tasfr a av Ronnebyån, men i dess yttre delfinns även en stor fiskodling. Flö de ochtrans port av nä rings äm nen via Ronnebyånför 2010 fram går av figur 18.Transporten av såväl kväve som fosforvar i de båda åarna koncentrerad till våroch senhöst/vinter. Bräkneån transporteradenågot mindre mängder näringsämnen2010 jämfört med medelvärdetför de senaste 20 åren, medan transportenvia Ronnebyån tvärtom var någothögre än normalt. Näringstransportenvia åarna har inte förändrats signifikantunder perioden 1990-2010 även om ensvag tendens till ökning kan ses i Bräkneånför både kväve och fosfor. I Ronnebyåntenderar fosfortransporten attminska under samma period. De olikaprovtagningsstatio nernas lägen framgårav karta 5.Under 2010 var halten oorganiskt kvävenormal, jämfört med 10-årsperioden2000-2009, med undantag av mars dåden var högre än normalt till följd avsötvattentillförsel från Ronnebyån sommynnar i Ronnebyfjärden. Den ekologiskastatusen klassas som hög med avseendepå oorganiskt kväve vintertid medan denvar måttlig för totalkväve.Även fosfathalten var normal eller underdet normala jämfört med 2000-2009.Inte heller totalfosforhalten uppvisadenågra extremer, varken högt eller lågt,utan låg under 2010 på en nivå i linjemed de senaste 5 åren, se Figur 19. Denekologiska statusen m.a.p. fosfor i Ronnebyfjärdenvarierade därmed från måttligtill otillfredsställande.Den sammanlagda bedömningen avden ekologiska statusen avseende näringsämnenvisar på måttlig status iRonnebyfjärden. Eftersom stationernaK27-K30 provtas endast i september,så kan de inte bedömas enligt bedömningsgrunderna.Siktdjupet i områdetvarierade från 4 m vid K27 i septembertill 7 m vid K12 i juli. För K12 innebardetta måttlig status enligt bedömningsgrunderna,vilket är en förbättring frånåret innan. Syrgashalten i bottenvattnetvid K12 uppmättes som lägst till 6.7 ml/li september, d.v.s. syretillgången var godunder året och den ekologiska statusenhög. Vid K30 uppmättes i september ensyrgashalt på 4.4 ml/l vid botten.TÖ är den enda mjukbottenstation i områdetväster om Ronneby. Djursamhälletdär har varierat mellan åren, men det harofta innehållit djurarter som kräver bottnarmed låg föroreningsbelastning (Leppäkoski1975). Variationerna kan förklarasav att där ibland förekommer lösdrivandealger med åtföljande djursamhällen ochav att sedimentstrukturen förändras pågrund av strömsättning. Under åren 2006, 2007 och 2008 ändrades sedimentetsinnehåll av organiskt material från 1,1% till 13,5 % resp. 8,6 % vilket sänkteantalet arter och biomassan avsevärt till2008. Liknande effekter har setts tidigare,t ex vid lokalen N6 i Pukaviksbukten därindividantalet över artgränserna sjönk igenomsnitt med över 80 % när mängdenorganiskt material ökade. Till 2009 sjönksedimentets organiska halt till 1,4 %varvid både artantal, individantal ochbiomassa gick upp till för lokalen myckethöga värden bland annat på grund avatt det drev in alger över botten och detåterfanns djur som normalt hör hemmai växtsamhällen. 2010 var den organiskahalten i sedimentet 1,5%. Det totalaantalet individ var halverat jämfört med2009, då de hårbottenrelaterade arternasåsom blåmusslor (Mytilus edulis) ochmärlor (Gammarus spp) försvann igen,dvs det fanns inga lösliggande alger kvarpå lokalen. Lokalens normala mjukbottendjursom östersjömusslor och korvmask(Halicryptus spinulosus ) fanns kvar. BQIlåg kvar på starkt god status. Det finnsinga tecken till förorening.Sedimentet på bottenfaunastationenRY i Ronnebyfjärden uppvisar på sikten sjunkande trend vad avser organisktinnehåll, dock ej de senaste åren. Såvälantalet arter, abundans som biomassahar fluktuerat mellan åren (figur 21).Förändringar av biomassan förklaras oftaav förändringar i antal östersjömusslor.2010 års minskning förklaras dock huvudsakligenav nedgång i en grupp fjädermygglarvervilken är naturligt variabelmellan år. Lokalen har vidare förlorat sinabestånd av vitmärla och tusensnäckor(Potamopyrgus antipodarum). Den kallvattensberoendevitmärlan har egentligeninte någon stabil hemort på dessa lokalermen orsakade med sitt försvinnande attBQI sjönk under gränsen till otillfredsställandestatus (bilaga 10).Den vågexponerade bottenfaunastationensöder om Ronnebyfjärden (B2)har förändrats ganska rejält. Stationentäckningsindex6040200Ma9Ma7Ma690 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10årFigur 20. Utveckling av tångens täckningsindex(förklaring i hårdbottenkapitlet s 44) på trestationer i Karlshamnsområdet under perioden1990-2010.TILLSTÅNDET I OLIKA VATTENOMRÅDEN 2010 | 19