Hanöbukten, Kustvattenmiljö 2010. - Kristianstads Vattenrike

djup (m)djup (m)djup (m)KARAKÅS stamprofil00,511,522,533,544,550 20 40 60 80 100täckning (%)KARAKÅS profil B00,511,522,533,544,55Figur 56 Tångens täckningsgrad på olika djup längs de tre profilerna vid Karakås 2006-10.Karakås märks en ökning i de medeldjuparutorna (2,5m), där det påträffades imedeltal 10 olika arter av makroalger,vilket gör detta till det artrikaste av deundersökta områdena.Då det gäller den totala täckningsgradenför alger i rutorna finns det en avtagandetendens vid Simris även om detfrämst är resultaten från 2003 som avviker.Vid Rakö har algernas täckningistället ökat, åtminstone i ytan. Rödalgenfjäderslick (Polysiphonia fucoides)kan i många fall förklara de förändringarsom skett. Endast ökningen av deytnära algernas täckningsgrad vid Raköär statistisk säkerställd.Fjäderslick som tidigare domineratbland rödalgerna på samtliga lokaler ochdjup har senaste åren fått konkurrens avullsläke (Ceramium tenuicorne), som vidSimris dominerade på alla de undersöktadjupen 2010. Ullsläke är en vanlig ettårigart som kan dyka upp vissa år och då förekommai riklig mängd. I välventileradeområden är det vanligen fjäderslick somdominerar på lite större djup och ullsläkebetraktas som mer gynnad av en ökad200620072008200920100 20 40 60 80 100täckning (%)KARAKÅS profil C00,511,522,533,544,5520062007200820092010200620072008200920100 20 40 60 80 100täckning (%)näringsnivå.På transekten vid Simris domineras algsamhälletav olika rödalger. Vid besöket2009 hade dock ett smalt bälte avtång etablerats på grunt vatten. Äventidigare år har det funnits tecken somtyder på att tången skulle vara på vägatt återetableras men rekryterna har dågenast blivit uppätna av olika betare.Vid besöket 2010 var det ytnära tångbältetborta, eventuellt som en effekt avisskrapning, då inga betskador noteradespå den tång som fanns kvar.Vid Karakås (figur 56) och Rakö dominerartången ner till ett djup av ca 3m.Lite djupare dominerar fjäderslick, vidSimris tillsammans med gaffeltång. Hösten2010 var den totala täckningsgradenvid Simris betydligt lägre än medelvärdetför perioden 2003-2009. Vid Karakås vartäckningsgraderna normala, medan devid Rakö generellt var höga för perioden.Vid Rakö har tångens utbredningökat tydligt de senaste tio åren (Figur54). Skador av betning och påväxt avblågröna bakterier har varit mindre äntidigare. Mängden fintrådiga grönalgersom grönslick (Cladophora glomerata) vargenerellt liten. Överlag antyder utvecklingenvid Rakö att situationen har blivitbättre under senare år. Täckningsgradenav fintrådiga brunalger som till exempeltrådslick (Pylaiella littoralis) var liksomtidigare år låg på samtliga lokaler. Dennagrupp förekommer mest under våren dåden kan dominera grunda stenbottnar ochdessutom nästan helt täcka blåstången.Förutom bedömning av täckningsgrad irutor besöktes två extra lokaler inom ca enkilometer från respektive ”stamprofil”, därtångens djuputbredning mättes. Motivettill att besöka extra lokaler är att manvill undvika att av misstag tolka lokalavariationer som storskaliga förändringar.Undersökningarna visar att tångenstäckning och djuputbredning skiljer sigmärkbart mellan de tre profilerna i respektiveområde (jfr figur 56 och bilaga13). Överlag har däremot förändringarnamellan åren varit ganska små och mankan se att täckningsgraden har haft sittmaximum på ungefär samma djup alla åroch att djuputbredningen varit ungefärdensamma.Vid Simris hade en av extraprofilernaliksom 2009 endast lite tång och liknadedärmed stamprofilen medan den andrahyste ett heltäckande bälte nära ytan VidKarakås hade den ena extraprofilen baraett smalt bälte närmast ytan medan denandra hade tätare tångbälte i likhet medstamprofilen (Figur 56). Vid Rakö vartångens utbredning relativt lika mellanalla tre profilerna. Här har tångmängdenvid stamprofilen ökat sedan 2003 ochäven på extraprofilerna är ökningentydlig.6.3 Undersökningar av tångförekomsti Blekinge 1990-2010Mängden tång på de undersöktaalgtransekterna i Blekinge har varieraten del under de gångna 20 åren. Somtidigare nämnts har samtliga vågexponeradelokaler förlorat sina tångbälten.I dessa lokalers allra grundaste delarFAKTA TäckningsindexTäckningsindex för en art (i detta fall tång) kanberäknas genom att kombinera uppgifter omartens täckningsgrad i % med dess utbredninglängs utlagda transekter. Ex vis får en transekt medtångtäckningen 50% längs 20 m av transektenslängd ett index på 10 (20 x 0,5). Detta index ger ettbra mått på hur mycket tång det finns på en station.Det fungerar bra för att studera utvecklingen övertid medan jämförelsermellan olika lokaler blir mindrerelevanta eftersom indexet påverkas av sådantsom bottenlutning, substrattillgång mm. .MAKROALGER PÅ HÅRDBOTTNAR | 43