Hanöbukten, Kustvattenmiljö 2010. - Kristianstads Vattenrike

Figur 23 Syrgashalt (ml/l) i bottenvattnet på station NY under åren 1990-2010.transekten. Den tydligt ökande trenden förtångindex som setts de senaste åren hardärmed brutits. Såväl mängden påväxt,som antalet djur i anslutning till tångenvar 2010 högre än tidigare år. Mängdenpåväxt var dock fortsatt liten, jämfört medmånga andra stationer. Djursamhället varartrikt och flera arter av snäckor (Theodoxusfluviatilis, Rissoa sp), kräftdjur (bla Gammarus spp, Jaera sp, Leptocheiruspilosus) och blåmusslor (Mytilus edulis)förekom i relativt stor mängd.Vid den vågexponerade algprofilen vidLindö (Ma4) hade tångbeståndet tätnatnågot vid besöket 2010. Trenden är fortfarandeminskande om man ser till helaprovtagningsperioden. Mängden påväxtvar normal jämfört med medelvärdet föråren 1990-2009. Arten tångludd, Elachistalubrica dominerade. Djursamhälletdominerades av tångmärlor (Gammarusspp.) och tånggråsuggor (Idotea sp.).Rödalgssamhällets biomassa har generelltvarit hög med en nästan total dominansav gaffeltång. Inga statistiskt säkerställdatrender finns för hela perioden, men biomassanvar något högre 2010 jämfört medmedelvärdet för perioden från 1990.1.5 Karlskrona- / TorhamnsområdetKarlskrona skärgård ligger innanför ettantal stora öar med smala sund emellan.Öarna i Karlskrona skärgård är genomgåendelåga. I fjärda rna lig ger djupområdenpå 10-20 meter. Hela bas säng enhar ett gyttjigt sedimentet med relativthög or ga nisk halt. Ett större vattendrag(Lyckebyån) be las tar om rå det liksomutsläpp från re nings verk mot sva ran dedrygt 50 000 personekvi valenter, fr afrån Karlskrona stad. Flö de och transportav kväve och fosfor i Lyckebyån2010 framgår av figur 22. År 2010 varutsläppen av kväve och fosfor normalaeller något högre än normalt för perioden1990- 2009. Det finns dock ingentrend då det gäller utflödet av näringsämnenfrån Lyckebyån under perioden1990-2010 medan däremot reningsverkethar minskat utsläppen av framföralltkväve avsevärt.Kusten i Tor hamn som rå det bestårmes ta dels av för hål lan de vis grund skärgårdmed låga mo rän öar. Stora de lar avgrund om rå de na, både i Tor hamns ochSturkö skär gård, täcks av un der vat tensvege ta tion ut till ungefär sex me ters djup(Nilsson 1995). Om rå det saknar såvälpunkt ut släpp som stör re vat ten drag ochär föreslaget som marint reservat. De olikaprov tag nings sta tio ner nas lä gen fram gårav karta 6.Den oorganiska kvävehalten i Karlskrona-/Torhamnsområdetvar normaleller under det normala (jämfört medperioden 2000-2009) under i stort sett hela2010. Halter över det normala uppmättespå ett par platser i mars då inverkan avsötvatten i ytskiktet var stor. Den ekologiskastatusen med avseende på oorganisktkväve vintertid var därmed god tillmåttlig i hela området. TotalkvävehaltenP-tot(ton)2.01.81.61.41.21.00.80.60.40.20.0N-tot(ton)6050403020100N-totP-totflodejan mars maj juli sept novfebr apr juni aug okt decflöde(m3/s)201816141210864201614121086420Antal arter på bottenstationer vid Karlskronamedelvärden av 6 stationerspridningen anges somstandarderror (SE)87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10Figur 22 Flöde och näringsämnestransport i Lyckebyån 2010.Figur 24 Medelartantal på 6 bottenfaunastationer i Karlskronaområdet1987-2010. Spridningsmåttet är standard error (SE).TILLSTÅNDET I OLIKA VATTENOMRÅDEN 2010 | 21