Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Louise Lönm·othtill såväl institutioner som historiska processer.Alla samhällen har emellertid en genusordning ellerett genussystem som influerats av olika ideologier,religioner, ekonomiska system etc."Man föds inte till kvinna- man blir det" skrevSimone de Beauvoir. Könsskillnaderna uttrycks irelationer, institutioner, lagar, texter, bilder mm.Genus är en analytisk kategori, ett analytiskt verktygmed vars hjälp man kan belysa och beskriva relationermellan könen i olika historiska kontexter,på sociala, språkliga och individuella nivåer, menarEva Gothlin. Kön och genus sammanfaller intealltid. Könsforskning kan innefatta genusforskningmen kan lika gärna innebära forskning som förklararbiologiska skillnader. Vissa hävdar att kön ärlika konstruerat som genus. Vårt tvådelade genussystemär sammankopplat med en föreställning omheterosexualiteten som "naturlig". Detta är nödvändigtom en stabil genusidentitet skall upprätthållas.Därav föreställningen om homosexuellamän som "feminina" eller homosexuella kvinnorsom "maskulina".Kvinnoforskning har utvecklats till genusforskning.Det innebär att man gått vidare från att synliggörakvinnor och deras villkor till att synliggöramaktstrukturer. Genusforskningen problematiserardärmed också manlighet som något historisktföränderligt och socialt präglat i stället för normenför människan ("man", "homme"). Queerforskning,som inte bara omfattar homosexuella utanäven bisexuella, transsexuella m fl, kan ses som enny gren av genusforskningen men precis som medmansforskning, så är inte relationen mellan genusforskningoch queerforskning oproblematisk. Delarav mansforskningen, som behandlar mänsmaktrelationer med andra män, tar inte sin utgångspunkti kvinna- och genusforskning och ifrågasätteräven postulatet om kvinnors strukturellaunderordning. Detsamma gäller inom queerforskning,påpekar Eva Gothlin.Eftersom genusperspektivet har slagit igenominom ett antal forskningsområden som exempelvishumaniora och samhällsvetenskaper är det naturligtvissynnerligen viktigt att även kulturarvsinstitutioneraktivt medverkar till att uppmärksammade maktrelationer som styrt synliggörandet avmäns och kvinnors olika samhällsroller över tid.Genusperspektivet kan, som tidigare nämnts, ocksåmed fördel kombineras med ett mångfaldsperspektiv.Vad menas med mångfaldsperspektiv?Mångfaldbegreppet har definierats på olika sätt.Vanligast och snävast tolkas det som mångfald i arbetslivet.I999 kom tre lagar som på olika sätt skallfrämja mångfald och hindra diskriminering. Dessaär lagen (I999= I JO) om åtgärder mot etnisk diskrimineringi arbetslivet (arbetsgivare skall aktivtfrämja etnisk mångfald), lagen (I999= IJ2) om förbudmot diskriminering i arbetslivet av personermed funktionshinder samt lagen (I999=IJJ) omförbud mot diskriminering i arbetslivet på grund avsexuell läggning. Sedan tidigare finns jämställdhetslagen(I 99 I :4 J J).Mångfaldens innehåll tyds på olika sätt. Förutometnisk och social mångfald talar man om könsmässigmångfald, ålder, kulturell bakgrund, skolbakgrund/ar be tslivserfarenhe t/yrkes bakgrund,funktionshinder, sexuellläggning samt religiös ochpolitisk åskådning. I ett vitt perspektiv omfattar alltsåmångfalden även samhällsklass och generation.Mångfaldens betydelse har kommit att uppmärksammasallt mer och mångfald ses som en demokrati-och rättvisefråga. Man talar om mångfaldensberikande potential; samhälleliga verksamheter fåren högre kvalitet genom att nya impulser och kunskaperkommer till. Genom att fler perspektiv tillförsfår man en samhällsbild som i högre gradöverensstämmer med verkligheten. Att öka mångfaldeni arbetslivet ses således som betydelsefullt mensamtidigt problematiskt att genomföra i praktiken.Mångfald är dock inget enkelt begrepp att arbetamed. Det råder t ex begreppsförvirring om den etniskamångfaldens innebörd. Vilka är underrepresenterade?Är det invandrare, personer med utländskbakgrund eller icke-svenskar?Antalet utrikes födda var I 940 I % av Sverigesbefolkning och I0,5% I995 (920 ooo).lnkluderaspersoner födda i Sverige med minst en förälderfödd utomlands blir det I,6 milj dvs I8 % av lan-ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:I