och familjeomsorgen, jämförelse med andra kommuner (pdf, nytt ...

MåttbandetmäterIndivid- och familjeomsorgEn jämförelse avÖvergripande serviceFörsörjningsstödMissbrukBarn och ungaur ett medborgarperspektivDeltagande kommuner:Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Sollefteå, Sundsvall, Östersund och UmeåNätverket är en del av Jämförelseprojektet (www.jamforelse.se)Datum: 2008-09-051

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1 Inledning..................................................................................................................................31.1 Metod och avgränsning ............................................................................................................41.2 Effektivitet................................................................................................................................61.3 Rapporten består av fyra delar..................................................................................................72 Sammanfattning .....................................................................................................................83 Individ- och familjeomsorg övergripande..........................................................................103.1 Utgångspunkt och beskrivning...............................................................................................103.2 Beskrivning av kostnad och volym ........................................................................................103.3 Kostnad i relation till övergripande serviceindex...................................................................123.4 Nöjd medborgarindex (NMI)..................................................................................................133.5 Strategier/vägledande principer för respektive kommun........................................................144 Försörjningsstöd i Måttbandskommunerna ......................................................................184.2 Försörjningsmått.....................................................................................................................225 Missbruk................................................................................................................................235.1 Utgångspunkt och beskrivning...............................................................................................235.2 Missbruksindex.......................................................................................................................246 Barn och unga .......................................................................................................................266.1 Utgångspunkt och beskrivning...............................................................................................266.2 Index – serviceutbud barn och unga.......................................................................................276.3 Kostnad i relation till resultatindex barn och unga.................................................................296.4 Kostnad i relation till resultat av brukarenkät ........................................................................306.5 Goda exempel.........................................................................................................................317 Slutsatser utifrån styrgruppens uppdrag...........................................................................327.1 Kostnad...................................................................................................................................337.2 Kvalitet ...................................................................................................................................337.3 Effektivitet..............................................................................................................................33Bilaga 1: Övergripande fakta om Måttbandets kommunerBilaga 2: Mått hämtade från Vad kostar verksamheten i Din kommun, SCB och SKLBilaga 3: Övergipande IndexBilaga 4: MissbruksindexBilaga 5: Serviceindex barn och ungaBilaga 6: Resultatindex barn och ungaBilaga 7: Servicemätning via telefon och e-postBilaga 8: Undersökning av webb-informationBilaga 9: Undersökning av trycksaker2

1 InledningJämförelseprojketet bedrivs av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rådet förkommunal analys (RKA) och Finansdepartementet. Dess primära syfte är att ta frameffektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar iverksamheten. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnad och kvalitet. Detär också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ettbestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckasmed detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft ochuppfinningsrikedom.Syftet med bildande av nätverk är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlagoch tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I sambandmed detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållandetill insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel skalyftas fram och vara en inspirationskälla för andra.De kommuner som deltar i nätverket, Måttbandet är: Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå,Sollefteå, Sundsvall, Östersund och Umeå. Tillsammans finns det nästan 500 000 invånarei dessa kommuner (Bilaga 1). Styrgruppen för Måttbandets nätverk beslutade att som förstaområde försöka mäta effektviteten inom kommunernas äldreomsorg. Slutrapport föräldreomsorgen redovisades i januari 2008.Som andra område beslutades att mäta effektiviteten inom individ- och familjeomsorgen(IFO). Den föreliggande rapporten om IFO är en sammanställning av resultat utifrånambitionen att mäta effektivitet genom nationella och lokala mått.Respektive kommun beslutar om dessa mått kan ligga till grund för ett fortsatt samarbetemellan kommunerna. Ett samarbete med kontinuerliga mätningar och en fortsattutvdeckling av modell och mått.För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande:• Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre”givna” mått ska ges uppmärksamhet• Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- ellermedborgarperspektiv - inte ett professionellt (producent) perspektiv• Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram ochandra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten• Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se omdet finns ett direkt samband mellan höga kostnad och hög kvalitet• Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera• Det är omöjligt att ta fram en helt ”sann” och heltäckande bild av verksamhetenskvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader ikvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar3

1.1 Metod och avgränsningNätverket har som första steg valt att titta på individ- och familjeomsorgen (IFO) totalt ochsedan även uppdelat på följande områden:• Övergripande• Försörjningsstöd• Missbruk• Barn- och ungaProjektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister därdet visat sig vara möjligt. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genomretrospektiva studier och undersökningar under gemensamma undersökningsperioder.Skapande av olika index för IFO:s verksamhetRevisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers har vid en genomlysning av IFOverksamheteni Östersunds kommun använt en modell med sex punkter för att mätaeffektivitet och ändamålsenlighet:1. Ändamålsenlig arbetsorganisation2. Det nära ledarskapet3. Samverkan4. Arbetsmetoder5. Sammanhållen åtgärdskedja6. Rimlig arbetsbelastningMåttbandet har valt att använda punkterna 2, 4 och 6. Övriga mått upplevdes svåra att mätapå ett jämförbart sätt mellan kommunerna. Projektgruppen har valt att delvis användapunkterna som stöd för att skapa ett övergripande kvalitetsindex.Tankemodell över IFO:s uppdrag och resursfördelning i fyra nivåerAllmänt förebyggandeRiktat förebyggandeÖvrigakommunalaverksamheter(skola, fritid,kultur, m.m.),närings- ochföreningsliv,landsting, polis,m.m.Tidiga insatserSpecialinsatserResursinsats från IFO4

Figuren på föregående sida (den gula triangeln) visar IFO:s uppdrag grupperad i fyranivåer:• Specialinsatser• Tidiga insatser• Riktat förebyggande• Allmänt förebyggandeRelaterat till kostnader är det tydligt mellan kommunerna att den största andelen resurseranvänds till botten i triangeln, dvs. specialinsatser vilket också är IFO:s huvuduppdrag.Modellen bygger på en grundtanke om att en väl fungerande kommun har ett mindre behovav en utbyggd IFO-verksamhet. Detta blir speciellt tydligt gällande de allmäntförebyggande insatserna där både innehåll och omfattning på IFO-verksamheten är kopplattill hur övriga kommunala verksamheter (skola, fritid, kultur, m.m.) fungerar. Ävenkommunens närings- och föreningsliv har betydelse för IFO-verksamhetens omfattningoch innehåll. En annan viktig parameter är inriktningen på arbetet hos andra huvudmänsom landsting, polis, m.m.Rapporten utgår ifrån att mäta effektivitet sett ur ett medborgarperspektiv. Det är samtidigtviktigt att inrikta mätningen mot huvuduppdraget (specialinsatser och tidiga insatser)eftersom det är individ- och familjeomsorgens effektivitet som undersöks. Ju närmare deallmänt förebyggande insatserna man kommer desto svårare blir det också att görajämförelser mellan kommunerna. Kommunernas olika profileringar och satsningar påförebyggande verksamhet varierar bl.a. avseende organisatorisk tillhörighet.Ovanstående modell har använts som grund i valet av mått och poängberäkning iuppbyggnad av jämförelseindex, m.m.1.1.1 ValiditetMäter vi det vi vill mäta och mäter vi på rätt sätt? Antagligen inte om man strikt håller sigtill ett vetenskapligt perspektiv och forskningens krav på validitet. Projektgruppen anserdock att det i ett utvecklingsarbete där det inledningsvis inte finns någon klar bild övervilket resultat som ska fångas kan detta sätt vara gott nog. I Måttbandets första mätning avIFO:s verksamhet testas olika resultatindikatorer. Modeller/metoder prövas för att fångadessa fösta generationens resultat. Kunskapen växer och med tiden skärps metoderna ochresultatmåtten blir stabilare.För att komma dit måste vi våga pröva och ibland pröva nytt för att resultatindikatorernaska bli stabila och nyttiga för brukaren och verksamhetsutvecklingen. I Jämförelseprojektetär det projektledarna (en för varje kommun) som står för kvalitetssäkringen av de data sompubliceras i rapporten. Det är projektledaren som frågar efter/hämtar data ochsammanställer respektive kommuns data till rapporten enligt föreskriven metod.1.1.2 AvgränsningProjektgruppen har valt att bortse från omvärldsfaktorer som kan påverka medborgarnasbehov av insatser inom ramen för individ- och familjeomsorgen. En del av dessa faktorersom arbetslöshet, sjukersättning, m.m. jämförs mellan kommunerna och redovisas i bilaga6.5

Socialstyrelsen redovisar främst mätningar utifrån ett verksamhetsperspektiv medanLänsstyrelsen främst redovisar mätningar utifrån ett tillsyns- och rättssäkerhetsperspektiv.Måttbandet har som ambition att försöka få fram mått och resultat ur ettmedborgarperspektiv.1.2 EffektivitetRapportens ambition är att beskriva IFO:s effektivitet uttryckt som kostnader i relation tillkvalitet. Begreppen kostnader och kvalitet beskrivs nedan.1.2.1 KostnadVarje kommun tilldelas årligen en standardkostnad 1 i den nationella kostnadsutjämningenför ett antal verksamhetsområden, däribland individ- och familjeomsorgen. Om enkommuns standardkostnad ligger över den riksgenomsnittliga standardkostnaden erhållerkommunen bidrag. Om kommunens standardkostnad istället ligger under rikets måstekommunen betala en avgift till systemet.Kostnadsutjämningen mellan kommunerna syftar till att utjämna för strukturella behovsochkostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror påskillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet.Utjämningssystemet för IFO ska utjämna kostnader som uppstår inom följande områden:Barn- och ungdomsvård• Andel barn till ensamstående föräldrar• Andel barn med utländsk bakgrund• Andel lagförda ungdomarEkonomiskt bistånd, missbruksvård och övrig IFO• Andel ensamstående kvinnor med barn• Andel flyktingar och övriga utrikesfödda• Andel arbetslösa utan arbetslöshetsersättning• Andel män i åldersgruppen 25-64 år med låg inkomst• Antal personer boende i tätortMåttbandet har i rapporten valt att uttrycka kostnaden som hur mycket respektivekommuns verkliga kostnad (redovisade kostnad) avviker i procent från respektivekommuns tilldelade standardkostnad. Lite förenklat skulle man kunna säga att om enkommuns verkliga kostnad ligger i nivå med standardkostnaden så finns goda möjligheteratt tillhandahålla en verksamhet som både till innehåll och omfattning ligger på ennormgivande nivå.Andra kostnadsmått som använts i rapporten är kommunernas kostnad för barn och ungasamt kostnad för missbrukare – båda måtten uttryckt med kronor per invånare. Ensammanställning på samtliga mått använda i rapporten redovisas i bilaga 2.1 Vad kostar verksamheten i din kommun, SKL och SCB bokslut 2006, tabell 11, steg 36

1.2.2 KvalitetRapporten utgår från att kvalitet är ett mångfacetterat begrepp. Flera kommuner jobbarmed begreppen tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Måttbandet har valtatt presentera måtten utifrån följande tre kvalitetsbegrepp.Struktur• Uttryckt som volym (andel, antal, m.m.)Process• Serviceutbud (övergripande index med försörjningsstöd, missbruksindex och indexför barn och unga)Resultat• Medborgarnas uppfattning av kommunens stöd till utsatta (fråga ur SCB:smedborgarenkät 2006 alt. 2007) - subjektivt mått• Brukarnas upplevelse av kvalitet utifrån brukarundersökningar för de kommunersom gjort sådana - subjekivt mått• Resultatindex (utredningstid och effekter av avslutade ärenden) - objektivt mått1.3 Rapporten består av fyra delar1.3.1 Individ- och familjeomsorg övergripandeKostnad• Avvikelse från standardkostnad• Kostnad totalt för IFO, kronor per invånare• Standardkostnadavvikelse i relation till volym (hushåll som fått försörjningsstödeller annan insats)• Kostnad i relation till volym i försörjningsstöd (andel hushåll)Kvalitet• Standardkostnadavvikelse i relation till övergripande serviceindex (information,service - utredning)• Nöjd medborgarindex 2006-2007 (NMI)1.3.2 Försörjningsstöd i MåttbandskommunernaKostnad• Kostnad för försörjningsstöd, mnkr• Andel bidragshushåll per 1000 invånare, %• Genomsittliga belopp som utbetalats per hushåll och månad, kr• Kostnad i relation till volym av hushåll som fått försörjningsstödKvalitet• Andel hushåll med försörjningsstöd 10-12 månader• Övriga kostnader för försörjningsstöd i relation till andelen hushåll medförsörjningsstöd 1-9 månader7

1.3.3 MissbrukKostnad• Kostnad i relation till volym (andel invånare i missbruksvård)Kvalitet• Kostnad i relation till missbruksindex (andel i öppen respektive sluten vård, LVM)1.3.4 Barn och ungaKostnad• Kostnad i relation till volym (andel barn/unga med insats av socialtjänsten)Kvalitet• Kostnad i relation till index (Serviceutbud)• Kostnad i relation till resultatindex - objektivt mått (utredningstid, effekter avavslutade ärenden)• Kostnad i realtion till resultat av brukarundersökning - subjektivt mått2 SammanfattningRapporten beskriver individ- och familjeomsorgen (IFO) totalt samt uppdelad på områdenaövergripande, försörjningsstöd, missbruk samt barn- och unga. Måttbandet har valt attpresentera måtten utifrån kvalitetsbegreppen struktur, process och resultat samt att mätaeffektiviteten genom att koppla samman kostnad och kvalitet. Projektgruppen har hämtatstatistik och uppgifter från centrala dataregister samt lokala studier och undersökningarunder gemensamma undersökningsperioder.Området övergripande innehåller indexmått för tillgänglighet, information, service ochrättsäkerhet samt effektivitet och kvalitet i utredningsarbetet:• Tillgänglighet - undersökning av lyckade kontaktförsök, erhållna svar på frågorsom ställts, intresse och engagemang, uppgift om avsändare, svarskvalitet ochbemötande• Information - undersökning av tillgänglig information på web-sidor och viatrycksaker• Rättsäkerhet - andel beslut som ändrats i länsrätten• Kontinuerlig brukarundersökning - om sådan finns inom samtliga IFO:sverksamheter• Klagomålshantering - om sådan finns• Kvalitets-/servicedeklarationer - om sådana finns och är beslutade av nämnd• Effektivitet och kvalitet i utredningsarbetet - nära ledarskap (antalanställda/arbetsledare) och metoder som används i utredningsarbetet, pågåendeärenden/antal årsarbetare i utredningsarbete samt andel ärenden som hargenomförandeplanUmeå kommun får i undersökningen ett högt serviceindex till relativt hög kostnad medanSkellefteå kommun får ett högt index till relativt låg kostnad. Båda kommunerna hänvisarutfallet till satsningar på hemmaplanslösningar och egen öppenvårdsverksamhet för barn,unga och missbrukare - i kombination med välutbildad personal.8

SCB:s nöjd medborgarindex (medborgarnas åsikter om stöd till utsatta) finns tillgängligtför sex av nätverkets åtta kommuner. Piteå kommun visar högsta anseendet hosmedborgarna samtidigt som övergripande index för kommunen visar ett relativt lågt värde.Underlagen till jämförelser inom försörjningsstöd har hämtats via centrala register ochbestår av kostnad/invånare, bidragshushåll/1000 invånare, genomsnittlig månadsutbetalning,sambandet mellan kostnad och befolkning som någon gång under året mottagitekonomiskt bistånd samt andelen hushåll med försörjningsstöd. Sammantaget visar dessamått lägsta ersättningskostnad/invånare i Umeå och Luleå kommun. Förutom attförsörjningsstödet är kopplat till strukturen inom respektive kommun bör ävenförsörjningsformen inom socialförsäkringen och arbetsmarknads-systemen beaktas.I nätverkets index för missbruksvård ingår andelen personer, som behandlats i öppenrespektive sluten vård, av dem som totalt påbörjat/genomgått behandling. Kommuner medstörre andel öppenvård har tilldelats en högre poäng. Skellefteå och Sollefteå är dekommuner som i detta fall redovisar högre kvalitet och samtidigt låga kostnader. Här krävsdock fler parametrar för att ge en bredare och djupare bild av verksamheten.I serviceindex för barn- och unga har undersökning skett inom fyra områden:• Allmänt förebyggande - föräldrastöd i form av föräldrautbildning, rådgivandesamtal och öppen verksamhet/ungdomsmottagning (öppen mottagning)/uppsökandeverksamhet (vid riskhelger eller kontinuerligt)• Riktat förebyggande - samlad ingång för konsultation/stöd/skolsamverkan/föräldrastöd (enskilda samtal, stöd till spädbarnsföräldrar, stöd tilltonårsföräldrar)/föräldrastöd i hemmet (inriktning barn)/stöd till barn och unga medspecifika behov (missbrukande föräldrar, separerade föräldrar, bevittnat våld ihemmet, m.m.)• Tidiga insatser och öppenvård - stöd till ungdomar (samtal enskilt eller igrupp)/stöd till unga med alkohol och drogmissbruk• Specialinsatser, hemmaplanslösningar - öppenvårdsform med massiva insatser iden egna kommunen (alternativ till placering)/egna kommunala HVB-hem (dygnetrunt verksamhet)/egna kommunala förstärkta familjehemGrundvärderingen vid bedömningen av kvalitet har varit att det är positivt för den unge attfinnas i närheten till hemmet. Kommunen har fått högre poäng om en insats kan erhållasbåde som serviceinsats och som biståndsbeslut. Bedömningen av effektiviteten har varitalternativ som bidrar till att sänka kommunens kostnad.Skellefteå är den kommun som visar både hög volym till låga kostnader och hög kvalitettill låga kostnader. Här återkommer Skellefteå kommun till kommentaren om att hela IFOerksamhetenär uppbyggd utifrån principer om närhet och hemmaplanslösningar.Måttbandets resultatindex barn och unga omfattar utredningstid/utredningar som avslutatsinom 4 månader/genomsnittligt antal dagar från aktualiseringsdatum till avslutadutredning/antal ärenden som har genomförandeplaner/effekter av avslutade ärenden (andelsom inte är föremål för bistånd) och resultat från brukarenkät.I jämförelsen kostnad för barn- och unga i förhållande till resultatindex och kostnad irelation till resultat av brukarenkät visar även här Skellefteå kommun goda resultat ochsamtidigt låga kostnader.9

3 Individ- och familjeomsorg övergripande3.1 Utgångspunkt och beskrivningKostnad• Avvikelse från standardkostnad• Kostnad totalt för IFO, kronor per invånare• Standardkostnadavvikelse i relation till volym (hushåll som fått försörjningsstödeller annan insats)• Kostnad i relation till volym i försörjningsstöd (andel hushåll)Kvalitet• Standardkostnadavvikelse i relation till övergripande serviceindex (information,service - utredning)• Nöjd medborgarindex 2006-2007 (NMI)Volymen har beräknats genom att summera följande:• Insatser barn och unga, 2006 (Socialstyrelsen)• Insatser vård av vuxna, 2006 (Socialstyrelsen)• Andel av befolkning i missbruksvård, 2006 (Kommundatabasen)Måtten avser insatser för vuxna och övriga vuxna samt antal personer för barn och unga.Totalsumman insatser är dividerad med totalbefolkning per kommun för att få fram ettmått som beskriver den totala volymen inom individ- och familjeomsorgen. Summeringeninnebär att vissa personer kan omfattas två gånger (främst utifrån försöjningsstödet), varförmåttet inte riktigt utgör andel av befolkning utan får ses som en volymuppgift.3.2 Beskrivning av kostnad och volymDiagram 1: Avvikelse från standardkostnadAvvikelse från standardkostnad40,036,130,031,420,017,210,00,08,83,6-10,0KalixLuleåPiteåSkellefteåSollefteå9,6-7,7-11,5-SundsvallUmeåÖstersund-20,0Diagrammet redovisar avvikelse från standardkostnad 2006, individ- och familjemsorg(VKV tabell 11)10

Diagram 2: Kostnad, kronor per invånarekr/inv4 0003 5003 0002 5002 0001 5001 0005000MåttbandetKalixLuleåPiteåSkellefteåSollefteåSundsvallUmeåÖstersundRiketDiagrammet redovisar kommunens kostnad för individ och familjeomsorg 2006, uttryckt som kr/invånare(Räkenskapssammandrag, SCB)De medverkande kommunernas kostnader för IFO varierar mellan 2 083 kr/inv (Sollefteå)och 3 489 kr/inv (Östersund). Skillnaden kan illustreras med att om Östersund skulle hasamma kostnadsnivå per invånare som Sollefteå skulle kostnaderna sänkas med omkring80 mnkr. Tre kommuner i Måttbandet har markant höga kostnader i jämförelse med bådesnittet för måttbandskommunerna och riksgenomsnittet. Dessa är Östersund, Sundsvall ochUmeå medan Sollefteå, Piteå och Skellefteå har relativt låga kostnader.Att märka är att Skellefteå, Sollefteå och Luleå också har låga kostnader för sin individochfamiljeomsorg i jämförelse med standardkostnaden. Östersund och Sundsvall hardäremot höga kostnader i jämförelse med standardkostnaden.Diagram 3: Standardkostnadsavvikelse i relation till volymHögre volym Låga kostnader6,50%Högre volym Höga kostnader6,00%SundsvallPiteå5,50%UmeåLuleå-40,0 -20,0 0,0 20,0 40,0Sollefteå5,00%ÖstersundSkellefteåKalix4,50%Lägre volym Låga kostnaderLägre volym Höga kostnaderDiagrammet redovisar avvikelse från standardkostnad 2006, individ och familjeomsorg(VKV tabell 11) samt volym av hushåll som fått försörjningsstöd eller annan insats11

LuleåIndivid- och familjeomsorgen i Luleå kommun har under en lång följd av år legat understandardkostnaden. Verksamheten har i första hand fokuserat på att arbeta med dem som ärmest utsatta medan möjligheterna till att arbeta med olika former av förebyggandeverksamhet och hemmaplanslösningar varit mycket begränsade.Externa lösningar för barn- och unga har skett till förhållandevis låga kostnader ochsamtidigt har förvaltningen påbörjat, och har som mål, att styra över institutionsplaceringardär så är möjligt till placeringar i förstärkta familjehem. Antalet handläggare har även legatpå en låg nivå.SollefteåI Sollefteå kommun har ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom IFO de senaste årenminkat beroendet av kostsam institutionsvård betydligt. Förstärkt stöd till familjehem ochutvecklad öppenvård med evidensbaserade metoder, som också kan användas i förebyggandesyfte, har fungerat positivt. I enlighet med socialstyrelsens rekommendationerkan IFO också erbjuda stöd utan ansökan eller utredning genom s.k. ”tidiga insatser”.SkellefteåSkellefteå kommuns låga kostnader förklaras främst av en medveten satsning sedan börjanpå 90-talet på hemmaplanslösningar och en egen öppenvårdsverksamhet vilket minskatHVB-kostnaderna markant, både för barn, unga och missbrukare. En annan förklaring kanvara en stark kostnadsmedvetenehet hos kommunens socialsekreterare, gällande olika typerav insatser.KalixKalix uppvisar en speciell bild i sammanhanget med ungefär genomsnittliga kostnader perinvånare, men med en stor standardkostnadsavvikelse. Det skulle kunna tyda på att manhar en organisation som är dimensionerad för en ”normalkommun” och inte efter enkommun med (åtminstone sett utifrån teorin bakom standardkostnaden) relativtgynnsamma förutsättningar.3.3 Kostnad i relation till övergripande serviceindexI Måttbandets övergripande serviceindex (bil 3) ingår områden som tillgänglighet,information, service och rättssäkerhet. Några exempel på mätningar är svarstider ochsvarskvalitet via telefon och e-post (mätningar genomförda av SKL), andel beslut somändrats i länsrätten, m.m.En kommun får också poäng om man löpande genomför brukarundersökningar och har enfungerande klagomålshantering.I indexet ingår också mätning av effektivitet/kvalitet i utredningsarbetet. Här poängsättspersonaltäthet (utredare per arbetsledare) och utredningsfrekvens (utredningar perutredare). En kommun får även poäng om man använder sig av beprövade vetenskapligametoder samt om det finns genomförandeplaner (SosFs-2006:5) i beslutade ärenden.12

Digram 4: Standardkostnadsavvikelse i relation till övergripande serviceindexHögre kvalitet Låga kostnaderHögre kvalitet Höga kostnader40,035,0UmeåSkellefteå30,0LuleåSundsvallÖstersund25,0-40,0 -20,0 0,0re20,0 Kalix 40,0Sollefteå20,015,0PiteåLägre kvalitet Låga kostnader10,0Lägre kvalitet Höga kostnaderDiagrammet redovisar avvikelse från standardkostnad 2006, individ- och familjeomsorg (VKV tabell 11)samt Måttbandets övergripande serviceindexSkellefteåFrämsta orsaken till Skellefteås låga kostnad är den egna utbyggda öppenvårdsverksamhetenmed hög kompetens till en relativt låg kostnad. Verksamheten är uppbyggd utifrånprincipen om att närhet och hemmaplanslösningar, i kombination med en välutbildadpersonal, ger hög kvalitet.UmeåKommunen har en lång tradition av att i nära samarbete med Universitet arbeta med attförbättra metoder för att utveckla det sociala arbetet. En viktig kvalitetsfaktor ärvälutbildad och motiverad personal. För att fokusera verksamheten mot de mål, åtagandenoch uppdrag som finns har socialtjänsten under flera år arbetat med balanserade styrkortoch ständiga förbättringar. De senaste åren har förvaltningens målsättning varit att minskainstitutionsplaceringar till förmån för öppenvårdsinsatser på hemmaplan, vilket harmöjligtgjorts genom en stor utbyggnad av såväl biståndsprövade öppna insatser som sk.erbjudande verksamheter.3.4 Nöjd medborgarindex (NMI)Statistiska centralbyrån, SCB erbjuder årligen sveriges kommuner att delta i en medborgarundersökning.130 kommuner har sedan starten något år deltagit i undersökningen. Flerakommuner har deltagit flera år. Kommunernas resultat redovisas påwww.medborgarundersokning.scb.se.I denna sammanställning har kommunernas resultat hämtats antingen från 2006 eller 2007beroende på viket år kommunerna i Måttbandet genomfört undersökningen. Kalix ochÖstersund har inte deltagit 2006 och/eller 2007.13

Digram 5: SCB:s Nöjd medborgarindex 2006-2007 (NMI) på fråga kring stöd till utsatta5250495150484644454344424038Luleå Piteå Skellefteå Sollefteå Sundsvall UmeåStödet till utsatta har enligt undersökningen ett bättre anseende hos allmänheten i Piteå,Umeå och Luleå än i Sollefteå, Sundsvall och Skellefteå. Piteå, som har det högsta värdet,har samtidigt ett relativt lågt värde i Måttbandets övergripande index (se under avsnitt 3.3).3.5 Strategier/vägledande principer för respektive kommun3.5.1 KalixSocialnämndens verksamhetsidéSocialförvaltningen ska vara lättillgänglig för alla medborgare, insatserna ska vara av godkvalitet, vara kostnadseffektiva och ges av professionell personal.IFO:s verksamhetsidéMålet är att utveckla handläggningsprocesserna ur ett kund/brukarperspektiv. Att förbättrarutiner för ekonomisk kontroll och planering. En viktig följd av ekonomisk planering är attkommunen ska ge sina medborgare vård och behandling i egen regi. Socialnämndenstillväxt och utvecklingsperspektiv gäller även kommunens övergripande verksamheter somberör IFO. Exempelvis stödjande insatser för unga riktade mot arbetsmarknaden samtsamverkan med skolan.3.5.2 LuleåSocialnämndens vision/verksamhetsidéSocialnämndens verksamheter ska stödja invånarna i Luleå i deras strävan efter ettmeningsfullt liv.Arbetet ska präglas av följande grundläggande värderingar:Med kvalitet, engagemang, omsorg och förståelse ska vi, inom ramen för vårt uppdrag ochgällande lagstiftning, tillgodose behov som uppfyller våra medborgares önskemål.IFO:s verksamhetsidéErbjuda kommuninvånarna individanpassade, uppsökande och informativa insatser av högkvalitet. Insatserna ska, på alla nivåer i organisationen, präglas av tillgänglighet ochrespekt för den enskildes självbestämmanderätt. En kunskapsbaserad socialtjänst som skagarantera den enskilde rätt insats i rätt tid.14

Individen ska bemötas med respekt av kompetent och kunnig personal. Verksamheten skasamverka med andra samhällsorgan, organisationer, privata företag och enskilda.Socialtjänsten har ansvar enligt socialtjänstlagen att främja goda levnadsförhållanden.Ansvaret är tredelat: främjande, förebyggande och åtgärdande. Den huvudsakliga och tillomfattning största uppgiften är att stödja med insatser när kommunens medborgare far illa.Insatser för särskilt utsatt grupper t.ex. barn och ungdomar, missbrukare, ekonomisktsvaga, äldre samt personer med psykiska och fysiska funktionshinder är viktiga uppgifter.Bra ledarskap ska prägla all verksamhet och leda till ett stort engagemang ochansvarstagande hos all personal inom verksamheten. För att fullfölja uppdraget krävsfortlöpande kompetenshöjning av all personal.3.5.3 PiteåSocialnämndens verksamhetsidéSocialtjänsten ska erbjuda ett stöd som bidrar till att Piteborna, ung som gammal, kan levaoch bo i sin hemmiljö och få ett individuellt bemötande utifrån sin livssituation.Socialnämndens och Barn- och utbildningsnämndens gemensamma verksamhetsidéAlla barn och ungdomar i Piteå har ett sådant stöd att de kan fostras, bo och leva i sinfamilj. Alla barn och ungdomar har det stöd de behöver i den grupp/klass de tillhör.IFO:s verksamhetsidéVerksamheten ska präglas av ett professionellt socialt arbete som baseras på forskning ochbeprövad erfarenhet, där den samlade kompetensen nyttjas för att stödja individen ochfamiljen att finna de bästa lösningarna för sina behov för att kunna leva ett självständigtliv. Detta ska ske genom nära samarbete mellan de olika funktionerna inom IFO ochresultera i ett enhetligt agerande och gemensam planering för de som har behov av kontaktmed fler än en funktion. Alla insatser ska verka för att individen/familjen får ett sådant stödatt de själva kan ta ett eget ansvar för sin situation och sin framtid.3.5.4 SollefteåIFO:s visionEn kompetent socialtjänst som arbetar för välmående och självständiga kommunmedborgare.IFO:s verksamhetsidéVi arbetar systemiskt – med helhetsperspektiv och lösningsfokuserat – med att semöjligheter.IFO:s värdegrundIndivid- och omsorgsnämnden vill genom information och i samverkan med andraförebygga att det uppstår behov av nämndens insatser. Nämnden värnar om allamänniskors lika värde och sätter den som vistas eller bor i vår kommun i fokus med ettrespektfullt bemötande, som värnar om självbestämmanderätt och integritet. Vuxna har igrunden ett ansvar för sitt eget liv, men socialtjänsten finns som stöd när en person inte harförmågan eller möjligheten att själv tillgodose en skälig levnadsnivå och trygga levnadsförhållanden.Rätten till bistånd bygger dock på att individen efter bästa förmågamedverkar i arbetet med att uppnå en skälig levnadsnivå och trygga förhållanden.15

Barn och ungdomar har rätt till trygga och utvecklande uppväxtförhållanden. I de ärendensom berör både barn och vuxna sätts alltid barnets bästa i centrum. Nämndens arbete skapräglas av rättssäker handläggning genom lyhörd, kunnig och kompetent personal.Individuell behovsbedömning ska tillämpas, men inom ramen för normer, riktlinjer ochrättspraxis som garanterar lika behandling.3.5.5 SkellefteåSocialnämndens verksamhetsidéTillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigtoch meningsfullt liv. Det sker genom en verksamhet som är tillgänglig, i ständigutveckling och av hög kvalitet.IFO:s verksamhetsidéAtt tillsammans med individer och grupper åstadkomma positiva förändringar i deras livoch förhållanden vad avser social situation. När åtgärder rör barn beaktas vad hänsynen tillbarnets bästa kräver.IFO:s sju huvudlinjer1. Bibehålla nivån av hemmaplanslösningar i öppenvård framför en utökning avinstitutionsvården. Tanken är att med ökad öppenvård finns möjlighet att komma intidigare, sett ifrån ett behovs- och problemperspektiv2. Nätverksmobilisering. Genom att samla människor, både anhöriga ochprofessionella, kan problemsituationer hanteras annorlunda jämfört med omproblemen individualiseras. I nätverken finns förändringskraft, kunskaper ochresurser3. Samverkan, både internt på Socialkontoret och externt med andra aktörer ochmyndigheter. Utmaningen innebär att arbetet förändras. ”Att samarbeta innebär intesamma arbete”4. Fortsatt aktiv strävan att komplettera försörjningstödet med sysselsättningsformerav olika slag för att ge den enskilde möjlighet till ett innehållsrikare liv, bådekortsiktigt och långsiktigt. Försörjningsstödstagare under 25 år en fortsattprioriterad grupp under 20085. Aktivt stödja kompetensutveckling och söka former för att göra IFO:s verksamheti högre grad baserad på kunskap6. Göra IFO:s verksamhet resultatinriktad7. Utveckla former som stärker brukarnas egenmakt3.5.6 SundsvallKommunfullmäktiges verksamhetsidéTrygga människor kan utvecklas och forma de liv de önskar - otrygghet gör människorosäkra och begränsade. De flesta människor är någon gång i livet beroende av den trygghetsom kommunen ger. När det händer ska man veta att man får den hjälp man behöver. Ävenanhöriga ska få stöd. I allt ifrån barnomsorg till äldrevård ska man som medborgare kunnalita på att man får professionell hjälp. Grunden för ett tryggt liv läggs i barnåren. Säkrautemiljöer och aktivt förebyggande arbete när det gäller såväl missbruk som brottslighet ärandra viktiga trygghetsskapande faktorer. Utanförskap och klyftor i samhället skaparotrygghet och misstänksamhet. Ett mål i det trygghetsskapande arbetet är därför att skapaett starkt civilt samhälle med god sammanhållning.16

Tryggare individ- och familjeomsorgTryggheten ska gälla alla. Vi ska i första hand förebygga och förhindra att behov uppstår,men den som behöver hjälp ska få det. I det stödet ska tanken om hjälp till självhjälp varaledande. Samverkan med frivilligorganisationer och landstinget ska stärkas. Missbruk skaförebyggas tidigt. I missbruksvården ska den socialt samordnade vårdkedjan betonas.Situationer där barn är inblandade ska prioriteras och barnkriscentrum ska utvecklas.Kommunens stöd till brottsoffer ska öka.3.5.7 UmeåIndivid- och familjeomsorgens inriktning vilar på socialtjänstens gemensamma värdegrundom att alla verksamheter ska utgå från värdebegreppen Omtanke, Öppenhet ochMedskapande.Ledningsdeklarationen uttrycker att IFO utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet skautveckla det sociala arbetet i Umeå så att fler individer och familjer kan få bistånd avtillräckligt hög kvalitet och omfattning på hemmaplan. Vi ska arbeta för att höja kvalitetenpå vårt eget arbete inom såväl prevention, utredning och bistånd som inom vår egenöppenvård. Vi vill utveckla arbetet mot att kunna göra egna och bättre bedömningar avlämpliga insatser i samarbete med andra interna och externa samarbetspartners.Strategin för att nå ett kvalitativt bra socialt arbete är:• Gemensam värdegrund och kunskapssyn• Ett systematiskt kunskapsbaserat arbetssätt• Samverkan/samarbete med externa aktörer• En välfungerande, flexibel öppenvård• Ett utvecklat familje- och nätverksarbeteIFO:s arbete utgår från utredning och bedömning av individers och familjers behov tillutförande av insatser inom den egna verksamhetsbanken och/eller köp av externa insatser.Verksamhetsbanken tillhandahåller en mängd insatser och verksamheter för stöd till barn,ungdomar, familjer och enskilda vuxna. Som kommunmedborgare kan man även direktåtnjuta råd och stöd från öppna verksamheter, sk. erbjudandeverksamheter.3.5.8 ÖstersundKommunfullmäktige i Östersund fastställer – Plan för socialtjänsten – där inriktningsmåloch övergripande strategier läggs fast utifrån de fastställda kvalitetsdimensionernatillgänglighet, bemötande, kompetens och inflytande. Utifrån planen prioriterarsocialnämnden årligen insatsområden och förvaltningen utarbetar en Handlingsplan – medprioriterade strategiområden för socialförvaltningen.För 2007-2008 är följande områden prioriterade:• Barnperspektiv• Tidiga insatser• Mäns våld mot kvinnor/kvinnofrid• Öppenvård• Personal/arbetsmiljö• Systematiskt kvalitetsarbete17

Samtliga enheter inom socialförvaltningen har arbetat med att konkretisera och ta framaktiviteter som styr mot strategiområdena och de prioriterade målen. Handlingsplanen följsupp en gång per år av ledningen.4 Försörjningsstöd i MåttbandskommunernaKostnaderna för försörjningsstöd varierar mellan Måttbandets ingående kommuner.Kostnaden/invånare i Piteå och Kalix är mindre än hälften av vad kostnaden är i Sundsvall.Diagram 6: Kostnad för försörjningsstöd, mnkrkr/inv1400120012401000800600594841595657775935 9084002000Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sollefteå Sundsvall Umeå ÖstersundDiagrammet redovisar kostnad för försörjningsstöd 2006, VKV, SCBEn liknande bild framträder om man redovisar hur stor andel av befolkningen som erhållerförsörjningsstöd, även om skillnaderna mellan kommunerna då inte är lika markanta.Diagram 7: Andel bidragshushåll per 1 000 invånare, %Bidragshushåll/1000 inv30252020,922,317,821,519,527,626,221,7151050Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sollefteå Sundsvall Umeå ÖstersundDiagrammet redovisar den procentuella andelen bidragshushåll per 1 000 invånare, Webor 2006Fortfarande är det stora skillnader mellan t.ex. Piteå och Sundsvall. Även om skillnaderna ikommunernas struktur är påtagliga (storlek, tätortsgrad, utlandsfödda, etc.) kan skillnaden iförsörjningsstödets omfattning uppfattas som väl stort.18

Finns det då skillnader i bidragstagarnas ekonomiska situation/kommunernas restriktivitetsom påverkar kostnaderna per hushåll? Måttbandet valde att gå vidare genom att studeradet genomsittliga belopp som utbetalats per hushåll och månad.Diagram 8: Genomsnittliga belopp som utbetalats per person och månad, krGenomsnittlig månadsutbetalning (kr)700060005000491160105442 5605 567662396023569940003000200010000Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sollefteå Sundsvall Umeå ÖstersundDiagrammet redovisar den genomsnittliga månadsutbetalningen av försörjningsstöd, Kommundatabasen 2006Återigen redovisar Sundsvall de högsta värdena medan Kalix redovisar det lägsta. Kan dettyda på att Kalixborna oftare har möjlighet till annan försörjning och att försörjningsstödeti större utsträckning utgör ett komplement till andra försörjningsformer (deltidsarbete, a-kassa, sjukpenning, etc.)? Skillnaderna i de genomsnittliga månadsutbetalningarnapåverkas också av att hyreskostnaderna skiljer sig åt mellan kommunerna. I Umeå liggerhyresnivåerna högre på grund av stark tillväxt och en stor andel nyproducerade lägenheter.Skillnaden kan också förklaras av att antal personer i hushållen är olika stora.4.1.1 Samband mellan kostnader och volym försörjningsstödDiagram 9: Kostnad i relation till volym av hushåll som fått försörjningsstödHögre volym Låga kostnader65,5Högre volym Höga kostnader5SundsvallSkellefteåSollefteå4,5Umeå400 600 800 4 Luleå1000 1200ÖstersundKalix3,5PiteåLägre volym Låga kostnader32,52Lägre volym Höga kostnaderDiagrammet redovisar kostnad för ekonomiskt bistånd 2006, kr/inv (VKV tabell 9) och andelen (%) avbefolkningen som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd 2006 (Kommundatabasen)19

Det finns ett klart samband mellan volym och kostnad. Färre personer med försörjningsstödger också lägre kostnader per invånare.De kommuner som i någon mån avviker från det förväntade är Östersund och Skellefteå.Östersund har högre kostnader per invånare än genomsnittet i gruppen men en något lägrevolym. För Skellefteå gäller det omvända, dvs. låga kostnader per invånare men med ennågot högre volym.Allt bistånd ska enligt lagen (SoL 4:1) syfta till att stärka den enskildes möjligheter att levaett självständigt liv. Försörjningsstödet ska alltså vara utformat så att den enskildesförutsättningar för en egen försörjning stärks.Måttbandet har därför valt att som en av kvalitetsindikatorerna studera andelen långvarigabidragsärenden.Diagram 10: Andel hushåll med försörjningsstöd 10-12 månaderAndel hushåll med f.stöd 10-12 mån25,020,020,016,120,518,5 18,917,515,013,010,09,15,00,0Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sollefteå Sundsvall Umeå ÖstersundDiagrammet redovisar andel (%) hushåll med försörjningsstöd 10-12 månader, Kommundatabasen 2006Piteå och även i viss mån Kalix skiljer sig från de övriga kommunerna genom en lägreandel hushåll med stöd 10-12 månader. Det är värt att notera att samtliga kommuner iMåttbandet har en högre kvalitet i detta avseende än rikssnittet på 25,5 procent.4.1.2 Samband mellan kostnader och kvalitetEtt möjligt sätt att fånga upp sambanden mellan kostnad och kvalitet inom försörjningsstödetär att jämföra kommunernas ”övriga” kostnader för försörjningsstödet, dvs.kostnader för handläggning, ledning, administration, etc. med den kvalitetsindikator somidentifierats.20

Diagram 11: Övriga kostnader i relation till andel hushåll med försörjningsstöd 1-9 månHögre kvalitet Låga kostnader Högre kvalitet Höga kostnader95,0Piteå90,0KalixSkellefteå85,080 130 180 230 280Östersund330 380Umeå80,0SundsvallLuleåSollefteå75,070,0Lägre kvalitet Låga kostnaderLägre kvalitet Höga kostnaderDiagrammet redovisar - ”Övriga” kostnader för försörjningsstöd (VKV 2006) ochandelen hushåll med försörjningsstöd 1-9 mån (Kommundatabasen 2006)I diagram 11 ges det högre poäng till den kommun sam har en större andel av insatserna iintervallet 1-9 månader, dvs. insatser utöver de som redovisas i diagram 10.Skellefteå, Piteå och Kalix förefaller att vara goda exempel. Måttet är lite problematiskteftersom en större eller mindre del av kommunernas insatser för att bryta långvarigtsocialbidragsberoende sker utanför socialtjänsten och i kommunernas funktioner förarbetsmarknads-, näringslivs- eller integrationsfrågor.Måttet kan ändå ligga till grund för en diskussion om försörjningsstödets effektivitet.4.1.3 Kommunernas kommentarer omkring försörjningsstödPiteåEtt exempel på att ersätta passivt försörjningsstöd med aktiviteter och sysselsättning.Kommunen har ett nära samarbete mellan socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten som isin tur samarbetar med Arbetsförmedlingen. Målgruppen är unga upp till 25 år menutveckling sker även mot vuxna. Samarbetet går ut på att arbetsmarknadsenheten handharärendena. Försörjningsstöd ges i max 3 månader. Därefter sker arbetsmarknadsinsats därAF:s resurser nyttjas.Kommunen har uppkoppling mot Riksförsäkringsverkets (RFV) databas där man kankontrollera inkomster från Försäkringskassan innan beslut tas om försörjningsstöd.Försörjningsstödshandläggarna är duktiga på att villkora försörjningsstöd som förskott påannan förmån. Under 2007 uppgick detta till cirka 2 mnkr. Bevakningsrutiner föråterbetalning finns för såväl sjukpenning som A-kassa. Piteå kommun har socialsekreterarkompetenspå de personer som arbetar med försörjningsstöd. Dessutom är det höga krav påpersonligt besök för att utreda försörjningsstödet.21

KalixKommunens försörjningsstöd ökade med 2 mnkr åren 2003-2006. Hälften av den totalakostnaden 2006 betalades till gruppen upp till 25 år. Detta blev starten på en utredning omungdomsarbetslöshetens effekter och ett beslut om att skapa ett samarbete kring arbetsmarknadsfrågorför ungdomar i åldern upp till 25 år.Projktet, som startade 2007 och heter Arena Ung, sänkte kostnaderna med knappt 1,1 mnkrför gruppen upp till 25 år.Inriktningen ligger nu på att stärka återgången till arbetsmaknaden även för de äldreåldersgrupperna samt att utveckla utredningsarbetet de tre första månaderna avförsörjningsstödsberoendet för att på så vis hitta arbetsmetoder. Metoder som i samverkanmed Arbetsförmedling och Försäkringskassa leder bort ifrån beroende av försörjningsstödpå ett tidigt stadium. På så sätt erhålls mer tid för arbete med det långvariga beroendet.SkellefteåJämförelserna i rapporten speglar kommunens situation 2006. Ungdomsarbetslösheten iSkellefteå var då fortfarande hög och andelen riktade arbetsmarknadsinsatser (KPU ochUVG) till ungdomar under 25 år var också hög. Detta innebar i sin tur att fler personer fickförsörjningsstöd av kompletterande karaktär vilket innebar lägre kostnader förförsörjningsstöd/hushåll. I Skellefteå har det även traditionellt funnits en hög andelpersoner som varit anslutna till en a-kassa. Både dessa faktorer har förändrats i Skellefteåunder 2008 varför ett dagsaktuellt diagram sannolikt skulle ge en annorlunda bild.4.2 FörsörjningsmåttEn ytterligare bredare belysning av försörjningssituationen i kommunerna får man genomatt ta in de försörjningsformer som finns inom socialförsäkrings- ocharbetsmarknadssystemen.Diagram 12: Försörjningsmått, kronor per invånare30 000Försörjningsmått kr/inv.25 00020 00015 00010 0005 0000FörsörjningstödA- kassaS:a Sjukkassa*Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sollefteå Sundsvall Umeå Östersund22

Tabell 1: Försörjningsmått, ersättningstyperErsättningstyp Kalix Luleå Piteå Skellefteå Sollefteå Sundsvall Umeå ÖstersundS:a Sjukkassa* 19 777 16 202 20 815 20 825 18 018 16 849 14 402 18 920A- kassa 6 717 4 834 5 483 3 990 7 424 4 899 3 013 4 415Försörjningstöd 932 1 349 643 1 450 1 525 1 739 1 261 1 060S:a ersättningar 27 425 22 385 26 941 26 265 26 967 23 487 18 675 24 395* Arbetsskadeförsäkring, Yrkesskadeförsäkring, Sjuk- och Aktivitetsersättning, Rehabersättning och SjukpenningUppgifter till diagram och tabell är hämtat från: Försörjningstöd - Socialstyrelsen, A-kassa - IAF, Försäkringskassan - Via FK:sstatistikenhet, Befolkning – SCB 2007Kalix, Piteå, Sollefteå och Skellefteå är de kommuner som har det högsta värdet förförsörjningsmåttet – mer än 26 000 kr/inv. Piteå avviker genom låga kostnader förkommunalt försörjningsstöd och istället höga kostnader för sjukpenning. Sundsvall, somhar höga socialbidragskostnader, visar sig ha ett totalt försörjningsmått som ligger undergenomsnittet för Måttbandskommunerna.5 Missbruk5.1 Utgångspunkt och beskrivningKostnad• Kostnad i relation till volym (andel invånare i missbruksvård)Kvalitet• Kostnad i relation till missbruksindex (andel i öppen respektive sluten vård, LVM)5.1.1 Kostnad i relation till volymDiagram 13: Kostnad i relation till volym (andel invånare i missbruksvård)Hög volym Låga kostnaderHög volym Höga kostnaderPiteå0,800,700,60Luleå0,50Östersund200 300 400 0,40 500 600 700 800SollefteåUmeåSkellefteåKalix0,300,20SundsvallLägre volym Låga kostnader0,10Lägre volym Höga kostnaderDiagrammet visar kostnader för missbrukarvård, kr/inv (VKV tabell 9) och volym uttryckt i andel personer21-64 år med institutionsvård boende eller öppenvård (SoS Jämförelsetal för socialtjänsten 2006 tabell 16)23

Tabell 2: Volym % med insats av invånare 21-64 årInst. vård Boende Öppenvård SummaKalix 0,06 0,05 0,25 0,36Luleå 0,08 0,17 0,30 0,55Piteå 0,05 0,15 0,61 0,81Skellefteå 0,02 0,03 0,31 0,36Sollefteå 0,03 0,09 0,25 0,37Sundsvall 0,07 0,13 0,05 0,25Umeå 0,07 0,10 0,19 0,36Östersund 0,06 0,16 0,29 0,51Anmärkningsvärt är de stora skillnaderna (både vad avser kostnader och volym) mellankommunerna, med Piteå och Sundsvall som ytterligheter.PiteåNästan alla (92 procent) som söker hjälp och stöd för sitt missbruk får detta genomöppenvårdsinsatser.Öppenvård inom missbruksområdet erbjuds utan föregående beslut om insats, vilketinnebär en öppen ingång som socialsocialtjänsten anser befrämjar frivillig vård och stöd.Exempel på insatser som erbjuds utan föregående utredning/beslut om insats:• Alkoholrådgivning• Drogtester• Stöd/behandlingssamtal• Som komplement använda köpta öppenvårdsinsatser av behandlingshem förgrupper av missbrukare• Gruppverksamhet för barn till missbrukare• Farstulägenheter (lägenheter som kommunen hyr och som tillfälligt kan hyras ut iandra hand) - ett gott samarbete med PiteBo• Trappenlägenheter (lägenheter som hyrs ut i andra hand som kan övergå tillförstahandskontrakt om det fungerar bra) - ett gott samarbete med PiteBo• Haschprogrammet framförallt till ungdomar• Missbrukande ungdomar (

Måttbandet vill poängtera att detta index bara kan ge en indikation på hur kommunernasmissbruksverksamhet fungerar. Det krävs betydligt fler parametrar och jämförelsepunkterför att ge en bredare och djupare bild av kommuens verksamheter.5.2.1 Kostnad i relation till missbruksindexDiagram 14: Kostnad i relation till missbruksindexHögre kvalitet Låga kostnader20,0Högre kvalitet Höga kostnaderSollefteåSkellefteå18,0Östersund16,0200 Piteå 300 400 Luleå 500 600 Umeå 700 80014,012,0KalixSundsvallLägre kvalitet Låga kostnader10,0Lägre kvalitet Höga kostnaderDiagrammet redovisar kostnad för missbruksvård, kr/inv 2006 (VKV tabell 9) och volym uttryckt som ettindexvärde sammanvägt missbruksindex (Måttbandet)Skellefteå och Sollefteå kommun är de kommunerna i gruppen som kan redovisa högrekvalitet (utifrån detta index) och samtidigt låga kostnader.SkellefteåNågra exempel från Skellefteå:• Öppenvårdsteam - ger skräddarsydda behandlingsinsatser i missbruk förungdomar 13-25 år och deras familjer. Här finns också ett särskilt haschprogram.• Rådgivningen Oden - ger rådgivning i alkohol- och drogfrågor och har enlösningsinriktad öppenvårdsbehandling för missbrukare och deras anhöriga.Kostnadsfritt. 2007 hade Oden 354 klienter• Torpvägen - ett övergångsboende för missbrukare. Här finns uppsökandeverksamhet gentemot tidigare boende• Dubbeldiagnosteam - ett stödteam på fyra personer tillsammans medvuxenpsykiatrin för gruppen psykiskt störda missbrukare. 2007 var 37 klienterinskrivna. DD-boende i samverkan med kommunens handikappomsorg• MOA – 3 team (2 vårdbiträden/team) sköter all hemtjänst hos äldre missbrukare• Solkraft - arbetsrehabiliterande verksamhet för långtidssjukskrivna/arbetslösa,däribland många missbrukare. 618 personer var inskrivna i verksamheten 2007.Verksamheten finansieras till 75 procent av externa intäkter• Läkemedelsassisterad behandling (Subutex) - drivs av psykiatrin i samarbetemed socialtjänsten. Är främst riktad mot heroinmissbrukare. Idag finns ett 60-talinskrivna25

SollefteåSedan ett antal år har Sollefteå fokuserat på att utveckla öppenvården bl.a. genom attkompetenshöja personal inom vissa evidensbaserade metoder. Med begränsade resurser harkommunen försökt bygga en så bred öppenvård som möjligt utifrån ett systemiskt tänkandesom fokuserar på den enskildes/familjens förändringsarbete; här, nu och framåt medlösningsinriktade samtalsmetoder och nätverksarbete. Mycket finns att förbättra ochutveckla vidare. En stabil personalgrupp och en konskekvent utbildningsplanering harbidragit till en positiv utveckling.• Vita Villan - öppenvårdsbehandling i huvudsak enligt Minnesotamodellen, förpersoner med beroendeproblematik och deras anhöriga- Motivation - enskilt och i grupp- Behandling – beroende-, återfall-, medberoende-, kriminalitet- m.fl.- Eftervård- Sysselsättning• Ungdomsteam - familjebehandlare och behandlingsassistenter- Familjebehandling, -stöd- Haschprogram (enskilt)- Kriminalitetsprogram (enskilt)• Socialpsykiatrins boendestöd - med handledning från Vita Villan6 Barn och unga6.1 Utgångspunkt och beskrivningKostnad• Kostnad i relation till volym (andel barn/unga med insats av socialtjänsten)Kvalitet• Kostnad i relation till index (Serviceutbud)• Kostnad i relation till resultatindex - objektivt mått (utredningstid, effekter avavslutade ärenden)• Kostnad i realtion till resultat av brukarundersökning - subjektivt mått6.1.1 Kostnad i relation till volym (andel barn/unga med insats)Tabell 4: Volym % med insats av invånare 0-20 årInst +fam.hemÖppenvårdSummaKalix 0,66 1,4 2,06Luleå 0,71 1,14 1,85Piteå 0,69 1,5 2,19Skellefteå 0,61 1,6 2,21Sollefteå 0,4 0,86 1,26Sundsvall 0,75 1,54 2,29Umeå 0,49 1,7 2,19Östersund 0,87 1,33 2,226

Diagram 15: Kostnad i realtion till volym (andel barn/unga med insats)Högre volym Låga kostnaderHögre volym Höga kostnader2,82,62,4SundsvallSkellefteåPiteå2,2ÖstersundUmeåKalix2,0750 950 1 150 1 350 1 550 1 7501,8Luleå1,6SollefteåLägre volym Låga kostnader1,41,2Lägre volym Höga kostnaderDiagrammet redovisar kostnad för barn och unga, kr/inv 2006 (VKV tabell 9) och volym uttryckt som andelenpersoner 0-20 år med institutions- familhems- eller öppenvård (SoS Jämförelsetal 2006 tabell 13)Skellefteå och Piteå är de kommuner som redovisas inom området för högre volym ochlåga kostnader.Verksamheten i Skellefteå är uppbyggd utifrån principen om att närhet ochhemmaplanslösningar, i kombination med en välutbildad personal, ger hög kvalitet ochlåga kostnader.Verksamheten i Piteå bygger en satsning med att erbjuda massiva insatser på hemmaplan,genom ”VågaVilja”. Satsningen har gett resultat genom förkortade vårdtider ochförhindrande av placering. Piteå bedriver ett aktivt arbete för att hitta alternativ till kraftigtförstärkta familjehem, genom bl.a. placeringar i förstärkta familjehem inom ramen förkommunens samverkansprojekt i norrbotten. Dessutom pågår arbete med tidiga insatsergenom resurscentrum som på sikt förhoppningsvis ska bidra till att placeringar undviks.6.2 Index – serviceutbud barn och ungaI Måttbandets index för serviceutbud barn och unga (se bilaga X) ingår både allmänt ochriktat förebyggande arbete. Här poängsätts bl.a. föräldrastöd, ungdomsmottagning,uppsökande verksamhet, skolsamverkan, m.m. Poäng har erhållits för både tidiga insatseroch specialinsatser gällande ungdomars alkohol- och drogproblematik.Kommunen har fått högre poäng om en insats kan erhållas både som serviceinsats och sombiståndsbeslut. Poäng utdelas också för hemmaplanslösningar, egna HVB-hem, förstärktafamiljehem, m.m.27

Diagram 16: Kostnad i relation till index serviceutbud - barn och ungaHögre kvalitet Låga kostnaderHögre kvalitet Höga kostnader60,0Umeå55,050,0SundsvallÖstersundSkellefteå45,0Sollefteå750 950 1 150 40,0 1 350 1 550 1 750PiteåLuleå35,030,025,0Kalix20,0Lägre kvalitet Låga kostnaderLägre kvalitet Höga kostnaderDiagrammet redovisar kostnad för barn och unga, kr/inv 2006 (VKV tabell 9) och antal poäng i indexserviceutbud barn och unga (Måttbandet)Skellefteå och Sollefteå är de enda kommunerna i gruppen som redovisas inom områdetför högre kvalitet och låg kostnad.SkellefteåPrecis som kommenterats tidigare är Skellefteå kommuns IFO-verksamhet uppbyggdutifrån principer om närhet och hemmaplanslösningar vilket gett kommunen lägrekostnader och enligt denna mätning också en högre kvalitet. Några exempel från Skellefteåkommun:• Familjegården- Stöd och förändringsarbete i familjer med barn 0-12 år i hemmiljö- Utvecklingsbedömningar- Tidigt föräldrastöd – under barnets första år- Stödgrupp för unga mammor- Stödgrupper för barn till missbrukare, barn med psykiskt sjuka föräldrar,barn som bevittnar våld- Föräldrautbildning på Familjecentral- E-postfrågelåda om föräldraskap• Öppenvårdsteamet- Stöd och förändringsarbete med ungdomar 13–25 år- Familjesamtal/familjebehandling- Insatser för missbrukare, bl. a haschprogram- Förstärkt familjehemsvård- RePulse (ART) – känslokontrollträning- KLIV – Individuellt utformat gymnasieprogram med socialt stöd ochpraktik på arbetsplats28

SollefteåSom tidigare beskrivits har Sollefteå utvecklat öppenvård och även hemmaplanslösningarsamt egen förstärkt familjehemsvård. Närhetsprincipen är viktig och även ett systemiskttänkande som som fokuserar på den enskildes/familjens förändringsarbete; här, nu ochframåt, med lösningsinriktade samtalsmetoder och arbete med nätverk. Socialsekreterarnaarbetar med förändringsfokus redan i inledande kontakter med klienten. En anmälare (t.ex.skolan) har en viktig roll: Hur ska det se ut för att anmälaren inte ska känna oro och när ärdet uppnått?• Familjebehandling - familjebehandlare och behandlingsassistenter• Äventyrspedagogik - i grupp• Kriminalitetsprogram - enskilt• Stödgrupper - för barn som upplevt missbruk och våld i hemmet• KOMET - föräldra- (yngre barn), tonårs- (föräldrar till ungdomar), Skol- (användsav skolan personal i samverkan med IFO). KOMET-grupper hålls av egenvidareutbildad personal som har intresse (utredande socialsekreterare m.fl.)• Förstärkt familjehemsvård - familjehemmen får tät handledning av utbildadesocialsekreterare, täta uppföljningar av tydliga vård- och genomförandeplaner m.m.6.3 Kostnad i relation till resultatindex barn och ungaMåttbandets resultatindex omfattar utredningstid (andel utredningar som avslutats inom 4månader), genomförandeplaner (antal ärenden som har genomförandeplaner enligt SosFs-2006:5) samt effekter av avslutade ärenden (andel som inte är föremål för bistånd). Destofler avslutade ärenden som inte kvarstår med bistånd desto högre poäng.För de kommuner som genomfört brukarenkäter i verksamhet har poäng utdelats förandelen positiva svar.Diagram 17: Kostnad i relation till resultatindexGoda resultat Låga kostnader10,5SkellefteåGoda resultat Höga kostnaderÖstersund8,5Luleå6,5SundsvallUmeå750 950 1 150 1 350 1 550 1 7504,5KalixSollefteå2,5Piteå0,5Lägre resultat Låga kostnaderLägre resultat Höga kostnaderDiagrammet redovisar kostnad för barn och unga, kr/inv 2006 (VKV Tab 9) och antal poäng i resultatindexBarn och unga (Måttbandet)29

Skellefteå är den enda kommun som redovisas i rutan för goda resultat och samtidigt lågakostnader. Luleå, Umeå och Sundsvall bildar ett kluster nära genomsnittet. Östersundavviker med högt resultatindex och höga kostnader medan Piteå och i viss mån även Kalixavviker med lägre resultat men samtidigt också med låga kostnader.SkellefteåSkellefteå har hamnat högt upp i resultatdiagrammet genom att man kan uppvisa högavärden på samtliga områden som utvalts för mätning i kombination med låga kostnader.Skellefteå har, som också påpekats tidigare, en stor egen öppenverksamhet som utgörgrunden för kostnadseffektiva hemmaplanslösningar.Andelen utredningar som avslutas inom 4 månader ligger på 79 procent. Införandet avutredningsmetoden BBIC gör dock att denna siffra befaras sjunka de närmaste åren. Dengenomlysning av ärenden som gjorts under en särskild mätperiod visar att det finns en högandel av ärenden som avslutats och som sen inte återkommer i Skellefteå.PiteåPiteå når en låg poäng vad avser resultatindex för barn och unga utifrån de parametrar somingår i indexet. Under 2007 var utredningstiderna alldeles för långa, men har under 2008förbättrats från 58 % - 85 % som genomförs inom utsatt tid, därmed har ocksågenomsnittligt antal utredningsdagar förbättrats. Genom att Piteå har en (1) öppen ingångdär flertalet ärenden erbjuds service istället för att inleda utredning, så blir ett medelvärdepå antalet utredningsdagar troligen högre för Piteå, då de enkla/korta ärendena inte räknasmed i genomsnittet för Piteå Kommun.Piteå genomför inte i dagsläget någon kontinuerlig brukarundersökning och har heller intelyckats med att genomförandeplaner utförs i alla ärenden.6.4 Kostnad i relation till resultat av brukarenkätDiagram 18: Kostnad i relation till resultat av brukarenkätHögre brukarvärding Låga kostnader Högre brukarvärding Höga kostnader95,00%Skellefteå90,00%85,00%-40,0 -30,0 -20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0Östersund80,00%UmeåLägre brukarvärding Låga kostnader75,00%Lägre brukarvärding Höga kostnaderDiagrammet redovisar avvikelse från standardkostnad 2006, individ- och familjeomsorg (VKVtabell 11) och antal poäng (resultat) i brukarenkät30

Tre kommuner (Skellefteå, Östersund och Umeå) har genomfört en gemensam brukarenkät- dock inte vid exakt samma tidpunkt. Fler av Måttbandets kommuner är på väg in i dettakommunsamarbete.SkellefteåSkellefteå fick ett sämre resultat när frågan om stödet till utsatta ställdes till ett litet urvalav medborgarna. När frågan om nöjdhet ställs direkt till samtliga medborgare som nyttjartjänsten erhålls ett betydligt bättre resultat. Det var första året som Skellefteå genomfördedenna typ av enkät. Den kommer nu att genomföras årligen och intressant blir hurkommunen ska klara att bibehålla det goda resultatet.UmeåUmeå har genomfört årliga brukarundersökningar sedan 2002. Enkätundersökningen somgår ut till samtliga brukare genomförs med två skilda syften: Dels utförs undersökningen isyfte att följa upp kvalitetsmålet, och ge bilden av hur brukarna upplever kvaliteten vidmättillfället. Det andra, och kanske det viktigaste syftet med enkätundersökningen är att gevåra verksamheter underlag för målsättningar i styrkortet och arbetet med ständigaförbättringar. Svarsfrekvensen för IFO ligger på cirka 40 procent och andelen nöjda harförbättrats något för varje år som undersökningen genomförts.ÖstersundÖstersunds brukarenkät visar att 84 procent var nöjd med den hjälp och rådgivning som defått. 81 procent anser att den hjälp/rådgivning de fått uppfyllt deras förväntningar och 81procent ansåg att den hjälp/rådgivning de fått låg mycket nära det bästa som kunde fås.Östersund får därmed anses hålla en hög kvalitet på utförda tjänster.6.5 Goda exempel6.5.1 Ungdomshälsan i SkellefteåVerksamheten startade 2008-04-23 och är ett samarbete mellan socialtjänsten (1 tjänst),landstinget (2 tjänster) och skolan (0,75 tjänst). Övriga samhällsaktörer finns med somkontaktpersoner i nätverk. Verksamheten vänder sig till ungdomar i åldern 16-25 år.Ungdomshälsan ger en lättillgänglig och kvalificerad rådgivning, stöd och vägledning, ifysiska, psykiska och sociala frågor.6.5.2 ResursCentrum i PiteåResursCentrum (RC) i Piteå utgör en ingång för medborgare, skola eller andra aktörer somvill göra en ansökan/anmälan om stöd. Enheten utgör en sammanslagning avmottagningsgruppen på utredningsenheten och personal från skolans elevhälsa. Målet ärbl.a. att verka för tidiga insatser genom att erbjuda service utan myndighetsutövning i etttidigt skede, vilket också skett. Serviceinsatser ges utan att dokumenteras samtidigt somstatistik på antal ärenden förs. Förutom stöd direkt till familjer eller genom skolan, därstödet är frivilligt, har också RC ansvar för myndighetsutövning. Länsstyrelsen har vid sintillsyn granskat RC och har inte riktat någon kritik mot handläggningen av vare sigserviceärenden eller myndighetsärenden.Utvärdering visar att allt fler unga får stöd och service istället för bistånd. Andelen ärendenmed service har ökat från 39 till 51 procent mellan 2006 och 2008.31

Samverkan med skolan har ökat, ärenden där skolan gör anmälan har minskat med 40procent, samtidigt som andelen ärenden med råd/stöd i samverkan har ökat. Totalt harantalet myndighets- och serviceärenden på RC ökat från 309 (2006) till 401 (2008) vilketär en ökning med cirka 30 procent. Ökningen har kunnat genomföras inom samma ramgenom överflyttning av resurser från utredning till resurscentrum.Tesen är att förebyggande arbete och tidiga insatser på sikt kommer att minska antaletkomplexa ärenden med barn och unga.6.5.3 ”Tilda” i UmeåKommunfullmäktige i Umeå beslutade 2005 att ge Socialnämnden i uppdrag att i samverkamed kommunens övriga nämnder och kraftsamla kring förebyggande insatser för barn ochungdomar i Umeå.Arbetet ska dels stärka folkhälsoperspektivet för barn- och ungdomar, dels fokusera påtidiga behandlingsinsatser kring ungdomar och deras familjer med tecken på tilltagandesocial problematik. Arbetet ska präglas av stor öppenhet för nya arbetsmetoder och insatserdär föreningsliv och frivilligorganisationer ses som en resurs för att komma övertraditionella ansvarsgränser. Insatserna ska med fördel kopplas till barn och ungdomarsnaturliga vardag i hemmamiljö. För dess extraordinära preventiva insatser tilldelassocialnämnden en särskild budget på 10 mnkr/år. Resurserna ska sammankopplas medresurser och aktörer inom föreningslivet, arbetslivet, vård- och behandling samt forskningoch utveckling.Det förebyggande arbetet för barn och unga kom att kallas TILDA. Arbetet leds av enstyrgrupp bestående av förvaltningscheferna för socialtjänsten, för- och grundskoleförvaltningen,gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, fritidsförvaltningen ochkulturförvaltningen samt förvaltningscheferna för de tre kommundelsförvaltningarna.Samverkan över förvaltningsgränserna är en viktig ledstjärna i arbetet med TILDA.I 2007 års verksamhetsberättelse kan noteras att från starten har 37 olika projekt bedrivitsinom TILDA med olika förvaltningar och föreningar som initiativtagare. 14 projekt haravslutats och av dessa har flera fortsatt inom ramen för ordinarie budget och verksamhet.Dessa omfattande satsningar på olika förebyggande insatser har haft och bedöms ha enlångsiktig effekt innebärande bl.a. att behovet av placeringar utom det egna hemmet skaminska.7 Slutsatser utifrån styrgruppens uppdragUppdraget från styrgruppen har varit att undersöka effektivitet inom individ- ochfamiljeomsorgen. Effektivitet är ett mått som mäter kostnad i förhållande till kvalitet.Kvalitet uttrycks i många kommuner som tillgänglighet, inflytande, bemötande ochkompetens.Det kan konstateras att när det gäller kostnadsmått finns i Sverige en relativt godöverensstämmelse och tillförlitlighet medan det för kvalitetsmått kan konstateras detmotsatta. Många kvalitetsmått är under utarbetande och kommer med all sannolikhet attförändras och justeras flera gånger under de närmaste åren.32

Måttbandet har utifrån ovanstående valt att undersöka effektiviteten inom de olikakommunernas IFO-verksamheter. Arbetet har visat att effektivitet kan mätas ur olikaperspektiv beroende på vilka kostnads- och kvalitetsmått som man väljer att studera.7.1 KostnadEtt kostnadsmått som använts i jämförelserapporten är kostnaden uttryckt som avvikelsemellan verksamhetens verkliga kostnad och den beräknade standardkostnaden. Varjekommun tilldelas årligen i det kommunala utjämningssystemet en standardkostnad för sinIFO-verksamhet. Standardkostnaden är en teoretiskt framräknad normkostnad utifrånåldersstruktur, social struktur och geografiska förutsättningar. Lite förenklat skulle mankunna säga att om en kommuns verkliga kostnad ligger i nivå med standardkostnaden såfinns också goda möjligheter att tillhandahålla en verksamhet som både till innehåll ochomfattning ligger på en riksgenomsnittlig nivå.Andra kostnadsmått som använts är brutto- och nettokostnadsmått från kommunernasräkenskapssammandrag (RS) uppdelade på olika verksamhetsområden.7.2 KvalitetRapporten utgår från att kvalitet är ett mångfacetterat begrepp. Flera kommuner jobbarmed begreppen tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Måttbandet har valtatt presentera måtten utifrån följande tre kvalitetsbegrepp.Struktur• Uttryckt som Volym (tillgänglighet)Process• Serviceutbud (övergripande index med försörjningsstöd, missbruksindex och indexför barn och unga)Resultat• Medborgarnas uppfattning av kommunens stöd till utsatta (fråga ur SCB:smedborgarenkät 2006 alt 2007) - subjektivt mått• Brukarnas upplevelse av kvalitet utifrån brukarundersökningar för de kommunersom gjort sådana• Resultatindex (utredningstid, effekter avslutade ärenden) - objektivt mått7.3 EffektivitetI rapporten har Måttbandet utifrån ovanstående valt att mäta effektivitet genom att kopplasamman kostnads- och kvalitetsmått uttryckta som:1. Kostnader i förhållande till tillgänglighet (volym)2. Kostnader i förhållande till serviceutbud3. Kostnader i förhållande till resultat ur ett medborgar- och brukarperspektiv (bådeobjektiva och subjektiva mått)Ett av jämförelseprojektets syften är att hitta goda exempel i de olika undersökningar somgenomförs. Resultatet visar att olika kommuner kan utgöra goda exempel beroende påvilket kvalitetsmått som effektiviteten beräknas utifrån.33