Ett kök fullt av… - AF Bostäder

InnehållIdé och produktion: Reklambyrån HelveticaStylister: Creativ Stil4 Luftigt, ledigt och läckert på liten yta10 Ett kök fullt av vänner för livet16 Signerat Rolf18 Året i korthet20 Här finns vi22 Styrelsen24 ÅrsredovisningRepro och tryck: Wallin & DahlholmFoto: Andreas KindlerOmrådesbeskrivningarna på sidan 21 kommer från AF Bostäder.Bilderna på bostadsområden på sidan 21 är tagna av Nicklas Rudfell och Fredrik Stjernfeldt.Tryckeriet är Svanenmärkt och miljöcertifierat enligt ISO 14001.Papperet heter MultiArt Gloss & MultiArt Silk.

Luftigt, ledigtoch läckertpå liten ytaKyligt svenskt med funkis och vita linjen. Asiatiskt mystisktoch lite tingel tangel. Eller marockanskt mustigt medkryddstarka färger. Allt fler ser glädjen i att ha ett hemmed en egen personlighet – att få inreda i en alldelesegen stil så man trivs extra mycket när man är hemma.Men hur gör man som student när utrymmena är små,tiden är knapp och plånboken liten? Vi lät två riktigaproffs fixa till ett av de nyrenoverade korridorboendenapå Sparta. Och det var inte svårt.Arne Leifels från Freiburg i södra Tyskland pluggar sin andratermin i Lund. Arne bor på Sparta, ett välkänt landmärke ritatav arkitekten Bengt Edman. Sparta ligger bra. Med en kortpromenad når man Lunds tekniska högskola och Ekonomicentrum.Efter en kvick cykeltur är man i absoluta centrum.I området finns det mest korridorrum men även lägenheteri olika storlekar. Arne lever, som många andra i Lund, ettintensivt studentliv med tuffa läsperioder, stort umgänge ochspäckad fritid. Till våren bär det av till Freiburg igen för de sistatvå åren på universitetet där. Arne trivs bra i sitt korridorrum mendet hade varit kul med en personlig touch. Malin Bröddén ochAnette Bergh från Creativ Stil delar med sig av sina bästa tips.LITE SPECIELLT– Det är lite speciella förutsättningar när man stajlar ett korridorrum,säger Malin. Som student har man inte den fetaste plånboken.Man måste verkligen, verkligen handla billigt så att pengarna räckertill hyra, kläder och böcker. Hyresvärden kan ha regler som spelarin, till exempel att man måste återställa väggarna innan man flyttar.Många studenter är rörliga och vet inte hur länge de bor kvar innandet är dags att byta studieort. Då vill man slippa större återställningsarbetenefter knallröda fondväggar och väggfasta hyllsystem.– Men samtidigt borde ju studenten, om någon, lägga liteextra tid på sitt hem, fyller Anette i. Dels för att deras hem ofta4

är riktigt litet och mår bra av en genomtänkt inredning. Och delsför att de tillbringar så mycket mer tid i hemmet än vad vi andragör. Studenter är ju på jobbet så fort de klivit ur sängen.Om det känns motigt att få personlig snits på sitt korridorrum,då har man gett upp alldeles för tidigt, menar både Malinoch Anette. Att inreda billigt, snyggt och lite speciellt är båderoligt och enkelt. Allt som behövs är en skopa eftertanke ochlite påhittighet.BRA GRUND – MEN LÄGE FÖR PIFFArnes rum är på cirka 18 kvadratmeteroch ligger i hjärtat av Sparta. Till formatetär det ett typiskt korridorrum, okonstlatrektangulärt med liten hall och garderoberprecis innanför dörren. I det egnabadrummet är det helt och rent medkaklade väggar och gott om plats.I själva rummet löper ett inte alls såtypiskt fönsterparti från sidovägg till sidoväggoch ger rejält med ljus – en gåvafrån arkitekten. Möblerna, som Arne hyrav AF Bostäder, är av praktisk standardmodell:skrivbord, säng och sängbord i ljust, lackat trä.Ovanför skrivbordet sitter väggfasta hyllor och längs fönsternagår en lång, djup fönsterbräda.Både Malin och Anette tycker att rummet på Sparta ärtrevligt som det är.– På det stora hela är det här ett riktigt bra boende, sägerAnette. De gemensamma delarna som man passerar innanman når det egna rummet har lyfts rejält i samband medrenoveringarna. Fina material, skön belysning och läckrafärgkombinationer – olika för varje korridor. Det kännsuttrycksfullt och är roligt när man inte bara gör vid, utan ocksåvågar lite extra. Rummen i sig är enkla och standardbetonade.Badrummet är stort och bra och kan gömma mycket.Fönsterpartiet är riktigt lyckat och rummen har utrustats medfinesser som jordade eluttag och ultrasnabb Internetuppkopplingsom man kan få för en billig peng.Ordning och reda gör rummet större. Tidskriftshållare tarhand om tidningar och pappershögar. Ikea, 29 kronor.Arne får beröm för sin egen inredning. Inte så mycket sakerframme, bra ordning och några små men uppenbart personligating på väggarna. Ett stilmässigt lyft kanändå vara på sin plats och tjejernasätter igång.Anette är av en helt annan filosofi.KLINISKT ÄR UTE, FÄRG ÄR INNEMalin och Anette jobbar med alltifråninredning till events, fester, modevisningaroch homestaging åt mäklare.Det ger ständigt nya perspektiv. Vitaväggar och sval, avskalad inredninghar dominerat länge. Speciellt inomhomestagingen vill de flesta bara blåsarent och ställa fram en vas tulpaner elleren skål med limefrukter. Malin och– Självfallet behöver det inte vara fel med ett ljust och lugntgrundtema, speciellt om man bor litet, säger Malin. Men manfår aldrig ta bort det egna i sin iver att efterlikna inredningsmagasinensluftiga bilder. Ett hem ska vara personligt. När jagkliver in hos någon vill jag se vad det är för sorts människorsom bor där. Är de sportiga, akademiska, tokiga eller barasnälla och vanliga? Jag vill se deras kuddar och filtar ochböcker och fotografier på släkt och vänner. Det ska vara mysigtoch hemtrevligt och levande. Hur många människor har tjusigt7

Välj enaccentfärg somblir din rödatråd. Här vanligaglasburkar somfått sin kulörmed färg frånPanduro Hobby.har liten yta. Höga hyllor ger gott om utrymme för böcker ochprylar och ju mindre man har på golvet desto större plats fårman. Tänk bara på att inte täcka alla väggar i rummet. I Arneskorridorrum föreslår tjejerna att han ska använda ytan ovanförfönsterna till hyllförvaring.lösa saker som ligger framme får man snygga rader av lådor,askar eller mappar. Med bra förvaring känns rummet större ochluftigare. Samtidigt blir det bra mycket lättare att städa.Våga busamed mönster.Tapet Solvejfrån Åhléns,195 kronor.Muggar frånCharlotte Trend,29:50 kronorstyck.Det lilla korridorrummet har gott om garderober som räckermer än väl till alla kläder. Malin och Anette kompletterar medrejäla, utdragbara lådor under sängen. Kring skrivbordetplacerar de vita cd-lådor och mappar till lösa papper ochtidningar. Vi får tipset att det är bra att jobba på höjden när manTIPS PÅ VÄGEN– Vi har valt designklassiker till skrivbordslampa och kontorsstol,förklarar Anette. Det blir kanske lite saftigt för en studentplånbokom man inte har tur och trillar över arvegods. Men vad vi är uteefter är stilen. Liknande möbler hittar man till helt andra priser påIkea, på loppis eller på Myrorna. Vi tog en hård stol så man intejobbar för länge, eller sitter och somnar. Har man känslig rumpaväljer man såklart en stol med stoppad sits men gärna en medsamma lätta känsla. En pampig direktörsstol gör sig inte här.Som pricket över i:et till arbetsplatsen föreslår Malin enplaneringstavla som går att dölja. Köp en billig rullgardin ochlackplast eller vaxduk i metervara. Det är lätt att ta bort tyget pårullgardinen, sy en kanal i plasten och limma fast den på rullenistället. När man jobbar kan man dra ner planeringstavlan ochkladda, och när man vill ha snyggt rullar man bara upp denigen. Plasten är lätt att tvätta av med en disktrasa och litetvållösning när man ska sudda.– Man kan ha sin smutstvätt i en stor säck som man hängerfrån taket i ett av hörnen, föreslår Malin som sista tips. Häng ettpar boxhandskar över säcken så blir den en kul accent ochdessutom någonting att avreagera sig på när man behöverrensa skallen. På Naturkompaniet har de fräcka säckar i svart,vattentätt material för cirka 300 kronor. De kan man dessutomanvända till sin packning när man ska ut och paddla kanot,avslutar Malin och hastar vidare för att se hur man kan görakorridorköket lite mer personligt.9

Ett kök fullt av …Det sägs att om man aldrig har bott på korridor, då harman inte heller studerat på riktigt. Det är sagt med ettleende naturligtvis, men studenterna vittnar om ett livsom inte liknar något annat. Här råder en märklig symbiosmellan diciplinerade arbetspass och en gemenskap somär en ständig källa till nöjen och aktiviteter. InredarnaMalin och Anette stajlade ett nyrenoverat korridorkök påSparta och fick samtidigt träffa några som verkligen vethur det ligger till.Drygt 500 av Lunds 30 000 studenter bor på Sparta, ett avAF Bostäders större områden. Sparta är en vidsträckt betongkolossmed grovt spikräfflade fasader. Arkitekturen är välkänd.Upphovsmannen Bengt Edman lyckades med konststycket attdela Lund i två läger när han satte området till världen 1970.Antingen är man för eller emot. Inte många promeneraroberörda förbi.RUSTAT FÖR STUDENTLIVTidsperioden är ganska typisk för AF Bostäders bestånd.Nästan samtliga av totalt 5 800 bostäder härstammar från60- och 70-talen. För några år sedan konstaterades attområdena inte längre kunde dölja sin ålder med charm ochglada tillrop. Då sjösatte man en långsiktig och detaljeradplan för upprustning av samtliga områden. Centrala ärrenoveringarna av korridorköken. Studenternas liv har fåttstå modell för arbetet.– De gamla korridorköken mötte inte dagens krav, säger MalinBröddén, inredare på Creativ Stil. De var trånga och svårarbetademed ont om plats för mat och redskap. Inte så konstigt. När Spartabyggdes levde studenter inte som idag. Många åt sina måltiderute på stan på kaféer och restauranger. Hemma gjorde man mestkaffe och förvarade lite vinglas. Idag lagar de flera mål mat omdagen. På kvällen gärna tillsammans – det blir roligare då.Varje korridorboende rustas upp från topp till tå. Ny belysningi trapphus och gemensamma utrymmen, arkitektdesignadefärgsättningar i respektive korridor och alldeles nya kök och allrum.GOTT OM PLATS FÖR UNGA KOCKAR– Köken är en historia för sig själv, säger Malins kollega AnetteBergh. Här har man inte bara gått in och rivit ut de gamla skåpenför att hänga upp nya. Bakom kökets planlösning och grundidéligger timmar av analys- och skissarbete. Hundratals människorhar fått dela med sig av sina erfarenheter och komma medsynpunkter. Inte minst studenterna själva. Målet har inte baravarit att få ekonomi i projektet utan att hitta ett kök som är praktisktför tretton personer att dela på, trivsamt att vara i, snyggt somsjutton och lika snyggt om trettio år. Här finns inget att klaga på.De nya köken är enkla men både smakfulla och stryktåligai sin inredning. Planlösningen har förändrats rejält. Det tidigareslutna rummet har öppnats upp så att kök och allrum är förenade.Mitt i det u-formade köket står en köksö som är en bra arbetsplatsmed gott om svängrum. Ytor i glänsande svart diabasvarvas med diskbänkar i rostfritt stål.10

Här finns två spisar, gott om plats för förvaring och rejält tilltagetkyl- och frysutrymme. På golvet ligger ljusgrå klinker medsvarta gryn. Ovanför diabasskivorna lyser havsblå kakelplattoroch skåpen har fått en behagligt duvgrå ton. Bengt Edmanplacerade köken lite finurligt utmed den stora gavelbalkongen.På så sätt har han kunnat rita in små fönster ovanför diskbänkarnapå kökets båda sidor. De finns självfallet kvar som gladaaccenter och bjuder på skönt dagsljus över arbetsytorna.Den ena väggen i allrumsdelen ärdämpat sandfärgad, den andra frisktljusgrön. En rejäl soffa bjuder på gottom plats för gemensamma myskvällarframför favoritsåpan. Hjärnan måste jufå koppla av när man har tänkt storatankar hela dagen.LÄGE FÖR EN PERSONLIG TOUCH– Superbra materialval i köken och högkvalitet hela vägen, säger Malin. Bådeköket och inredningen i allrummet tålmycket stryk, håller sig fräscht i evighetoch är tidlöst snyggt. Här är ljust ochfint och färgerna är mysiga.– En perfekt stomme, säger Anette. Men man får inte glömmaatt även de gemensamma utrymmena behöver en personligtouch. När man bor tretton personer tillsammans är det lätt häntatt det blir lite kasernkänsla i de gemensamma delarna om maninte piggar upp dem lite och sätter sin egen prägel på rummen.Att göra något eget av det här, det går snabbt och lätt. Det behövsbara lite roliga detaljer så är saken klar.Malin och Anette föreslår snygga glasburkar till pastaförvaring.Visst, det är klart, när man är många kan inte alla ha sinaförvaringskärl framme. Men alla studenter äter väl pasta. Omman är några stycken som samsas om burkarna ska det nogfunka. Färska örter som får stå framme lyfter alltid ett kök. Detser både fräscht ut och doftar kryddigt. Precis som det ska vara.PORSLIN, KUDDAR OCH GUSTAVS MATTAPå korridor har var och en sitt eget porslin. Här kan man lyftasin vardag ordentligt, tycker Malin.Synliga råvaror väcker aptiten och gör köket levande.Pastaburkar från Granit. Stor 79 kronor, liten 49 kronor.– Porslin, glas och bestick är sånt manprioriterar ner när man är ung och haront om pengar. Det är synd. Kvällsteetblir en hel del mysigare med snygga ochuttrycksfulla muggar. Likadant är det medde övriga målen. Vackert porslin ochsnygga glas gör maten och dryckenbåde vackrare och godare. Man behöverinte nöja sig med möbelvaruhusensstartboxar. På loppis och på mittfavoritställe Myrorna hittar man jätteroligtporslin till riktiga studentpriser. Då fårsakerna karaktär och ger liv till rummet.Soffan blir färgglad och ännu mjukaremed mönstrade kuddar. På golvet lägger Anette en tjock,storblommig matta. Tjejerna har fått besked om att de inte fårgöra hål i väggarna och arkitektens färgval sitter där det sitter.– Snyggt, men lite kalt blir det, tycker Malin och föreslår attman dekorerar väggarna med folie. I folie kan man skära utbokstäver och mönster antingen på frihand eller efter mallar.Man kan till exempel sätta upp allas namn på väggen för attvisa vem som bor här. Folien funkar ungefär som en post it-lapp.Man kan sätta upp den och ta ner den utan att den gör märkenpå väggen.12

Anette föreslår att någon borde vara ansvarig för att köpa färskablommor till köket varje fredag. Man kan dela på uppgiften ochha ett rullande schema på korridoren. Precis när hon övertygatoss andra om idéns förträfflighet, dyker några av studenternaupp. Först in är Gustav från Vänersborg.HÄR HITTAR MAN VÄNNER FÖR LIVET– Oj, får vi behålla mattan, utbrister han direkt och det syns attMalin och Anettes små detaljer sätter fart på sinnena.Efter Gustav kommer Margareta, Björn, Solveig och Dylan.Dialogen bubblar, ömsom på svenska och ömsom på engelskaför Dylans skull. Språkskiftet är vardagsmat och en del av livetför studenterna. De bor alla på den här korridoren och det märksatt de känner varandra väl och trivs bra i varandras sällskap.Vi får en intensiv redogörelse för hur livet på Sparta ser ut.Bland annat frågar vi vad det är som är så speciellt med attbo på korridor. Varför väljer man inte en lugnare tillvaro i enegen lägenhet?– Om jag var uppvuxen i Lund och redan hade massor avkompisar här, då hade jag såklart valt en egen lägenhet, förklararBjörn. Den har man ju dessutom kvar när man pluggat klart.Men om man kommer från en annan ort och inte känner såmånga då är korridor bästa sättet att resa genom studentåren.I samma ögonblick som du kliver in med väskorna genom dörrenhar du tolv nya vänner för livet.– Det är rätt, säger Gustav. Tänk på Solveig, som flyttadein här som alldeles ny student och kom in i svängen meddetsamma. Man ska bo på korridor. Det hör studentlivet till.TRYGGT OCH TRIVSAMT PÅ KORRIDORKorridorlivet har också en inbyggd trygghet för ungdomar somlämnat hemmet för första gången. Utöver att man alltid harsällskap och nära till grannarna finns fastighetsägarens bovärdaralltid till hands. De hälsar välkommen och sätter in en i sakeroch ting när man är nyanländ. De svarar på frågor, hjälper tillrätta, löser praktiska problem i boendet och håller ett vakandeöga över hyresgästerna.Umgänget i studentlivet kretsar mycket kring den egnakorridoren, ofta betydligt mer än det gör kring klasskamraterna.– Det faller sig naturligt på något sätt, säger Solveig. Det ärväl för att det är lättare att gå ut med de på korridoren än deman läser med. Det är alltid någon som är sugen på att göranågonting, det är bara att ringa på. Alltid händer det nåt.Att det inte är klassen, gemensamma studier eller ortstillhörighetsom bygger umgänget tydliggörs när våra studenterberättar mer om vem de är. Margareta från Ängelholm är innepå tredje året på ekonomprogrammet. Gustav från Vänersborghar hoppat av ekonomistudier han inte gillade och ska börjaläsa maskinteknik på LTH till hösten. Björn, som kommer frånStockholm, läser ett år japanska och är inne på andra terminen.Solveig från Ekerö läser en psykologikurs som blir klar tillsommaren. Dylan läser business management som utbytesstudentfrån Vancouver.De trivs på korridoren på Sparta, särskilt efter renoveringarna.Och idag har de lagt märke till Anette och Malins småförändringar.INSPIRATION PÅ VÄGEN– Efter renoveringen har det lyft rejält, säger Gustav. Det harblivit mycket bra och planeringen funkar fint. Köket är jufortfarande inte jättestort men klokt utfört. Tack och lov lagarinte alla tretton på korridoren mat samtidigt, så det funkar bra.Men de här detaljerna gör stor skillnad, säger Gustav. Mattan,var har ni hittat den? Den passar ju perfekt här.13

… vännerför livetAnette avslöjar hemligheten och berättar samtidigt vad manmer kan göra för att få allrummet lite mer personligt, lite mersom hemma.– Här är det faktiskt bara fantasin som sätter gränserna, sägerAnette. Jag såg på en annan korridor hur någon satt upp klockorpå det klassiska sättet med ortsnamn under: Lund, Eslöv, Hörby.Man kan också starta en pysselfond på korridoren. Alla får läggaen liten slant var, sedan utser man en kommitté som stajlar lite.Eller så går man gemensamt till sin favoritloppis och ser ut sakersom alla gillar. Köken är ju redan snygga som de är, med finanyanser och tyger. Det handlar mer om att hitta små detaljersom lyfter. Vaser, krukor, vinställ, färska örter, blommor, kuddaroch någon kreativ dekoration. Titta på kökets färgtema och försökhitta en linje som passar. Det kan inte bli fel.Inspirerade av varandra skiljs vi åt. Några ska plugga, någraska gå och träna, en ska laga mat och några ska tillbaka tilljobbet. Gustav klurar på om han ska starta en insamling till enny matta.15

Signerat RolfSå är det dags att summera ännu ett år och blicka frammot nästa. I vanlig ordning har vi förmånen att lägga etthändelserikt år till handlingarna. Några saker känns extravärda att dröja kvar vid.Studenterna har länge levt med alltför stor obalans mellan inkomsteroch utgifter. Summan av bidrag och lån har i många år legat stillpå cirka 6 900 kronor i månaden medan kostnader för till exempelkläder, böcker och hyror följt inflationen. År av påtryckningar hargett visst resultat. Nu höjs studiemedlen med 300 kronor permånad. Det låter inte mycket men det raderar en del av desenaste årens urholkning. En ytterligare höjning vore rimlig.Mångårigt lobbyarbete har även lyckats ändra myndigheternassyn på investeringsbidrag vid nybyggnation. Nyproduceradehyresrätter för studenter har tidigare beviljats lägre bidrag än motsvarandebostäder för andra människor. Studentbostadsföretaghar därför haft högre produktionskostnader och vid nybyggnationtvingats sätta högre hyror än vad som varit möjligt för andrabostadsföretag. I 2006 års vårbudgetproposition är denna orättvisaett minne blott – ett principiellt viktigt förslag som om det blirverklighet också bidrar till förbättring av studenternas ekonomi.FEMHUNDRA NYA BOSTÄDERBeslutet om investeringsbidragen kom lägligt. Stiftelsens styrelsehar fattat ett inriktningsbeslut om att skapa totalt 500 nyastudentbostäder före utgången av 2012. Satsningen kommersannolikt att delas i ett flertal olika projekt. Vi har inte börjat byggamen vi har startat processerna, börjat skapa byggrätter ochbedömer nu för- och nackdelar med olika projektidéer.Att vi beslutar oss för att bygga nytt samtidigt som vi för förstagången på riktigt många år har vakanser i vårt nuvarande beståndär värt en förklaring. På senare tid har efterfrågan på korridorrumminskat något i landet. Den genomsnittliga väntetiden på ettkorridorrum hos oss har sjunkit från åtta till sex månader och vihar alltså till och med haft några tomma rum.16

Sannolikt börjar marknaden för korridorrum nå sin mättnad.En orsak kan vara obalansen mellan studenternas inkomsteroch utgifter. Många väljer att studera närmare hemmet och bokvar hos sina föräldrar hellre än att flytta till egen bostad. Närefterfrågan går ner blir korridorrummen lediga först eftersomtrycket på egna lägenheter är något större.Vårt beslut att skapa 500 nya bostäder är fattat på god grund.Vi ser en fortsatt tillväxt hos universitetet, bland annat eftersom deinternationella studenterna ökar i antal. I framtiden kommer vi attsatsa på pentryrum och lägenheter. Det är tydligt att efterfråganpå eget boende är större än tillgången.I nybyggnadsprojekten tittar vi på förtätningsmöjligheter ivårt eget bestånd. Vi pratar också med kommunen och andramarkägare om ytor som kan vara lämpliga för studentbostäder.Ett högaktuellt exempel är marken intill parkeringshusetDammgården, norr om Parentesen. Här vill Lunds kommunsParkerings AB bygga en fastighet med parkeringshus i källaren,butiksytor i bottenplan och ett antal övre våningar med studentbostäder.Vi har gemensamt startat ett planärende som byggerpå att AF Bostäder tar ansvar för studentbostäderna i nybygget.FORTSATT RENOVERING,BÄTTRE SERVICE OCH NYTT BREDBANDVår tioårsplan för total upprustning av våra områden går på rälsoch i fjol skrev vi år nummer tre. Vi investerade 84 miljonerkronor i bland annat helrenovering och förnyelse av 32 korridorkök.Sju år återstår av upprustningsprogrammet men redan nuhar totalt 3 400 av våra studenter fått ett lyft i sin boendemiljö.Under året har vi förnyat vårt kundservicearbete på mångapunkter. Målstyrning, uppföljning och rutiner har blivit bättre. Förvåra hyresgäster innebär det till exempel att vi är på mycket godväg att få fritt i korridorerna från cyklar, möbler och skräp. Idag ärdet rent och snyggt och betydligt säkrare vid eventuella utrymningar.En annan nyhet är att våra bovärdar gör välkomstbesökhos sina nya hyresgäster. Vid besöken får varje hyresgäst enintroduktion till boendet och sitt bostadsområde. Vi har ocksåfastställt nya kö- och boenderegler som är mer anpassade tilldagens flexibla studenter.En befriande nyhet är att alla våra hyresgäster fått ny bredbandsuppkopplingvia Lunds Energi Öppet Stadsnät. Det nyastadsnätet är ultrasnabbt, stabilt och öppet för flera olikatjänsteleverantörer. Våra kunder kan välja bland olika leverantörerdirekt på en portal i systemet vilket är gynnsamt ur konkurrenssynpunkt.Lägsta priset är 15 kronor i månaden för 1 Mbit persekund. Det nya nätet fungerar perfekt och som nyinflyttad tardet bara ett par minuter från att man startat datorn och valt enInternetleverantör tills att man är ute på nätet. Framöver skatjänsteutbudet växa med bland annat IP-telefoni och IP-tv.VAD HÄNDER 2006?Det nya året bjuder på lite av varje. Vårt upprustningsprojektfortsätter med oförminskad styrka och satsningar på 112 miljonerkronor. Bland annat påbörjar vi arbetet med en total yttre upprustningav Vildanden – ett projekt som sträcker sig över flera år ochnäst efter korridorrenoveringarna blir vårt största. Spännande.I början av maj fick vi en härlig försmak av sommaren. Sol ochvärme gör sig alltid i studentsammanhang och jag hoppas det blirmycket av den varan under resten av året. I skrivande stund ärdet snart terminsslut och semestertider. Njut av det.Rolf Svensson, VD17

Året i korthet500 NYA BOSTÄDER FÖRE UTGÅNGEN AV 2012Stiftelsens styrelse har fattat ett inriktningsbeslut om att skapa500 nya studentbostäder före utgången av 2012. Det betyderinte att vi har börjat bygga men vi har startat processerna,börjat skapa byggrätter och bedömer nu för- och nackdelarmed olika möjligheter. Vi ser en fortsatt tillväxt hos universitetet,bland annat eftersom de internationella studenterna ökari antal, och därmed ett ökat behov av bostäder.DAMMHAGEN BLIR PLANÄRENDELunds kommuns Parkerings AB vill bygga ett butiks- och studentbostadshusi anslutning till ett av sina centrala parkeringshus. Dennya fastigheten är del av en plan för att göra kvarteren mer levandeoch tydligare knutna till absoluta centrum. Vi har gemensamt startatett planärende som bygger på att Lunds kommuns parkerings ABreser byggnaden medan vi tar ansvar för studentbostäderna.UPPRUSTNING AV VILDANDENVi har fattat ett principbeslut om en heltäckande yttre upprustningav bostadsområdet Vildanden. Än så länge har vi gjort endetaljerad analys av vad som behöver göras och begärt enplanändring hos kommunen. Projektet är flerårigt och omfattaråtgärder för cirka 100 miljoner kronor. Upprustningen innebäratt vi ser över bland annat fasader, fönster, parkeringar, trafikflöden,utemiljö, enhetlighet i området och trygghetsfrågor.ELEKTRONISKT PASSAGESYSTEMOCH DIGITAL TVÄTTSTUGEBOKNINGFrån och med 2006 använder flertalet av våra hyresgästerelektroniska nycklar för att låsa upp dörrarna till entréer,tvättstugor och förråd. Det nya systemet är både enklare ochsäkrare än det tidigare nyckelsystemet. Det blir inte längre såkostsamt om någon råkar tappa en nyckel eftersom man enkeltkan stryka den elektroniska nyckeln ur systemet och koda enny. Samtidigt får alla korridorer porttelefoner. I samband medbytet till elektroniska nycklar har vi även infört bokning avtvättstugor via Internet. Systemet är helt digitalt och alla kanvara säkra på att behålla sina tvättider eftersom man identifierarsig i dörren eller vid maskinen med sin elektroniska nyckel.NYTT, SNABBT BREDBAND FÖR 15 KRONOR I MÅNADENAlla våra hyresgäster har fått ny bredbandsuppkoppling viaLunds Energi Öppet Stadsnät. Det nya stadsnätet är ultrasnabbt,stabilt och öppet för flera olika tjänsteleverantörer. Våra kunderväljer bland abonnemang med hastigheter upp till 100 Mbit/s.Leverantörernas erbjudanden presenteras direkt på en portali systemet vilket pressar fram bra villkor. För närvarande ärlägsta pris 15 kronor i månaden för 1 Mbit/s. De som väljermaxhastigheten betalar 99 kronor i månaden. Som nyinflyttadtar det bara ett par minuter från att man startat datorn och valten Internetleverantör tills att man är ute på nätet. Framöver skatjänsteutbudet växa med bland annat IP-telefoni och IP-tv.18

TVÄTTMEDEL INGÅR I HYRANI våra stora tvättstugor behöver ingen längre ha med sig egettvättmedel. Både tvätt- och sköljmedel ingår numera ochdoseringen görs till och med automatiskt, om man så vill. Allavåra tvätt- och sköljmedel är miljövänliga och godkända avAstma- och allergiförbundet. Det nya systemet innebär fleramiljöfördelar men också att det är rent och snyggt i tvättstugorna.RENT OCH SNYGGT TACK VARE MÅLSTYRNINGMålstyrning, uppföljning och rutiner kring vår kundservice harförbättrats. För våra hyresgäster innebär det bland annat att deflesta korridorer och gemensamma ytor nu är fria från cyklar,möbler, skräp och direktreklam. Idag är det rent och snyggtoch betydligt säkrare om en korridor skulle behöva utrymmas.Vi har också lagt ut städning av entréer, trappor och tvättstugorpå entreprenad med bra resultat.TIO NYA KORRIDORRUM PÅ ULRIKEDALUlrikedal fick ett tillskott på tio nya korridorrum när det gamladagiset renoverades och gjordes om till studentbostäder.Renoveringen har följt samma riktlinjer som övriga korridorrenoveringarvad gäller materialval, standard med mera.NYA KÖ- OCH BOENDEREGLERVi har nya kö- och boenderegler som anpassats till de senaste årensförändrade studieformer. Studenternas rörlighet ökar, många väljer attförlägga en termin eller två på annan ort eller i annat land. De nyareglerna gör det lättare för våra kunder att flytta på sig tillfälligt och ändåbehålla sin bostad. Poängkravet är numera tio poäng per termin.32 KORRIDORRENOVERINGARTioårsplanen för upprustning av våra områden har pågått i treår. Under 2006 investerade vi 84 miljoner kronor, bland annat i32 totalrenoveringar av korridorer. Korridorrenoveringar är detenskilt största projektet i vår tioårsplan. Från grunden fräscharvi upp samtliga allmänna och gemensamma utrymmen somentré, trappa, korridor, kök och allrum. Hyresgästerna fårsamtidigt sina rum utrustade med jordad el.ICA SATELLITEN HAR FÅTT ETT LYFTIca Satelliten vid entrén till Studentlyckan har fått en ansiktslyftning.Butiken har byggts ut och fräschats upp med följden attantalet kunder har ökat. Den närliggande miljön i anslutning tillStudentlyckan har också gjorts om och blivit trevligare. Ett lyftbåde för Ica och för stadsbilden.ÅRETS RESULTATResultatet är 2,1 miljoner kronor före dispositioner och skatt.Soliditeten har ökat och ligger på 22,8 %. Enligt vår tioåriga upprustningsplaninvesterar vi fortfarande samtliga intäkter i renoveringar.19

Här finns viI våra fastigheter bor 5 800 vetgiriga studenter som är på vägmot nya kunskaper och en bra start på livet. Alla våra studentbostäderligger i centrala Lund, på bekvämt gång- ellercykelavstånd till det mesta man behöver.Också företag av alla de slag har sin plats hos oss.Pizzerior, närbutiker, kaféer, pubar och konsultverksamheter ärnågra exempel.Våra kommersiella lokaler och våra bostäder ligger på sammaställen och det finns en anledning till det. Våra företagare kommernära ett stort antal kunder, och våra studenter får ett bra ochvarierat servicutbud nära sitt hem.VÅRA FASTIGHETERVåra bostadsområdenOmråde Produktionsår Antal enheter Yta, m 2Byggnadsår Ombyggt Korridorrum Pentryrum Lägenheter Totalt Bostäder Lokaler Totalthelt/delvisNorr Delphi 1969, 95-97 1982-83, 2000 1 000 280 64 1 344 39 938 4 022 43 960Kämnärsrätten 1969, 1994 1986-98, 2004 120 650 550 1 320 52 282 622 52 904Mitt Sparta 1970 - 581 4 12 597 14 404 18 613 33 017Vildanden 1966,1997 2002 456 297 313 1 066 37 885 1 014 38 899Magasinet 1916 1990 64 11 6 81 3 056 764 3 820Tomegapsgården 1951 1987-88 34 17 - 51 1 555 - 1 555Syd Ulrikedal 1963 1980, 2005 370 106 184 660 21 677 1 082 22 759Studentlyckan 1960 2005 - 8 176 184 9 667 386 10 053Parentesen 1964 - 305 - 1 306 7 384 305 7 689Gylleholm 1966 - - 48 - 48 1 080 - 1 080Totalt egna fastigheter 2 930 1 421 1 306 5 657 188 928 26 808 215 736Arrenderade fastigheterDjingis Khan 1971 - - - 2 2 159 - 159Klosterängen 2004 - - 112 - 112 2 464 44 2 508Totalt arrenderade fastigheter - 112 2 114 2 623 44 2 667Totalt 2 930 1 533 1 308 5 771 191 551 26 852 218 40320

Delphi - De första husen byggdes 1969.Sedan har populära Delphi byggts ut ochrenoverats till det fräscha och trivsammaområde det är idag. De mysiga gårdarnaoch rödrutiga fondväggarna är Delphissignum idag.Gylleholm - Området är vårt minsta,beläget mitt i city. Totalt har Gylleholmendast 48 bostäder, alla enrummare medpentry. Hela området har en gång i tidenvarit plantskola med odlingar så långtögat kunde nå. Här råder fridfullhet, mitti centrum.Klosterängen - Vårt nyaste område medomsorgsfullt planerade enrummare somblivit en riktig succé. Huskropparna bildarett inre rum likt en klosterträdgård. Liggeri norra Lund, strax utanför klassiskaDelphi och Kämnärsrätten med närhet tillLunds Tekniska Högskola och Ideon.Kämnärsrätten - Här lever man närabåde Lunds Tekniska Högskola, Ideonoch det fartfyllda studentlivet på Delphi,och ändå mitt i en oas. Kämnärsrättenär grönt så långt ögat når med småvindskyddade innergårdar, örtagårdaroch ängsplanteringar.Magasinet - Här finns 81 bostäder ochingen är den andra lik. Huset byggdesredan 1916 och användes från börjansom magasin för spannmål. År 1990byggdes Magasinet om till toppmodernabostäder, främst korridorrum.Parantesen - Området består av tvåhus som tillsammans bildar en parentes.Här bjuds på ett unikt studentliv med ensärpräglad samhörighet. På Parentesenbor man inte, här lever man, och det påkorridor.Studentlyckan - Ett av våra förstabostadsområden, byggt 1960. Genomomsorgsfulla renoveringar är ursprungsutseendetbevarat. Området bjuder lugn,ro och en behaglig formgivning meden gård som mer känns som en park,inramad av huskropparna.Sparta - Med Lunds Tekniska Högskola,Ekonomicentrum och alla framtidensutvecklingsföretag i Ideon inom promenadavståndhar Sparta ett lysande läge.Servicen i området är stor – man hartillgång till livsmedelsaffär, restaurang,pub och mycket mer.Tomegapsgården - Vårt näst minstabostadshus och vårt mest centrala. Härbefinner vi oss i en av de trevligastedelarna av Lund – kulturkvarteren. Härpromenerar man över äkta kullerstenbland historiska små gathus, stockrosoroch humlor.Ulrikedal - Ulrikedal är ett av våra trevligasteoch mest varierade områden. Härfinns ett blandat utbud av bostäder medallt ifrån korridorrum till större lägenheter.Ulrikedal är trivsamt och omtyckt medgott om gröna ytor, daghem och pizzeria.Vildanden - Genom åren har Vildandenfått mycket uppmärksamhet både för sinarkitektur och stadsplan. Trots sin storlekkarakteriseras området av frihetskänslaoch gröna ytor. Bostadshusen ramar inde luftiga gårdarna som pryds av blandannat stora kastanjeträd.21

StyrelsenRolf SvenssonVDAnna PåmarkSuppleant,PersonalrepresentantHenrik BuchhaveLedamotLeif LjungholmJuridisk rådgivareRozbeh S BalengSekreterare,BostadsombudsmanAnders CarliusSuppleant för Fredrik BerndtHelena LindhKommunrepresentantIngela CarlssonPersonalrepresentantFredrik BerndtLedamotLars H BruzeliusOrdförande,Ekonomiskt sakkunnigFrånvarandeOlof JarlmanVice ordförandeAgnes LidbeckAF:s ombudsmanHenrik EkstrandLedamotChristian StrömqvistSuppleant förHenrik BuchhaveNina LindénSuppleant förHenrik EkstrandCarl von FriesendorffSuppleant,Kommunrepresentant23

FinansieringFinanspolicyRäntekostnaderna utgör en av de största enskilda posterna i vår resultaträkning.Således är det nödvändigt att förvalta skuldportföljen på ett effektivt sätt med kontrolleradränteriskexponering. Vår finanspolicy fastställer ramarna för hur skuldförvaltningenska ske och under vilka förutsättningar strategin kan omprövas. Policyntillåter användandet av räntederivat för att ändra räntebindningstiden eller för attförsäkra oss om vissa räntenivåer.Vi har säkerställt merparten av vårt finansieringsbehov genom långsiktiga ramavtalmed två banker. Dessa avtal löper ut under år 2006 och upphandling av nya pågår.LånestrukturDen totala låneportföljen uppgick 2005-12-31 till 385 mkr (388 mkr). Huvuddelen av lånenhar pantbrev som säkerhet, medan 24 mkr har borgen lämnad av Lunds kommun. Vidårsskiftet hade stiftelsen förlängt räntebindningstiden genom ränteswappar på 185 mkr(230 mkr). Portföljen hade per 2005-12-31 en genomsnittlig räntesats på 3,0 procent(3,9), samt en genomsnittlig kvarstående räntebindningstid om 1,7 år (1,4). Det ärvår bedömning att räntorna långsiktigt kommer att stiga från situationen vid årsskiftet,men att våra kostnader för 2006 kommer att vara i nivå med 2005 års räntekostnader.RäntebidragsutvecklingAvtrappningen av våra räntebidrag fortsätter. Detta är en naturlig följd av de kraftiga sänkningarnaav marknadsräntorna, vilket har slagit igenom på subventionsräntenivåerna,men främst på grund av att bidrag enligt äldre regler fasas ut. Vi beräknar att räntebidragenminskar ytterligare något och kommer att ligga runt 3,5 mkr de närmaste åren.FastighetsskattFastighetsskatt tas ut på hyresfastigheter, såväl bostäder som lokaler. För bostädergäller att dessa är helt befriade från fastighetsskatt de första fem åren, samt belastasmed halv fastighetsskatt de följande fem. Skattesatsen är föremål för politiska beslutoch är omdebatterad.Under förutsättning att reglerna eller skattesatsen inte förändras ytterligarekommer fastighetsskatten att stiga med ungefär 1 mkr fram till 2008.24

RÄNTEBINDNINGSTIDLöptid Tkr RäntesatsRörliga 224 570 3,3%2006 30 000 4,5%2007 25 000 3,9%2008 50 000 3,2%2009 0 0,0%>2009 55 000 4,7%384 570 3,89%FASTIGHETSSKATT10 0008 0006 0004 0002 00001999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008FÖRFALLOSTRUKTUR250 000RÄNTEBIDRAG12 000200 00010 000150 0008 0006 000100 0004 00050 0002 0000Rörliga 2006 2007 2008 2009 >200901999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008KÄNSLIGHETSANALYSEffekt på resultatet i MkrÖkning av vakansgraden för bostäder med 1 procenthet * - 1,8Förändring av värmepriset med 10 % +- 2,3Förändring av ränteläget med 1 procentenhet, kortsiktig effekt +- 1,8Förändring av ränteläget med 1 procentenhet, långsiktig effekt +- 3,925

FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för Stiftelsen AF Bostäder(org.nr 845000-6435) avger härmed följande redovisning för verksamhetsåret 2005.VerksamhetenStiftelsen utgör moderstiftelse i en koncern tillsammans med det helägda dotterbolagetAkademiska Föreningens Bostäders Administration AB.Stiftelsen har enligt stadgarna ”.... till uppgift att äga och förvalta byggnader,avsedda som billiga och ändamålsenliga bostäder åt aktiva studenter, tillika ledamöteri Akademiska Föreningen i Lund samt andra enskilda eller grupper varomstyrelsen för stiftelsen bestämmer”.Akademiska Föreningens överstyrelse/AF Bostäders styrelseAkademiska Föreningens överstyrelse utser huvuddelen av styrelsen i AF Bostäderoch väljer också en heltidsarvoderad bostadsombudsman, som är en förtroendevaldstudent. Överstyrelsen består av representanter från Akademiska Föreningenshuvudmän, som är nationer, kårer och särskilda ledamöter.Lars H Bruzelius omvaldes för 2005 som ordförande med Olof Jarlman somvice. För 2006 har båda omvalts till samma poster.Anna Sundberg innehade posten som bostadsombudsman fram till och med2005-06-30, då hon ersattes av Rozbeh S Baleng.Posten som sakrevisor innehades under året av Christian Ottosson medSebastian Bay som suppleant.Händelser under åretStiftelsen genomförde det tredje året av ett tioårigt underhålls- och renoveringsprogram.Det största enskilda projektet har varit upprustningen av korridorkök. Dettaprojekt är även det mest omfattande projektet totalt över tioårsperioden. Totalt renoverades32 kök på Delphi, Sparta, Ulrikedal, Vildanden och Parentesen under 2005.Elektroniska låssystem installerades till bland annat tvättstugorna i vårt fastighetsbestånd.I systemet ingår elektronisk bokning av tvättid.Det beslutades om en plan för total upprustning av Vildanden vad det gäller detyttre såsom fasadrenovering och utemiljö. Arbetet kommer att pågå i olika etapperunder åren 2006–2011.Nya kö- och boenderegler fastställdes vari studenternas förändrade behovbeaktats. Bland annat ges utökade dispensmöjligheter och studiekravet är satt till10 poäng per termin.Beslut togs om övergång av hyresgästernas bredbandskommunikation till ettstadsnät och omläggningen påbörjades. Under första kvartalet 2006 kunde projektetavslutas med gott resultat.Ett dagis på Ulrikedal byggdes om varvid 10 nya korridorrum skapades.Styrelsen tog beslut om en inriktning att till utgången av 2012 skapa 500 nyastudentbostäder i Lund.ResultatöversiktResultatet efter finansiella poster uppgår till 2 184 tkr (4 054 tkr). Rörelseintäkternaökade med 2,7 % till 198 750 tkr. Hyreshöjningen för 2005 var 2,55 %. Stiftelsensräntekostnader har fortsatt legat på en förhållandevis låg nivå.Likviditet och soliditetLikviditeten var under året god. Kassalikviditeten uppgick per 2005-12-31 till 17 % (17 %).AF Bostäders soliditet, inklusive eget kapital i obeskattade reserver, uppgår till22,8 % (22,6 %).KassaflödeDet operativa kassaflödet från rörelsen uppgick till 10533 tkr (9585 tkr). Justerat förräntebidrag var kassaflödet 7 743 tkr (5 369 tkr).Kommunal borgenLunds kommun har lämnat kommunal borgen för lån som per 2005-12-31 uppgicktill 23 535 tkr (24 335 tkr).Utsikter för 2006Den genomsnittliga hyresökningen för 2006 uppgår till 1,9 %. Uthyrningslägetär gott. Räntorna, som de senaste åren har sjunkit, väntas ligga kvar på en godnivå under 2006, även om en viss höjning förväntas. Det tioåriga underhålls- ochrenoveringsprogrammet, som började 2003, kommer att fortgå enligt planerna.Upprustningen av Vildanden påbörjas genom att familjedelens hus skall renoveras.Även en del trygghetsåtgärder kommer att vidtagas. Expansionsplanerna inriktas påatt identifiera lämpliga projekt och att påbörja planarbetena.Den långsiktiga finansieringen skall säkras genom att nya ramavtal handlas uppmed minst tre kreditgivare.VinstdispositionÅrets vinst uppgår till 4 362 727 kronor. Stiftelsens fonder kräver ingen avsättning i år.Styrelsen har beslutat att avsätta årets vinst till reservfonden.26

Resultaträkning (not 1)Tkr 2005 2004Nettoomsättning (not 2) 198 750 193 533Kostnader i förvaltningen (not 3, 4)Driftskostnader (not 5) 82 056 72 591Underhållskostnader (not 6) 53 769 47 762Administration fastighetsförädling 2 947 3 051Administration kundservice 4 321 4 728Avskr. samt återf. nedskr. fastighetsförvaltning (not 7) 20 237 25 179Summa kostnader i förvaltningen 163 330 153 311Bruttoresultat 35 420 40 222Övriga administrationskostnader (not 8) 19 265 21 209Avskrivningar, övrigt (not 9) 3 437 3 026Rörelseresultat 12 718 15 986Finansiella intäkter (not 10) 38 153Finansiella kostnader (not 11) -14 418 -16 300Räntebidrag 3 810 4 216Finansnetto -10 570 -11 931Resultat efter finansiella poster 2 148 4 054Bokslutsdispositioner (not 12) 3 158 -103Skatt på årets resultat (not 13) -943 -1 933Årets resultat 4 363 2 019KassaflödesanalysTkr 2005 2004Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 2 148 4 054Avskrivningar av anläggningstillgångar 28 074 26 805Återföring av nedskrivning av anläggningstillgång -4 400 0Resultat från utrangering av anläggningstillgångar 3 581 1 400Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar av rörelsekapital 29 403 32 259Kassaflöde från förändringar av rörelsekapitalFörändring av kortfristiga fordringar -443 -1 287Förändring av kortfristiga skulder 2 059 -3 725Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 019 27 247InvesteringsverksamhetenInvesteringar i byggnader och mark -29 201 -27 300Investeringar i maskiner och inventarier, programvara -2 056 -2 873Förändring av finansiella anläggningstillgångar 231 579Kassaflöde från investeringsverksamheten -31 026 -29 594FinansieringsverksamhetenFörändring av långfristiga skulder 50 -3 467Kassaflöde från finansieringsverksamheten 50 -3 467Årets kassaflöde 43 -5 815Likvida medel vid årets början 2 338 8 153Likvida medel vid årets slut 2 381 2 338Operativt kassaflödeRörelseresultat 12 718 15 986Poster som inte ingår i kassaflödet 27 255 28 205Förändringar i rörelsekapitalet 1 615 -5 012Kassaflöde före investeringar 41 589 39 179Investeringar -31 026 -29 594Operativt kassaflöde före räntebidrag 10 563 9 585Räntebidrag -3 810 -4 216Operativt kassaflöde justerat för räntebidrag 6 753 5 36927

Balansräkning (not 1)TILLGÅNGAR, Tkr 2005-12-31 2004-12-31Anläggningstillgångar (not 14)Immateriella anläggningstillgångarProgramvara (not 15) 1 457 2 308Summa immateriella anläggningstillgångar 1 457 2 308Materiella anläggningstillgångarFastigheter (not 16) 591 227 581 108Maskiner och inventarier (not 17) 6 572 7 102Pågående nyanläggningar 3 276 8 012Summa materiella anläggningstillgångar 601 075 596 222Finansiella anläggningstillgångar (not 18) 170 401Summa anläggningstillgångar 602 702 598 931OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarHyres- och kundfordringar 517 495Övriga fordringar 1 176 1 323Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 19) 6 181 5 612Summa kortfristiga fordringar 7 874 7 431Kassa och bank 2 338Summa omsättningstillgångar 10 255 9 769Summa tillgångar 612 957 608 700EGET KAPITAL OCH SKULDER, Tkr 2005-12-31 2004-12-31Eget kapital (not 20)Grundfond 8 458 8 458Konsolideringsfond 12 409 12 409Reservfond 105 285 103 266Årets resultat 4 363 2 019Summa eget kapital 130 515 126 152Obeskattade reserver (not 21) 12 852 16 010AvsättningarUppskjuten skatt (not 13) 24 542 23 599Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut (not 24) 384 570 384 520Övriga skulder 41 41Summa långfristiga skulder 384 611 384 561Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut (not 24) 0 3 250Checkräkningskredit (not 22) 7 873 6 520Leverantörsskulder 20 940 23 032Skatteskulder 941 816Övriga skulder 1 014 844Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 23) 29 669 23 916Summa kortfristiga skulder 60 437 58 378Summa eget kapital och skulder 612 958 608 700Ställda panter (not 24) 438 666 538 319Ansvarsförbindelser (not 25) 352 32628

NoterNot 1Redovisnings- och värderingsprinciperÅrsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndensallmänna råd. Redovisningsrådets rekommendation RR 15 rörandeimmateriella tillgångar tillämpas.Ny- och ombyggnationerNy- och ombyggnationer bedrivs enligt en i förväg antagen projektbudget. I budgetenanges hur stor del som skall aktiveras respektive kostnadsföras. Projekten följsupp kontinuerligt med avseende på totalt belopp samt fördelning enligt ovan.RiskerDe största riskerna för vår verksamhet består i förändringar av efterfrågan, höjdaenergipriser samt räntehöjningar. En förändring av dessa parametrar påverkar vårtresultat i följande grad:Ökning av vakansgraden för bostäder med 1 procentenhet - 1,7 MkrFörändring av värmepriset med 10 % +/- 2,3 MkrFörändring av ränteläget med 1 %, kortsiktig effekt +/- 1,8 MkrFörändring av ränteläget med 1 %, långsiktig effekt +/- 3,9 MkrUppskjuten skattSkattelagstiftningen har ibland andra regler än vad som följer av god redovisningssedvad gäller tidpunkt för beskattning. Dessa tidsskillnader kallas för temporära ochger upphov till uppskjutna skattefordringar eller -skulder. Uppskjutna skattefordringarutgörs, förutom av dessa temporära skillnader, av skattemässiga underskottsavdragsom leder till att framtida skatter reduceras. Uppskjutna skatteskulder utgörs avtemporära skillnader som leder till framtida skatteutbetalningar.FinansieringRäntekostnaderna utgör en stor post i vår resultaträkning. Således är det nödvändigtatt förvalta skuldportföljen på ett effektivt sätt och med kontrollerad ränteriskexponering.Vår finanspolicy fastställer ramarna för hur skuldförvaltningen skall skeoch under vilka förutsättningar strategin kan omprövas. Policyn tillåter användandetav räntederivat för att ändra räntebindningstiden eller för att försäkra oss om enviss räntenivå.Vi säkerställer, i enlighet med policyn, vårt finansieringsbehov via långsiktigaramavtal med minst tre kreditgivare. Befintliga avtal löper ut under 2006 och upphandlingav nya ramavtal sker under våren 2006.AvskrivningsprinciperFastighetsinventarier avskrivs med 20 % per år, med undantag av investeringar iIT-nätverk som avskrivs med 14 % per år.Byggnader avskrivs med 2 % per år och markanläggningar med 5 % per år.Standardförbättringar i byggnader, med bedömd livslängd på 25 år, skrivs av med4 % per år. Uppskrivningsbeloppet avseende byggnader avskrivs med 3 % per år.Not 2NettoomsättningTkr 2005 2004HyresintäkterBostäder 182 312 173 834Lokaler 14 193 14 620Parkeringsintäkter 2 431 2 243Skade- och städersättningar 673 630Felparkeringsavgifter 0 11Övriga förvaltningsintäkterAdministrationsavgifter 16 13Administrativa tjänster 27 1 729Möbeluthyrning 65 77Övriga intäkter -577 735Bruttoomsättning 199 141 193 892Outhyrda bostäder -15 -15Outhyrda garage -1 -10Övrig hyresreduktion -374 -115Outhyrda lokaler 0 -220Summa i moderstiftelsen 198 750 193 533Not 3Personal och lönerMedelantalet anställda 2005 2004Kvinnor 28 (45 %) 28 (43 %)Män 34 (55 %) 37 (57 %)Summa 62 65SjukfrånvaroTotal sjukfrånvaro 8 % 8 %Sjukfrånvaro, kvinnor 7 % 6 %Sjukfrånvaro, män 9 % 10 %Sjukfrånvaro, anst. yngre än 30 år 2 % 1 %Sjukfrånvaro, anst. mellan 30–49 år 7 % 8 %Sjukfrånvaro, anst. äldre än 49 år 11 % 10 %Långtidssjukfrånvaro (andel av total sjukfrånvaro) 66 % 69 %Löner, ersättningar och sociala kostnader (Tkr)Löner och andra ersättningar till VD 899 886Löner och andra ersättningar till styrelse 0 0Löner och andra ersättningar till övriga anställda 16 572 16 705Pensionskostnader (varav VD 287 (256)) 1 384 1 369Övriga sociala kostnader 5 998 6 125Summa 24 853 25 085Maskiner och inventarier, samt balanserade utgifter för datorprogram avskrivs med14 – 20 % per år.29

Not 4AvgångsvederlagStiftelsens uppsägningstid för verkställande direktören är sex månader. Därutöverutgår avgångsvederlag under tolv månader. Ersättningarna skall vara baserade påaktuell lön. Eventuell annan lön eller ersättning skall avräknas från avgångsvederlaget.Not 5DriftskostnaderTkr 2005 2004Uppvärmning 23 511 22 421Skötsel 15 275 14 296El 10 414 9 927Reparationer 7 491 7 717Fastighetsskatt 6 997 6 485Vatten 4 857 4 433Sophantering 3 639 3 249Kabel-TV 842 979IT-drift 893 891Arrendeavgifter 2 536 599Försäkringar 1 061 961Utrangering 3 545 1 400Övriga driftskostnader 996 634Summa i moderstiftelsen 82 056 73 991Not 8Övriga administrationskostnaderTkr 2005 2004Företagsgemensamma kostnader 3 891 6 508IT-samordning 4 341 4 691Ekonomi/Finans 5 099 4 701Försäljning 2 766 2 152Marknadsutveckling 1 483 1 482Övrigt 1 685 1 676Summa i moderstiftelsen 19 265 21 210Övriga administrationskostnader i dotterbolag 6 1Summa i koncernen 19 271 21 211Arvodet till revisorn, Ernst & Young, uppgår till 142 tkr (109). Därtill har revisorn såltkonsulttjänster för 38 tkr (39).Not 9Avskrivningar, övrigtTkr 2005 2004Maskiner och inventarier 2 586 2 199Balanserade utgifter för datorprogram 851 827Summa 3 437 3 026Not 6UnderhållskostnaderTkr 2005 2004Underhållskostnader 53 890 48 788Statligt stöd för förbättringsarbeten -121 -1 026Summa 53 769 47 762Not 10Finansiella intäkterTkr 2005 2004Ränteintäkter 38 153Summa i moderstiftelsen 38 153Not 7Avskrivningar samt återföring av tidigarenedskrivning i fastighetsförvaltningTkr 2005 2004Byggnader 15 702 14 684Fastighetsinventarier 6 279 6 539Markanläggningar 1 696 1 696Uppskrivning/Balanslåneposter 960 960Återföring av nedskrivning -4 400 -100Summa 20 238 23 779Not 11Finansiella kostnaderTkr 2005 2004Räntekostnader 14 305 16 153Övriga finansiella kostnader 113 147Summa i moderstiftelsen 14 418 16 30030

Not 12BokslutsdispositionerTkr 2005 2004Skillnad mellan bokförda avskrivningar och 3 158 -103avskrivningar enligt planSumma i moderstiftelsen 3 158 -103Not 13SkattSkatt på årets resultatKoncernen ModerstiftelsenTkr 2005 2004 2005 2004Uppskjuten skatt avseendeSkattemässiga överavskrivningar på byggnader 3 339 3 564 3 339 3 564Uppskrivningar av byggnader 1 264 61 1 264 61Underskottsavdrag -3 660 -1 692 -3 660 -1 692Bokslutsdispositioner -884 29 0 0Redovisad skattekostnad 59 1 962 943 1 933AvsättningarKoncernen ModerstiftelsenTkr 2005 2004 2005 2004Uppskjutna skatteskulderSkattemässiga överavskrivningar på byggnader 35 068 31 729 35 068 31 729Obeskattade reserver 3 599 4 483 0 0Uppskjutna skattefordringarUnderskottsavdrag -10 282 -6 622 -10 282 -6 622Uppskrivningar av byggnader -244 -1 508 -244 -1 508Uppskjuten skatteskuld, netto 28 141 28 082 24 542 23 599Not 14LeasingavtalStiftelsen har inga väsentliga operationella leasingavtal,utöver sedvanligt hyresavtal för lokaler.Not 15ProgramvaraTkr 2005-12-31 2004-12-31Ingående anskaffningsvärde 5 284 6 721Årets investeringar 0 183Anskaffningsvärde på försäljningar / utrangeringar 0 -1 620Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 284 5 284Ingående avskrivningar 2 976 3 769Ack avskrivningar på försäljningar / utrangeringar 0 -1 620Årets avskrivningar 851 827Utgående ackumulerade avskrivningar 3 827 2 976Utgående planenligt restvärde 1 457 2 308Not 16FastigheterTkr 2005-12-31 2004-12-31Ingående anskaffningsvärde 801 617 786 571Årets investeringar 33 937 20 066Anskaffningsvärde på utrangeringar -11 425 -5 020Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 824 129 801 617Ingående avskrivningar 239 149 219 850Ack. avskrivningar på utrangeringar -7 845 -3 620Årets avskrivningar 23 678 22 919Utgående ackumulerade avskrivningar 254 982 239 149Ingående uppskrivningar 23 040 24 000Årets avskrivning på uppskrivet belopp -960 -960Utgående ackumulerade uppskrivningar netto 22 080 23 040Ingående nedskrivningar -4 400 -4 500Årets återföring av nedskrivning 4 400 100Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 -4 400Utgående planenligt restvärde 591 227 581 108Taxeringsvärdet för fastigheterna uppgår till 1 282 822 tkr (1 347 679), varav byggnader831 241 tkr (873 267). Fastigheternas marknadsvärde är utifrån taxeringsvärdet1,7 miljarder kr.31

Not 17Maskiner och inventarierTkr 2005-12-31 2004-12-31Ingående anskaffningsvärde 26 881 24 384Årets investeringar 2 056 2 690Anskaffningsvärde på försäljningar/utrangeringar -321 -193Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 28 616 26 881Ingående avskrivningar 19 780 17 731Ack avskrivningar på försäljningar/utrangeringar -321 -150Årets avskrivningar 2 585 2 199Utgående ackumulerade avskrivningar 22 044 19 780Utgående planenligt restvärde 6 572 7 101Not 18Finansiella anläggningstillgångarAktier i Övriga Långfristig deldotterbolag andelar av fordran TotaltTkrpå AlectaIngående anskaffningsvärde 50 120 231 401Förändringar -231 -23150 120 0 170Aktier i dotterbolag representerar 100 st. aktier à nominellt 1 000 kr i AkademiskaFöreningens Bostäders Administration AB, org.nr 556101-5636 (100 %). I koncernredovisningenutgår belopp för aktier i dotterbolag.Bolaget har under verksamhetsåret inte bedrivit någon affärsverksamhet. Omsättningenuppgick till 0 tkr (0) och årets resultat till -6 tkr (-1). Kvarstående villkorataktieägartillskott uppgår till 1 135 tkr.Stiftelsen erhöll år 2000 besked från Alecta om återbetalning av Alectas överskottsmedel.Då återbäringen kommer att utnyttjas under början av räkenskapsår 2006har hela fordran tagits upp som kortfristig i bokslutet 2005.Not 19Förutbetalda kostnader ochupplupna intäkterTkr 2005-12-31 2004-12-31Upplupna investeringsbidrag 1 832 1 586Förutbetalda försäkringar 1 206 982Upplupna räntebidrag 638 729Upplupna ROT-bidrag 925 925Upplupen parkeringsintäkt 0 194Förutbetald hyra 933 609Övrigt 647 587Summa 6 181 5 612Not 20Förändring av eget kapitalKoncernen Eget kapital Disposition Årets resultat Eget kapitalTkr 2004-12-31 under 2005 2005 2005-12-31Grundfond 8 458 8 458Konsolideringsfond 12 409 12 409Reservfond 103 266 2 019 105 285Övriga bundna reserver 11 127 43 11 170Fria reserver 398 29 427Årets resultat 2 091 -2 091 2 083 2 083Summa 137 749 0 2 083 139 832Moderstiftelsen Eget kapital Disposition Årets resultat Eget kapitalTkr 2004-12-31 under 2005 2005 2005-12-31Grundfond 8 458 8 458Konsolideringsfond 12 409 12 409Reservfond 103 266 2 019 105 285Årets resultat 2 019 -2 019 4 363 4 363Summa 126 152 0 4 363 130 515Not 21Obeskattade reserverTkr 2005-12-31 2004-12-31Skillnad mellan bokförda avskrivningar ochavskrivningar enligt plan 12 852 16 010Summa 12 852 16 010Uppskjuten skatt hänförbar till obeskattade reserver, 28 % 3 599 4 48332

Not 22CheckräkningskreditBeviljat belopp på krediten uppgår till 60 000 tkr (60 000).Not 23Upplupna kostnaderoch förutbetalda intäkterTkr 2005-12-31 2004-12-31Förutbetalda hyror 15 468 14 951Upplupna räntekostnader 2 307 4 294Löner och lönerelaterade kostnader 2 472 2 652Övrigt 9 422 2 018Summa 29 669 23 915Not 24Ställda säkerheter och förfallotid skulderTkr 2005-12-31 2004-12-31Skuld till kreditinstitut 384 611 387 770Förfaller till betalning:Inom ett år 0 3 250Mellan ett till fem år 0 13 600Senare än fem år 384 611 370 920Ställd säkerhet, inklusive för checkräkningskredit 438 666 538 319Ovanstående skulder är fördelade på ett antal lån med varierande förfallotidpunkter.Lånen löper med både rörlig och fast ränta och med olika räntebindningstider.LUND DEN 5 APRIL 2006Lars H Bruzelius Olof Jarlman Agnes LidbeckOrdförandeFredrik Berndt Leif Ljungholm Henrik EkstrandHenrik Buchhave Rozbeh S Baleng Helena LindhNot 25AnsvarsförbindelserTkr 2005-12-31 2004-12-31Ansvarsförbindelser Fastigo 352 326Ingela CarlssonRolf SvenssonVDVår revisionsberättelse har avgivits den 5 april 2006Åke StenmoAuktoriserad revisorChristian OttossonSakrevisor33

RevisionsberättelseTILL STYRELSEN I STIFTELSEN AF BOSTÄDERORG.NR 845000-6435Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen ochbokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning i stiftelsen AF Bostäder för räkenskapsåret 2005.Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaretför räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för attårsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningenoch koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala ossom årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningenpå grundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed iSverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen föratt med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om attårsredovisningen och koncernredovisningen inte innehållerväsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska etturval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingar.I en revision ingår också att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens och verkställande direktörenstillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningarsom styrelsen och verkställande direktören gjort närde upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samtatt utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen ochkoncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärderoch förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någonstyrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldigmot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller på annatsätt har handlat i strid med stiftelselagen, årsredovisningslageneller stadgarna. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund förvåra uttalanden nedan.Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats ienlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bildav moderstiftelsen och koncernens resultat och ställning ienlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsenär förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningensövriga delar.Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselageneller stadgarna.LUND DEN 5 APRIL 2006Åke StenmoChristian OttossonAuktoriserad revisorSakrevisor34

Nyckeltal 2005Belopp i TkrResultat 2001 2002 2003 2004 2005Nettoomsättning 170 648 179 783 185 686 193 533 198 750Driftskostnader 63 262 66 396 72 176 72 591 82 056Underhåll 26 435 35 361 44 202 47 863 53 890Bidrag för underhåll 0 -1 742 -174 -101 -121Administration fastighetsförädling 2 651 2 726 3 470 3 051 2 947Administration kundservice 3 252 3 243 3 303 4 728 4 321Avskrivningar fastighetsförvaltning 22 304 22 321 22 546 23 799 20 237Bruttoresultat 52 744 51 478* 40 164 41 620 35 420Övriga administrationskostnader 19 961** 18 541 20 120 22 609 19 265Avskrivningar, övrigt 1 721** 2 013 2 665 3 026 3 437Rörelseresultat 31 062 30 924 17 380 15 986 12 718Finansnetto 17 433 16 571* 14 908 11 931 10 570Resultat efter finansnetto 13 629 14 353 2 472 4 055 2 148Bokslutsdispositioner -2 329 -848 -889 -103 3 158Skatt -3 208 -3 803 -32 -1 933 -943Årets resultat 8 093 9 701 1 551 2 018 4 363BalansAnläggningstillgångar 609 355** 598 696 597 542 598 931 602 702Omsättningstillgångar 17 727 46 465 14 296 9 769 10 255Summa tillgångar 627 082 645 161 611 838 608 700 612 958Eget kapital 112 882** 122 582 124 133 126 151 130 515Obskattade reserver 14 170 15 018 15 908 16 010 12 852Avsättningar (uppskjuten skatt) 17 832** 21 635 21 667 23 599 24 542Långfristiga skulder 447 530 441 522 401 738 384 561 384 611Kortfristiga skulder 34 669 44 403 48 393 58 378 60 437Summa eget kapital och skulder 627 082 645 161 611 838 608 700 612 958* Efter justeringar för jämförelsestörande poster** Resultat- och balansräkning för 2001 har justerats genom att kostnader för utveckling av stiftelsens hemsida har kostnadsförtsi enlighet med Redovisningsrådets Akutgrupps URA 39 och Redovisningsrådets rekommendation RR 5Nyckeltal 2001 2002 2003 2004 2005Genomsnittlig bostadshyra/m 2 757 791 815 839 870Bokfört värde/m 2 2 755 2 724 2 689 2 663 2 707Underhållskostnad/m 2 122 163 210 229 246Likviditet 51,1 % 104,6 % 29,5 % 16,7 % 17,0 %Soliditet 19,6 % 20,7 % 22,2 % 22,6 % 22,8 %Skuldsättningsgrad 3,6 3,1 3,0 3,0 2,8Räntabilitet sysselsatt kapital 5,5 % 5,5 % 3,6 % 2,6 % 2,3 %Räntabilitet eget kapital 11,5 % 11,2 % 1,8 % 2,9 % 1,5 %Direktavkastning 9,2 % 9,4 % 6,9 % 7,4 % 6,2 %Nettomarginal 8,0 % 8,0 % 1,3 % 2,1 % 1,1 %Underhållsgrad 19,7 % 23,3 % 28,0 % 29,1 % 30,1 %Genomsnittlig räntekostnad* före räntebidrag 5,1 % 5,0 % 4,9 % 4,2 % 3,7 %* efter räntebidrag 4,0 % 3,9 % 3,9 % 3,1 % 2,7 %Avskrivningsgrad 22,3 % 23,9 % 27,9 % 29,5 % 28,3 %Omflyttningsfrekevens 35 % 44 % 40 % 41 % 48,0Medelantalet anställda 65 65 64 65 6235

6,0 6,04,0 4,02,0 2,00,0 0,016,0Resultatet efter och finansiella poster avkastning(Tkr)-01 -01 -02 -02 -03 -03 -04 -04-05 -05Resultatet efter finansiella poster (Tkr)Direkt Direkt avkastning avkastning (%) (%)2,00,06-01 -02 -03 -04-05Resultatet efter finansiella poster (Tkr)Direkt avkastning (%)Genomsnittlig räntekostnad (%)2414,06 612,010,055524 24423 2323228,04 4322 22216,03 34,02,0 2 2221 21120 2020190,01 1-01 -02 -03 -04-05019 19-01 -02 -03 -04-05180 0Resultatet efter finansiella poster (Tkr)-01 Direkt -01 avkastning (%)-02-02 -03 -03 -04 -04-05 -0518 18Genomsnittlig räntekostnad före räntebidrag-01 -01 Genomsnittlig räntekostnad -02 -02 efter räntebidrag -03 -03 -04 -04-05 -0565Genomsnittlig räntekostnad före före räntebidragGenomsnittlig räntekostnad efter efter räntebidragUnderhållskostnad (kr/m 2 )2430023Soliditet Soliditet (%) (%)Bokfört värde (kr/m 2 )3000300 30042503000 3000222500250 25032002500 2500212000200 20021502000 2000201500150 15011001500 1500191000100 100050 50-01 -02 -03 -04-05Genomsnittlig räntekostnad före räntebidrag501000 1000180500 500-01 -02 -03 -04-05Soliditet -01 (%)-02 -03 -04-0550000 0Genomsnittlig räntekostnad efter räntebidrag-01 -01 -02 -02 -03 -03 -04 -04-05 -05Underhållskostnad0 0Underhållskostnad-01 -01 -02 -02 -03 -03 -04 -04-05 -05Bokfört Bokfört värde värde (kr/m (kr/m 2 ) 2 )-0530030002502002415023100Soliditet (%)2500200015001000KostnadsfördelningAvskrivningar14 %Finans.kostnader5 %Adm. och uthyrn.10 %22502102019-01 -02 -03 -04-05Underhållskostnad5000Fastighetsskatt4 %Underhåll-01 -02 -03 -04 29 % -05Fast.skötsel Bokfört värde och (kr/m rep.2 )14 %-0518-01 -02 -03 -04-05Soliditet (%)Övrigt3 %Förbrukningsavg.22 %3000 36

Bokförda värden, taxeringsvärden (Tkr)BOKFÖRDA VÄRDENTAXERINGSVÄRDENOmråde Anskaffnings- Uppskrivning/ Ack. Bokförtvärde nedskrivning avskrivn restvärde Byggnad Mark TotaltStudentlyckan 16 649 0 5 235 11 413 38 368 18 808 57 176Ulrikedal 45 800 7 360 14 069 39 091 93 354 47 277 140 631Parentesen 22 219 0 5 100 17 119 30 642 13 397 44 039Gylleholm 2 466 0 1 200 1 266 5 240 2 265 7 505Vildanden 112 745 7 360 29 332 90 773 173 474 82 969 256 443Magasinet 45 531 0 12 539 32 993 24 985 10 371 35 357Kämnärsrätten 226 123 7 360 65 681 167 802 208 857 85 493 294 350Tomegapsgården 11 849 0 3 545 8 304 9 847 3 746 13 593Sparta 89 938 0 25 945 63 993 126 199 69 801 196 000Delphi 168 354 0 41 923 126 431 164 155 73 573 237 727Summa 741 673 22 080 204 568 559 184 875 121 407 700 1 282 821DefinitionerGenomsnittlig bostadshyra/m 2Bostadshyra (exkl. möbler och IT) – återbetaldfastighetsskatt/genomsnittlig bostadsyta.Bokfört värde/m 2Bokfört värde fastigheter/yta per 31/12.Underhållskostnad/m 2Underhållskostnad/genomsnittlig yta.LikviditetOmsättningstillgångar i % av kortfristiga skulder.SoliditetEget kapital + 72 % av obeskattadereserver i % av balansomslutningen.SkuldsättningsgradRäntebärande skulder – räntebärande tillgångarrelation till eget kapital + 72 % av obeskattade reserver.Räntabilitet sysselsatt kapitalRörelseresultat + ränteintäkter i % av genomsnittligbalansomslutning – icke räntebärande skulder.Räntabilitet eget kapitalRörelseresultat – finansnetto i % avgenomsnittligt eget kapital + 72 % avobeskattade reserver.DirektavkastningRörelseresultat före avskrivningar i %av bokfört värde fastigheter.NettomarginalRörelseresultat – finansnetto i % avnettoomsättningen.UnderhållsgradUnderhålls- och reparationskostnaderi % av nettoomsättningen.Genomsnittlig räntekostnadRäntekostnad i % av genomsnittligaräntebärande skulder.AvskrivningsgradAckumulerade avskrivningar fastighetsförvaltning/(anskaffningsvärde byggnader + markanläggning).OmflyttningsfrekvensAntal omflyttningar i % av totalt bestånd.Medelantal anställdaGenomsnittligt antal helårsanställda.37

Det här ärAF BostäderVi brukar säga att vi har världens roligaste hyresgäster.Det är ingen överdrift. De är alla studenter boendei centrala Lund, cirka 5 800 till antalet, vetgiriga somsjutton, optimistiska, glada och på väg ut i livet. Undersin tid hos oss försöker vi se till att de har ett behagligthem där de kan må bra och känna sig trygga. De ska hautrymme för umgänge med grannar och vänner. Ochsjälvklart ska de ha en miljö där de kan prestera underverki sina studier. Idag är AF Bostäder södra Sverigesstörsta studentbostadsföretag. Men det tänker vi inteså mycket på. Vår vision handlar mer om kvalitet änom storlek. Om vi får bestämma ska vi vara det bästastudentbostadsföretaget i landet.Postadress: Box 799, 220 07 LundBesöksadress: Sandgatan 2Telefon: 046-19 15 00Fax: 046-13 92 88E-post: info@afb.lu.sewww.afb.lu.se