GRINSTADS KYRKA Melleruds kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönGrinstad är sedan gammalt annexförsamling till Bolstadtillsammans med Erikstad, Till pastoratet hördefram till 1961 också Gestad (numera Brålanda pastorat).Före 1916 var Bolstad också ett s.k. regalt pastorat.Från 2006 ingår Bolstad, Erikstad och Grinstadi Holms pastorat. Grinstad är centralt beläget på Dalboslättenoch utgörs huvudsakligen av fullåkersbygd.Nordöstra delen av socken upptas dock av det ändmoränstråksom sträcker sig genom Dalsland i nordvästsydostligriktning. Terrängen i denna del av Grinstad ärmer skogbevuxen och kuperad med en delvis annanbebyggelsestruktur då man livnärt sig på en kombinationav jordbruk, skogbruk, fiske och sjöfart. Före 1819hörde den stora egendomen och det tidigare säterietQvantenburg till Grinstad, då det överfördes till Bolstadssocken. I närheten av Qvantenburg, på en uddei Vänern, finns ruinerna efter den medeltida borgenDalaborg, som under senare delen av 1300-talet och ibörjan av 1400-talet centrum i Dalaborgs län. Grinstadär en utpräglad landsbygdsförsamling. Förutom sockencentratvid <strong>kyrkan</strong> finns tätbebyggelse i det lilla samhälletÅsebro, beläget i socknens södra del. I Grinstadsnordöstra del finns Klöveskogs kyrka, uppförd 1930-33 av frivilligt insamlade medel efter att befolkningeni denna del av socknen länge velat ha en egen begravningsplats.Grinstads medeltida stenkyrka är beläget centralt påslätten där flera vägar löper samman. Vid <strong>kyrkan</strong> finnsett ovanligt innehållsrikt sockencentrum med fleravälbevarade byggnader. I nära anslutning till <strong>kyrkan</strong>finns två generationer prästgårdar. Den äldre, medmangårdsbyggnad från ca 1800 och senare ekonomibyggnader,blev arrendatorsboställe då den nya prästgårdenbyggdes 1924. Båda är numera frånsålda. Intill<strong>kyrkan</strong> finns också två f d skolbyggnader; folkskolanfrån ca 1850 och småskolan från ca 1905. Till miljönhör också ett församlingshem med pastorsexpeditionoch en länga med pensionärslägenheter i gult tegel frånomkring 1960. Norr om <strong>kyrkan</strong> finns samlad gårdsbebyggelseoch en lanthandel.Till själva kyrkoanläggningen hör <strong>kyrkan</strong> med omgivandekyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnadvid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren.Vid p-platsen fanns fram till 1960-taleten länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norrakyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsatoch har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnadensom inrymmer personalrum, förråd och toalettär uppfört omkring 1950, har vit locklistpanel och sa-93
deltak täckt av korrugerad plåt.KyrkoanläggningenKyrkogården har en rektangulär långsmal form i östvästligriktning på plan mark. Den äldsta delen är belägennärmast <strong>kyrkan</strong>, vilken sedan utvidgats mot väster1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Densenare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efterett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmurav gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet.Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar.I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar sommarkerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söderoch öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelareoch skiffertäckta sadeltak. Mot väster och sydostfinns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttakav skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra,östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindarav svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldredatum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norrakyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligenasfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutomnågra enstaka grusade gravar. På kyrkogården finnsockså några smidda gravkors från 1800-talets mitt.Kyrkan är vitputsad med murar av tegel och natursten.Kyrkan antas vara uppförd omkring 1250. Under 1600-talet förlängdes den åt öster med det tresidiga koret.Västtornet tillkom 1862 och sakristian öster om koret1939. Tornets nedervåning utgör vapenhus. Kyrkans fasaderär spritputsade med släta fönster- och portomfattningar.Alla snickerier är blåmålade. Långhusets ochsakristians valmade sadeltak täcks av skiffer. Tornets takoch dess lanternin är plåtklädda. På fasaden finns spårav <strong>kyrkan</strong>s medeltida utformning. På sydfasaden finnsen nisch efter ett romanskt fönster samt en markeringav läget för en igensatt portal och på långhusets västfasaden ornamenterad tegelfris som rekonstrueradesvid en murverksdokumentation 1913. Från tornetstillkomst finns en tavla av slipad sten med förgylld textovan porten i väster till vapenhuset. Tornet har en påtagliglutning mot väster. Sättningen är orsakad av attman delvis byggde tornet på västgavelns gamla grund.På tornets sidor finns svarta ankarjärn och dess fasadavslutas med en slätputsad rundbågefris och profileradtakgesims. Lanterninen, i nygotisk stil, är av trä medvit locklistpanel och spetsigt avslutad mot pyramidtaketsom kröns av ett kors på en glob. Lanterninen harspetbågiga höga smala fönster med färgat glas åt allafyra väderstrecken. Långhusets murar genombryts avstora rundbågiga fönster mot söder och norr. Fönstrenär indelade i smårutor och innerbågarnas nederstarutor är av frostat glas. Till vapenhuset och till koretfinns likadana portar (från 1939), stora pardörrar medsnedställd panel och historiserande beslag och halvmåneformadeöverljus med spröjs. En liknande enkeldörrutan överljus finns på sakristians södra sida.Kyrkorummet är rektangulärt med ett förhöjt kor i öster.Väggarna är vitputsade och golvet består i långhusetav lackade brädor och i koret av slipade kalkstenshällar.Innanför altarringen är golvet förhöjt ytterligare ettsteg och täckt av en grå heltäckningsmatta. I korgolvetfinns en skulpterad gravhäll av kalksten över CompastorFontelius (1601-58). På södra väggen finns en nischefter ett igensatt romanskt fönster. Mot norr finns påtegelväggen ett parti av en medeltida kalkmålning meden halv labyrint, ett trappstegsmönster och ett konsekrationskors.Labyrinter målades ibland i kyrkor undermedeltiden och finns bevarade i några få kyrkor i Norden,utformningen i Grinstad är dock unik. Kyrkansplana trätak har bruna imiterande bjälkar och listermellan ljusblå spännpapp. Till vapenhuset och som innerdörrartill porten mot söder finns parspegeldörrar,täckmålade i grönt och grått. Enkeldörren tillsakristianbakom altaret har en liknande utformning. Även kyrkorummetsfönster är färgsatta i grå och gröna kulörer.Altaret är av trä och grönmålat. Altaruppsatsen utgörsav en tavla med förgylld ram och en draperimålning.Ovan tavlan finns en klocka. Tavlan, en oljemålning,föreställer ”Jesus i Getsemane” och är målad 1807 avBenjamin Wall, Färgelanda. Ramverket omgestaltadesdelvis i samband med konservering 1939. Altarringenär femsidig med en genombruten barriär med svarvadebalusterdockor. Predikstolen i norra delen av koretär tillverkad i barockstil av Erik Grund, Karlstad 1707men enligt uppgift målad först 1807 av Benjamin Wall.Den är grön och blå med förgyllda symboler och dekorpå trappa, korg och baldakin. Vid södra korväggenfinns ett dopaltare från 1939 av betong med en skiva avkalksten. Kyrkans dopfunt av täljsten har en spetsflikigbård kring cuppans överkant och i dess mitt s.k. repstavsornamentik.Den är daterad till 1200-talets mitt.Till <strong>kyrkan</strong>s medeltida inventarier hör också ett rökelsekarav brons.Bänkinredningen består av vägganslutna kvarter. Bänkarna,enligt uppgift från 1880-talet och med underredenav gjutjärn tillverkade vid Bäckefors bruk byggdesom 1939 till nuvarande utseende med raka gavlar.Dessa liksom skärmarna har speglar med grågrön marmorering.I övrigt är bänkarna ådringsmålade i rött.På läktaren finns öppna ”parkbänksliknande” bänkari ursprunglig utformning. Läktaren i väster nås via tvåtrappor i vapenhuset och bärs upp av skurna grönmåladepelare längs mittgången och långsidorna. Barriärenhar en speciell form med utsvängda sidopartieroch ett framskjutande mittparti där en del av orgeln ärinbyggd. Barriären är uppbyggd av svarvade grå balusterdockormed en grön plywoodskiva bakom. Läktarorgelnär från 1961 och fasaden är tidstypiskt utformad94
Change language