Substansflödesanalys av tungmetaller i avloppssystemet - DiVA

Kadmium, kvicksilver och bly är utfasningsämnen enligt Sveriges riksdagsmiljökvalitetsmål Giftfri miljö. Detta innebär att nyproducerade varor i största möjligamån ska vara fria från dessa ämnen så snart som möjligt (Miljömålsrådets kansli -Naturvårdsverket, 2009b). SFA har använts för att studera hur stor påverkan utfasningenhar haft på kadmium och kvicksilver och visar på att en minskning kan ses i inflödemedan emissionerna är konstanta för båda ämnena (Månsson m.fl., 2009). Som ett led iatt fasa ut kvicksilveranvändningen i Sverige genomförde Naturvårdsverket ett projektför att hitta ”dolt” kvicksilver i avloppsrör, vattenlås och tekniska produkter för attminska framtida emissioner från kvicksilver i lager. Flera ton kvicksilver samlades infrån skolor, universitetslaboratorier, industrier och i hushåll med hjälp av spårhundaroch frivilliga (von Rein & Hylander, 2000).Naturvårdsverket har utarbetat generella riktlinjer för utsläpp till avloppssystemet frånolika verksamhetsutövare, exempelvis för ytbehandlare (Naturvårdsverket, 1997) ochfordonstvättar (Naturvårdsverket, 2005). Om riktlinjerna för utsläpp från fordonstvättarefterlevdes skulle halterna av kadmium och zink minska med 73 respektive 82 procent(Sörme m.fl., 2003). För att minska mängden av miljöfarliga ämnen i avloppsvattnet harråd arbetats fram vilka kan användas av huvudman vid mottagande av avloppsvatten.Råden är riktade mot olika branscher och är inte styrande utan huvudmannen avgör efterlokala förutsättningar vilka krav som kan ställas, exempelvis kan huvudman besluta attinte ta emot avloppsvatten om det har för hög föroreningshalt (Svenskt Vatten, 2009).Bergbäck & Jonsson (2008) diskuterar vikten av kontroll av att lagstiftningen efterlevsoch svårigheter med lagstiftning såsom att den inte alltid ger det stöd som behövs utanatt den behöver bli mer specifik för att fungera bättre.PRIO (Prioriteringsguiden) är ett verktyg som används för att minska kemikalierspåverkan på miljö och människa bland annat genom att information omämnen/kemikalier, såsom farlighet, utfasning och lagstiftning kan sökas, vilket kanfungera som beslutsunderlag vid riskminskningsarbete (KemI, 2010c).2.2.2 TillsynTillsyn som åtgärdsmetod beskrivs av Bergbäck & Jonsson (2008). De diskuterar om deverktyg som finns för tillsynsmyndigheter är tillräckliga för att få kontroll på diffusautsläpp och föreslår att det skulle behövas lagstiftning som reglerar användningen avvissa ämnen i varor såsom det finns för användningen av sexvärt krom i elektronik. Delyfter också fram att det saknas lagstiftning för en del områden, exempelvis textilier.Vikten av kemikalielistor och att det bör ske ett kontinuerligt arbete med dessa påtalasockså. Exempelvis har miljönämnden i Helsingborg arbetat på detta sätt. Företagombads att inventera sin användning av utfasnings- och riskminskningsämnen och kravställdes sedan på undersökning av utbyte av ämnen i de fall företagen använde särskiltfarliga ämnen. En uppföljning visade att företagens kunskap om produktvalsprincip ochvilka verktyg som kan användas för utfasning ökade samt att de börjat med utfasning avsärskilt farliga ämnen och att de städat bland sina kemikalier (Danielsson m.fl., 2008).6