Automation - Fastighetstidningen

TEMA Automation & ITbredbandsanslutningen skulle bygga alltför högatrösklar. Och telekomoperatörer är sällan intresseradeav att erbjuda fastighets- och samhällstjänster,utan ser det mest som en störning i sina nät.Därför ligger den verkligt stora utmaningen iatt utveckla affärsmodeller för välfärdstjänster inäten, där är samtliga experter som Fastighetstidningentalat med rörande överens.– Det är lite orättvist att de som investerar inäten inte får tillräcklig avkastning, utan att enbetydande del av avkastningen går till samhället iövrigt. De som sysslar med olika typer av välfärdsfrågorbör vara med och finansiera utbyggnadenoch nyttjandet av näten, säger Crister Mattssonseniorrådgivare på Acreo Swedish ICT.Crister Mattsson ser det inte som osannolikt attden offentliga sektorn kommer att stå för 50 procentav all kommunikation i näten, precis som man idagstår för 50 procent av all verksamhet i Sverige. Medandra ord måste man släppa synen på näten somenbart ett sätt att distribuera traditionell telekom.Listan på elektroniska tjänster som redan idagfinns i de flesta fastigheter kan göras lång. Detär givare för energimätning, tvättstugebokning,hisslarm med mera. Men ofta kommunicerar de viaanaloga anslutningar, vilket är både dyrt och kvalitetsmässigtsämre. Crister Mattsson menar attdet självklara vore en gemensam infrastruktur föralla tjänster. När nu även vårdtjänster ska rymmasi nätet menar han att det blir än viktigare att separerasjälva näten från tjänsterna som levereras.– Fastighetsägarna måste inse att det finns ekonomii att ha fiber i huset. Dels för att det i sig höjervärdet på fastigheten. Dels för att det gör det möjligtatt installera funktioner som man inte kunnatha tidigare, energibesparing och nyckelhanteringär bara några.För att knyta ihop resonemanget – mycket avdet som ryms under rubriken ”fastighetstjänster”kan lika gärna kategoriseras som ”välfärdstjänster”.Claes tar nyckelhantering och låssystem som ettexempel.– Hemtjänsten kan spara mycket tid och pengarpå att slippa åka och hämta nycklar och för fastighetsägarenblir det enkelt när hantverkare behövertillträde. Kanske kan fastighetsägare och kommundela på kostnaden?Samma resonemang gäller exempelvis nätuppkoppladesensorer som varnar om spisen står påeller om vasken svämmar över. Enkelt och tryggtför den boende, en gigantisk besparing om fastighetsägarenklarar sig från en skada.Stefan Lundberg tar resonemanget ett steglängre och menar att då fastighetsägaren är densom har bäst kontroll över infrastrukturen ihuset, varför då inte börja leverera dessa typer avtjänster? •Nya affärsmodeller i nätenDet stora hindret för att exempelvis digitalisera trygghetslarmenhar varit strukturen där kunden själv står för bredbandskommunikation.Nu krävs nya affärsmodeller så attfastighetstjänster och välfärdstjänster kan rymmas parallelltmed triple-play i bredbandet. Modellerna kan variera. Detkan vara en öppen infrastruktur finansierad via hyran, elleratt fastighetsägaren delar intäkter med en operatör. Densenare modellen öppnar för nya intäkter.NulägeI fastigheten finns ett flertal olika fastighetstjänster, somenergi mätningssystem, olika larm och styrsystem. Kanskeockså enklare former av samhällstjänster som trygghetslarm.Men det är en infrastruktur per tjänst och då oftast digitalaanslutningar. Husets bredband används enbart för att försede boende med triple-play tjänster (tv, internet och telefoni).FramtidNu har vi istället skapat engemensam infrastruktur föralla tjänster. Både fastighetstjänsteroch välfärdstjänsterkommunicerar viabredbandet.64 Tema: AUTOMATION & IT Fastighetstidningen nr 7 oktober 2013