LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 ...

=LITTERATURLISTA LSI210Gäller fr.o.m. ht 10LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II,30 högskolepoängFlerspråkighet och språkvariation, 7,5 hpObligatorisk litteraturAxelsson, Monica (1999). Skolframgång och minoritetsstatus. Skolan – en kraft atträkna med. I Axelsson, M. (red.), Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfaldensom resurs. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut. Sid. 8‐35. 28 s.Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001). Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik.Lund: Studentlitteratur. Sid. 47‐115. 67 s.Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. 408 s.Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2004). Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteterav svenska i flerspråkiga miljöer. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenskasom andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid.389‐417. 29 s.Haglund, Charlotte (2004). Flerspråkighet och identitet. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I.(red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund:Studentlitteratur. Sid. 359‐387. 29 s.Hyltenstam, Kenneth (red) (1999). Sveriges sju inhemska språk. Lund: Studentlitteratur.Sid. 41‐137. 96 s.Kotsinas. Ulla‐Britt (1988). Rinkebysvenska – en dialekt? I Svenskans beskrivning 17.Linköping: Linköpings universitet. Sid. 264‐278. 15 s.Nygren Junkin, Lilian (2006). Modersmål har vi allihopa – dom med och vi med.Göteborgs universitet. Humanistiska fakultetsnämnden. 6 s.Skolverket (2003). Flera språk – fler möjligheter. Stockholm: Liber/Skolverket. Hämtasfrån www.skolverket.se C:a 20 s. enligt anvisning.Stroud, Christopher (2004). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiskabegrepp. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red), Svenska som andraspråk – iforskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 329‐357. 29 s.Sundgren, Eva (red.) 2007. Sociolingvistik. Stockholm: Liber. Valda delar. Ca 150 s.Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s.Sidan N av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10ReferenslitteraturHyltenstam, Kenneth (red) (1996). Tvåspråkighet med förhinder. Lund: Studentlitteratur.285 s.Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan ochvuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.seC:a 100 s.Läs‐ och skrivutveckling på ett andraspråk, 6 hpObligatorisk litteraturAlleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2001). Läs‐ och skrivprojektet Listiga räven – attläsa i skolan och lära för livet. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000 – ettandraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. Sid.185‐199. 15 s.Arvidsson, Gunnel m.fl. (1996). Basgrupp – för vem och hur? Om invandrarelever medotillräcklig skolbakgrund. Göteborg: InvandrarPedagogiskt Centrum, IPC (stencil).59 s.Axelsson, Monica (2000). Framgång för alla. Från att inte kunna – till att inte kunna låtabli att läsa. I Åhl, H. (red), Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Stockholm:HLS förlag. Sid. 9‐23. 15 s.Axelsson, Monica (2001). Listiga räven ur Cummins perspektiv. I Nauclér, K. (red),Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationelltcentrum. Sigma förlag. Sid. 200‐207. 8 s.Björk, Maj & Liberg, Caroline (1999). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur ochKultur. 166 s.Crystal, David (1987). The medium of language: writing and reading. I The CambridgeEncyclopedia of Language. New York: Cambridge University Press. S. 177‐179. 3 s.Franker, Qarin (2004). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i entvåspråkig kontext. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska somandraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 675‐713. 39 s.Gibbons, Pauline (2006). Att läsa på ett andraspråk . I Gibbons, Pauline, Stärk språket,stärk lärandet. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever iklassrummet. Uppsala: Hallgren och Fallgren. S. 111‐140. 29 s.Heath, Shirley Bryce (1986). What No Bedtimestories Means: Narrative Skills at Homeand School. I Scheffelin, B. & Ochs, E. (red), Language Socialization across Cultures.New York: Cambridge University Press. S. 97‐124. 28 s.Sidan O av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10Myndigheten för skolutveckling (2003) Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad påforskning och beprövad erfarenhet. Hämtas från www.skolutveckling.se S. 8‐70, 99‐120. 83 s.Nauclér, Kerstin (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I Hyltenstam,Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning,undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 437‐460. 24 s.Obondo, Margaret & Benckert, Susanne (2001). Flerspråkiga barns läs‐ och skriftspråksutvecklingi förskolan – ett socialisationsperspektiv. I Nauclér, Kerstin(red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationelltcentrum, Sigma förlag. S. 129‐157. 29 s.Reichenberg Carlström, Monica (1998). Koherens, röst och läsning på ett andraspråk.Göteborg: Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk (ISA),ROSA, Rapporter Om Svenska som Andraspråk. 38 s. + bilagor.Skolverket (2002). Språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska somandraspråk för åren före skolår 6. Lärarhandledning. 27 s.Lättläst fack‐ och skönlitteratur enligt lärares anvisning, högst 50 s.Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s.Referenslitteratur:Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2000). Listiga räven – Läsinlärning genomskönlitteratur. Stockholm: En bok för alla. 75 s.Benckert, Susanne (2000). Det var en gång – betydelsen av berättande och bokläsandeför barns andraspråksutveckling i förskolan. I Åhl, H. (red.), Svenskan i tiden –verklighet och visioner. Stockholm: HLS förlag. S. 24‐38. 15 s.Herrlin, Katarina och Lundberg, Ingvar (2004). God läsutveckling. Kartläggning ochövningar. Stockholm: Natur och Kultur. 80 s.Hudelson, Sarah (1994). Literacy Development of Second Language Children. IGenesee, F. (red), Educating Second Language Children. New York: CambridgeUniversity Press. S. 85‐102. 18 s.Iversen‐Kulbrandstad, Lise (2002). Lesing i utvikling – teoretiske og didaktiske perspektiver.Bergen: Fagbokforlaget. 255 s.Sahlström, Berit (1997). Bildförståelse inom och mellan kulturer. Uppsala: Hallgren &Fallgren. 155 s.Smith, Frank (1997). Läsning. Stockholm: Liber. 229 s.Säljö, Roger (2000). Skriftspråk som medierande redskap. I Lärande i praktiken. Ettsociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. S. 157‐185. 29 s.Sidan P av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan ochvuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a100 s.Att undervisa i och på ett andraspråk, 7,5 hpObligatorisk litteraturAxelsson, Monica m.fl (2006) Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen.Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. Hämtas frånhttp://www.rinkeby‐multiling.stockholm.se/Aktuellt/Amneochsprak.pdf. 149 s.Gebhard, Jerry & Oprandy, Robert (1999). Language Teaching Awareness. New York:Cambridge University press. S. 59‐73. 14 s.Gibbons, Pauline (2002). Stärk språket, stärk lärandet. Språk‐ och kunskapsutvecklandearbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren ochFallgren. C:a 150 s., enligt anvisningHajer, Maaike (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning – ettandraspråksperspektiv i alla ämnen. I Olofsson, M. (red), Symposium 2003. Arenaandraspråk. Stockholm: HLS förlag. S. 44‐60. 17 s.Holmberg, Per (2005). Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: Lindberg Inger& Sandberg, Karin (red.). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skolaoch högskola. ROSA 7. Göteborgs universitet. Institutet för svenska somandraspråk. S. 129‐147. 18 s.Holmegaard, Margareta, Johansson Kokkinakis, Sofie, Järborg, Jerker, Lindberg, Ingeroch Sandwall, Karin. Projektet Ord i Läroböcker (OrdiL) (2006). I Lindberg, I. &Sandwall, K.(red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola ochhögskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg.ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 149 –182. 33 s.Kuyumcu, Eija (2004). Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: Hyltenstam, K. &Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.Lund: Studentlitteratur. S. 573‐595. 23 s.Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. IHyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk – i forskning,undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 461‐499. 39 s.Laursen, Helle Pia (2006). Andetsprogsdimensionen i fagene – et forsknings‐ ogudviklingsprojekt. I: Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (red). Språket ochkunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordiskkonferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet,Institutet för svenska som andraspråk. S. 207‐230. 23 s.Sidan Q av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik. Hämtas frånhttp://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/. 46 s.Oliveira, Gunilla & Berggren, Maria (1996). PBL i språkundervisningen. Omproblembaserat lärande i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur. 166 s.Sellgren, Mariana (2005). Ämnesundervisning för flerspråkiga elever – integrering avspråk och kunskap. I Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M., Stärkta trådar –flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, literacitet och kunskap. Stockholm:Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. S. 200‐294. 95 s.Short, Deborah J. (2006). Teaching and learning content through a second language . ILindberg, I. & Sandwall, K.(red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk iskola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 iGöteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk.S. 71‐91. 20 s.Skolverket (1998). Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial.Stockholm: Liber/Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se S. 75‐107. 34 s.Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s.ReferenslitteraturCummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell förutveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, K. (red.), Symposium 2000 – ettandraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. S.86‐107. 22 s.Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 264 s.Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning.I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk –i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 539‐572. 34 s.Hägerfelth, Gun (2006). Olika sätt att använda språket i naturkunskap. I: Lindberg,Inger & Sandwall, Karin (red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk iskola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 iGöteborg. ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk.S. 183‐206. 23 s.Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2008). Språk, kultur och matematikundervisning.Lund: StudentlitteraturNorén, Eva (2006). Matematik, flerspråkiga elever och modersmål. I: Lindberg, Inger &Sandwall, Karin (red). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola ochhögskola. Rapport från nordisk konferens den 7 ‐ 8 oktober 2005 i Göteborg.ROSA 7. Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk. S.. 231‐248. 16 s.Sidan R av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10Bedömning och utvärdering i svenska som andraspråk, 4,5 hpObligatorisk litteraturAbrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red) (2005). Tankarna springer före – att bedömaett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag. 150 s.Axelsson, Monica, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana 2005. Stärkta trådar –flerspråkiga barn och elever utvecklar språk litteracitet och kunskap. Stockholm:Rinkeby språkforskningsinstitut. S. 100‐131. 32 s.Enström, Ingegerd (1995). Testning av andraspråksinlärares lexikala kompetens. I:Linnarud, M. (red.), Språk – utvärdering – test. Rapport från ASLA:s höstsymposiumKarlstad, 10‐12 november 1994. Uppsala: ASLA. S. 17‐27. 11 s.Genesee, Fred & Hamayan, E. V. (1994). Classroom‐based assessment. I: Genesee, F.(ed.) Educating Second Language Children. New York: Cambridge University Press.S. 212‐239. 28 s.Gibbons, Pauline (2002). Stärk språket, stärk lärandet. Språk‐ och kunskapsutvecklandearbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren ochFallgren. S. 105‐110. 6 sLindberg, Inger & Johansson‐Kokkinakis, Sofie (red.) (2007). OrdiL – En korpusbaseradkartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. ROSA 8. Göteborgsuniversitet, Institutet för svenska som andraspråk. S. 45‐54, 135‐170. 44 s.Hämtas från http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/20503Olofsson, M. (red.), Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm:HLS Förlag. Enligt lärares anvisning. 61 sSjöqvist, Lena (2004). Att arbeta med portfölj. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger(red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund:Studentlitteratur. S. 627‐644. 18 s.Skolverket. Nationellt provsystem. Stockholm: Skolverket. Hämtas frånhttp://www.skolverket.se/sb/d/170Skolverket. Nya språket lyfter. Hämtas från www.skolverket.se/sb/d/2925/a/16487.Skolverket. Språket på väg, del I och II. Hämtas frånhttp://www.skolverket.se/sb/d/2926/a/16496Wrigstad, Thomas (2004). Sfi‐provet som bedömningsinstrument – teoretiska ochpraktiska perspektiv. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenskasom andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.715‐742. 28 s.Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan ochvuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.Sidan S av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s.ReferenslitteraturBergman, Pirkko & Abrahamsson, Tua (2004). Bedömning av språkfärdigheten hosandraspråkselever. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red), Svenska som andraspråk –i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 597‐625. 29 s.Lindström, Lars & Lindberg, Viveka (red) (2006). Pedagogisk bedömning. Om attdokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.Nation, I. S. P. (2001). Learning Vocabulary in Another Language. Cambridge: CambridgeUniversity Press. S. 344‐379. 36 s.Rosander, Carin (2005). Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklarspråkliteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. S 132‐199. 67s.Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språkhttp://www.skolverket.se/sb/d/150Skolverket (2007). Svenska som andraspråk ‐ En samtalsguide om kunskap,arbetssätt och bedömning. http://www.skolverket.se/sb/d/193Barn‐ och ungdomslitteratur i ett tvärkulturellt perspektiv, 4,5 hpObligatorisk litteraturAndersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius Jan (1999). Skolan och dekulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur. C:a 70 s. enligt anvisning.Chambers, Aidan (2002). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Nordstedts förlag.170 s.Czaplicka, Magdalena (2003). Vi och dom andra. Om invandrarungdom iungdomsböcker. Barnboken 1/2003. S. 4‐22. 19 s.Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1997). Ordinlärning ochlitteraturläsning i svenska som andraspråk i gymnasieskolan. I Svenskansbeskrivning 22. Lund University Series. S. 274‐282. 9 s.Forshage, Patrik (1998). Att arbeta med elevernas olika kulturer i en multikulturellklass. Lisetten 2/98. S. 10‐15. 6 s.Kåreland, Lena (2001). Möte med barnboken. Stockholm: Natur och Kultur. 155 s.Nauclér, Kerstin (2001). Barnboksfiguren betraktad ur ett andraspråksperspektiv pålärande. I Nauclér, K. (red.). Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande.Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. S. 178‐184. 7 s.Sidan T av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10Nilsson, Monica & Sundemo, Ulla (2001). Vad händer i klassrummet närbarnboksfiguren kliver in? I Nauclér, K. (red.). Symposium 2000 – ett andraspråksperspektivpå lärande. Stockholm: Nationellt centrum. Sigma förlag. S. 158‐177.20 s.Wolf, Lars (2003). ‐ och en fräck förgätmigej. Lund: Studentlitteratur (för senare åldrar)100 s. enligt anvisning.Wolf, Lars (2004). Till dig en blå tussilago. Lund: Studentlitteratur (för tidigare åldrar).100 s. enligt anvisning.Enligt lärares anvisning läses: 2 diktantologier, 3 bilderböcker, 3 ungdomsböcker, 3utländska sagor och 2 LL‐böcker.Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s.Referenslitteratur:Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan ochvuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.seC:a 100 s.Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2000). Listiga räven. Läsinlärning genomskönlitteratur. Stockholm: En bok för alla. 75 s.Byréus, Katrin (1990). Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Utbildningsförlaget.181 s.Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1996). Dikt och verklighet. Stockholm:Natur och Kultur. 240 s.Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1996). Dikt och verklighet. Ordförrådet.Stockholm: Almquist och Wiksell. 160 s.Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och Kultur. 134 s.Sidan U av V =

GÖTEBORGS UNIVERSITETKURSPLAN LSI210Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 10Lundgren, Gunilla & Widerberg, Siv (1993). I denna vida värld. Stockholm: En bok föralla. 166 s.Lundahl, Bo (1998). Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur. 234 s.Nettervik, Ingrid (2004). I barnbokens värld. Lund: Gleerups. 280 s.Thorson, Staffan (1987). Barnbokens invandrare. Göteborg: Tre Böcker Förlag AB. 301 s.Thorsson, Staffan (1996). Högläsning är inte bara högläsning. Svensklärarens årsskrift1996. S. 249‐271. 23 s.Ørvig, Mary & Blanc, Margit (1990). Sagor och berättelser från invandrarbarnens länder.Stockholm: Rabén & Sjögren. 302 s.=Sidan V av V =