Nr 2, Feb 1998, pdf 832 kB - RB111

More documents

Recommendations

Info

Att välja segel…………………..Torsten SmedbergVåra båtar har seglat imer än 10 år nu och jagförmodar att många harförnyat segelgarderobenalternativt funderar på attgöra det.Till min båt Sitatre , S11, har jag successivtförnyat/förbättrat min segelgarderob.Tänkte delamed mig av mina erfarenheteroch hur jag resoneratvid val av segeltyp.Sitatre har svepta spridare, backstag är monterademen jag använder dom enbart vid grov motsjö som extrastöttning . (enl. rek av Benns) Jag har Furlex medrullen under däck, så seglen halsas som normalt i nivåmed däcket. Använder inte möjligheten till att revapå rullen, utan byter segel i förhållande till vindstyrka.Kickbom med gasfjäder, som orkar lyfta bommenmonterade jag för ett par år sedan. Seglen är inte syddamed extra förstärkningar eller UV-skydd. Min hustruhar istället sytt en strumpa med dragkedja som sättespå i hamn. Mitt segelval har jag gjort utifrån att jagkappseglar en del (endast på klubbnivå), men ocksåvill semestersegla/helgsegla bekvämt och säkert. Materialvaleti seglen har jag prioriterat hållbarhet och pris.När jag köpte båten 1986 (den hade seglat en sommar)fanns stor, självslående fock, lättvindsgenua och enlättvindsspinnacker, samtliga segel i dacron.Första kompletteringen var att skaffa en mellangenua(ca 27 kvm) i mylar. (Loftet i Nynäs) Tanken var att jagskulle använda den i frisk vind, ev. i kombination medrevad stor. Ett annat skäl var att jag på det sättet skullespara lättvindsgenuan som annars förmodligen skullefå sitta uppe för länge när det friskar . Jag har dockanvänt detta segel väldigt lite, mest beroende på attskotpunkten hamnar nära vanten med den följden attskotvinkeln blir för stor (ca 11 grader), höjdtagningsförmåganblir därför dålig. Seglet syddes mycket plantså när det lättar ur blir det dåligt drag . Seglet har desenaste åren fått ligga kvar i sin påse på vinden.Efter att ha seglat sönder lättvindsspinnackern ett pargånger införskaffades en allround-spinnacker syddmed triradialhead (Royal Sails). Fungerar bra, tarockså bra höjd vid behov. Har ju kvar lättvindsspinnarensom är oslagbar i vindar runt 1-2 m/sek. Harfått ett par bra placeringar i kappseglingar tack vareden!Lättvindsgenuan blev snart utseglad med bukenlångt bak och stor krängning med dålig höjdtagning<strong>Nr</strong> 41, Poseidon, illustrerar artikeln. Medlemsbladetsöker fler segelbilder.Teknisk inventeringDet går lite trögt med den tekniska inventeringenav våra båtar. Jag saknar uppgifter påett tiotal båtar. Jag uppmanar dessa ägare attsnarast fylla i den blankett jag sände ut i våras.Om Ni saknar blanketten, eller annarshar synpunkter eller frågor så hör gärna avEr till mig.Det hittillsvarande resultatet redovisas påsid. 8 i medlemsbladet.4
som resultat. Därför beställdes en ny maxgenua hosRoyal i mylar med tunn dracon-beläggning, och skärningtriradial . Det blev ett rejält lyft för båtensprestanda. Jag har nu haft detta segel i 6 säsonger ochvad jag kan se så är formen oförändrad, och inganämnvärda förslitningar. Det finns dock ett problem,och det är att akterliket har väldigt lätt att fladdra (från3m) och då måste man dra åt snörplinan med hook iakterkant som följd. Har talat med Royal om detta,och dom skar om akterliket efter ett år. Detta har dockinte hjälpt. Man påstår att problemet är universelltoch att hooken inte har någon negativ inverkan??Använder denna genua på kappsegling upp till 8-10 meftersom det som regel är byig vind. När lutning blirstor i byarna, spiller vi med storen. Har kompletteratmed en inre skotskena som monterats på ruffsidan,under fönstret. Jag använder denna skotning i vindarunder 4 m. Skotvinkeln blir ca 8 grader.I samband med inköp av nya genuan kompletteradesgamla storen med 4 st genomgående lattor. Detta underlättademöjligheten att spilla vind med storensom ju annars fladdrar besvärande. Tyckte också attstoren hade för stort djup i buken, och lattorna förbättradedetta något (skenbart??). För att kompensera detstora djupet i storseglet, för-krummade jag masten rejält.Förstaget blir då väldigt spänt, genuan får ingensagg alls i lätta vindar med följden att båten bliroerhört svårstyrd på dikt bidevind.Ny stor inköptes 1996 från Rebell. Dracon, radial-cut,lösfotat, 2 rev, 2 genomgående lattor i toppen, 2 stkortare (50 %), profilerade lattor nedtill. Jag är väldigtnöjd med detta segel och är utan tvekan den bästa förbättringjag upplevt på min båt. Det är mycket planare,så för-krummen på masten är nu endast 4-5 cm(genuan fungerar bättre), och trimbarheten är mycketgod. Genom att det är lösfotat är det ju princip ingenbegränsning av trim i nedre delen av seglet. Toppenregleras fint genom krumning med akterstaget.Behovet att reva har jag inte haft, eftersom det går attplana mycket bra och/eller spilla vind i toppen där degenomgående lattorna är (utan fladder). Teorin bakomatt inte ha genomgående lattor nedtill är att när manseglar dikt bidevind med överlappande genua får manju inslag i storen. Om inte då duken kan ge efter ,dvs. att man har genomgående lattor, blir det iställeten turbulens som stör det totala segelplanets funktionsom en integrerad vinge . Det är ju lite svårt att konstateraeller mäta detta själv, men det verkar logiskt attså blir fallet.skotar mycket hårt och den fladdrar i akterliket. Dessaproblem går delvis att lösa med genomgående lattor,men jag vill inte avstå från möjligheten att kunna rullain seglet (bl. a. av säkerhetsskäl). De korta lattorna harjag bytt till den typ som knäcks när man rullar uppseglet. Den duger dock utmärkt som semestersegeloch är ju bekväm vid lagom vind.Nya focken är sydd i dracon, med samma dukvikt somstoren, radial cut, tre korta lattor av knäckmodell .Den blev ca 24 kvm. Skotskenor har jag monterat pårufftaket längst ut, vilket ger en skotvinkel på ca 8grader. Skotpunkterna är kontinuerligt justerbara ilängsled med lin-kontroller dragna till sittbrunnen. Enhögt skuren fock är ju väldigt känslig på skotpunktenså bara någon cm ger utslag på djup och tvist.Hur blev resultatet? Uppfylldes mina förväntningar?Jag har inte haft tillfälle Att testa den på kappsegling iår (det har varit svaga vindar), men har kört ett paronsdagsseglingar med den och kunnat konstatera atthöjdtagningen är mycket bra, troligen bättre än genuannär vinden är över 4-5 m. Har inte fått någon riktigtest i hårt väder, tror (hoppas) att den då skall kunnafungera även utan stor (säkerhetsskäl, vid riktigt hårtväder), och då skotas i skenan på skarndäck, ca 11grader. Seglet känns mycket trevligt och lagom attsegla med och att lätt kunna justera skotpunkten ärmycket positivt. Att slå, är obetydligt jobbigare jämförtmed självslående focken, eftersom det bara blirnågon meter skot som behövs tas hem i slagen.Följden har blivit att detta segel använts på alla helgoch semesterseglingar i år.Hoppas att mina erfarenheter kan vara intressant att tadel av, och jag efterlyser andras synpunkter eller råd.Ring eller skriv till mig, kanske bara för att snackasegel eller komma med konkreta erfarenheter eller rådsom kan förmedlas till vårt nästa utskick.Förra hösten beställde jag en maxfock av J-segel iJärfälla. Segelmakaren mätte in seglet innan jag mastadeav, i syfte att få den maximerad med skotpunktinnanför vanten. Mitt argument för att skaffa detta segelvar att det är ett stort steg från maxgenua till självslåendefocken, och att den självslående focken hadesett sina bästa dagar. Självslående focken fungerarinte heller bra i hård vind, (över 10 m). Det är då svårtatt justera skotpunkt i längsled, slår inte själv när man5
Page 1 and 2: FöreningenRB 111-SeglareMedlemsbla
Page 3: AKTIVITETER 1998Hans ErikssonHans E
Page 7 and 8: ATT LIGGA PÅ SVAJ UTAN ATT BÅTEN

Nr 2, Feb 1998, pdf 832 kB - RB111

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?