Nr 2, Feb 1998, pdf 832 kB - RB111

FöreningenRB 111-SeglareMedlemsblad nr 2, februari 1998______________________________________________________ETTÅRSJUBILEUM!Under 1997 har jag haft glädjen att få lärakänna några fantastiskt kunniga och entusiastiskaRB 111 seglare. Jag tänker då på Alan, Hasse,Per-Göran och Torsten i styrelsen. Det utbyte somvi har haft av att träffas och tala om båten ger erfarenheterskulle jag vilja att varenda RB 111 seglarefick del av.Genom vår förening kan detta bli möjligt ochjag ser fram emot att vi når målet att minst 10 RB111-or möts någonstans senast år 2000.På vägen mot detta mål har styrelsen diskuteratolika aktiviteter. Först har vi naturligtvis årsmötetoch ettårsjubileet. Som hedersgäst har vi inbjuditRoland Bergström att berätta om hur RB 111-ankom till. I aprilnumret av tidningen Segling räknar vimed att få med en notis om föreningen.Torsten Smedberg berättade vid ett möte såinspirerande om vårseglingen FROG RACE , alltsåsegling i grodhavet Mälaren, att det mycketsannolikt kommer att dyka upp minst 3 RB 111-ordär. Själv har jag pläderat lika friskt förVIKINGARUNDAN, i klassisk regattamiljö den13-14 juni på Saxarfjärden. Vid dessa seglingar har viockså bjudit varandra, och andra RB 111 seglareatt segla med. Tanken är att någon båt kan liggakvar i hamn och härbärgera icke kappseglingslystenbesättningen medan andra är ute och praktiserarmed utökad besättning.Under sommaren kör vi vidare med FRIESKADER, dvs. att vi skapar möjlighet att kontaktaoch träffa andra RB 111-seglare. Till hösten, närdet är dags att se över segel, arrangerar vi ettmöte med någon segelmakare för att lära oss merom segel och rigg och allt som sker på den fronten.Vet du förresten hur mycket din båt är värdoch vad du ska försäkra den för? Vi i styrelsen harbegrundat frågan en enkel undersökning har visatatt det varken lönar sig att över- eller underförsäkra.Kanske bör vi låta värdera ett par båtar för att fåfram riktvärden som man kan åberopa?Beträffande föreningens ekonomi så föreslårstyrelsen budget och avgifter som ger föreningenen sund bas. I klartext innebär det att vi föreslårsparande för att föreningen ska ha ett litet grundkapitalför sin verksamhet. Principen är, som tidigare,att alla aktiviteter ska vara självfinansierade.Styrelsen planerar att föreningen i maj kommerut med ett nytt medlemsblad som ger mer detaljerom eskader, kappsegling och höstens aktiviteter.Jag vill här också tacka för alla uppmuntrandebrev och telefonkontakter som jag har fått under1997. Det värmer.Avslutningsvis hoppas jag att du och din besättningkan göra er fria till årsmötet fredag den 20mars kl. 19.00 för en trevlig sammankomst medandra RB 111-seglare.I DETTA NUMMER:1. Allmänt föreningsnytt2. Kallelse till årsmöte med årsmöteshandlingar.3. Aktiviteter 19984. Att välja segel5. Att välja segel forts, teknik6. Det kom ett brev7. Notiser, kalendarium8. Resultat teknisk inventeringI NÄSTA NUMMERFrån årsmötetFria eskader, seglingsvägar och mötesplatser.Vad är en RB111 värd?Seglarmöte på Utö.Höstmöte segel och rigg.Hans HolmqvistFöreningen Ordförande är en rikstäckande allmännyttigideell förening med ändamål:att främja intresset för och segling medRB 111,att utgöra en samlings- och kontaktpunktför alla som är intresserade av RB 111,att höja intresset för sjön och segelsportenmed idrottsligt och ideellt ansvar,samt att verka för ett gott kamrat- ochsjömanskap.Med vänlig hälsning1

ÅrsmöteVERKSAMHETSBERÄTTELSEVerksamheten har under 1997 varitinriktad på att finna praktiska former förföreningens verksamhet. Resultatethärav framgår bl. a. i styrelsens verksamhetsförslag.Styrelsen har sedan föreningenstillkomst hållit 4 protokollfördamöten. Föreningens utgifter har bekostatsmed den grundplåt som skänktesi samband med bildandet.Årets resultat -41:20 (negativt) föreslåsbalanserat i ny räkning.Stockholm den 17 februari 1998VALBEREDNINGENS FÖRSLAGNyval 2 årSekreterare: Hans ErikssonKassör: Alan SouthVice ordf.: Per-Göran TraungOmval 1 årOrdförande: Hans HolmqvistLedamot: Torsten SmedbergRevisor: Lars Norén. Bengt Åhlander, suppliant.Valberedning: Bertil Schörling sammank.samt Per Arne TorestamFöreningenRB 111-SeglareOrdf. Hans Holmqvist08-560 322 30V. ordf. Per Göran Traung08-652 33 37Sekr. Hans Eriksson08-532 516 46Kassör Alan South08-97 91 42Teknik Torsten SmedbergRevisor:08-580 366 35Lars Norén, Bengt Åhlander(suppleant)Valberedning: Bertil Schörling (s.k.), PerArne Torestam___________________________________Adress:Styrelsenc/o Hans ErikssonFjärilsstigen 141144 42 RönningePostgiro: 461 90 07 - 0Medlemsblad:Hans Holmqvist (ansv. utg.)och Hans ErikssonKALLELSE TILL ÅRSMÖTE FREDAG DEN20 MARS 1998 KLOCKAN 19.00 ÅRESTAURANGENGELEN, KORNHAMSTORGFörslag till dagordning:Öppnande1. Fastställande av röstlängd2. Fråga om mötet utlysts på rätt sätt3. Fastställande av föredragningslista4. Val av mötesordförande och meddelande om styrelsens val avsekreterare5. Val av protokolljusterare tillika rösträknare6. Styrelsens verksamhets- och förvaltningsberättelse7. Revisionsberättelsen8. Fråga om ansvarsfrihet9. Fastställande av budget och medlemsavgifter10. Behandling av styrelsens förslag11. Behandling av motioner12. Val av styrelse och suppleanter13. Val av revisor och suppleant14. Val av valberedning15. Övriga frågorMötet avslutas med en kort berättelse av RB 111:ans konstruktörRoland Bergström om båtens tillkomst.Efter mötesförhandlingar kan man valfritt fortsätta medmiddag eller ett besök i restaurangens pub.HEDERSMEDLEMStyrelsen har beslutat att utse Roland Bergströmsom ständig hedersmedlem i föreningen.Utnämningen motiveras av den stora betydelsesom Roland Bergström har haft somkonstruktör och drivande kraft för RB111:ans tillkomst.EKONOMISK REDOVISNINGBalansräkningResultaträkningTillgångarIntäkterKassa -200:00 Medlemsavgifter 1025:00Postgirot 151:80KostnaderSkulder Porto -600:00Postg.årsavg 97+98 415:00Inga 0:00 Postg.övertras. -51:20Resultat -41:20 Resultat -41:20BUDGET 1998Budgetförslag kommer att presenteras på årsmötet och bifogasprotokoll.2

AKTIVITETER 1998Hans ErikssonHans Eriksson1997 års fria eskaderseglingar kom inte riktigt igång. Styrelsen har diskuteratdenna aktivitet och tycker konceptet är bra men att det är nytt och därför behövertid att etablera sig. Därför gör vi ett nytt försök i sommar.Syftet med denna typ av eskader är att skapa tillfälle att träffa andra RB111seglare, att få utbyta erfarenheter och kanske segla en etapp tillsammans.RB111 seglare med en planerad seglingsväg, kan vara kontaktperson för helaeller en delsträcka på färdvägen. Delsträckan kan vara definierad som fastställdanatthamnar och ungefärliga datum. Natthamnarna kan vara flera och väljssamma dag beroende på den prognostiserade vindriktningen för natten. Kontaktpersonenförbinder sig inte för något annat än att vara kontaktperson underfärdvägen. Alla arrangemang och deltagande sker på eget initiativ och ansvar.RB111 seglare som önskar ansluta sig, behöver inte vara med från början utankan ansluta var som helst efter segelvägen. Man behöver endast delta så långtpå färdvägen som passar om så bara för en dag. Vid anslutning kan man antingenanropa kontaktpersonen via VHF eller Mobiltelefon eller så kan man heltenkelt möta upp vid planerad natthamn.De RB111 seglare som har planerat en färdväg under kommande sommaren och vill träffa andra RB111 seglare ombedskontakta Hans Eriksson eller någon annan i styrelsen.NÄRMARE PRECISERINGAR OM FRI ESKADER GÖRS I NÄSTA MEDLEMSBLAD SOM ÄR PLANERAT ATTKOMMA UT I MITTEN AV MAJKAPPSEGLINGTorsten SmedbergJag har gått igenom alla kappseglingsresultat (Lysseglingar) för 1997 inom Stockholms distrikt.Tyvärr har det under förra året varit väldigt låg aktivitet med våra båtar, så någonrankinglista finns det inte underlag för i år.Vad vi kan hoppas på är väl att vi under 1998 kan vara mera aktiva och försöka segla isamma race , så att det blir mer än en RB på banan samtidigt. Vi har relativt stor spridningöver Sverige (och Norge) men inom Stockholms distrikt har vi de flesta båtarna, så därborde det vara möjligt att försöka deltaga med flera båtar i samma seglingarHär ett utdrag ur kappseglingskalendern 1998 för att underlätta planeringen :9 maj, Lidingö Runt, tel 08-765 05 0921-24 maj, Gullviverallyt, tel 08- 510 253 52 (Sthlms skärg )30 maj, Ornö Runt, tel 08 712 97 00 (0900 - 1800)5-6 juni , Sommarnatt, tel 08-13 72 88 (Sthlms s skärgård)6 juni, Jungfruvalsen, 08-774 37 51 (Ö Mälaren)6 juni, Görväln Frog Race, 08 - 754 90 15 (Ö Mälaren)13-14 juni, Vikingarundan, 08-99 34 16 (Saxarfjärden)12 augusti, Slagsta Cupen, 08-531 868 08 (Vårbyfjärden)22 augusti, Oxnörundan, 08-776 37 95 (Gålö)29-30 augusti, Görväln Cup, 08-754 9015 (lördag bana, söndag dist)5 september, Gålökannan, 08-776 34 395 september, Ärtskär Runt, 08-370513 (Ö Mälaren)5 september, Skärgårdsseglingen, 08-520 120 20 (Nynäshamn)26 september, Slagstaköret, 08-531 868 08 (Vårbyfjärden)Skaffa kappseglingskalendern för mera detaljerSKÄRGÅRDSTRÄFF PÅ UTÖ!En RB111-seglar träff planeras den 15-16/8 i Utö södra hamn(ej malmhamnen) i Stockholmsk södraskärgård. Bryggplatser brukar inte varanågot problem.SEGEL OCH RIGGTill hösten planeras ett möte med enRB 111-kunnig segelmakare för att fålära oss mer om rigg- och segeltrimning.Ev. samköp av segel kan kanskege någon rabatt.3

Att välja segel…………………..Torsten SmedbergVåra båtar har seglat imer än 10 år nu och jagförmodar att många harförnyat segelgarderobenalternativt funderar på attgöra det.Till min båt Sitatre , S11, har jag successivtförnyat/förbättrat min segelgarderob.Tänkte delamed mig av mina erfarenheteroch hur jag resoneratvid val av segeltyp.Sitatre har svepta spridare, backstag är monterademen jag använder dom enbart vid grov motsjö som extrastöttning . (enl. rek av Benns) Jag har Furlex medrullen under däck, så seglen halsas som normalt i nivåmed däcket. Använder inte möjligheten till att revapå rullen, utan byter segel i förhållande till vindstyrka.Kickbom med gasfjäder, som orkar lyfta bommenmonterade jag för ett par år sedan. Seglen är inte syddamed extra förstärkningar eller UV-skydd. Min hustruhar istället sytt en strumpa med dragkedja som sättespå i hamn. Mitt segelval har jag gjort utifrån att jagkappseglar en del (endast på klubbnivå), men ocksåvill semestersegla/helgsegla bekvämt och säkert. Materialvaleti seglen har jag prioriterat hållbarhet och pris.När jag köpte båten 1986 (den hade seglat en sommar)fanns stor, självslående fock, lättvindsgenua och enlättvindsspinnacker, samtliga segel i dacron.Första kompletteringen var att skaffa en mellangenua(ca 27 kvm) i mylar. (Loftet i Nynäs) Tanken var att jagskulle använda den i frisk vind, ev. i kombination medrevad stor. Ett annat skäl var att jag på det sättet skullespara lättvindsgenuan som annars förmodligen skullefå sitta uppe för länge när det friskar . Jag har dockanvänt detta segel väldigt lite, mest beroende på attskotpunkten hamnar nära vanten med den följden attskotvinkeln blir för stor (ca 11 grader), höjdtagningsförmåganblir därför dålig. Seglet syddes mycket plantså när det lättar ur blir det dåligt drag . Seglet har desenaste åren fått ligga kvar i sin påse på vinden.Efter att ha seglat sönder lättvindsspinnackern ett pargånger införskaffades en allround-spinnacker syddmed triradialhead (Royal Sails). Fungerar bra, tarockså bra höjd vid behov. Har ju kvar lättvindsspinnarensom är oslagbar i vindar runt 1-2 m/sek. Harfått ett par bra placeringar i kappseglingar tack vareden!Lättvindsgenuan blev snart utseglad med bukenlångt bak och stor krängning med dålig höjdtagningNr 41, Poseidon, illustrerar artikeln. Medlemsbladetsöker fler segelbilder.Teknisk inventeringDet går lite trögt med den tekniska inventeringenav våra båtar. Jag saknar uppgifter påett tiotal båtar. Jag uppmanar dessa ägare attsnarast fylla i den blankett jag sände ut i våras.Om Ni saknar blanketten, eller annarshar synpunkter eller frågor så hör gärna avEr till mig.Det hittillsvarande resultatet redovisas påsid. 8 i medlemsbladet.4

som resultat. Därför beställdes en ny maxgenua hosRoyal i mylar med tunn dracon-beläggning, och skärningtriradial . Det blev ett rejält lyft för båtensprestanda. Jag har nu haft detta segel i 6 säsonger ochvad jag kan se så är formen oförändrad, och inganämnvärda förslitningar. Det finns dock ett problem,och det är att akterliket har väldigt lätt att fladdra (från3m) och då måste man dra åt snörplinan med hook iakterkant som följd. Har talat med Royal om detta,och dom skar om akterliket efter ett år. Detta har dockinte hjälpt. Man påstår att problemet är universelltoch att hooken inte har någon negativ inverkan??Använder denna genua på kappsegling upp till 8-10 meftersom det som regel är byig vind. När lutning blirstor i byarna, spiller vi med storen. Har kompletteratmed en inre skotskena som monterats på ruffsidan,under fönstret. Jag använder denna skotning i vindarunder 4 m. Skotvinkeln blir ca 8 grader.I samband med inköp av nya genuan kompletteradesgamla storen med 4 st genomgående lattor. Detta underlättademöjligheten att spilla vind med storensom ju annars fladdrar besvärande. Tyckte också attstoren hade för stort djup i buken, och lattorna förbättradedetta något (skenbart??). För att kompensera detstora djupet i storseglet, för-krummade jag masten rejält.Förstaget blir då väldigt spänt, genuan får ingensagg alls i lätta vindar med följden att båten bliroerhört svårstyrd på dikt bidevind.Ny stor inköptes 1996 från Rebell. Dracon, radial-cut,lösfotat, 2 rev, 2 genomgående lattor i toppen, 2 stkortare (50 %), profilerade lattor nedtill. Jag är väldigtnöjd med detta segel och är utan tvekan den bästa förbättringjag upplevt på min båt. Det är mycket planare,så för-krummen på masten är nu endast 4-5 cm(genuan fungerar bättre), och trimbarheten är mycketgod. Genom att det är lösfotat är det ju princip ingenbegränsning av trim i nedre delen av seglet. Toppenregleras fint genom krumning med akterstaget.Behovet att reva har jag inte haft, eftersom det går attplana mycket bra och/eller spilla vind i toppen där degenomgående lattorna är (utan fladder). Teorin bakomatt inte ha genomgående lattor nedtill är att när manseglar dikt bidevind med överlappande genua får manju inslag i storen. Om inte då duken kan ge efter ,dvs. att man har genomgående lattor, blir det iställeten turbulens som stör det totala segelplanets funktionsom en integrerad vinge . Det är ju lite svårt att konstateraeller mäta detta själv, men det verkar logiskt attså blir fallet.skotar mycket hårt och den fladdrar i akterliket. Dessaproblem går delvis att lösa med genomgående lattor,men jag vill inte avstå från möjligheten att kunna rullain seglet (bl. a. av säkerhetsskäl). De korta lattorna harjag bytt till den typ som knäcks när man rullar uppseglet. Den duger dock utmärkt som semestersegeloch är ju bekväm vid lagom vind.Nya focken är sydd i dracon, med samma dukvikt somstoren, radial cut, tre korta lattor av knäckmodell .Den blev ca 24 kvm. Skotskenor har jag monterat pårufftaket längst ut, vilket ger en skotvinkel på ca 8grader. Skotpunkterna är kontinuerligt justerbara ilängsled med lin-kontroller dragna till sittbrunnen. Enhögt skuren fock är ju väldigt känslig på skotpunktenså bara någon cm ger utslag på djup och tvist.Hur blev resultatet? Uppfylldes mina förväntningar?Jag har inte haft tillfälle Att testa den på kappsegling iår (det har varit svaga vindar), men har kört ett paronsdagsseglingar med den och kunnat konstatera atthöjdtagningen är mycket bra, troligen bättre än genuannär vinden är över 4-5 m. Har inte fått någon riktigtest i hårt väder, tror (hoppas) att den då skall kunnafungera även utan stor (säkerhetsskäl, vid riktigt hårtväder), och då skotas i skenan på skarndäck, ca 11grader. Seglet känns mycket trevligt och lagom attsegla med och att lätt kunna justera skotpunkten ärmycket positivt. Att slå, är obetydligt jobbigare jämförtmed självslående focken, eftersom det bara blirnågon meter skot som behövs tas hem i slagen.Följden har blivit att detta segel använts på alla helgoch semesterseglingar i år.Hoppas att mina erfarenheter kan vara intressant att tadel av, och jag efterlyser andras synpunkter eller råd.Ring eller skriv till mig, kanske bara för att snackasegel eller komma med konkreta erfarenheter eller rådsom kan förmedlas till vårt nästa utskick.Förra hösten beställde jag en maxfock av J-segel iJärfälla. Segelmakaren mätte in seglet innan jag mastadeav, i syfte att få den maximerad med skotpunktinnanför vanten. Mitt argument för att skaffa detta segelvar att det är ett stort steg från maxgenua till självslåendefocken, och att den självslående focken hadesett sina bästa dagar. Självslående focken fungerarinte heller bra i hård vind, (över 10 m). Det är då svårtatt justera skotpunkt i längsled, slår inte själv när man5

Det kom ett brev………..som vi förstnu kan publiceraHej!Tack för trevligt brev. Kul att det finns planer på att bilda en RB111-klubb -vi har känt oss rätt ensamma här på Sveriges framsida då vi är den endaRB111:an här. Det fanns en i Onsala för några år sedan.Vi köpte vår båt (nr 12) 1985 efter att ha seglat Smaragd (nr 4) sedan 1975. Vitycker att vi har "den bästa båten" fortfarande efter 12 säsonger och det sägerdet mesta om RB111:an.1995 gjorde vi ändå en stor förändring av riggen. Vi hade en Isomat rodrigg somvi bytte till 1986. Medåren har vi tyckt att bommensveper för nära vårahuvuden och att seglen harblivit tunga och jobbigaatt beslå. Vi kontaktadeen segelmakare och Seldén-Mast och beställde ny riggmed rullstor och rullfock.Bommen höjdes och längdes50 cm, masthöjden och förtriangelnökades med 30cm.Segelytan är oförändrad.Akterrundan är nästan sammasom tidigare med hjälpav stående genom-gåendelattor -även i focken vilkenär själv-slående ochpå rulle. Masten har tvåpar spridare och vantensitter i bef. röstjärn.Seglingsegenskaperna trorvi är domsamma -vi blirfortfarande inte omseglade-men vi har ju ingen RB111att jämföra med.Vi har nu seglat två säsongermed den nya riggenoch är mycket nöjda. Attreva och rulla in tar baranågra sekunder. Det harverkligen blivit enklareatt segla tycker vi.Tidigare var det ofta somdet blev motorgång på enliten kvällstur.HälsningarBritt och Per LindvallCedergatan 5426 74 Västra FrölundaStrandskatan nr 12 med rullstor och lite förändrad riggSkriv du också och berätta!Gärna med fotografi!Det finns många intresserade läsare!6

ATT LIGGA PÅ SVAJ UTAN ATT BÅTEN "SEGLAR".Ibland är det bekvämt att ligga på svaj med ankaret i stäven för en mat- eller vilopaus. På vissaställen, t.ex Gotska Sandön, är det nödvändigt. Allas vår välseglande båt har dock egenskapen attså fort det blir lite vind så seglar den på ankaret med ökad risk för att detta släpper fästet. Att liggapå två ankare i ca 90 graders vinkel hjälper något men inte helt. Att ligga med aktern mot vindenfungerar men då med obehaget av att få blåsten in i sittbrunn och ev. in i ruffen.Det förefaller som den bästa lösningen är att hissa ett litet, styvt och ca 2-3 kvm stort, stagsegel påakterstaget och planskota detta föröver midskepps med dubbla skot mot spinnackersuggorna i relingslisten.Om det fungerar som tänkt så trycks då stäven upp i vindögat. Möjligen skulle stagsegletkunna sys så att det också kan fungera som stormfock. Har någon erfarenhet av denna metod,synpunkter, eller tips på någon annan metod som fungerar?HHAnvänd VHF-antennen också somFM-antenn.Många med mig har nog liditav den begränsade räckviddenpå FM-bandet och att man tillhavs missar bl a väderleksrapporten.Nu har jag av en radiokunnigseglare fått veta att jagkan förbättra mottagningen genomatt det går att användaVHF-antennen i masttoppenockså som antenn till FMradion.Vad som behövs är ettfilter som är stort som tvåtändsticksaskar. Detta finnsenligt uppgift på ELFA och harproduktbeteckningenPROCOM 782 48 08, pris416:- plus moms.Jag undersöker saken vidareoch återkommer.HHEN HÄRLIG SEGLING!Anne seglar POSEIDON mellan Smygehuk och Kåseberga i friskhalvvind.STADGARPer Göran TraungDe stadgar som distribuerades förra året hade en paragraf försvunnit när de trycktes upp. Därförbifogas en ny omgång av korrigerade stadgar i detta utskick. Paragraf 16, Revision , har i sambandhärmed redigerats för att överensstämma med Svenska Seglarförbundets normalstadgar.EKONOMI OCH BUDGET 1998Alan SouthMedlemsavgiften för 1997 har ej distribuerats på grund av att styrelsen ansåg att den bör samsändasmed annat utskick för att spara kostnader. 1997 gick att klara med insamlade medel. Inbetalningskortför avgifter 1998 bifogas detta medlemsblad.7

Teknisk inventering RB 111TORSTEN SMEDBERGUppgjord 99-02-16 Vg meddela kompletteringar : Tel. 08- 580 36635Nr Hemmahamn SpridareSvepta RakaRullfockBackstagMotor Drev Avvikelser/Övrigt1Okänd ägareGenomgåendelattor2 Okänd ägare3 Östertälje Ja Ja Ja 4 st 3 GM S/fold4 Okänd ägare5 Kungsör Ja Ja Ja 2 GM S/fold6 Nynäshamn (NSS) Ja Ja Ja 4 st 3 GM S/fold7 Okänd ägare8 Bromma Ja Ja 4 st 2 GM S/fold Köl ökad m 140 kg.9 Västerås Ja Ja 3 st 2 GM S/fold10 Okänd ägare11 Jakobsberg (JBS) Ja Ja Ja 2 st 2 GM S/fold Teak i sittbrunn. Rulle under däck. Köl & roder optimeradprofil. Infälld rutor.12 Saltskär (Göteborg ) Ja Ja 2 GM S/fast Rullstor (Seldén) Avvik inredning.13 Okänd ägare14 Östertälje båtklubb Ja 2 GM S/fold15 Uppsala Ja 3 GM S/fold Rullstor, m stående lattor. Avvikande inredning16 Gryt Ja Ja Ja 2 GM S/fold17 Karlstad Ja 1 st 3 GM S/fold18 Muskö Ja Ja Ja 2 st 2 GM S/fold Rulle under däck.19 Vårby Ja Ja 2 st 3 GM Rak/fold Kylbox på skenor u navbord.20 Årstaviken SS Ja Ja Ja 5 st 2 GM Rak/fold Dubbla svept. spridare.21 Norrtälje Ja Ja Ja 2 st 2 GM Rak/fold Rulle u däck. Kylbox Isoterm.22 Uppsala Ja/2par Ja Ja 3 GM Rak/fold 5,2 ton 2,05 djupg. Rullstor23 Gustavsberg Ja Ja 2 GM S/fold24 Trosa Ja 4 st 2 GM S/fold DH=750 vikt=5,27 ton25 Slagsta Marina Ja 2 GM Rak/fold26 Okänd ägare27 Åva (Haninge) Ja Ja 4 st 2 GM S/fold Kylbox på skenor under nav.bord28 Uppsala Ja Ja 4 st 2 GM S/fold29 Domsand/Bankeryd Ja Ja xx S/fast Höjd rigg, P = 14,25, E = 4,6. Totalvikt 6 ton. xx, Motor2 takt 15 hkr, Johnsson30 Höganäs Ja Ja 2 st 2 GM Rak/fold Inmätt DH(98)31 SBS Torpaviken (S-tälje) Ja Ja 4 st 2 GM Rak/fold32 Gålö, Haninge Ja 3 st 2 GM S/fold Badbrygga LOA + 45 cm. Bom förlängd, E = 4,4 m33 Gålö, Haninge Ja 3 st 2 GM S/fold34 Kvarnviken Ja Ja 4 st 2 GM S/fold Hel teakdurk i salongen35 Västervik Ja Ja 4 st 2 GM S/fold36 Sundbyholm (E-tuna) Ja Ja 5 st 2 GM Rak/fold37 Okänd ägare38 Okänd ägare39 Horten (Oslofjorden) Ja Ja 4 st 2 GM S/fold40 Torpaviken (S-tälje) Ja Ja 2 st 3 GM Rak/fold41 Ekerö (Sthlm) Ja Ja Ja 2 GM S/fold Rulle under däck42 Medelhavet Okänd43 Mälarhöjden Ja Ja 4 st 3 GM S/fold Lucka i salongstaket44 Trälhavet (Åkersberga) Ja Ja 3 st 3 GM Rak/fold Aquadrive koppling45 Okänd ägare46 Okänd ägare47 Nacka Ja Ja 2 GM S/fold Avvikande inredning48 Årstaviken SS (Sthlm) Ja Ja 3 st 2 GM S/fold49 England50 Pershagen (s-tälje) Ja Ja 5 st 2 GM S/fold Kylbox på skenor under navbord.51 St Hundudden (Sthlm) Ja Ja 2 st 2 GM S/fold52 Oslo, (Ullern) Ja Ja 2 st 2 GM SA/fold Gennacker8