Grundläggande information om vård för transsexuella - RFSL

RFSL 2013‐02‐25Informationsblad TS‐vårdinletts för att försöka hitta nya alternativ för urinrörskonstruktionen. Klitoris lämnas kvar orördpå sin ursprungliga plats och behåller full känsel och sexuell förmåga. Med hjälp av stödkondomkan penetrerande samlag genomföras.Vid det tredje operationsalternativet, metaoidioplastik, friläggs den förstorade klitorisen vilketresulterar i en ”minipenis”. Ett urinrör skapas av slemhinnevävnad och läggs på undersidan avpenisen. Utseendet motsvarar en penis hos en biologisk man, dock i mycket mindre format. Förpenetrerande samlag och stående urinering måste ofta protes användas.. Enstaka försök därvaginan har tagits bort har genomförts, men den typen av operationer är ännu väldigt nya iSverige. Stockholms läns landsting är det enda landsting som erbjuder penisproteser till FtMs.Vill patienten ha en protes som fungerar att urinera eller ha penetrerande sex måste de docksjälva stå för merkostnaden som uppstår.Vid båda typerna av operationer används yttre blygdläppar för att skapa en delad pung medtestiklar av silikonimplantat. Pung och nödvändiga korrigeringar görs vid uppföljande operationerOperationerna utförs på Karolinska Sjukhuset Solna och Linköpings Universitetssjukhus.Metoidioplastik utförs enbart på Linköpings Universitetssjukhus.Lagar och reglerTranssexualism klassificeras inom vården som ett psykiskt tillstånd och därmed rent juridisktsom en sjukdom. Behandlingen av transsexuella patienter omfattas alltså av den allmännasjukförsäkringen och vården av transsexuella lyder under samma lagar som annan vård, bl.a.hälso- och sjukvårdslagen. I könstillhörighetslagen SFS 1972:119, regleras hur det juridiska bytetska gå till och under vilka förutsättningar könskorrigerande operationer av yttre och inregenitalier får ske. Den reglerar däremot inte annan vård av transsexuella, som hormonbehandling,mastektomi, epilering etc. Av könstillhörighetslagen framgår att det är den sökande själv somansöker om ny könstillhörighet och tillstånd till könskorrigerande operationer och att fastställelseendast får meddelas personer som är folkbokförda i Sverige och över arton år.Ansökningar om fastställelse prövas av socialstyrelsen, som i sin tur uppdrar åt SocialstyrelsensRättsliga Råd att besluta i ärendena. Enligt Rättsliga Rådets praxis vill de, för att kunna beslutahuruvida en sökande ska få sin nya könstillhörighet fastställd, ha ett läkarutlåtande från enpsykiatriker som under en längre tid utrett patienten. I det utlåtandet skall ingå ”...anamnes, (medsärskild tonvikt på den psykosexuella utvecklingen), status, de somatiska undersökningarna, denpsykologiska undersökningen, observationer under utredningstiden. I ett sammanfattandeomdöme skall läkaren lägga fram sin syn på den sökandes önskemål om könsbytande åtgärder.”(Utredningsgång Könsbyte, 1996, SRR ) Dokumentet ”Utredningsgång Könsbyte” omfattar bådevad Rättsliga Rådet kräver i ett läkarutlåtande och vad de aktiva utredarna i Sverige anser varabra riktlinjer för hur en utredning bör gå till. Det är också i detta dokument som riktlinjen om tvåårs utredningstid finns. Det är dock inga officiella direktiv från Socialstyrelsen utan har formenav gemensamma riktlinjer. Därför kan olika läkare förhålla sig till dem på lite olika sätt.www.rfsl.seforbund@rfsl.se.8