Sessionen: IT i hemtjänst och vård - Regeringen

N medborgarnas önskemål om tillgång till hemsjukvård även vid svåra och vårdkrävande
tillstånd
N Ädelreformen och strukturförändringar inom landsting/regioner
Sammantaget innebär detta att en allt mer kvalificerad vård och omsorg bedrivs i hemmiljö.
Ytterligare utvecklingstrender kan kopplas till rörligheten inom sektorn:
N medborgaren/patienten är rörligare
N har kontakt med flera vårdgivare, förflyttning mellan vårdgivare
N erbjuds allt friare vårdval inom Sverige och socialminister Lars Enqvist har även
belyst visioner om ”crossborder care in Europe”
Ett säkert och snabbt informationsutbyte är därför nödvändigt. Inte minst för att även i
framtiden kunna garantera kvalitén i vården – att nödvändig patientrelaterad information finns
där den behövs när den behövs. Att detta ska ske över säkra nätförbindelser med möjlighet för
parterna att säkerställa identitet och roll krävs. Inte minst för skapa trygghet och tilltro hos
patienterna/medborgarna att sekretess och personlig integritet skyddas genom att kryptering
kan ske och obehörig åtkomst förhindras. Möjligheterna att förbättra/utveckla arbetsmiljön
och arbetsmetoder ger också drivkraft. Liksom medborgarnas allt mer uttalade önskemål om
vård i hemmiljö när så är möjligt.
I Carelink rapport nr 1/2002, Anita Kemlén, redovisas en genomförd kartläggning av
kommunernas användning av IT-stöd för vård och omsorg. Med 83,7 % svarsfrekvens erhölls
en bra bild av bland annat nuläge, planer, behov, visioner, hinder och framgångsfaktorer. Av
resultatet framgår vilka faktorer som bromsar/hindrar snabbare införande av 24-timmarsmyndighet
(e-Government), användning av mobil teknik (med koppling till 3G- satsningen)
och televård/telemedicin. Givetvis bör dessa faktorer beaktas inte minst med tanke på att Ds
2002:3, Vård ITiden, belyser potential och nytta med televård/telemedicin.
Avgränsning och förväntat resultat
Denna session, och dokumentationen av den, kommer att belysa IT i hemtjänst och vård ur ett
samhälleligt hållbarhetsperspektiv (Sustainable Development) där miljöaspekterna i första
hand kopplas till det globala hotet om växthuseffekt som en följd av överanvändning av
fossila bränslen (Kyotoavtalet). Frågeställningarna som ingår i uppdraget har bärighet på ett
flertal områden – bland annat:
1. konsumtion av ändliga energiformer som olja och gas och deras bieffekter som
vanligtvis kopplas till utsläpp av koldioxid och därmed bidragande till växthuseffekten
- effekter på resande (geografiskt, tidsmässigt, personkilometer) och godstransporter
2. virtuell mobilitet kan bidra till att optimera användningen av olika infrastruktursystem.
- exempelvis väg/järnväg/flyg kontra fast/mobil tele/data.
3. innebörden av tillgång till de nya infrastrukturerna såsom fiberoptik och 3G
- effektiviseringspotential (tid, pengar, kvalitet, personkilometer med mera)
4. resursförbrukning i allmänhet har ofta en koppling till miljöpåverkan eftersom det
mesta ingår i ett livscykelförlopp där eftertanken bör gälla global hållbar utveckling,
generationer, resurser och biologisk mångfald
5. effekter på administration, sjuk- och personalomsättning, byggnader, fasta
installationer, maskinpark, analysinstrument, specialutrustningar, förbrukningsmaterial
(blöjor, tvättmedel, el, vatten, olja, mediciner, et cetera).
Den totala miljöpåverkan, ofta bedömd genom LCA/livscykelanalys, kan vara komplex och
ytterst tidskrävande att till fullo beakta. Sessionen berör därför faktorerna i punkt 4 enbart i
mån av tid och om fakta finns tillgänglig.
2