Sessionen: IT i hemtjänst och vård - Regeringen

Sessionen: IT i hemtjänst och vård
Deltagare
Sessionsansvarig: Mats-Olov Hedblom, LM Ericsson
Samarbetspartner och dokumentationsansvarig: Anita Kemlén, Carelink.
Deltagare enligt närvarolista, bilaga 1
Uppdrag
Identifiera möjligheter att använda IT för att främja en ekologiskt hållbar utveckling genom
att belysa frågeställningarna:
1. Hur kan IT i hemtjänst/vård bidra till att minska miljöbelastningen?
2. Hur kan detta realiseras?
3. Vad kan göras på kort sikt för att påverka utvecklingen i önskvärd riktning?
4. Vad kan göras på längre sikt för att påverka utvecklingen i önskvärd riktning?
5. Vilka nackdelar och negativa sidoeffekter kan finnas med olika förslag till lösningar?
Uppdraget ingår i det arbete som sker inom ramen för, det av regeringen under 2001 skapade,
forumet för IT & miljö.
Bakgrund till fokuseringen på IT i hemtjänst och vård
Det mänskliga fokus som präglar äldreomsorg och sjukvård belyses sällan med utgångspunkt
från miljö/hållbar utveckling. Samtidigt innehåller dessa samhällsfunktioner många uppgifter
med stora materialflöden och därmed stor miljöpåverkan inte minst de delar som har mobil
karaktär. De senare kan i än högre grad nyttja den ökande effektivitetspotentialen hos de fasta
och mobila bredbandsnäten (mobilt Internet/3G) samtidigt som medicinska och
medicintekniska framsteg görs.
Nödvändigheten av att kunna nyttja den fulla potentialen som dessa möjligheter ger ska ställas
i relation till de trender och utmaningar som denna sektor står mitt i.
Bland de utmaningar som finns belysta med siffror 1 finns till exempel:
N stora pensionsavgångar
N rekryteringsproblem
N ökad medellivslängd och ökad andel människor över 75 år
N primärkommunernas ekonomiska situation
Sammantaget innebär detta krav på att maximera nyttan/utfallet av befintliga/tillgängliga
personella och andra resurser.
Till detta kommer trender som belysts i olika rapporter 1 de senaste åren – exempelvis:
N ökade behandlingsmöjligheter utanför traditionell sjukhusmiljö
N ökad insikt om fördelarna med vård, behandling och rehabilitering i hemmiljö
(i eget ordinärt respektive särskilt boende som exempelvis äldreboende)
N allt mer omfattande vård och omsorg bedrivs i det egna hemmet
1 Referenslista i bilaga 1
1

N medborgarnas önskemål om tillgång till hemsjukvård även vid svåra och vårdkrävande
tillstånd
N Ädelreformen och strukturförändringar inom landsting/regioner
Sammantaget innebär detta att en allt mer kvalificerad vård och omsorg bedrivs i hemmiljö.
Ytterligare utvecklingstrender kan kopplas till rörligheten inom sektorn:
N medborgaren/patienten är rörligare
N har kontakt med flera vårdgivare, förflyttning mellan vårdgivare
N erbjuds allt friare vårdval inom Sverige och socialminister Lars Enqvist har även
belyst visioner om ”crossborder care in Europe”
Ett säkert och snabbt informationsutbyte är därför nödvändigt. Inte minst för att även i
framtiden kunna garantera kvalitén i vården – att nödvändig patientrelaterad information finns
där den behövs när den behövs. Att detta ska ske över säkra nätförbindelser med möjlighet för
parterna att säkerställa identitet och roll krävs. Inte minst för skapa trygghet och tilltro hos
patienterna/medborgarna att sekretess och personlig integritet skyddas genom att kryptering
kan ske och obehörig åtkomst förhindras. Möjligheterna att förbättra/utveckla arbetsmiljön
och arbetsmetoder ger också drivkraft. Liksom medborgarnas allt mer uttalade önskemål om
vård i hemmiljö när så är möjligt.
I Carelink rapport nr 1/2002, Anita Kemlén, redovisas en genomförd kartläggning av
kommunernas användning av IT-stöd för vård och omsorg. Med 83,7 % svarsfrekvens erhölls
en bra bild av bland annat nuläge, planer, behov, visioner, hinder och framgångsfaktorer. Av
resultatet framgår vilka faktorer som bromsar/hindrar snabbare införande av 24-timmarsmyndighet
(e-Government), användning av mobil teknik (med koppling till 3G- satsningen)
och televård/telemedicin. Givetvis bör dessa faktorer beaktas inte minst med tanke på att Ds
2002:3, Vård ITiden, belyser potential och nytta med televård/telemedicin.
Avgränsning och förväntat resultat
Denna session, och dokumentationen av den, kommer att belysa IT i hemtjänst och vård ur ett
samhälleligt hållbarhetsperspektiv (Sustainable Development) där miljöaspekterna i första
hand kopplas till det globala hotet om växthuseffekt som en följd av överanvändning av
fossila bränslen (Kyotoavtalet). Frågeställningarna som ingår i uppdraget har bärighet på ett
flertal områden – bland annat:
1. konsumtion av ändliga energiformer som olja och gas och deras bieffekter som
vanligtvis kopplas till utsläpp av koldioxid och därmed bidragande till växthuseffekten
- effekter på resande (geografiskt, tidsmässigt, personkilometer) och godstransporter
2. virtuell mobilitet kan bidra till att optimera användningen av olika infrastruktursystem.
- exempelvis väg/järnväg/flyg kontra fast/mobil tele/data.
3. innebörden av tillgång till de nya infrastrukturerna såsom fiberoptik och 3G
- effektiviseringspotential (tid, pengar, kvalitet, personkilometer med mera)
4. resursförbrukning i allmänhet har ofta en koppling till miljöpåverkan eftersom det
mesta ingår i ett livscykelförlopp där eftertanken bör gälla global hållbar utveckling,
generationer, resurser och biologisk mångfald
5. effekter på administration, sjuk- och personalomsättning, byggnader, fasta
installationer, maskinpark, analysinstrument, specialutrustningar, förbrukningsmaterial
(blöjor, tvättmedel, el, vatten, olja, mediciner, et cetera).
Den totala miljöpåverkan, ofta bedömd genom LCA/livscykelanalys, kan vara komplex och
ytterst tidskrävande att till fullo beakta. Sessionen berör därför faktorerna i punkt 4 enbart i
mån av tid och om fakta finns tillgänglig.
2

Sessionen fokuserar på den kommunala äldreomsorgen med hemtjänsten som utgångspunkt.
Möjligheter inom landstingens/regionernas hemsjukvård, och särskilt de delar som har gränssnitt
mot den kommunala verksamheten, berörs.
Sessionen kommer också att ge rekommendationer till de parter som har största möjligheten
att påverka genomförandet av de förslag som kommer fram.
Komprimerad fakta från sessionen
Mats-OlovHedblom
Det globala hållbarhetsperspektivet
Vi kan konstatera att det vi dessa dagar diskuterar är problem relaterade till förbruknings- och
livsmönster i den mest utvecklade delen av världen. Hit hör CO2 utsläppen och det samband
man anser fastställt vad gäller växthuseffekten. I dagsläget klarar vi inte överenskommelserna
som de är skrivna, i det ännu ej ratificerade, Kyotoavtalet.
IT och mobila applikationer kan dock minska utsläppen genom effekt på till exempel resande
och kan därmed bli en möjliggörare för ett hållbarare samhälle. Potentialen inom vård och
omsorg i hemmet är sannolikt stor och vi ska försöka belysa den med exempel från
verkligheten – användning av IT-stöd i rutindrift. Förmodligen finns här en nischpotential för
affärsidéer, patentmöjligheter och kommersialisering, där Sverige kan bli framgångsrikt i ett
internationellt perspektiv.
IT-effektiviserad hemvård spar pengar och miljö samt ger möjlighet till exportintäkter
Mark Jefford Baker
Lönsamma mobila applikationer
Vad möjliggör en framgångsrik implementering? Frågan besvarades med:
Erbjudande som når slutanvändarna
- slutanvändaren bestämmer hur och om tjänsten ska användas
- inte nödvändigtvis samma person som inköpare
vem är den tilltänkte slutanvändaren
vad vill de
motivation
Nyckelord: Specialister. Tid. Inget krångel.
Enkelhet
- one button
- two seconds (väntetid)
- three clicks (max antal knapptryckningar för sökt information)
Incitament för alla parter
- en kedja av relationer som ska tillfredställas (ha en del av kakan) – win-win
- Exempel 1: Mobile Ticket – Helsinki City Transport. SMS används, meddelandet är
biljett, gäller en timme, debiteras nästa teleräkning och är 15% billigare än om du köpt
vid spärrvakten, alla inblandade parter tjänar pengar, biljettförsäljning förra året mer
än 1 miljon, 92% av användarna upplever servicen positivt.
3

- Exempel 2: EMT Mobile Parking i Estland. Parkeringskonto i telefonen, betalning via
SMS, p-tid-utgår varning som gör att du kan fylla på via telefonen, minskar hantering
av pengar, 40% av alla transaktioner sker nu på detta sätt, över 1500 betalningar per
dag.
- Exempel 3: Telefon med bild/foto, sänds via telefon till specialist via motsvarande
Telia MMS/Vodaphone live, slipper förflytta specialist och kan visa bild
Scenario – Neonatal hemsjukvård/ bakjourslinje vid Huddinge sjukhus.
Barnsjuksköterskor som reser på hembesök. Bakjourslinje för specialistläkare.
Minska utryckningar med specialist är målet. Bilden tillför ytterligare en dimension
bortanför ord.
En framgångsrik IT-applikation måste vara enkel för slutanvändaren
Jens Rigtorp
Hur hantera system som inte kommunicerar när de behöver kommunicera?
- Ny teknik möjliggör nya arbetsformer
- Nya krav på gamla systen
- Nya användarprofiler, vissa okända sedan tidigare
- Samma information, flera presentationssätt
- Krav på konsoliderad information
Hur hantera detta dilemma?
Inom industrin byggs integrationslager.
- Enklare informationsutbyte
- En anslutningspunkt per system
- Likformad information från olika system
- Återta informations ägandet från systemleverantörerna
Varför denna publicering/prenumerationsteknik?
- Enklare avgränsa nyutveckling
- Fler konkurrerande leverantörer (lättare ta in ny leverantör)
- Systemoberoende information
- Individanpassade system
Anita Kemlén
Vård och omsorg i hemmet – nationell överblick
- 290 primärkommuner med ansvar för service, vård och omsorg för äldre, långtidssjuka,
människor med funktionshinder samt även habilitering, rehabilitering,
hjälpmedel samt förbrukningsartiklar. 143 primärkommuner har tagit över ansvaret för
hemsjukvård helt eller delvis (74 st), 100 därutöver har överenskommelser om
hemsjukvårdsinsatser i det ordinära boendet.
- Totalt 80% av kommunerna har, planerar införande eller anser det önskvärt med
televård, telemedicin, mobila lösningar.
- Kommunerna vill använda IT-stöd inom vård och omsorg för att vidmakthålla och
förbättra service, tillgänglighet och kvalitet i den vård och omsorg man har ansvar för.
Underlätta personalens arbetssituation och därmed skapa bättre arbetsmiljö samt mer
tid för vårdande uppgifter och personliga möten. ”Fler händer till vården”.
- IT ger medborgaren ytterligare en valmöjlighet; Personlig kontakt, telefon kontakt,
pappersinformation kompletteras av den digitala kontakten. Ett alternativ som
4

möjliggör information, kontakt, vård, råd, stöd, behandling, provtagning,
rehabilitering, konsultation, utbildning med mera på distans.
- I Carelink rapport nr 4/2002 finns beskrivet ett 60-tal exempel på IT-stöd inom
kommunal vård och omsorg i hemmet. Det lösningar man främst valt bygger på
användning av: digitalkamera/ stillbildsöverföring, videokonferens utrustning,
mobiltelefon/ kommunikator/ handdator/ laptop, utrustning för monitorering, larm,
mäta vitala fysiologiska parametrar. Man använder fast respektive trådlös
kommunikation, stationär och mobil utrustning, uppkopplad respektive ej
kontinuerligt uppkopplad.
V ästra G ötaland
ACTION 1
ACTION 2
Anhörigstöd
ELIS
MedIT
M obile C are
Länskarta med omnämnda IT projekt, produkter och tjänsters lokalisation
Västerbotten
Allmän Telemedicin
Beslutsstöd för dem ensutredning
Förbättrad service och ökad trygghet
genom positionering
Geriatriska konsultationer
HeartNet
H andledning, vårdplanering och
telemedicinsk teknik under
vårdyrkesutbildningarnas praktik
Närmre
REMEDY
Samordnad vårdplanering med videokonferensteknik
TeleGeriatrik
TeleGeriatrik - del 2
TeleH om eCare (Biohom e, EriCare/
E-box, M igra Pro, T -view )
TeleH ospice
TeleMed Lab
Telemedicinens gröna kort
Telemedicin som förändringsfaktor
TILLIT
TILLIT – Kommunikation
Tolkhjälp på distans för döva och hörelskadade
Trygghet med telematik i vårdkedjan
Trygghet med telematik i vårdkedjan 2
T SE /T elem atic Services for Elderly
Vård, om sorg och vardagsnära sjukvård i
glesby gd m ed telem edicinstöd
Vårdplanering med videokonferensteknik
Utvärdering av kliniska behandlingsm
etoder på distan s m ed telem edicinsk
teknik
V ärm lan d
Region Värmland/
Sam ordning av IT i vården
Örebro
Elektronisk
inform ationsöverföring
i vårdkedjan, O VK i Örebro
Digitala bilder för intern
inform ationsöverföring
Digitala bilder i hem sjukvård
SM ITH / Sm art IT i h em tjänsten
Personcentrerad vård och stöd via IT
Telem edicin i Ö -Sam verkan/T ÖS
VITA nova
VITS-applikationen
Kronoberg
IT -stöd i vårdk edjan
Gemensam Läkemedelslista
Skåne
IM PR ESS
V ardagens lärande
Norrbotten
Bildtelefon för anhöriga
Journalåtkom st för läkare
MEDDIX
Mobile Health Care
Televårdsstöd till människor med funktionshinder
Televårdsstöd till äldreboende
T itthål/ Telemedicin - Informationsutby te
- Sveriges landstings/regioners användning av IT-stöd för vårdrelaterat arbete på distans
omfattar bland annat:
5
Gävleborg
Cities of Tomorrow
Elektronisk kontakthandbok för
funktionshindrade
Generation
Kvalitid analy s
MASH-IT
Permitto Care/ Move Care
RAI
SN AC
Tekniskt stöd till mobil närvård/
O ld @ H om e
TelePort
Östergötland
Vård och omsorg i
allm änhetens tjänst
Kalmar
Mobile Care
Jönköping
E-care Gislaved/IT
dem onstrator för stöd till äldre
/funktionshindrade i Gislaveds
kommun
GO -projektet/Gränslös Omvårdnad
Gränslös sjukvård
Homing
Vård utan tråd
Dalarna
Kvalitid planering
SU STA IN S
Uppsala
Prator
SU STA IN S
TES
Time Code
V ästmanland
Projekt IT i vården
Stockholm
InterC are
IN U T /W ebC are
IT -stöd för sam verk an i
hem sjukvården
LapsCare
Lötsjögården (A ccess)
Senior Living 2000
TelemediCare
Blekinge
Digitala bilder för dokumentation
av diabetessår
Mobile Care
Obruten vårdkedja/ OVK
Senior Living 2000
SM IL E
V ideokonferens för vårdplanering
Anita Kemlén
2002

Laboratorieanalyser och diagnostik (t ex röntgen, ultraljud, patologi, hjärtangiografi,
cytologi, hematologi, bakteriologi). Distribuerad behandling (t ex strål-, dialys-)
Distanskonsultationer (t ex inom geriatrik, ÖNH, ortopedi, kardiologi, neurokirurgi,
tandvård). Virtuellt ögoninstitut – EyeNetEast, HuGo samarbetet. Distrikts-
/sjuksköterske m fl konsultationer. Psykiatri. Traumaverksamhet. Ambulans-, läkarbil,
maritimkontakt med sjukhus. Regional kommunikation inom neurofysiologi. Norra
Kvarken samarbete inom käkkirurgi. Avancerad vård i hemmet (t ex Astrid Lindgrens
barnsjukhus, TeleGeriatrik, Palliativ vård/vård i livets slut). Träning och rehabilitering
(t ex stroke, postoperativ sjukgymnastik).
- Identifierade processteg vid införande av IT-stöd och hinder (överstrykningsfärgade)
för genomförande:
Process/ behovs/ verksamhets analys för aktuellt initiativ
Tekniska förutsättningar/ nät/ säkerhet
Verksamhetssystem
Dokumentation Ekonomiska Utbildningsmässiga
Intern kommunikation
Visa nytta Samverkan, extern kommunikation
o. ekonomi T eknisk a förutsättningar/ nät / säkerhet
M obil åtkom st V årdkedjor, info överf Juridiska Org.
Televård/Telemedicin Apotek Juridiska Org.
Bo och vårdas hemma D ygnet runt service 2 4 tim m ars m yndighet
Bekvämt och tryggt ”M aximera nyttan av alla
boend e aktörers resurser/insatser”
Medborgarservice
© Anita Kemlén 2002
Mer information finns på www.carelink.se. Detta område finns under SamverkansCentrum
med direktlänk: www.carelink.se/pages/newsbill.asp?VersionID=1&Pages=1,23
Monica Flodström
Smart Community
Kanadensiskt koncept som även finns i USA. Vilket på Tranåsmål blev ”det goda livet”. Ur
ett helhetsperspektiv finns oerhörda resurser i ett samhälle (polis, sjukvård, näringsliv, ..)
Vad kan vi då åstadkomma om vi alla drar åt samma håll genom uttalad samverkan?
Smart Community är ett koncept där man använder IT-tekniken som verktyg för att
gemensamt med alla offentliga och privata aktörer i samhället tillsammans med
allmänheten skapar ett samarbete och förhållningssätt som bygger hörnstenarna:
- Trygghet (räddningstjänst, vård, polis, omsorg, …, familj, någon som bryr sig, bra
boende, utbildning, arbete)
- Demokrati (så bra som möjligt för så många som möjligt, påverkans möjlighet, rättvisa,
jämlikhet, insyn, ..)
- Samhörighet (värna om varandra, attityd/gå åt samma håll/samverkan i många områden)
- Framtidstro (skapa optimism, levande samhälle, våga och vinn)
- Samverkan (där vi även tydliggör: vems pengar pratar vi om?, vems makt? )
En omfattande fiberoptisk satsning (TRAMAN) i kommunen lade grunden till Smart
Community arbetet. Vad har resultatet blivit?
6

- Negativ trend har vänts till positiv: företag får tillgång till ”säkra linor” för data
vilket gett expansion och nya arbetstillfällen samt ”kvarräddade” arbetstillfällen,
inflyttning istället för utflyttning, osv.
- Samverkan inom samt utanför kommunens gräns har ökat på alla områden.
- Inga tomma lägenheter där tillgång till Internet ges dygnet för en väldigt låg kostnad
- Nu går alla fakturor via nätet sedan tre år. Vilket sparar mycket papper och miljö.
- e-satsning inom skolan så att veckobrev och information körs elektroniskt, de som saknar
datorer kan få låna ”utrangerade datorer” från företag och kommun för att inte skapa
digital klyfta.
- Ingen akutsjukvård finns nattetid men det finns olika vårdaktörer som sjuksköterskor i
kommunen, privata läkare, ambulans. Dessa har kopplat ihop sig med varandra och
kompletterar varandra, så viss vård ändå kan ges på jourtid. Landstinget köper kommunal
sjukskötersketjänst vilket ger tillgång till landstingets journal. På samma sätt sker
samverkan så räddningstjänsten cirkulerar i samhället då polis saknas. Osv.
- e-Tidsplanering inom hemtjänsten. Vad sker med tiden kan ge insikt i vad tiden används
till vilket ger besparing då man synliggör det på detta vis.
- Sparar tid med videokonferensplanering – minimerat åkandet.
- e-Recept är svårt då landstinget inte startat. Olika medicinlistor till ett ställe men olika
datasystem och datamognad samt stor diskussion om kostnadsfördelning. Vårdsamverkan
med landstinget inte så enkelt då även sekretessen och olika journalsystem försvårar.
- Ca ¾ av all personal inom vård och omsorg har åtkomst via dator. Informations spridning,
tid rapportering och registrering. I kort perspektiv tas kostnaden igen för kontroll och
genom högre individuellt ansvarstagande har blivit en effekt.
Allt ovan är inte utfört till 100% på alla fronter men vi är en bit på väg och riktningen
är klar.
Vi har investerat oss ur krisen. Några verifierade siffror fram till år 2000:
Total kostnad TRAMAN/ Smart Community 18,265 miljoner
EU bidrag -4,500
Anslutningsavgifter TRAMAN -2,000
Nya arbetstillfällen i kommunen -11,250
0,515
Därutöver bidrog Sparbanksstiftelsen Alfa med 2 miljoner som lades ut på företagen att
utbilda personalen för under denna tid.
Nya arbetstillfällen beräknade på 5 år som ger skatteintäkter på 25 tusen kronor per person.
Verifierat för år 1998 är 1,250 miljoner, för år 1999 2,500 miljoner.
Till dessa siffror tillkommer ökad handel mellan företagen vilket på sikt generar inkomster till
kommunen.
Det går att investera sig ur en kris, vända negativ spiral till positiv utveckling och samtidigt
maximera nyttan/utfallet av alla offentliga, privata och medborgerliga insatser/resurser i ett
samhälle. Men det krävs en väl utbyggd digital infrastruktur, vilja till nytänkande och
samverkan samt ett antal drivande krafter.
Susanne Persson
Hur IT kan stimulera och effektivisera kommunens omsorger
7

Idé: Människor ska kunna leva i sitt hem så länge som möjligt. Då krävs att trygghet och
säkerhet upplevs av de boende och anhöriga. Dit kan räknas: Inte plattor på, fått mat, fått
beslutad service, inte går bort sig då de är förvirrade, o s v. Behoven ska styra.
På Lötsjögården (Svensk Äldreomsorg) i Sundbyberg och på Tallidsgården i Nacka kommun
finns dessa lösningar i skarp drift. Finns video respektive DVD som visar den digitala nyckel
användningen, informations- och trygghetslösningarna som är i bruk. Exempelvis Vivago
hälsoarmband med personliga larmfunktioner, som kan utlösa larm vid olika situationer, samt
om det tas av går larm om efter 30 minuter.
Utvärderade effekter på Lötsjögården i Sundbyberg;
- Tidsvinster i nyckelhantering
- Färre stölder
- Säkrare läkemedelshantering
- Ökad individuell anpassning i omvårdnaden av den boende
- Samlad information
- Lättare att rekrytera personal
Utvärderade effekter på Tallidsgården i Nacka kommun efter två månaders användning (d v s
mycket kort tid med inte speciellt ”datamogen” personal)
- Alleato Access (nyckelhantering) besparing/år: 1022 timmar
- Alleato Information besparing/år: 595 timmar
30 anställda, 30 minuter per dag i tidsbesparing för nyckelhantering.
Hinder i arbetet att skapa behovsrelaterade/efterfrågade IT-stöd:
Tekniska lösningar har dröjt:
- Vita områden ingen mobil täckning
- Produkter gjorda för affärsmän och ej användare i hemtjänst/vård
Kommunernas situation – regelstyrda och verksamhetspressade:
- ”Vår personal klarar inte” attityd
- ”För dyr investering”
- ”Vi orkar inte med” (strejk, val, …)
- ”Det fungerar inte hos oss” attityd
Människan måste se nyttoeffekten oavsett om de är anhörig, brukare eller personal. De ska
uppleva att vi gör det för dem.
Integritets- säkerhets- och sekretessfrågor noga diskuterade. Kunden bestämmer vad som ska
finnas i systemet och den boende väljer om de vill ha armband med alla eller vissa funktioner
eller inte alls.
Ett äldreboende sparar 1617 timmar per år genom digitalt stöd för nyckelhantering,
information och trygghetslösningar. Om ett äldreboende i varje kommun (290 st) kan göra
motsvarande besparing motsvarar det 468 930 timmar.
Emma Rylander
SABH, sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet
Drivkrafter:
8

- Barn, likasom alla andra, mår bättre i hemmet än på sjukhus.
- Över 80% av alla patienter/med familjer ville vårdas hemma om motsvarande vård
kunde erbjudas
- Teknikutvecklingsprojekt som stöd för verksamheten.
- Mindre antal sängplatser kan inte bara hanteras med förkortade vårdtider och
effektiviseringar utan nya grepp måste tas
Att vårda i hemmet, som ett alternativ till sluten sjukhusvård med samma trygghet och
kvalité, innebär krav på:
- hög medicinsk kvalitet
- kompetenta multiprofessionella team
- kostnadseffektivt, d v s inte kosta mer än sjukhusvården
Behovsanpassad 24 timmars vård med stöd av sjukhus baserade mobila team. I nära
samarbete med specialistsjukhuset, anpassade mobila stöd, anpassade verktyg för uppföljning.
Fyra år efter starten:
- 15-20 patienter vårdas samtidigt
- drygt 4000 vårddygn per år
- medelvårdtid 8-9 per dag, median 3-4 dagar
- drygt 10 % av sängplatserna på Astrid Lindgrens Barnsjukhus – 2 % av ALBs totala
budget
- familjerna ser ytterligare fördelar, såväl sociala som ekonomiska, ur sitt perspektiv.
Extern konsultfirma utvärderade SABH efter 18 månader
- Medicinska kvalitén är lika bra vården är ekonomiskt fördelaktig och konceptet bra.
Patientgrupper är de som annars skulle ha vårdats på barnkliniken, till exempel:
- nyfödda med komplikationer
- eftervård av för tidigt födda
- tidigare friska barn med akuta sjukdomar till exempel cancer, sepsis, brännskador
- eftervård efter vissa kirurgiska ingrepp
- kroniska sjukdomar där en komplikation tillstött
- palliativ (lindrande) vård, vård i livets slutskede
Vilka kan erhålla denna vårdform – krav:
Medicinsk säkert att vårda hemma, familj som vill, någorlunda förutsägbart förlopp, familjen
får den utbildning som behövs om vård i hemmet beslutas. Finns checklistor för olika
vårdsituationer.
Teknikstöd man önskade i arbetet:
Kontakt med patient/föräldrar, samtal, mätning och uppföljning av patientstatus, verksamhetsplanering/uppföljning,
vårdplanering, vårddokumentation, erfarenhets- och kunskapsutbyte,
Detta som stöd för arbetet som sker med mobila vårdteam och leds via ledningscentral på en
expedition på sjukhuset.
Problem: Kommunikationsledningar med tillräcklig kapacitet tar för lång tid att installera i
jämförelse med medelvårdtiden i varje hem. För dyr utrustning. Får inte mobil tillgång till
journalen utanför brandväggarna vilket innebär att journalen i hemmet är pappersbaserad.
9

SABH ett komplement till specialistsjukhuset
- ett sätt att enkelt anpassa antalet vårdplatser till behovet
- vård nära patienten
- vård för aktiva patienter/anhöriga
- den felande länken i vårdkedjan
- ett bättre utnyttjande av specialistsjukhusets resurser.
- av de 100 första med denna vård i hemmet så kunde 98% av familjerna tänka sig vård
i hemmet vid nytt insjuknande/behov
- personalen har lägsta sjukfrånvaron på sjukhuset
- kliniken har full bemanning
- personalen upplever stöd i arbetet trots att de är långt från sjukhuset
- blandschema dag/natt för all personal
- all personal dokumenterar själva oavsett yrkeskategori – även de utan
journalföringsplikt som exempelvis undersköterskor
SABH utgår från verksamhetens behov. Alla är med och diskuterar förändringar vilket kan ta
tid men bereder marken för snabbt genomförande, då skaffas det teknikstöd man önskar.
Vid starten 1998 hade hälften av all personal inte använt dator och en tredjedel inte mobil
men det tog några veckor så var det hindret över.
TeleMediCare ger bra prototyp men ingen färdig produkt vilket förväntas komma i ett nu
påbörjade projektet.
Mer information på hemsidan och där finns även tillgång till filmen Borta bra men hemma
bäst. Hemsida: www.sabh.nu
Hinder:
- Attityder som:
”Det går inte”
”Det finns inga pengar” (inom ett års budgetram)
”Teknik är inte vårt bord”
- Teknikprylar är inte lösningen på vårdens problem
- Tekniken skall vara ett hjälpmedel då vårdformen förändras eller när man har idén klar
- Integrering vård och teknik centralt
- Ny teknik bör inte vara dyrare för kunden
- Många små grupper utvecklar i stället för stora konsortier
- Samverkansbehov/problem; stat/landsting/kommun/industri
Utflyttning av barnspecialistvård från sjukhus till hemmet med mobil personal och nödvändig
IT och eventuell (IT/) medicinteknisk utrustning som stöd. 10% av sängplatserna kostar 2%
av barndivisionens budget. Utökad implementering samt identifiering av andra
specialistkliniker/ patientkategorier där motsvarande arbetssätt kan användas synes
synnerligen viktigt både ur patient och samhällsperspektiv.
Ingela Sjökvist
Mobilitet i hemtjänsten
Nordanstig är en liten, fattig, glesbygdskommun med de problemställningar som är vanliga i
den situationen. Trots det har stark drivkraft funnits att finna nya vägar för verksamhetsutveckling.
10

Arbetet med mobila lösningar för hemtjänsten ledde till att PermittoCare kom till och start var
hösten 2000. Hälften av personalen kan idag koppla upp sig med kommunikator. Mottagande
bland personalen har varit positivt. För arbetsledaren har det inneburit att det är lättare nå ut
med information och få kontakt med den grupp som använder PermittoCare än den som
saknar hjälpmedlet. Även nattpatrullen använder kommunikator samt den används även vid
larm vilket innebär att info om den som larmat kan erhållas direkt.
Kommunen har fått ta emot Users Award pris på grund av nyttan för verksamheten och
brukarna.
Fördelar:
- Samlad information som når alla.
- Aktuell information
- Ger trygghet och är säkert på grund av inloggning
- Höjd status/ kvalitetshöjning
- Minskad sjukfrånvaro
- ”Tidsvinster”: ½ på morgonen då personalen åker direkt till brukarna vilket är ca 2
mil/dag samt resor till personallokalen för läsa information ur pärmar slipper man
också göra men det kan inte tidsberäknas.
sex personer sparar 730 mil per år och 1200 timmar per år då de kan åka direkt till
brukarna på morgonen eftersom all avrapportering och information finns tillgänglig i
kommunikatorn
- Ändrade tider för mötesforum – vilket har både för- (tids- och milvinst, nya
mötestider/former) och nackdelar (personliga möten också viktiga)
Framtiden:
- Larm till närmaste bil som känner vårdtagaren
- Distriktssköterskan var bara med en tid i starten men nu hoppas vi på större samarbete
(dubbel journalföring, på grund av huvudmannagränser, bromsade förra försöket)
- Rehabiliteringsteam kan uppdateras om vad som hänt sedan sista besök
- Natt personalen (hemtjänst nattetid) är med men bör kunna få bättre information
- Kök involveras för att på ett smidigare sätt kunna hantera beställningar/
avbeställningar/specialkoster och andra
PermittoCare bygger på personalens eget arbetssätt/behov vilket ger igenkännande.
Användarna mellan 20-65 år.
Nyckeln är att känna verksamheten och bygga utifrån det.
En besparing på 121 mil och 200 timmar per anställd inom hemtjänsten genom att mobil
kommunikation används. Inom kommunalt finansierad vård och omsorg till äldre- och
funktionshindrade fanns 1999 cirka 199 000 årsarbeten 2 . Om 1% av dessa kan ha samma nytta
innebär det en besparing på 240 790 mil och 398 000 timmar frigörs.
2 Referens 5, referenslista i bilaga 1
11

Kompletterande fakta från sessionsdeltagarna
PO Söderström
Exempel från Västerbotten där effekter i form av bland annat mindre resmil kan beläggas
- Tolkservice för teckenspråk i Västerbottens län
När tolken reser 2 x 20 mil sker det till en kostnad av 1900:-
Samma service på distans via videokonferens kostar 190:- samt innebär dessutom
40 mil mindre i bil, bättre arbetsmiljö och 5 timmar disponibel tid.
Tolkservice synes i stort sett kunna ske utan resande, vilket även är billigare, frigör
mer tid för tolkning/andra arbetsuppgifter och förbättrar arbetsmiljön.
- Vårdplanering på distans mellan Vännäs och Universitetssjukhuset i Umeå
Personal från vårdcentralen samt kommunen gör i genomsnitt en resa per vecka à
2x3mil. 2 personal samt 1 anhörig utan samåkning. På ett år reser dessa 920 mil.
Med vårdplanering med videokonferensteknik kan alla delta utan att resa till
sjukhuset.
Vårdplaneringsärenden berör alla landets vårdcentraler. Det fanns 1089 3
vårdcentraler år 2002. Om förhållandena är motsvarande och antagandet kan göras
att i genomsnitt har de en mil enkel väg innebär detta över 326000 mil.
- TeleGeriatrik – jourverksamhet vid särskilt boende i Umeå
Som komplement till läkarbesök/resa till sjukhuset sker distanskonsultation.
Erfarenheterna visar att enbart 10% kräver läkarundersökning på sjukhuset eller i
boendet. 90% av konsultationerna kan ske utan resor företas visar den publicerade
utvärderingen.
Boendeenheter utan tillgång till läkare placerad i boendet, vanligtvis alla särskilda
boenden (exempelvis servicehus, sjukhem, gruppboenden) synes med olika former
av distanskonsultation (telefon, videokonferens, bildtelefon), och där medföljande
nya arbetssätt, ha möjlighet att radikalt minska behovet av resor för läkare, patient,
närstående och personal.
- Tärnaby sjukstuga i Västerbottens fjällvärld – distanskonsultation
Genom distanskonsultation med videokonferensteknik, och vid behov, digitala
röntgenbilder, hud fotografier, öron-näsa-hals bilder (där en speciell kamera kan
användas) har antalet remisser minskat med 40%. Varje remiss innebär att
patienten och eventuellt en närstående/personal gör 70 mils resa t o r till
Universitetssjukhuset i Umeå för besök hos ortoped, öron-näsa-hals specialist eller
hudspecialist. Vilket lett till behandling och vård kan skötas på hemorten och
resandet har minskat med 40%.
3 Dagens medicin 29 oktober 2002
12

Lika vård för alla på lika villkor oavsett avstånd till specialist kan åstadkommas
med distanskonsultation. Miljövinsterna ökar med avståndet men övriga fördelar
är avståndsoberoende. 40% färre resor till specialist för patient och eventuell
medföljande manar till eftertanke.
Karin Elfman
Exempel från Västra Götaland där effekter i form av bland annat mindre resmil kan beläggas
- ACTION, Borås (Trandared KD) och Marks kommuner
Genom att erbjuda "on-line" information och televårds support via bildtelefon går
det att bidra till ökad kvalitet i det dagliga livet för vårdtagarna och deras anhöriga,
att underlätta för dem att i ökad utsträckning klara sig själva och att kunna bo kvar
i det egna boendet. Erfarenheterna visar att det bör vara möjligt att reducera
andelen besök till vårdtagare med 15-25 % och uppskattningsvis ger det också
möjligheter till besparingar på mellan 22 och 37 miljoner kilometer per år för resor
till och från vårdtagare.
Det finns sannolikt mellan 29 000 och 48 000 4 familjer som kan vara betjänta av
att ha tillgång till anhörigstöd på distans. Hos dessa kan andelen besök reduceras
med uppemot ¼ och därmed reduceras resmilen i motsvarande omfattning.
- TÖS, telemedicin i ö-samverkan (Styrsö, Göteborg)
När man utrustade varje vårdbiträde med kommunikator blev tidsvinsten i och med
ett minskat resande cirka 15%. Då vårdbiträdet inte behöver åka in till arbetslokalen
för att hämta information minskar resandet ytterligare. Dessutom kan man
börja arbeta direkt med vårdtagaren på morgonen och på så sätt planera sitt
resande till patienter/boende på samma ö/samma område på ett bättre och
effektivare sätt. Informationen som behövs finns att tillgå i kommunikatorn och
man har direktkontakt med distriktsköterskan. Varje vårdbiträde kan minska sitt
resande med 5-10 km per vecka, och distriktsköterskorna med 2 km i veckan. För
Styrsö blir detta 143 pkm.
Mobil kommunikation i hemtjänsten minskade resandet i Styrsö. Om samma
minskning sker på nationell nivå skulle det sannolikt motsvara 45 000 pkm. 5
- Gemensam Läkemedelslista
Detta är en databas, som innehåller samtliga förskrivna och uthämtade läkemedel
för en patient, och som alla patientens vårdgivare kan nå vid behov, oberoende av
var de befinner sig. Med tillgång till listan minskar onödig och felaktig
förskrivning, som tyvärr sker annars, därför att förskrivande läkare inte har
kunskap om vilka mediciner patienter redan har. Vilket även är ett stort
miljöproblem. Det är stora mängder medicin som slängs på grund av ofrivillig
överförskrivning. Tillgång till databasen minskar resande för jourläkare och
sköterskor i hemsjukvården. Idag finns läkemedel i varje journal, som även där
den är datoriserad, bara finns åtkomlig på vissa enheter. Resor beräknas minska
med 10% jämfört med nuläget. En stor del av oplanerade inskrivningar på sjukhus
4 Lennart Magnusson, Högskolan i Borås
5 Idalena Svensson, Göteborgs stad
13

eror på avsaknad av information hos vårdande sjuksköterska om aktuell
medicinering. En gemensam läkemedelslista torde därför även minska
ambulanstransporter.
Tillgång till patientens kompletta läkemedelslista oavsett tid och plats har effekt på
transporter och inskrivningar av patienter på sjukhus som kan härledas till
felaktig/okunskap om medicinering. Detta är en effekt att beakta utöver
personalens minskade resor med 10% och kassation av läkemedel i onödan.
Av sessionen identifierade hinder – grupparbete 1
Grupp NA:
- Hälso- och sjukvårdsstrukturen
- Brist på samordning
- Brist på pengar för t ex reformer, FoU
- Standarder, termer, tjänster
- Val av olika tekniska lösningar
- Liten splittrad marknad
- Svårt bevisa nytta och ekonomi. Få utvärderingar.
- ”Projektifierat”, svårt att kommersialisera produkter och tjänster
- Infrastrukturutbyggnaden
Grupp NGO:
- Fortfarande för mycket teknikdriv i utvecklingen av produkter och tjänster (fokus,
arbetssätt)
- Tjänsteutvecklare finns inte
- Bristande lönsamhet för leverantörer
- Ingen fungerande marknad
- Ingen accepterad modern metodik för tjänsteutveckling
- ”Hål” i kommunikationen mellan de olika rollerna
- Kunden/beställaren saknar kraft och kompetens
- Bristande integration mot gamla system
- Bristande bredduppföljning ute i samhället (nytta, ekonomi)
- Vem är kunden/ beställaren? För många huvudmän.
Grupp V:
- Lagstiftning (lätt gömma sig bakom – ”det går inte”)
- Attityder, misstro
- Rutiner, Organisation
”det går inte”, ”vi och dom”, avsaknad av parallella befogenheter i
samarbetsprojekt med olika organisationer
- Ekonomi
- Långsiktig finansiering saknas
- IT-fokus styr utvecklingen - borde vara nyttofokus
- Avsaknad av helhetssyn
- Vinsterna hamnar någon annanstans, avsaknad av incitaments struktur
- Vården ska inte betala industrins utvecklingskostnader
- Avsaknad av gemensam strategi
- Inget hände med Vård ITiden
14

- FoU-pengar plottras bort på alla nivåer
- Avsaknad av långsiktiga, stabila politiska beslut om mål och inriktning
Hindren sammanfattas
S Brist på helhetssyn – samordning - långsiktighet
S Tjänsteutveckling – outvecklad metodik och process
S Icke fungerande marknad
S Incitament, vinna-vinna mekanismer saknas
Av sessionen presenterade åtgärdsförslag – grupparbete 2
Grupp 1
- Förtroende
- Långsiktighet
nya Kommun/Landstingsförbundet lägga ut färdplan – resurssättas på riksnivå
- Tolkning av lagar
- Aktiva kravställare
- Samsyn över landstingsgränser
- Ny referensram – kommunicerbar
- Verksamhetsutveckling med IT-stöd
- Sociala innehållet
- Juridiska frizoner, opinionsarbete
- Delad info minskar resursförbrukningen då resande minskar, tryggheten ökar, om
patienten accepterar
Grupp 2
- Långsiktig vision för IT i hälso- och sjukvården
- 3-5-åriga strategier och mål, 0,xx % av landstings- och kommunal budget avsättas för
hållbar utveckling
- Stora nationella projekt
Funktionell upphandling/ ”arkitekttävling”
- Visionen:
Socialminister
Viljeyttring IT/kommunikationsminister
Näringsminister
Miljöminister
- Mål, strategier, standarder: Nytt förslag utgående från diskussionen som denna punkt
ledde till: Socialministern tillser att verksamhetens aktörer kunde skapa forum där
visioner kunde konkretiseras i mål och strategier
- Utförare/genomförare: Carelink och annan lämplig aktör beroende på uppdrag
Grupp 3
MARKNADEN FUNGERAR INTE
Brist på samordning
- Kommun & Landsting
Kan Kommun/Landstingsförbundet fås att driva detta aktivt?
Resurser för att driva frågan – samordning, arkitektur
15

Danmarks kommunförbund har lyckats
Ej utredas. Fokus på daglig verksamhet/genomförande.
- Standardisering
Långsiktiga stabila politiska beslut
- Regering/riksdag prioriterar att Sverige utvecklar tryggare/säkrare/effektivare vård och
omsorg med hänvisning till IT opinion/pengar.
- Bygg för en åldrande befolkning (55+/seniorboende) med statlig subvention
Hållbar utveckling inom vård och omsorg
Sessionsdeltagarnas förslag sammanfattas
Åtgärder
S Vision
Sverige är världsledande nation inom säker, trygg, effektiv och långsiktigt
hållbar vård och omsorg med hjälp av IT-stöd som utgår från användarperspektivet
S Mål och strategier
Utformas och inkluderar intressenter från alla berörda parter
S Finansiella resurser
Avsätta 0,xx % av vård och omsorgsbudgetarna för långsiktiga
huvudmannaövergripande projekt
Färdplan – prioriterade områden
S Nationell samsyn, gemensam ny referensram utgående från visionen
S Juridisk klarhet för att kunna dela information
S Samsyn kring termer, begrepp, standardisering
S Skapa styrmedel som ger incitament och ersättningsmodeller för nya vårdformer
S Funktionell upphandling/ ”arkitekttävling” som resulterar i nationella projekt
S Byggnation för en åldrande befolkning som underlättar att bo och vårdas hemma
Mottagare – prioriterade departement
S Sessionsgruppens arbete och genomförande av uppdraget ingår i det arbete som
sker inom ramen för, det av regeringen under 2001 skapade, forumet för IT &
miljö. Miljöministern är därmed mottagare av detta dokument.
S Socialministern, given aktör inom vård och omsorg. Detta dokumentet har
även en självklar koppling till Ds 2002:3, Vård ITiden.
S IT/Transport ansvarig minister då Infrastruktur/IT är vitala aspekter för
framgångsrikt arbete.
S Näringsministern, då klarlagd bärighet finns mot e-Government och nyttjande
av 3G (och andra mobila nät). Likaså möjligheterna att IT inom vård och
omsorg ska kunna bli en ny tillväxtsektor med exportpotential.
S Finansministern, avseende finansieringsmodeller för givna förslag.
16

17
BILAGA
Referenslista
1. Carelink rapport nr 1/2002 Anita Kemlén, Carelink
2. Carelink rapport nr 4/2002 Anita Kemlén, Carelink
3. Svensk hälso- och sjukvård under 1990-talet.
Utvecklingstendenser 1992-2000. Landstingsförbundet 2002
4. Vård ITiden, Ds 2002:3 Socialdepartementet
5. Äldreuppdraget – slutrapport.
Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:4. Socialstyrelsen