Alla barn har rätt att nå sin fulla potential

Alla barn har rätt att
nå sin fulla potential.
www.minfullapotential.se
Tillsammans med Attention och KIND

Skolan har problem. Det vet särskilt två-tre barn i
varje klass – de som har npf*-diagnos. I många fall
får de inte den hjälp de behöver – och har rätt till
enligt skollagen. Men det finns goda exempel. Och
det är just de fallen vi vill lyfta i kampanjen Min
fulla potential – och det här dokumentet.
Lämna din e-post på www.minfullapotential.se för
att få fler goda exempel under hösten, och för att
bidra med dina egna. Tillsammans gör vi skillnad.
*Npf, eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, är ett
samlingsnamn för olika diagnoser som adhd, add, Aspergers
syndrom, Tourettes syndrom och autismspektrumtillstånd, med
flera. Npf innebär olika typer av kognitiva svårigheter som påverkar
hjärnan och gör att den fungerar annorlunda. Orsaken är biologisk
och syns inte utanpå men påverkar ofta personens beteende. De
egenskaper som man kan uppleva som hinder i vissa sammanhang,
kan vara tillgångar i andra.

Mindre stök och mer
struktur
Clara, 20 år
add och atypisk autism
ESS gymnasium
Clara är 20 år och har länge haft hög frånvaro i skolan. När hon bytte
till ESS-gymnasiet gick hon från fem till 95 procents närvaro. ESSgymnasiet
är en skola med specialpedagogisk profil i Stockholm.
Här är lärartätheten högre och klasserna mindre, men framför allt är
verksamheten bra strukturerad och välplanerad. Det är tydligt vad som
förväntas under en dag, vad som ska göras och när uppgifter ska vara
klara. Dessutom är undervisningen anpassad efter Clara som får stöd
att hitta sin studieteknik. Läs mer.

Clara, 20 år
add och atypisk syndrom
“Förut var allt för
rörigt för mig. Nu
får jag bra hjälp
och kan lösa
uppgifterna på mitt
eget sätt”

Två till tre barn i varje
klass har idag en
npf-diagnos

Takplattor och dämpad
belysning
Sabina Nuhanovic
Biträdande rektor
Västervångskolan, Landskrona
Många klassrum i Sverige är gamla, skramliga och ofta en dålig miljö
att lära sig saker i. Det senaste året har Västervångskolan gjort stora
satsningar för att få en lugnare miljö i klassrummet. Taket sänktes med
60 centimeter, ljuddämpande takplattor sattes in och lamporna byttes
mot dimmers. Resultatet blev en mycket skönare stämning, tjafset och
bråket minskade rejält. Det minskade bullret gjorde också att eleverna
inte blev lika trötta som tidigare. Lärarna upptäckte att de inte behövde
skrika längre och det var lättare att föra ett samtal i klassrummet. Den
nya, lugnare miljön i klassrummet ökade trivseln för alla, med eller
utan diagnos. Läs mer.

Sabina Nuhanovic
Biträdande rektor,
Västervångskolan, Landskrona
Foto: Caroline Ekstrand
Den nya, lugnare
miljön i klassrummet
ökade trivseln för
alla, med eller utan
diagnos.

Fyra av fem lärare anser
att de saknar tillräcklig
kompetens för att ge rätt stöd
(KIND)

I Salem samlas alla runt
eleven
Anna Borg
Forskare, KIND
På Nytorpsskolan i Salem kartlägger man och arbetar med en
noggrann process för att titta på varje elevs enskilda behov. Metoden
har arbetats fram tillsammans med forskare på KIND och kallas
Nytorpsmodellen. Skolan lägger stor vikt vid samverkan mellan alla
i elevens närhet som föräldrar, lärare och andra viktiga personer.
Själva kartläggningen och samtalen har varit jätteviktiga för hur eleven
upplever sin egen motivationen och glädjen kring hur arbetet behöver
göras för att nå ända fram. I modellen ingår flera tekniker för att skapa
bra bemötande, ökad tydlighet och förutsägbarhet, bättre struktur,
personliga mål, motivation och livskvalitet. Läs mer.

Anna Borg
Forskare, KIND
”I samtalen svarar vi på frågorna; Vad
vill du? Hur ska du få din tid att räcka
till? Vilka stödjande strukturer behöver
du för att lyckas i skolan?”

Sju av tio skolor följer inte
skollagen när det gäller
hur det särskilda stödet
ska organiseras
(Skolinspektionens tillsynsrapport 2013)

I Huddinge är engelska
alltid blått
Källbrinksskolan i Huddinge
På Källbrinksskolan i Huddinge jobbar man genomgående med
färgkodade scheman som ökar tydligheten för alla. Engelska är till
exempel alltid blått på schemat, men det stoppar inte där. Även alla
mappar i engelska är blåa och böckerna märkta med en blå prick. Det
gör att ämnet hänger ihop och blir tydligt. Tips till andra skolor är även
att skriva ut lärarens namn i schemat, gärna med en bild. Har hen ett
smeknamn som är mer känt, skriv gärna ut det också. Många gånger
ser schema på andra skolor ut som utskrifter i Excel där man dessutom
inte skriver ut ämnesnamn utan förkortar Matte till Ma och använder
konstiga förkortningar på salar, vilket ofta gör information svår att
förstå. Att organisera på det här sättet tar inte mer tid, mer än första
gången. Det är en investering som alla tjänar på, inte bara elever med
Npf-diagnoser. Läs mer.

Elinor Kennerö Tonner
Biträdande rektor för högstadiet
“När vi anpassar
undervisningen till
de som behöver
lite extra, har vi
gjort något som
är jättebra för alla
andra också.”

Fyra av fem föräldrar till
barn med Asperger och
autism säger att deras barn
inte går i skolan på grund
av bristande stöd och
kompetens i skolan
(Autism- och Aspergerförbundet)

”Så här vill jag ha det”
Checklista för att berätta vad jag behöver i skolan:
Lärare ska informeras om min diagnos
Tydliga skyltar på klassrum och foton på personal
Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör
Tidig och tydlig information i god tid om vad som ska hända
Både muntlig och skriftlig information
Hjälp att planera uppgifter och undervisning
Få klassrum för undervisningen
Hjälp med vad man ska anteckna och kunna
Ett tyst och lugnt rum för återhämtning och ro
Avskärmning genom hörlurar
Listor och scheman på vad som ska göras
Stöd för hur och när uppgifter ska göras och när allt ska vara klart
Bestämda tider för att gå igenom hur allt fungerar och för
stödsamtal och hjälp att lösa problem

Nio av tio lärare anser att
deras kommun inte har
tillräckliga resurser för
stöd i skolan
(Lärarförbundets enkät 2015)

“Allt släppte när
diagnosen kom”
Edith fick sin adhd-diagnos sent, när hon var 23 år. Det blev en vändpunkt. Äntligen fick hon
svar på varför hon ofta känt sig annorlunda, varför vissa saker som verkade lätta för andra
var så svåra för henne.
– Svårast var det när man skulle sitta still och studera själv. Det fungerade väl i sisådär 10-20
minuter, sen fick jag ofta byta plats för att jag störde den jag satt bredvid, säger Edith.
Föräldrarna och en ny skola blev Ediths räddning. Hon är idag mycket tacksam över sina
stöttande föräldrar. Hennes mamma förstod att Edith inte skulle nå sin fulla potential på den
skolan hon var på och övertalade henne att söka till musikklass. Plötsligt hamnade hon i
en klass där ingen kände varandra och alla “led av en liten excentrisk ådra”, som hon själv
uttrycker det.
Edith tror att lärarna hade behandlat henne annorlunda på den första skolan om de känt till
hennes diagnos. Hon tror också att hon själv agerat annorlunda om hon fått diagnosen i ett
tidigare skede.
– Det är viktigt att både elever och lärare får en större kunskap om olika diagnoser men
också att klasskamrater får veta hur klasskamrater med Npf kan fungera.
Se Edith berätta på www.minfullapotential.se

”Varför duger jag inte?”
Se porträttet av Edith på
www.minfullapotential.se

Det krävs mer än
ett sorts bränsle
Alexander fick tidigt diagnosen Asperger. Dagarna i skolan var ofta svåra. Om han fick för lite
stimulans blev han orolig och kunde då inte kanalisera sin energi. För Alexander fungerade
undervisningen bäst om han fick göra sina uppgifter på datorn, sitta i ett lugnt rum med
musik i hörlurarna. Fast inte alla dagar.
Alla barn är olika, brukar man säga. Men även samma barn kan fungera olika under en
vecka, månad eller ett år. Då krävs det att läraren både har motivationen och kunskapen att
anpassa undervisningen till vad som fungerar bäst just den dagen.
– Jag tyckte man bara körde på med ett sorts bränsle fast det fanns olika typer av bilar, säger
Alexander.
Trots motgångarna fungerade skolan bra, mycket tack vare Alexanders föräldrar. De skänkte
en trygghet och stöttade när det var jobbigt. De fungerade också som en länk mellan honom
och skolan, eftersom han själv inte vågade ta konfrontationen och ställa krav. Då var han
rädd för att uppfattas som lat eller skolkare.
Se Alexander berätta på www.minfullapotential.se

Se porträttet av Alexander på
www.minfullapotential.se
”Jag kände inte själv
att det var något som
var fel.”

Alla har rätt till stöd!
Illustration av Marianna Nardella
från the Noun Project
Alla barn har rätt till en skola som hjälper dem nå sina mål. Rektor har
det yttersta ansvaret för att undervisningen organiseras så att alla kan
nå kunskapskraven.
Läraren har ansvar för att anpassa undervisningen så att den fungerar
för elever med funktionsnedsättning. Enligt skollagen ska alla elever
som behöver särskilt stöd få det.
Den som driver skolan har ansvar för att alla elever får tillgång till de
verktyg och hjälpmedel som de behöver för sin skolgång. Läs mer.

Hjärnfonden och
Min Fulla Potential
Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller
funktionsnedsättningar i hjärnan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är
ett växande område där det saknas forskning, här vill vi bidra med kunskap,
information och insamling av pengar för forskningsprojekt.
Vi vill att alla barn ska nå sin fulla potential. Idag får inte alla med Npf-diagnos
den hjälp de behöver. Genom kampanjen Min Fulla Potential vill Hjärnfonden
bidra med kunskap och lyfta fram goda exempel för att förbättra situationen för
alla barn med npf-diagnos.
Hjärnfonden delar idag ut anslag till forskare men mer pengar behövs för att
finansiera forskningsprojekt om npf i skolan. Lämna din e-post på
http://www.minfullapotential.se för att få fler goda exempel under hösten, och
för att bidra med dina egna. Tillsammans gör vi skillnad.