hasse laaksonen är - Windjammer Media

N Y T I D N I N G F Ö R O S S Ö B O R 

TIDSKRIFT FÖR ÅLAND 

NUMMER 1 2005 | PRIS 45 KRONOR/5 EURO 

VINODLING 

PÅ GOTLAND 

www.skargardsmagasinet.com 

ÅLAND HAR DYKNING I 

VÄRLDSKLASS 

PÅ EN ÖDE Ö LEVER DE 

AV HANTVERK 

INREDNINGSTIPS MED 

JOHANNA W 

// DOKTOR SKÄRGÅRD 

// SKÄRGÅRDSKOCKEN 

// RECENSIONER 

// TRIANGELNYTT

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

Underhållning utan gränser 

Oslagbar 

bildkvalitet 

från Sony! 

KV-28CL11 28” WIDESCREEN-TV 

Ny WEGA-TV med plan skärm i wide-format 

i elegant design och ett utmärkt stereoljud 

649€ 

Finns även 

i svart! 

Ny 

modell! 

Sonys TV:n 

har varit 

brandsäkra 

i över 10 år! 

HD-TV-klar! 

Bäst av alla i 

Hi-Fi Lehti 9/04! 

KLV-32M1S LCD WEGA ENGINE (82cm) 

Hi-Fi Lehti 9/04: ” SONY är testets bästa TV. 

Sony vinner över de övriga på alla del-områden 

och är bäst i gruppen också beträffande 

förhållandet pris/kvalitet” 

(3.399€) 

Nu endast 2.499€ 

Nyhet! 

SONY DCR-HC39 MED ÄKTA WIDE!!! 

Ny SONY digitalkamera med äkta WIDE filmning, 

högklassig Carl Zeiss optik,dockningsstation med 

laddning och USB datorkoppling, memorystick 

fotofunktion m.m. 

Nu endast 749€ 

USB 

MARKNADENS BÄSTA BILD! 

HD-TV-klar! 

KLV-L23M1B LCD ”TAVEL-TV” 

Utsökt bildkvalitet med WEGA-ENGINE tekniken. 

Finns även i silver. 


KLV-27HR3 

Ny snygg 27” LCD-TV till synnerligen förmånligt pris! 


MP3 MANAGER SOFTWARE 

MP3 eller ATRAC3 

SONY NW-E55 WALKMAN 

LITEN NETWORK WALKMAN, 40 gram 

Atrac 3 plus – du lagrar 3 ggr mer musik på disken. 

70 TIMMAR BATTERITID! 

Pris fr.149€ 

NETWORK 

WALKMAN 

Nu 4 modeller 

från 128 MB-1 GB 

128 MB, men med 

ATRAC3plus får du 

6 TIMMAR MUSIK 

och bättre ljudkvalitet 

än MP3! 

Snabbast, längsta batteritid, skarpaste bilderna! 

DIGITALKAMERA DSC-P73 

4,1 Megapixlar, USB, 3 x optisk zoom, m.m. 

NYA VAIO FS 

Slimmad, lätt och full av kraft! 

NU ÄNNU BÄTTRE! 

Redan föregångaren, P72, 

var överlägsen testvinnare 

249€ 

VGN-FS195VP är speciellt utvecklad för krävande och kostnadsmedvetna 

användare. Som standard är den bl.a utrustad med: ”Double-Layer” 

DVD-brännare, bredbildsskärm med en ny förbättrad X-black teknik som ger 

ljusare bild med bättre färger och högre kontrast, höga grafikprestanda med 

NVidia GeForce 6200 Go-kretsar, trådlös WLAN m.m. 

Allt förpackat i Sonys snygga design med ett slimmat chassi i en lätt 

magnesiumlegering– bekväm att ta med. Vikt: 2,9 kg. 

Utrustad med Intels senaste 

Centrino-teknik för maximal 

prestanda, drifttid och kompatibilitet 

Finns även 

i svart! 

1.899€ 

BARA FANTASIN SÄTTER GRÄNSEN 

MED VÅREN KOMMER 

MUSIKEN!! 

SONY BIL-CD/RADIO CDX-S2000 

PRIS ENDAST: 

Med ny högeffektiv 4 x 50 W Drive-S, 

RDS-radio, CD-R/RW, CD-text, lågnivå m.m. 149€ 

SONY CMT-A50, MÅNGSIDIG MIKROSTEREO 

med MP3 och ATRAC-3. Med medföljande Sonic Stage 

programvara får du t.o.m. 30 cd:n på en CD-R/RW skiva. 

Högklassiga högtalare, mångsidig fjärr, klocka, timer, 

logikstyrt kassettdäck, FM/AM RDS-radio m.m. 

Pris endast: 229€ 

PRISBELÖNT! 

CD-KASSETTRADIO CMT-CPX11 

2 x 75 W. Prisbelönt S-Master digital förstärkare. 

RDS-radio, MP3, CD-R/RW m.m. 

FOTOSKRIVARE DPP-FP30 

Skriv ut dina egna digitala bilder! 199€ 

MP3 

MP3 

319€ 

INSPELNINGEN BÄTTRE ÄN ORIGINALET!!! 

SONY RDR-HX710 

URSNYGG DVD-BRÄNNARE MED HÅRDDISK. 

Det är rena barnleken att använda Sonys DVD med inspelning och 

med Sonys D-Matrix brusreducering får du rena, brusfria filmer. 

Pris endast: 669€ 

Nyhet! 

SKÄM BORT DIG SJÄLV! 

SPELA IN DITT FAVORITPROGRAM PÅ DVD 

ELLER PÅ HÅRDDISKEN 

Bäst 

i test! 

SKARPANSVÄGEN 27 TEL. 15 822 

Nyhet!

SOL, VIND OCH VATTEN 

ÄNDA FRAM TILL KÖKSBORDET 

DU HITTADE DEN just i postlådan och nu ligger den 

där på köksbordet! Jag säger bara välkommen till första 

numret av Skärgårdsmagasinet! Windjammer Media 

Ab är företaget bakom denna för Åland, Gotland 

och Stockholmsskärgård (triangeln) unika produkt. 

ATT DETTA ÄR en för vår region förstklassig tidning 

märker du inte bara på materialet utan även på innehållet. 

Helheten och det nyskapande konceptet bidrar 

också genom att belysa det som kännetecknar 

vår ”värld”. Vad är då det kanske du frågar dig själv..? 

Små och stora öar gör denna triangel till en enda stor 

skärgård! Med skärgård kan man förknippa allt från 

god mat till svalkande havsvindar. 

SKÄRGÅRSMAGASINET har således till uppgift att 

i detta och framtida nummer berätta om allt som 

handlar om företag, människor, djur, miljö- och kulturfrågor, 

aktiviteter, (tex fi ske, golf, fågelskådning, 

långsfärdsskridskoåkning) föreningsliv, konst, inredning, 

renovering, mat, vin, böcker, resor, historia, 

sevärdheter, utfl yktsmål, spännande äventyr, samt 

nöjen, shopping, mode, musik, humor, kroppsvård, 

kreativa lösningar, andlighet med mera. Allt som gör 

livet trevligt fi nns som du kan se att hämta ur denna 

oändliga brunn av inspiration. Ja det är bara att känna, 

dofta och smaka på det salta, robusta och genuina 

som vi har att erbjuda! 

FÖR ATT UTVECKLA det hela vill jag dock poängtera 

att det är viktigt att tänka på vad det är man vill förmedla. 

Det gäller helt enkelt att inte fastna i gamla 

4 // SKÄRGÅRDSMAGASINET 

spår och istället försöka hitta nya vägar som leder 

framåt. Dynamik är nyckelordet! Vad gör vår region 

unik frågar jag då mig själv?? 

Jag kan i alla fall säga att det egentligen inte är sol 

och bad som lockar turister hit förutom under någon 

enstaka sommarvecka. Skärgårdsmagasinet vill därför 

eftersträva att både bofasta och besökare skall kunna 

trivas här oavsett regn och blåst eller snö och kyla! 

Alla årstider har sin charm så på med regnjackan och 

vantarna och njut! 

VEM ÄR JAG undrar du vid det här laget? Jag är ingen 

annan än en 30-årig kvinna, som likt ett segel har 

hittat min egen unika ”vind”, där rodret är min familj 

som består av två små energiska barn, en tokig gubbe, 

en grinig katt och en glad hund. Tillsammans njuter 

vi av att bo i vår magnifi ka skärgård! 

NÄR DU SNART nyfi ket bläddrar igenom allt från 

annonser till exklusiva artiklar skall du få se att det 

säkert fi nns något som väcker just ditt intresse. Slutligen 

önskar jag dig en trevlig resa bland dessa sidor 

som är till för att illustrera, informera, 

imponera och inspirera! 

Janna Johansson 

Södernäsvägen 

40 Saltvik, AX 22410 

Tel +35 81841869 

mob +35 84573429499 

info@windjammermedia.com 

www.windjammermedia.com 

CHEFREDAKTÖR 

Janna Johansson 

info@windjammermedia.com 

ANNONSSÄLJARE 

Richard Johansson 

richard@windjammermedia.com 

LAYOUT 

Frasse Fransson 

fredrik@paddling.nu 

Andreas Fransson 

Martin Ekman 

ANNONSLAYOUT 

Jonas Edsvik 

MARKNADSANSVARIG 

Kjell Höök 

SKRIBENTER 

& FOTOGRAFER 

I DETTA NUMMER 

Cecilia Steen Johnsson 

Anne Adre Isaksson 

Johanna Wendelin 

Stig Hammarstedt 

Sven Andersson 

Hasse Laaksonen 

Stig Grönlund 

UTGIVNINGSPLAN 

Nr 1 – 13 april 

Nr 2 – 22 juni 

Nr 3 – 8 september 

Nr 4 – 8 december 

MATERIAL 

Skärgårdsmagasinet 

ansvarar inte för insänt icke 

beställt material. 

TRYCK 

Colorprint, Sverige 

UTGÅVA 

15 000 (25 000 läsare) 

Distribueras till alla hushåll på 

Åland, 500 företag i Stockholmsområdet, 

alla dykklubbar i Sverige 

och ca 1 000 ex av dykare på 

Östermalmstorg i Stockholm. 

Presenteras av 

apple Tidningen är skapad med Macintosh

INNEHÅLL SKÄRGÅRSMAGASINET 1/2005 

4: LEDARE 

6: MILJÖBILEN 

8: ÖSTERSJÖFONDEN 

10: ÖSTERSJÖNS HOPP 

ARTIKLAR 

12: DYKNING I VÄRDSKLASS 

20: VINODLING PÅ GOTLAND 

28: SKINNHANTVERK I ROSLAGEN 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

SMÅLÄSNING 

36: RECENSIONER 

38: INREDNINGSTIPS MED JOHANNA 

39: SKÄRGÅRDSKOCKEN 

40: KYRKSKEPP 

42: HUSRENOVERING 

44: TRIANGELNYTT 

46: KORSORD 

48: DOKTOR SKÄRGÅRD 

SKÄRGÅRDSMAGASINET // 5


ÅRETS BIL 

VÄRNAR OM MILJÖN 

– MEN ÄN HAR INGEN ÅLÄNNING NAPPAT 

HYBRIDBILEN TOYOTA PRIUS är årets bil 2005. Tyvärr 

är ännu ingen såld på Åland. Henry Karlsson 

på Berrolfs bilfi rma i Mariehamn tror att det 

är det höga priset som avskräcker. Finska staten 

har valt att beskatta bilen precis som alla andra? 

Finska staten verkar inte bry sig om miljön. Med 

ett ca pris på 40.000 € är det många miljövänner 

som inte har råd att följa sitt samvete. Ålands 

Miljöbilen Toyota Prius vald till årets bil 2005 

�� 

�� 

Landskapsregeringen kunde vara föredöme eller 

andra som tex polis, brandväsen och Posten borde 

ha en miljöbil. Hur fungerar då bilen? Bilen 

har två motorer en el och en bensin. Ibland jobbar 

bara elmotorn, ibland båda och på motorväg 

bensinmotorn. 

Henry berättar att det är en mycket speciell 

känsla att köra bilen. Den är tyst, snabb och 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

mycket bekväm. Datorn sköter allt, man behöver 

inte växla eller bekymra sig om vilken motor 

som jobbar. Allt sköts elektroniskt. Bensintanken 

rymmer 50 liter och på det kör man 1000 

km. Batteriet skall hålla hela bilens livslängd. I 

Sverige är det fl era kändisar som har valt att miljöprofi 

lera sig genom att köpa en Prius som tex 

Carolina Kluft.◆ 

Henry Karlsson på Berrolfs bilfi rma i Mariehamn tror att det är det höga 

priset som avskräcker.


ÖSTERSJÖN 

– ETT UNGT OCH 

ÖMTÅLIGT HAV 

ÖSTERSJÖN ÄR DET HAVSOMRÅDE 

som utgörs av Bottniska viken, 

Finska viken och Egentliga Östersjön. 

I vissa sammanhang räknas 

även de danska sunden och Kattegatt 

till Östersjön. Östersjön är en 

av världens största bräckvattenbassänger, 

vilket betyder att vattnet är 

varken sött eller salt. Geologiskt 

sett är det ett ungt hav. Under de 

senaste 12 000 åren har vattenområdet 

växlat mellan sötvatten och 

saltvatten, till att i dag bestå av 

omkring 21 000 km3 bräckvatten 

med varierande salthalt. Medeldjupet 

är inte mer än 55 meter. På 

sitt djupaste ställe Landsortsdjupet 

är havet bara 459 meter, vilket kan 

jämföras med ett annat innanhav 

Medelhavet som har ett medeldjup 

på tusen meter. 

BEGRÄNSAT VATTENUTBYTE 

Vattenutbytet i Östersjön sker 

långsamt. Den vattenväxling som 

äger rum vid de danska sunden 

påverkar inte Östersjön nästan alls, 

eftersom samma vatten strömmar 

fram och tillbaka. Betydande saltpulser 

strömmar nog in med jämna 

mellanrum, men det kan gå decennier 

mellan dessa. Inom Östersjöns 

avrinningsområde bor 85 miljoner 

människor. Avrinningsområdet 

är fyra gånger så stort som havet 

i sig och stora mängder sötvatten 

från områdets älvar och vattendrag 

strömmar ständigt ut i Östersjön. 


ÖSTERSJÖFONDEN BEHÖVER STÖD 

Överskottet av vatten rinner vidare 

ut i Nordsjön. 

PÅFRESTANDE MILJÖ 

Det finns inga speciella växter eller 

djur som lever i bräckt vatten, 

utan de arter som lever i Östersjön 

har lyckats anpassa sig från sina ursprungsmiljöer, 

antingen i saltare 

havsområden eller i sötvattenmiljöer. 

Långt ifrån alla salt- eller sötvattenarter 

lyckas anpassa sig till 

livet i en brackvattenmiljö, vilket 

gör Östersjöns ekosystem synnerligen 

känsligt. Ifall en art slås ut finns 

det nödvändigtvis inte andra ersättande 

arter som kan ta över. Många 

arter lever också under en ständig 

saltvattenstress, vilket bidrar till att 

många Östersjöarter är mindre än 

sina släktingar på annat håll och 

att de är extra känsliga för föroreningar. 

MILJÖPROBLEMEN I ÖSTERSJÖN 

Hoten mot Östersjön är många. 

Runt Östersjön bor tiotals miljoner 

människor som med sin livsstil 

påverkar miljön. Med avrinningen 

sköljs både näringsämnen och gifter 

ut i havet och dessutom påverkas 

området av luftburna ämnen. 

Övergödningen (eutrofieringen) 

anses ofta utgöra det största hotet 

mot Östersjön. Övergödningen 

är resultatet av en kraftig tillförsel 

av de gödande ämnena kväve och 

fosfor. Den förändrade näringsba- 

lansen i havet gynnar naturligtvis 

en del arter, medan andra försvinner 

helt. Mörtfiskar hör till de fiskar 

som gynnas av det övergödda 

vattnet medan abborrfiskar missgynnas. 

Övergödningen medför 

också igenvuxna havsvikar, ökad 

mängd planktonalger och frodigare 

algblomningar. Däremot får ”Östersjöns 

skog” blåstången svårt att 

klara sig i det grumliga vattnet. 

ÖVERGÖDNING OCH SYREBRIST 

går hand i hand. Syre är en förutsättning 

för liv i havet. Med övergödningen 

ökar produktionen av 

organiskt material, som då det dött 

kräver syre för att brytas ner. Syrebristen 

uppstår då för mycket syre 

går åt till att bryta ner dött material 

på botten, som rester av växter och 

djur. Östersjöns syrehalt är mycket 

beroende av inflödet av syrerikt vatten 

från Nordsjön. Inflödena påverkas 

av klimatvariationerna och 

har på senare år inte förekommit i 

någon större omfattning. Samtidigt 

är det också känt att enstaka inflöden 

till och med kan förvärra situationen 

i havet, då mängder fosfor i 

djupvattnet förs upp till ytvattnet. 

Vinterstormarna i januari 2005 orsakade 

enligt SMHI:s beräkningar 

ett inflöde motsvarande cirka 140 

km3. Enligt den svenska Östersjörapporten 

”Strategi för hav och 

kust utan övergödning” är jordbruket 

den största utsläppskällan och 

står för nästan hälften av utsläppen 

till Egentliga Östersjön. Resten av 

utsläppen kommer från luftnedfall 

som härstammar främst från trafikutsläpp, 

industrier, reningsverk och 

enskilda avlopp. Trots att Polen står 

för mest utsläpp är både Finland 

och Sverige stora bovar i fråga om 

kväveutsläpp per capita. 

OLJETRANSPORTERNA - och riskerna 

- ökar. Förutom näringsämnen 

påverkar också olika sorters gifter 

havsmiljön. Det handlar om organiska 

miljögifter som DDT, PCB, 

bromerade flamskyddsmedel och 

dioxiner. Det här är ämnen som 

generellt anrikas i näringskedjan 

och som påverkar även i låga halter. 

Därutöver utgör också onaturliga 

mängder av olika grundämnen ett 

hot, som bly i bensin och koppar 

i båtbottenfärger. Många av de 

farliga miljögifterna är fettlösliga 

ämnen som ackumuleras i vattnets 

växt- och djurliv. Hos arter som 

konsumerar fisk byggs ämnena sedan 

upp i höga koncentrationer. 

Ytterligare ett hot mot Östersjöns 

miljö är de tilltagande olje- och kemikalietransporterna. 

Enligt uppgifter från miljöministeriet 

år 2004 hade antalet oljetransporter 

i Finska viken ökat femfalt 

under de senaste tio åren. År 2010 

beräknas transportvolymen av olja 

till 190 miljoner ton vilket är nästan 

dubbelt mera än i dag.

FAKTA OM ÖSTERSJÖFONDEN 

Östersjöfonden grundades 1989 

genom en privat donation på 3 

miljoner FIM (ca 500 000). Initiativtagare 

och donator av grundmedlen 

var affärsmannen, numera 

kommerserådet, Anders Wiklöf 

som i stiftelseurkunden säger bl.a. 

följande: ”Östersjöns tillstånd 

är djupt oroande. Enbart under 

min levnad hittills har jag kunnat 

märka hur dess miljö försämrats 

till följd av påverkan av människan. 

Denna negativa utveckling 

måste brytas med hänsyn till både 

nu levande generation och framför 

allt till kommande släktleds rätt 

till ett meningsfyllt liv.” Vidare 

sägs om ändamålet med stiftelsen 

att den skall ”främja och stöda 

forskning samt annan verksamhet 

som rör skyddet av Östersjöns 

miljö”. Östersjöfonden förverkligar 

sina syften genom ”beviljande 

av stipendier, pris och understöd 

inom områdena för vetenskaplig 

forskning och teknologi eller för 

publiceringsverksamhet som på ett 

avgörande sätt är ägnat att främja 

skyddet av Östersjöns miljö”. 

Årligen har utdelats mellan 25 000 

och 40 000 till forskare, miljöaktivister 

och beslutsfattare. Prispengar 

som har gått till personer och 

organisationer i alla östersjöstater 

och vars totalsumma i dagsläget 

uppgår till drygt 460 000. I och 

med årets prisutdelning kommer 

totala antalet pristagare faktiskt att 

överstiga femtio. Utöver detta har 

även några stipendier delats ut. 

Östersjöfondens grundkapital 

har genom gynnsam värdeutveckling, 

ytterligare donationer 

och ett antal goda ekonomiska 

projekt förstärkts till nästan 760 

000. Avkastningen på placeringar, 

vilka gjorts med minimerad risktagning, 

har räckt till de årliga 

prispengarna. 

ÖSTERSJÖFONDEN arbetar för hela 

Östersjöregionen och är en obunden 

organisation som belönar och 

ger uppmärksamhet åt olika insatser 

till förmån för vårt gemensamma 

och känsliga innanhav. 

En av de viktigaste aktiviteterna 

är förstås den årligen återkommande 

prisutdelningen. Men även 

uppgiften att sprida information 

och kunskap om Östersjöns miljö 

och dess betydelse för regionens 

cirka 85 miljoner människor, är 

en viktig del av verksamheten. 

Utöver detta genomför stiftelsen 

olika projekt och administrerar 

traditionella kondoleans- och 

hyllningsinbetalningar. Stiftelsens 

verksamhet övervakas av dess 

delegation, som för närvarande 

består av sexton (16) ledamöter. 

Självskrivna medlemmar är, enligt 

stadgarna, stiftelsens grundare, 

Ålands lagtings talman, Ålands 

riksdagsman samt som självskriven 

ordförande, landshövdingen i 

landskapet Åland. Mandatperioden 

för samtliga valda medlemmar 

omfattar tre år. 

STIFTELSENS ANGELÄGENHETER 

OCH dess egendom förvaltas av en 

styrelse på fem (5) personer till vilken 

delegationen utser ordförande, 

viceordförande och tre ledamöter. 

Styrelsens mandatperiod omfattar, 

precis som delegationens, tre år. 

För ekonomiförvaltning och andra 

krävande arbetsuppgifter har styrelsen 

fullmakt att utse och/eller 

anställa erforderliga funktionärer. 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN, 

exklusive redovisnings- och place- 

Edgar Öhberg 

ringsfrågor, sköts i dagsläget av en 

heltidsanställd verksamhetsledare. 

ÖSTERSJÖFONDENS VIKTIGASTE 

MÅLSÄTTNING är att dels belöna 

framstående forskning som strävar 

till att rena och rädda Östersjön 

och dels fortsätta arbetet för att öka 

miljömedvetandet på alla nivåer. I 

förverkligandet av den långsiktiga 

strategin, som i mångt och mycket 

handlar om att sprida kunskap om 

Östersjöregionen, söker stiftelsen 

kraftfulla partners och naturliga 

samhörighetsgrupper. Dessa kan 

finnas bland forskare, frivilliga organisationer, 

företag och branschorganisationer, 

politiska organ och 

myndigheter samt spontana medborgargrupper. 

◆ 


MILJÖSEMINARIUM: 

VINDKRAFT OCH NYA ENERGIKÄLLOR 

– EN VIKTIG EFTERSTRÄVAN 

ONSDAGEN DEN 9:E FEBRUARI i 

år hölls ett miljöseminarium på 

hotell Arkipelag i Mariehamn. Intiativtagare 

var Östersjöfondens 

verksamhetsledare Edgar Öhberg. 

Seminariet innehöll förutom prisutdelningar 

för idéer kring hur vi 

kan förbättra vår miljö, även en 

telefonkonferens med fiskemiljöexpert 

Sture Hansson på Stockholms 

universitet. 

Huvudtalare var Lars Rydén, professor 

vid Baltic University i Uppsala. 

Han är känd bland annat för 

att skapa nätverk mellan universitet 

runt Östersjön samt skapa kurser 

i miljöarbete där man kan erhålla 

poäng. Lars talade om nyckelfrågor 

för hållbar utveckling i Östersjöområdet 

och han redogjorde för 

hur vi i västvärlden förbrukar alldeles 

för mycket av icke förnybara 

energier samt hur vi överfiskar och 

övergöder havet. Det är inte längre 

hållbart eller acceptabelt. Stora förändringar 

skall till för att stoppa 

den negativa utvecklingen. 

Lars nämnde ”att vi måste genomgå 

en strukturförändring i vårt 

samhälle där miljön har en chans 

att få reproducera sig”. Han menar 

således att vi måste införa förnybara 

energikällor som tex vindkraft. 

För de som vill läsa mer eller ha 

kontakt med professor Lars Rydén 

för att gå kursen eller köpa kursmaterial 

kan vi hänvisa till www.balticuniv.uu.se. 

VI SOM LEVER i skärgårdsmiljö och 

ser förändringar i miljön, borde förstå 

att vi inte kan fortsätta utnyttja 


Professor Lars Rydén redogjorde för hur vi i västvärlden förbrukar alldeles för mycket av icke förnybara energier samt 

hur vi överfiskar havet. 

naturresurserna som tidigare. Det 

akuta problemet för oss är framförallt 

de allt kraftigare algblomningarna 

i Östersjön. 

Fiskemiljöexpert Sture Hansson 

på Stockholms universitet hade intressanta 

rön att presentera i detta 

ämne. Han menade att den kanske 

största bidragande orsaken till algblomningen 

helt enkelt kunde bero 

på att vi människor har slagit ut 

ekosystemet genom alltför kraftigt 

uttag på torsk. Torsken som efter 

sälen är näst högst upp i ekosystemet 

i den artfattiga Östersjön, har 

minskat så drastiskt att dess mat, 

det vill säga främst skarpsillbestånden 

har vuxit sig för stora. 

■ Strömming, som också är torskföda, 

finns det väl inte mycket 

av? 

– Nej, det är pga att den har fått 

hård konkurrens av skarpsillen om 

dess föda. Skarpsillen har perfekt 

korrelation med torsken, dvs när 

torsken minskar ökar Skarpsillen. 

■ Vad har nu detta att göra med 

algblomningar? 

– Jo, när skarpsillen ökar beskattar 

de sin föda för hårt. Födan 

består av djurplankton som 

i sin tur äter växtplankton. Allt 

för mycket växtplankton sätter 

igång algblomningarna och om 

detta stämmer skulle vi således 

kunna rädda Östersjön genom att 

låta torskstammen växa sig stark. 

Dessa rön behöver dock ännu mer 

forskning för att kunna fastställas 

såsom fakta. Tyvärr är bristen på 

pengar det som förhindrar ytterligare 

forskning inom detta område. 

Om vi kunde lyckas få en hållbar 

fiskodling, kanske på land för att 

få bort miljöbovstämpeln, vore det 

ett sätt för folk i skärgårdsmiljö att 

ha en inkomst utan att behöva beskatta 

tex torsk. 

STURE HANSSON POÄNGTERADE 

”att om vi lät torskstammen växa 

kunde vi beskatta den hårdare i 

framtiden än vad vi gör idag utan 

att för den skull hota dess existens”. 

Mindre algblomningar skulle 

förutom bra sikt i vattnet även få 

andra fiskarter att må bättre. Dessa 

fiskarter som tex gädda kunde vi beskatta 

genom sportfisket, en turism 

som sysselsätter många människor i 

skärgården direkt och indirekt. 

Avslutningsvis kan man konstatera 

att fördelarna är många, låt oss 

bara hoppas att rönen stämmer. ◆


VÄRLDENS BÄSTA 

DYKNING 

FINNS PÅ ÅLAND 

VRAK 

Ålands mest spännande 

företag har sin verksamhet 

under ytan. 

Oxygéne Dykcenter kan 

bjuda på fantastisk dykning 

som är i världsklass. 

TEXT: RICHARD JOHANSSON 

FOTO: JOHN LIDDIARD, 

HÅKAN JOHANSSON, 

INGVAR ELIASSON, 

VILLE LUNDQVIST 

INVID DEN NYA it-byn ITiden ligger ett av 

Ålands mest spännande företag, Oxygéne 

dykcenter. Ägaren och eldsjälen Lennart ”Ville” 

Lundqvist visar Skärgårdsmagasinet runt i 

lokalen som för tillfället genomgår en förbättring 

inför säsongen 2005. 

Lokalen är fullproppad med moderna dykutrustningar, 

dyktuber, blandgaser mm. Det 

är lätt att förstå hur dyr och komplicerad en 


turistsatsning som den här är. Lokalen har faciliteter 

för ombyte, bastu samt allrum med 

möjlighet för egen hushållning. 

På kajen 50 meter bort står dykbåten och 

väntar på att våren skall komma. När vi sätter 

oss ner i köket för att dricka en kopp skärgårdskaffe 

berättar Ville om bokningsläget 

inför säsongen 2005 som närmar sig med 

stormsteg. Dykturismen är verkligen en sä- 

songsförlängande turistnäring som förmedlar 

kulturupplevelser för dess besökare berättar 

Ville. Han ler brett och säger att i slutet av 

mars, till påsken, drar vi igång säsongen och 

avslutar i mitten av december. 

DET ÄR MÅNGA NATIONALITETER som hör av 

sig till honom gällande dykning på Åland. 

Allt från engelsmän, tyskar, holländare, po-

lacker, danskar utöver de flitigast besökande 

gästerna, finländare och svenskar hör av sig 

till honom för att få dyka på Åland. Skälet 

till att intresset är stort beror på att åländska 

farvatten har en lång marinhistoria från olika 

tidsepoker. Ålands svårnavigerade skärgård 

har blivit många fartygs sista viloplats. Tack 

vare Östersjöns låghaltsaltiga vatten överlever 

inte skeppsmasken (parasit som äter trä) här, 

vilket har bidragit till att det finns unikt bevarade 

vrak som är i stort sett intakta. Att det 

har skrivits en hel del om Åland runt om i 

Europa har också hjälpt till att väcka intresse 

hos dykande turister. Det har skrivits om 

Åland i tyska tidskriften Tauchen, österrikiska 

Unterwasser, i svenska/danska tidningen Dyk 

och nu sist besökte John Liddiard från brittiska 

Diver Åland. Artikeln i tidningen Diver 

sparar sannerligen inte på superlativen, vilket 

naturligtvis betyder att dykningen runt Åland 

är något särskilt. 

VILLE HAR ÄVEN deltagit på olika mässor i 

Stockholm, Köpenhamn, Göteborg och i 

England under åren. Han är därmed en bra 

ambassadör för Åland i stort. Ville har arbetat 

med sitt dykcenter Oxygéne sedan 2001 >> 


”TACK VARE ETT UNIKT VRAK, SEGELFARTYGET PLUS, 

I INLOPPET TILL MARIEHAMN KAN VI ERBJUDA 

VÄRLDSKLASS DYKNING I ALLA VÄDER” 

och har infört teknisk dykning (dykning med 

blandgaser) som alternativ till de gäster som 

kommer hit. Genom att använda Trimix i 

dyktuberna kan man dyka djupare och längre. 

Ville har också varit med om att hitta nya 

fynd såsom vraken av Sverre och Balder. Det 

känns verkligen roligt att någonting som man 

har drömt om sedan 70-talet, då Cousteau 

filmerna visade upp undervattensvärlden med 

sina filmer om bl.a vrakdykning, finns här 

runt Åland. 

■ Ville, vad är det gästerna gillar bäst med 

att dyka på Åland? 

– Förutom unik vrakdykning är det den 

oerhört vackra naturen i vår skärgårdsmiljö 

samt vårt marina museum som lockar. Vi inriktar 

oss på mindre grupper för att få det mer 

personligt. Ja, man kan säga att vi blir väldigt 

goda vänner med våra gäster. Jag vill också 

tillägga att vi bjuder på det ”lilla extra” genom 

att mellan varje dyk göra ”östopp” där vi ligger 

i solen och dricker kaffe eller grillar. 

■ Hur stora är då grupperna som kommer 

och hur många gäster hinner du med per 

säsong? 


– I fjol körde vi ca 500 gäster under tiden 

april tom oktober och vi tar max 10 dykare i 

båten. Skälet till detta är naturligtvis att man 

inte kan dyka hur många som helst samtidigt 

på ett vrak samt att vi vill leva efter måttot; 

kvalitét inte kvantitét. 

■ Vad gör ni om det är blåsigt och dåligt 

väder? 

– Tack vare ett unikt vrak, segelfartyget 

Plus i inloppet till Mariehamn, kan vi erbjuda 

världsklass dykning i alla väder. 

■ Hur många vrak är det som ni kan dyka 

på i bra väder? 

– Det handlar om ett 15 tal, dock ligger 

6 av dem för djupt för dykare utan rätt utbildning 

och utrustning. Vi söker dock aktivt 

med modern utrustning efter flera vrak. Ett 

problem är dock att man måste ansöka om 

tillåtelse av finska försvarsmakten för att få 

söka i Åländska vatten. 

■ Är inte Åland demilitariserat? Vad har 

finska försvarsmakten med detta att göra? 

– I Finländska vatten krävs det tillstånd för 

att göra bottenundersökningar med modern >>


16 // SKÄRGÅRDSMAGASINET

apparatur, det vill säga sidescan sonar, de gör 

ingen skillnad på Åland och fasta Finland! 

Frågan är om inte Ålands landskapsregering 

kan besluta om tillstånd för att tillåta oss att 

hjälpa till att inventera åländska vatten kostnadsfritt?! 

Ålands marinhistoriska sällskap, som jag 

är medlem i, har den senaste säsongen gjort 

fl era spännande fynd vilket myndigheterna 

tagit del av. 

■ Finns det utrymme för fl er aktörer än 

ditt företag på Åland? 

– Det finns absolut plats för fler aktörer 

på marknaden. I Norden finns ca 300 

000 dykare och i Europa ca 3 miljoner att 

locka hit, men det krävs att man satsar 

professionellt och hittar nya vägar att nå 

kunderna. Jag tippar på att vi i dag står 

för 95% av marknadsföringen av Åland 

som dykmål. Marknadsföring är dyrt och 

det skulle betyda mycket om fler aktörer 

marknadsförde Åland! Jag hoppas jobbet 

med en ny dyklag skall stärka möjligheterna 

för besökare att ta del av vårt marina 

kulturlandskap samt stärka skyddet 

för vraken i våra vatten. 

■ Behöver man stärka skyddet? 

– I dag krävs det dyktillstånd för att dyka 

kring Åland, men tyvärr har det förekommit >> 

Här hittar du sjunkna skepp 


plundring av vrak ändå. All dykning från båt 

borde ske med en åländsk dykguide. På så sätt 

skulle man bättre kunna förhindra vrakplundring. 

Det skulle samtidigt skapa möjligheter 

att nyetablera företag i skärgårdskommunerna, 

vilka kunder sysslar med guidning av fi ske 

och dykning. Dyknäringens hela affärsidé 

bygger på att låta besökare få uppleva intakta 

fartyg, inte förstöra dom! 

■ Vad tror du om den omtalade marinparken 

(egenhändigt sänkta fartyg på utvald 

plats)? 


– Jag tror att det är en bra idé. Marinparken 

skulle kunna komplettera dykningen i 

dag men aldrig ersätta de riktiga vraken. Man 

skulle kunna locka hit nya yrkesgrupper som 

polis, brandkårer och sjöräddning vilka skulle 

ges möjlighet att öva olyckstillbud på realistiska 

objekt. 

■ Du har bott en stor del av ditt liv i Sverige. 

Hur trivs du på Åland? 

– Jag trivs bra med att bo i skärgårdsmiljö 

med närheten till havet. Den högklassiga 

dykningen försämrar inte livskvalitén. Att 

vistas på havet och dyka bland våra fi na 

vrak får en att inse vilken fantastisk skärgård 

Åland består av. Som dykare är jag också 

medveten om att det är viktigt med miljöfrågor 

och hur Östersjön mår. Vi dykare bidrar 

i alla fall med lite nytt syre då vi andas ut 

överskottsgasen i vattnet. Jag vill tillägga att 

de som ännu inte dyker eller de som inte kan 

tänka sig att dyka skall besöka vårt Sjöfartsmuseum 

där det förutom intressanta marina 

utställningsföremål även fi nns en del fynd 

som vi har bärgat från vrak för att förhindra 

plundring. ◆

FAKTA | NYA SÄTT ATT LEVA VA PÅ HAVET 

Skärgårdsmagasinet vill 

med den här artikeln påvisa 

att vi kan fi nna nya sätt att leva 

på vårt hav än de traditionella 

sätt dvs fi ske och sjöfart. 

Skärgårdsmagasinet kommer 

även att i senare nummer 

närmare presentera idén med 

att anlägga en marinpark på 

Åland, en idé vars ursprung 

kommer från Kökarbon Thomas 

Dahlgren samt berätta 

om den verksamhet som den 

nybildade föreningen Ålands 

marinhistoriska sällskap sysslar 

med. 

Vill ni läsa mer om dykning på 

Åland fi nns det information på: 

www.divealand.com. 

�� 

�� 

Vi lär dig dyka... 

Allt från grundkurser 

till Trimixkurser. 

Butik 

Service 

Utfärder 

Uthyrning 

Startdatum för grundkurser 

- 5 april - 10 maj - 7 juni 

www.divealand.com 

Oxygène Åland 

Elverksg. 12, AX-22100 Mariehamn, Åland 

Center: +358 18 21010 

Mobil: +358 40 706 8045 

E-post: aland@oxygene.inet.fi 

SKÄRGÅRDSMAGASINET // 19 

Instruktör: Ville Lundqvist


Från dataingenjör till vinodlare – 

Lauri Pappinens galna dröm blev 

verklighet – nu har han en egen 

vingård på Gotland... 

Text: Cecilia Steen-Johnsson 

Foto: Stig Hammarstedt

FÖR TRETTON ÅR SEDAN upplevde 

Lauri Pappinen en mycket stark 

dröm. Den handlade om att han 

stod på ett vinfält på Gotland och 

mådde gott, känslan satt i när han 

vaknade. Drömmen var så stark 

att han inte kunde släppa den, den 

måste betyda något speciellt. Och 

nu kan han stå i sin egen vinodling 

på Gotland, sju hektar med 20 000 

välmående plantor. Drömmen blev 

sann. 

– FRÅN BÖRJAN ÄR 

JAG INGENJÖR, I 

DATAELEKTRONIK, 

SÄGER LAURI PAP- 

PINEN, OCH SEDAN 

BLEV JAG BOKFÖR- 

LÄGGARE MED DA- 

TALITTERATUR SOM 

SPECIALITET. NU 

ÄR JAG VINODLARE 

OCH VINMAKARE, 

LIVET ÄR ÖVERRAS- 

KANDE! 

Han visar runt i det före detta 

mejeriet i Hablingbo på södra 

Gotland, där druvorna pressas, jäses 

och lagras. Dessutom finns en 

destillator, en vacker pjäs i hamrad 

koppar där han experimenterar 

med olika typer av destillat, t ex på 

morot och sparris. I stora vinfat av 

ek lagras och mognar vinet, tappas 

om och buteljeras. 

– Vi inriktar oss på att göra ekologiskt 

kvalitetsvin, inte någon massprodukt, 

säger han. Visserligen har 

vi kapacitet för att göra omkring 

40 000 liter om året, men vi anser 

att vi inte ska göra mer än omkring 

15 000 liter kvalitetsvin. I dag finns 

de på vår egen krog och några till 

här på ön, och i begränsad omfattning 

också på Systembolaget. 

EFTER HAND HAR han lärt sig mer 

och mer om den svåra konsten att 

göra riktigt bra vin. Bara de bästa 

druvorna får vara med, de som har 

skavanker kan få bli Restu, rest på 

gotländska, liknande grappa. Lauri 

Pappinen har åkt på studieresor till 

vingårdar i Frankrike och Spanien, 

och även till England, som är på 

god väg att bli ett vinland. 

– Mitt vinintresse vaknade någon 

gång i början på 90-talet, när 

jag valde alldeles fel vitt till en fiskrätt, 

berättar han. Det smakade så 

illa att jag bestämde mig för att lära 

mig något om vin så vi slapp den 

förfärliga upplevelsen. 

Han gick på vinprovningar och 

läste all litteratur han kom över och 

så var han fast. >> 


I slanka vackra 

vinfl askor tappas 

gutevinerna. 


– Fullärd blir man väl aldrig, 

men nu har jag i alla fall hyggliga 

kunskaper, man lär sig mer hela tiden 

och utvecklar smaksinnet efter 

hand. 

Man kunde kanske tro att våra 

breddgrader är för kalla för framgångsrik 

vinodling, men så är det 

verkligen inte. Även om det inte 

finns kalkrika vinberg här, som de 

man kan se i Frankrike, räcker det 

bra med Östersjöklimatet, förhållandevis 

milda vintrar, många soltimmar 

och långa, ljumma höstar. 

På Gotland, där berggrunden i huvudsak 

består av kalksten, är jordmånen 

den bästa. 

– MEN VINET MÅSTE 

INTE OVILLKORLIGT 

HA MYCKET KALK, 

BARA JORDEN 

ÄR BRA, GENOM- 

SLÄPPLIG OCH LA- 

GOM NÄRINGSRIK, 

SÄGER HAN. 

Här på Gotland är det kustzonerna 

som är bäst, det maritima klimatet 

är mest gynnsamt där. På litet 

högre höjd i det inre av Gotland 

kan det bli alldeles för kallt. Man 

måste också skydda sin odling effektivt 

mot harar och kaniner - rabbis 

på gotländska - för de äter upp 

de unga plantorna med alldeles 

för god aptit. På vissa ställen 

kan det behövas någon form 

av läplantering för att förbättra 

mikroklimatet, det 

blåser så gott som ständigt 

på Gotland. 

Lauri Pappinen håller 

kurser i vinodling på 

Gotland, både för amatörodlare 

och somelierer, 

och reser gärna runt och 

föreläser i ämnet, bl a har 

han varit på Åland och 

berättat entusiastiskt om 

konsten att odla vin. Blir 

man biten kan man köpa 

plantor av honom. 

PÅ SOMRARNA ÖPPNAR 

han restaurangen intill, 

där kan man dricka Gute 

Vingårds produkter till 

maten. Han visar också 

vinodlingen och själva vineriet, 

och provsmakning 

ingår givetvis. Däremot 

kan han inte sälja en endaste 

liten flaska av vingårdens 

produkter. 

– Systembolaget har 

monopol på den svenska 

marknaden, säger han, 

men det urholkas mer och >> 


Den magnifika brännvinspannan 

används 

för destillering av allehanda 

sorters mäsk, 

på äpplen, plommon, 

sparris, säd, 

potatis, sparris och till 

och med hallon. 



Gute Vingårds 

vineri ha flyttat in 

i huset där man 

förr hanterade 

mjölken från trakten, 

ett sedan 

länge nedlagt 

mejeri. På övervåningen 

finns 

ett litet vandrarhem 

för gästande 

vinprovare. 

mer. Om några år tror jag att vi ska 

få lov att sälja. De finska bestämmelserna 

är betydligt bättre för små 

lokala producenter som vi, gårdsbutiker 

och liknande. Gute Vingård 

bli aldrig mer än en liten lokal producent, 

så småningom kommer vi 

säkert att ha en liten butik här. 

Besökare på vingården blir mycket 

besvikna när de förstår att de inte 

kan få med sig en flaska eller två 

hem som souvenir. 

– Det har till och med hänt att 

anställda på Systembolaget inte har 

begripit vad monopolet innebär, säger 

han med ett stort smil. Då är 

det inte så konstigt att vanliga besökare 

inte förstår. 

NUMERA KALLAS TURISTNÄRINGEN 

för ”upplevelseindustri”, det låter 

som plastigt Disneyland. 

– Vi vill ge våra besökare en upplevelse 

med kvalitet, säger Lauri 

Pappinen, inte något konstlat surrogat. 

Våra besökare får se hur vinet 

växer, hur vi plockar och pressar, 

jäser och destillerar. De får uppleva 

att vi bara använder lokala råvaror, 

att allt kommer från Gotland och 

växer här. Äpplen till cider, hallon 

till hallonsprit, sparris, morötter, 

oxelbär, enbär till Gotlandssnapsen 

och så vidare. 

Gute Vingårds viner och snap- 

sar är inte billiga, vinerna säljs på 

halvlitersflaskor på Systemet för 

nära 200 kr flaskan, starkvarorna 

på äpplen, plommon, hallon och 

andra bär ligger på 345 kr för 

samma mängd, sparris- och morotssnaps 

till exempel kostar 248 

kr halvlitern. 

– DET ÄR EN MYCK- 

ET LITEN INDUSTRI 

SOM INTE SKA BLI 

STÖRRE, SÄGER 

LAURI PAPPINEN. 

GARAGETILLVERK- 

NING NÄSTAN. DET 

ÄR RENT HANT- 

VERK, OCH SKA SÅ 

FÖRBLI. 

Nästa produkt är ett mousserande 

vin som ska lanseras, champagne 

får bara bubbel från Champagne i 

Frankrike kallas. 

– Vårt ska heta Raukbubbel, 

ett passande namn för gotländskt 

mousserande. Vi tror att förutsättningarna 

här är bra, med kalkrik 

jord och druvor med mycket 

syra om man tar dem tidigt. I 

England gör man mycket bubbel, 

men vi ska slå dem med en bättre 

produkt! ◆ 



DE LEVER OCH 

FÖRSÖRJER SIG PÅ 

EN EGEN Ö 

På en liten ö i norra Roslagens 

skärgård bor Christel Edin Larsson 

tillsammans med sin familj. De är den 

enda familjen på ön och här har de 

levt och försörjt sig i över 20 år. 

Sven som yrkesfi skare och Christel 

bland annat som skinnhantverkare. 

TEXT OCH FOTO: ANNE ADRE-ISAKSSON 

TACK VARE FÄRJAN mellan Öregrund och 

Gräsö hålls en vattenränna öppen mellan 

fastland och ö. Annars ligger isen i stora delar av 

skärgården. Kråkorna sitter vid iskanten och tittar 

som en rad med knappar på en väst. 

Det ymniga snöfallet har bäddat in landskapet 

i ett tjockt, vitt täcke och plogbilen har inte hunnit 

med sitt arbete vägen söderut på Gräsö. Bara 

tidningsbilen har kört här före mig. 

Efter en stillsam bilfärd i den djupa snön når 

jag öns södra spets. Där väntar Christels man 

Sven med skotern. Sen bär det av över fjärdar 

och vikar. En och annan mindre ö korsar vi 

också på vägen ut till Helsingen. Den jättelika 

leonbergern Hugo hälsar glatt och Christel tar 

emot klädd i blå overall och egenhändigt sydd 

pälsmössa. Hon borstar snön från skorna och 

trappan och säger att hon längtat efter riktig 

vinter. 

>> 



”SKOLSKJUTSEN KOM VARJE 

FRÅN ÖARNA RUNT OMKRING 

VI SÄTTER OSS vid det gamla slagbordet i köket, 

som en gång var husets sal. Christel berättar att 

hennes föräldrar köpte gården som sommarställe 

1961. Det byggdes om en del och stora fönster 

sattes in ner mot havet. Men Christel tyckte aldrig 

om dem och nu har de bytts ut till spröjsade 

fönster, som passar bättre in i miljön. 

– MIN PAPPA VAR gruvingenjör och vi flyttade 

runt mycket när jag var liten. Det här var familjens 

fasta punkt, säger Christel. 

1983 flyttade hon hit permanent. Då hade 

familjen köpt hela ön Helsingen. Det var 

Christel, Sven, yrkesfiskare med rötter på 

grannön Stora Risten och barnen Oskar två år 

och Gustav sex månader. Två år senare föddes 

även sonen Martin. 

Det finns två hus till på ön som släktingar 

äger. Men det är mycket sällan de vistas där. Till 

denna ensamma ö, mitt ute i norra Roslagens 

skärgård, flyttade familjen utan några egentliga 

betänkligheter. 

– Det var inte alls jobbigt när barnen var små. 

Skolskjutsen kom varje dag och det var elva barn

DAG OCH DET VAR ELVA BARN 

SOM ÅKTE MED BÅTEN. 

från öarna runt omkring som åkte med båten. 

Fast visst fanns det en tid då Christel gärna 

hade velat hägna in hela ön med fårstängsel. Så 

att barnen inte skulle riskera att ramla i vattnet. 

Men livet i skärgården har lärt dem att ta ansvar. 

Och att inse att det mesta är möjligt. 

Christel, som är utbildad förskollärare, har 

under olika perioder vikarierat på Gräsö. Men 

erbjudanden om fasta tjänster har hon alltid 

tackat nej till. 

– Jag har inte velat binda mig, säger hon. 

Sven fiskade större delen av tiden och var ofta 

borta. Men när fångsterna minskade och han 

fick dra sig allt längre söderut bestämde han sig 

för att sluta. Sedan ett år tillbaka arbetar han på 

Fiskeriverket i Öregrund. 

FÖR CHRISTEL HAR djuren alltid haft stor betydelse. 

Hund klarar hon sig inte utan, säger hon. 

Och en stark önskan var att ha både hästar och 

får när de flyttade ut till ön. 

– Jag ville hålla landskapet öppet. Och när jag 

fyllde 40 önskade jag mig en ko. 

Och en ko fick hon. En fjällko. Och bin. De >> 



som ville fick komma ut till henne och 

uppleva landet. Men det blev en hel del 

jobb med bina. 

– Fast vi fick mycket honung! 

Till slut gav hon upp sina ”gröna-vågen-idéer” 

och startade hästverksamhet 

med islandshästar 1993 i stället. Hon 

hade ridskola i liten skala och ordnade 

turridningar på ön. Som mest hade 

hon nio hästar. Det gav inga större inkomster, 

men det gick runt. Idag har 

hon två hästar kvar hemma på gården 

under vintern och tre är utackorderade. 

De kommer hem till sommaren igen när 

turridningen startar. 

När vi går ut för att fodra hästarna 

kommer de genast småspringande från 

andra änden av hagen. De trivs nu när 

snön ligger halvmeterdjup och kylan 

bildar rimfrost på deras mular. 

I hagen på andra sidan gården går 

Christels åtta tackor. De kan gå ut och 

in i ladugården som de vill. Men de är 

ändå helst ute, trots kylan. Deras tjocka 

pälsar värmer gott. 

FÖR CHRISTELS DEL började fårägandet 

redan 1969 med ryafåret Lukas. 

Till honom köpte hon sedan en fru och 

de båda inackorderades på en gård på 

Gräsö. Sedan 1971 har hon själv tagit 

hand om sina får. Det var ryafår och 

finull. Så gick hon en spinnkurs och 

konstaterade att hennes köttrasfår inte 

hade någon bra ull att spinna garn av. 

När hon började med sina skinnarbeten 

valde hon att avla på andra raser, som 

Leicester och pälsfår för glansens skull. 

Och genom sitt medvetna avelsarbete 

har hon nu fått fram vackra, glansiga 

vita och grå skinn. 

Hon lägger ut den stora ungkarlsfällen 

på golvet i vardagsrummet. Den är 

sydd av många skinn och mockasidan är 

dekorerad med tryckta mönster, inspirerade 

av den norska mönstervärlden. 

>> 

”JAG VILLE HÅLLA 

LANDSKAPET 

ÖPPET. OCH NÄR 

JAG FYLLDE 40 

ÖNSKADE JAG 

MIG EN KO.” 


– De här fåren har ingen underull. Alla 

hårstrån har samma tjocklek och är väldigt 

glansiga, säger Christel och drar fingrarna 

mellan de stora lockarna i fårskinnsfällen. 

Men en del fårskinn blir ändå matta och betydligt 

tätare i pälsen. Därmed blir de varmare. 

– Det är som med oss människor. Vi har 

också olika hårkvalité. 

TOFFLOR, VÄSTAR, VANTAR och annat har 

Christel sytt av fårskinn i över tjugo år. Men 

när hon fyllde 50 fick hon gamla tryckstockar 

av trä i födelsedagspresent av en god vän i 

Norge. Och då började en helt ny inriktning 

för hennes hantverk. Tryckstockarna är troligen 

från sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal 

med gamla hedniska mönster inristade i träet. 

De sades skänka hälsa, lycka och välmående. 

Så Christel åkte iväg på en så kallad fällvecka 

i Tranås, där hon skulle lära sig att sy 

skinnfällar. 


– Jag visste precis hur min skulle se ut. De 

försökte lära mig moderna metoder, men jag 

gjorde på mitt sätt. 

Hon syr alla sina alster för hand. Tycker att 

det ger en helt annan känsla. Och hon är noga 

med att även köttsidan av skinnen blir fin eftersom 

hon trycker mönster på den. 

När fullmånen lyser och alen blommar ger 

hon sig ut och samlar albark. Och det där 

med fullmånen är viktigt. För den sägs skänka 

en särskild kraft. 

Barken kokar hon sedan och av den rödbruna 

färgen trycker hon mönster. Hon 

visar de slitna gamla tryckstockarna där 

många mönster symboliserar solen, månens 

cykler och vattnets linjer. Magiska tecken 

som var vanliga på sängfällar i Norge fram 

till början av 1900-talet. Månen med sina 

två armar, två faser, bär upp solen. De är 

Nordens och hedendomens äldsta och heligaste 

symboler. 

– DE MAGISKA TECKNEN såg olika ut, men 

månens cykel och solen kan man hitta med 

lite fantasi. 

Så hantverksmässiga och så vackra är Christels 

verk att hon sedan fem år tillbaka finns 

med i Skärgårdssmak. Och det har betytt oerhört 

mycket för henne. 

– Jag längtade så efter samarbete och marknadsföring. 

Det är jättekul att vara med och 

det har gett mig stor glädje. 

I höstas deltog hon, via Skärgårdssmak, på 

Sollentunamässan. 

– Jag skulle aldrig ha drömt om att vara 

med på något sådant annars. 

Och på Matmässan i fjol visade hon bland 

annat ett stolsöverdrag i fårskinn. I höst skall 

hon delta i en utställning kallad Höststorm. 

Vad hon skall bidra med vet hon inte exakt 

än. Hennes tankar vandrar kring en blå väst 

med vågtryck på. Men än finns inget framtaget.

– Har man fått en uppgift så bär 

man den med sig och kommer på 

nya saker. Så utvecklas idéerna. 

CHRISTEL HAR SITT arbetsrum i 

det som från början var husets hall. 

Här har hon full utsikt över den 

skärgård hon känner så väl. Omgärdad 

av fårskinn, linjaler, sytråd 

och knivar. Vi tittar på de alster 

hon gjort. Det är västar i olika 

modeller, pannband och mössor. 

Och tumvantar där en variant är 

kantad med långhårigt fårskinn, 

som hänger ner över handen. Den 

vanten har varit eftertraktad bland 

annat av brudpar som gift sig på 

vintern. 

Att sy en stor fäll tar nästan 

fjorton dagar. 

Det är ett tungt arbete och det 

sliter hårt på både fi ngrar och 

händer. 

Här ute på Helsingen har Christel 

varit mycket ensam de år då 

Sven var borta och arbetade. Visst 

hände det att hon undrade varför 

hon bodde så här. Om livet bara 

skulle vara slit och släp. Nu när han 

är hemma mer känns det lättare. 

– Men nu när barnen blivit stora 

träffar man inte andra vuxna på 

samma sätt. Så på vintern kan jag 

sakna vuxenkontakten. Och det är 

inte så lätt att transportera sig när 

isen varken bär eller brister. 

Men hon tycker också att det är 

fridfullt här ute och hon kan vara 

sig själv. 

– De perioder jag inte bott isolerat 

har jag inte trivts. Så jag behöver 

nog leva så här. ◆ 

FAKTA | SKÄRGÅRDSSMAK 

Skärgårdssmaks vågmärke är 

ett märke på produkter av hög kvalité 

och endast utbildade hantverkare 

i skärgårdsregionen Stockholm, 

Södermanland och Uppsala län samt 

skärgården i Finland, Västra Nyland 

och Åland får rätten att använda vågmärket 

på sina hantverksprodukter. 

LEK MED FÄRGEN, 

FRAMHÄV FORMEN! 

Högklassigt stengods från 

anrika Höganäs hittar 

du hos Bromarks. 

Torggatan 1, Mariehamn 

Tel: +358 (0)18 13174 

Öppet: Vard 9-17, lörd 10-14 


SKÄRGÅRDSBOKEN 

Öar av frihet, skriven av Charlotta Sjöstedt och utgiven 

av Hjalmarson & Högberg Bokförlag 2002. Boken handlar 

om Alve Henricson, hans resor och hans båtbygggen. 

Alve är en sann äventyrare och en man som lever 

ut sina drömmar. Det enda som kan stoppa honom 

är penningbrist och tidsbrist eftersom livet en dag 

upphör för oss alla. Alve reser världen runt, klättrar i 

berg och seglar – allt för upplevelsekickarnas skull. 

Men en dag känns livet tomt och han letar efter en större mening 

med sitt liv. Han råkar komma med ett forskningsteam som seglar 

till avlägsna öar för att studera djur och växtliv. Under dessa resor 

mognar ett beslut som skulle ge Alves liv ett större syfte, han skulle 

bygga en egen forskningsbåt. På det viset skulle han kunna leva 

ett liv i frihet och samtidigt göra något för miljön på vår planet. 

Problemet är att han inte har pengar, skall han våga satsa både sin 

ekonomi samt tid på detta projekt? Den här boken kan alla läsa, 

även de som inte är intresserade av havet och båtar. Boken visar 

på att med envishet och mod kan man nå långt. Allt är möjligt. 

Beställ boken hos din bokhandlare. 

BETYG: 

Buehler`s Backyard Boatbuilding, skriven av George 

Buehler utgiven av International Marine 1991. Synd att 

den här boken inte fi nns på svenska då det är en 

riktig skattkammare för de som drömmer om att 

bygga en egen båt och segla till Toga Boga. Låt oss 

säga att du vill ha en stor sjösäker båt som du kan 

segla jorden runt med, hur dyrt är inte det? Här får 

du tips på hur du billigt bygger en sjösäker skonare 

eller stor motorbåt. Buehler bor på Whidbey Island i USA med 


�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

sin fru och två hundar. Han skriver i boken att för trettio år sedan 

gjorde människor saker. Barnen byggde kojor och lådbilar, vuxna 

renoverade hus och bilar. I dag sitter vi mest framför tv:n. Hans 

tips är att vi funderar ut vad vi vill göra/bygga och så gör vi det. 

Ingenting är omöjligt. Buehler föredrar att bygga båtar i trä då trä är 

billigt, lätt att arbeta med, hållfast, vackert, naturligt och doftar gott. 

Buehler byggde en 26 fots segelbåt för endast 3,500 $ och den 

seglade han med i två år längs USAs kuster. Boken är så bra skriven 

att man knappt kan hindra sig själv från att börja såga ner träd 

på tomten som virke till båten. Dessutom skriver George Buehler 

på ett mycket humoristiskt sätt vilket gör att man kan vika sig av 

skratt trots att det är en manual man läser. Beställ boken hos din 

bokhandlare eller på www.amazon.com. 

BETYG: 

DJ SKÄRGÅRD 

Bob Marley, Exodus album 1977. Hur kan musik överleva i 

snart 30 år och bara bli bättre varje gång 

man lyssnar på den? Jo, om musiken 

är magisk. Tillskillnad från mycket musik 

som görs idag där texten är intetsägande, 

låtarna glöms efter 5 minuter och videon 

är starkt kvinnoförnedrande känns detta 

album som en gåva från en högre makt. 

Bob Marley vars far var vit och mor var 

svart lyckades frälsa hela världen med 

sitt budskap om en bättre värld utan 

förtryck och hat. Titeln på albumet 

för tankarna till bibelns värld. Bob 

Marleys värld var Ras Tafari religionen 

vars budskap byggde på att 

västvärlden var nutidens Babylon 

vars kraft hämtas från orättvisor 

och våld. Tron är att västvärlden skall 

gå under såsom Babylon gjorde för att 

ge plats för ett bättre system. Så länge 

Babylon består odlar man sitt hår i 

Rastafl ätor. Vill man uppleva en av musikhistoriens 

största ögonblick skall man 

köpa den här skivan vars innehåll består 

av kollektiva universiella meditativa låtar som tex Exodus, Jamming, 

Waiting in Vain, Three Little Birds, One Love, Natural Mystic. Beställ 

den i din skivbutik. 

BETYG: 

The Eagles, Hotel California album 1976. Vill du förföra din 

fru eller helt enkelt koppla av framför den 

öppna spisen med ett glas vatten från 

Skottland då skall du sätta på den här 

skivan. Hur kan man lyckas göra varje ton 

och stämma så perfekt. Hur kan texterna 

få en att sjunka djupt in i sig själv där man 

kan se bilder från Hotellet? Jo, om man 

stänger in sig i 8 månader i en musikstudio 

tillsammans med ett kylskåp samt ett 

pingisbord. The Eagles gav sig den på att göra det perfekta albumet 

och om de lyckades. Don Henley lär ha sagt att det här var toppen på 

vår karriär när skivan släpptes. Det är rent otroligt att ett country/rock 

band kunde göra sådana ballader som man kan uppleva med det här 

albumet. Låtar som Hotel California, New Kid In Town, Life In The Fast 

Lane, Wasted Time och Last Resort kan få vem som helst att få tårar i 

ögonen. Beställ den i din skivbutik. 

BETYG:

- Affärssystem 

- Projekt och tidrapportering 

- Hemsidor och webbsajter 

- Verktyg för beslutsunderlag 

- Specialutveckling 

- Helpdesk 

PBS är ett IT-företag med specialkompetens inom 

programmering, databaser, applikationer och miljöer. 

Vi skapar, vidareutvecklar och underhåller de system 

som Ni arbetar med. 

PBS har även egenutvecklade system för bl a 

projekt och tidrapportering samt hemsidor och webbsajter. 

Återförsäljare för Microsoft Navision, BMC Magic, IBM. 

PBS är ett internationellt företag med installationer i hela 

världen. Huvudkontor i Mariehamn på Åland. 

Dotterbolag i Helsingfors och Stockholm. 

Mariehamn tel: 

Helsingfors tel: 

Stockholm tel: 

Internet: www.pbs.fi 

Mail: info@pbs.fi 

+358 (0)18 525 000 

+358 (0)9 660 150 

+46 (0)8 627 25 00 

VD Joakim Jansson

Våren är alltid en tid på året då man blir lite särskilt pysslig hemma och i trädgården. Vintern och 

allt mörkt ska städas bort och det ljusa och fräscha vill fram. Mina vårritualer består av att byta 

ut bland annat kuddar, gardiner, dukar, krukor och vaser. Man säger ju att detaljerna gör helheten 

och det stämmer absolut. Pricken över i är en stor bukett med vita eller ljusrosa tulpaner på 

matsalsbordet. Sen är det härligt att sätta sig ner och njuta en stund över att våren är här. 

DETALJERNA 

TEXT & FOTO: JOHANNA WENDELIN 

GÖR HELHETEN 

::1 

�� 

�� 

�� 


::2 

�� 

�� 

::3 

1) EN KÖKSPALL ÄR 

ALLTID bra att ha i köket. Här 

en klassisk modell i björk för 40 

euro från Byggvaruhuset. Uppe 

på den Korpi-Gordon Textils 

kökshandduk och grytlapp i 

100% linne från Krukmejeriet 

16 respektive 14.50 euro. På 

golvet ligger en praktisk matta i 

plast med måtten 70 x 150 cm 

från Pappelina, fi nns hos Inside 

för 70 euro. En snygg shoppingväska 

i en av Marimekkos 

klassiska tyger kostar 27 euro 

på Kortvaruboden, mycket 

snyggare än plastpåsar att 

bära hem godsaker i. 

2) 2 VARFÖR INTE GÅ UT 

OCH ha saftkalas i vårsolen. 

Packa i Brukas korg för … 

euro från Krukmejeriet som 

också har den fi na brickan för 

25 euro, Korpi-Gordon Textils. 

I korgen ligger en bordduk i 

100% linne med måtten 140 x 

250 cm från Linum som fi nns 

hos Fyndet för 88 euro. Där 

fi nns även Iitalas karaff och 

glas ur serien Kartio för 34.60 

respektive 6.80 (40cl) och 4.90 

euro för det lilla på 21cl. 

3) ROMANTISKT OCH 

VACKERT att placera fl era olika 

färger av Hortensian i grupp. 

Den ljusblå krukan med fat 

längst till vänster kostar 15 euro, 

vita med fat 10.50 och den rosa 

på tassar 13.80 euro. Blommor 

och krukor från City Blommor.

HASSE LAAKSONEN ÄR: 

SMAKLÖKARNAS MÄSTARE 

SKÄRGÅRDSKOCKEN HASSE LAAKSONEN är en känd profi l på 

Åland. Inte nog med att han är en trevlig person, 

skicklig kock och livsfarlig hockeyspelare han är 

dessutom en smaklökarnas mästare. Många är de 

som har avnjutit hans mat på den välrenommerade 

Golfrestaurangen invid Kastelholmsslotts golfbana. 

Hasse är mest känd för sina fi skrätter av vilka han 

CITRON ,WORCHESTER & 

SMÖRSTEKTA ABBORRFI- 

LEÉR MED KORNGRYNSRI- 

SOTTO & ÄPPEL/PEPPAR- 

ROTSTZATZIKI. 

4 personer 

12 st byxade abborrfi leér 

1/2 citron 

Worchestersås 

Salt & pepper 

Stek abborrfi leérna med smör 

och tillsätt citron samt 

Worchestersås 

4 dl korngryn 

1 1/2 hönsbuljongtärning 

6 dl vatten 

Korngrynen, hönsbuljongen 

och vattnet kokas i ca: 10 minuter 

tills vattnet kokat in. 

Risotton: 

1 dl kryddgrönt hackat (gräslök, 

dill, persilja) 

1–2 dl vittvin 

50 gr smör 

1/2 hackad rödlök 

1 dl parmesan 

Salt & peppar 

Blanda allt, låt småputtra tills 

krämig konsistens uppstår. Ca 

5 minuter. 

Tzatziki: 

3 dl färdigt avrunnen youghurt 

naturell 

1 rivet äppel med skal 

1/2 pressad citron 

1-2 matskedar honung 

1 dl färsk riven pepparrot 

Salt & peppar 

Allt blandas ihop. 

LYCKA TILL ÖNSKAR 

SKÄRGÅRDSKOCKEN! 

nu delar med sig ett av sina recept till oss. Hasses 

favoritfi sk är lake. Hasse har jobbat mycket utomlands 

som kock och för att nämna några exempel, 

Portugal, England, Norge, Åre (Sverige) och Silverskär 

(Åland). Kära läsare, ni kommer att få ta del av 

Hasses spännande recept även i senare nummer av 

Skärgårdsmagasinet.◆ 

Mästerkocken Hasse Laaksonens 

favoritmat är såklart (?) Lake... 

Vintips: Vänd>> 


Penfolds Koonunga Hill Chardonnay 

(alkonummer 007963) 9.71 

Ett i mitt tycke ett fyndvin. 

Doften är meddelstor, ung, frisk och 

smörig med tropisk fruktighet. Smaken är 

meddelfyllig till fyllig med tropisk fruktighet 

som ananas, persika och papaya, elegant 

citruskaraktär och balanserade inslag av 

rostade ekfat. Behaglig och mjuk eftersmak. 

Penfolds Koonunga Hill Chardonnay lanserades 

1993. Och på kort tid har det blivit 

ett av Australiens med prisvärda vita viner, 

som fått många utmärkelser. Druvorna till 

vinet är i huvudsak hämtade från vingårdar 

i Barossa Valley och Adelaide Hills i South 

Australia. Växtförhållanden i Barossa Valley 

och Adelaide Hills är i det närmaste idealiska 

för att odla chardonnay. Efter pressning 

och jäsning har delar av vinet mognat 

med jästen kvar, på små franska ekfat i tre 

månader och på rostfria ståltankar i fem 

månader. 

Ett annat vin från samma producent som 

jag gärna rekommenderar är; 

Penfolds Thomas Hyland Chardonnay 2003 

(alkonummer 572977) 15.17 

Sedan barnsben har man en alldeles särskild 

koppling till namnet Hyland, men den 

Thomas som fått ge namn åt Penfolds nya 

viner är inte någon släkting till Lennart. 

Doften är stor och fruktig med inslag 

av citronskal, grapefrukt och vit persika. 

Balanserad ekfatskaraktär med inslag av 

rostat bröd, smörkola och ekfat. 

Smaken är medelfyllig, torr och frisk med 

generös frukt. Toner av citrus, persika och 

honung samt inslag av rostat bröd, smörkola 

och ekfat. Lång och elegant eftersmak. 

Druvorna i detta vin kommer från några 

australiensiska vingårdar som har lite mer 

svalka. De har odlats uppe på kullar utanför 

Adelaide, i dalen Eden och på halvön 

Fleurieu. Växtperioden 2002 var extra sval. 

Musten jäste på franska ekfat, där det 

färdiga vinet också fått mogna. Hälften av 

faten var nya och hälften hade använts en 

gång. Det australiensiska vinhuset Penfolds 

som etablerades år 1844 har utvecklats 

till en av landets ledande och mest kända 

vintillverkare. Thomas Hyland som vinet är 

uppkallat efter var svärson till företagets 

grundare Christopher Rawson Penfolds. 

Hyland står idag i ledningen för vinhuset, 

som expanderade till det mest framstående 

i Australien vid sekelskiftet 1800-1900. 

Mission Hill Family Estate Chardonnay 2002 

(alkonummer 572907) 16.57 

Kanada är kanske inte det land som man 

direkt förknippar med vin. Men här är ett 

utmärkt bevis på att kanadickerna kan göra 

goda viner. 

Doften är druvkarakteristisk med honung 

och russinliknande toner. Det finns även 

drag av aprikoser. 

Smaken är torr och fyllig med rikligt av 


UNG, FRISK OCH ELEGANT... 

SKÄRGÅRDSMAGASINETS 

EXPERT TIPSAR OM FYRA 

PRISVÄRDA VINER 

gula frukter, balanserad fatkaraktär och en 

lång härlig eftersmak. 

Druvorna har odlats på vingårdarna Oliver 

och Osoyoos i ursprungsområdet Okanagan 

Valley i British Columbia, som är det 

varmaste vindistriktet i Kanada. Vingårdarna 

ligger uppe på sluttningar som vetter 

mot väster och får därmed rikligt med sol. 

Jordmånen består i huvudsak av sandigt 

grus. Vinet har fått mogna i fem månader 

på barriquer, varav hälften var av amerikansk 

ek. Mission Hill har belönats med 

otaliga priser för sina viner vid tävlingar i 

såväl Kanada som Europa. 

Torres, Milmanda 2001 

(alkonummer 577477) 29 

Doften är underbart intensiv med mogen 

frukt, melon, blomaromer, vanilj, smör och 

rostade ekfat. 

Smaken är stor och balanserad med mjuk 

citrusfrukt och väldigt mogna frukter som 

persika, melon och kokos och vissa kryddor 

som kanel och tryffel. Man hittar även 

typiska chardonnay smaker som toffee och 

rostade mandlar. Smaken balanseras mel- 

Vinexperten Stig Grönlund. 

lan syror, alkoholhalt och vinets komplexa 

fyllighet. Mycket fylligt och sammnasatt vin 

som utvecklar sig till en lång och intensiv 

eftersmak. 

Druvorna kommer från vingården Milmanda, 

som omfattar 10 hektar och ägs 

av Miguel Torres. I de höga områdena runt 

Milmanda, krönta av slottet som ger sitt 

namn till denna historiska pago-jord finns 

de bästa förutsättningarna för att odla 

Chardonnay. År av tålmodig forskning har 

gett resultat i Milmanda, en komplex och 

harmonisk kombination av aromer, ett elegant 

vin, ädelt och med ett fint stamträd. 

Hela skörden härifrån används för tillverkning 

av detta vin. Inga insektsgifter och 

ogräsmedel förekommer vid odlingen, inte 

heller kvävebaserade gödselmedel. Musten 

jäste på små franska ekfat från Nevers och 

fick därefter genomgå malolaktisk jäsning, 

som ger ett mjukare och mindre syrligt 

vin. Vinet har vilat på sin fällning under tio 

månader. 2001 var ett mycket bra vinår 

i Spanien. Vinhuset Torres grundades av 

Don Jaime Torres år 1870 i den katalanska 

staden Vilafranca del Penedès.

KYRKSKEPP 

I NÄRBILD 

ATT ÅLAND HAR fantastiskt fi na 

kyrkor vet väl alla, men hur 

många har skådat kyrkskeppen 

i närbild? Erkki Santamala och 

Kiki Alberius-Forsman har under 

våren haft en utställning bestående 

av fotografi er och historier 

kring kyrkskepp på Åland i Sjöfartsmuseet. 

Kiki berättar åt Skärgårdsmagasinet 

att Erkki hade 

fotograferat kyrkskepp runt om 

på Åland varvid Kiki tyckte att en 

artikelserie om dessa i Nya Åland 

vore en bra idé. Utställningen 

”Se upp! Se ditt kyrkskepp” är en 

sammanfattning av den artikelserien. 

Kiki hävdar att hon inte är 

historiker, men texterna till utställningen 

är mycket intressanta 

och man kan förstå vilket arbete 

som ligger bakom. Att hitta fakta har inte varit lätt då 

församlingarna inte alltid kunde tillhandahålla detta. 

Christina Remmer vid Ålands Museum har istället 

bistått med material. Ett intressant fynd var ett kyrkskepp 

som heter Zafi ra. Erkki hade hört talas om detta 

och vid ett besök i Sunds kyrka hittade man det på en 

hylla i Ehrenmalms krypta. Skeppet är inte i bra skick 

då det blev förstört vid kyrkbranden 1921. 

På Åland fi nns även ett äkta votivskepp, dvs ett 

skepp som är gjort av en sjöman i nöd som har lovat 

Gud att bygga ett kyrkskepp om han kom hem 

igen. Detta votivskepp hänger i Kökars kyrka och är 

gjort av Johans Olle som satt fången hos turkarna i 

sju år på 1700-talet. Detta skepp kan även förutspå 

väder då det svänger bogsprötet under gudstjänsten 

åt det håll som vinden skall blåsa ifrån följande söndag. 

Exempel på Åländska namn under 1600-talet 

kunde man läsa om då några av de 19 båtsmän som 

�� 

skänkte stora skeppet till Finströms kyrka 1688 var 

namngivna. Dessa namn är Erik Frimodig, Mårten 

Fyrtopp, Jöran Lustig och Staffan Glader. Fartyget bär 

svenska fl aggan eftersom Åland var svenskt under den 

tiden. Äldsta kyrkskeppet på Åland kan man fi nna i 

Finströms kyrka, det hänger dock inte i taket utan är 

målat på väggen. Målningen är daterad 1410. Historia 

är fantastiskt. Tack Erkki och Kiki för en intressant 

utställning.◆ 

�� 

�� 

�� 

�� 


DÅ Södergård byggdes ca 1845-1850. Fotot är från ca 1907. NYSS Spöklikt efter 50 år utan herre. 

HUSRENOVERINGEN DEL 1 

STEVEN WHITE KOM till vår kalla 

nord för den varma kärlekens skull. 

Steven, som är från Hull i England 

mötte Gina Svartsjö under Tall 

Ships Race 1992. 

Gina är från Österbotten men 

har bott på Åland vid olika tillfällen. 

Då det inte fanns arbete för dem i 

Österbotten slog de sina påsar ihop 

och fl yttade till Åland 1998. Båda 

trivs på Åland då det är vackert och 

stillsamt här. Det är inte lika trångbott 

som England. De har även två 

barn, Seren och William. Steven 

och Gina tycker att det är bra för 

barn att växa upp på Åland. Steven 


50 ÅR UTAN BOENDE – NU ÄR DET LIV I 

SPÖKHUSET 

Steven & Gina vågar göra det som inte ser lätt ut 

har ett förfl utet i byggbranschen i 

England och han arbetade för ett 

av staten sponsorerat program där 

man renoverade gamla hus. 

Både Gina och Steven är passionerade 

”gammelmodisar”, det vill 

säga de älskar gamla hus och gamla 

saker. 

De hittade sitt drömhus, Södergård, 

i Hammarland inte långt från 

Hellesbygård. Problemet var att det 

inte gick att fl ytta in direkt då huset 

hade stått tomt i 50 år. 

Huset såg ut som ett spökhus, 

men några sådana har de inte ännu 

sett. Stockarna i huset var dock i 

prima skick och Steven bedömde 

att de skulle gå att få ordning på 

kojan. Trots att huset har stått tomt 

och kallt i 50 år fi nns det inga spår 

av mögel. 

– Vi bygger nog för täta hus i 

dag tror Steven, lite drag har ingen 

dött av. 

FÖR STEVEN ÄR det extra intressant 

med ett stockhus då man i England 

mest har hus av tegelsten. 

– Trähus känns varmare, tycker 

han. 

Att riva huset och bygga en ny 

kopia var uteslutet då de båda 

tycker att gamla hus har en själ som 

nya fabriksproducerade dussinhus 

saknar. Södergård byggdes ca 1845- 

1850 och det svartvita fotot är från 

ca 1907 då en lärare med kamera 

reste runt på Åland. Trätaket brann 

ner och därmed fi ck Södergården 

det första plåttaket på ett bostadshus 

på Åland. Husets yttermått är 

20x8 meter och med två våningar 

blir det ca 300 m 2 i boyta. 

Steven och Gina har rivit och 

renoverat det mesta utan hjälp. 

Viss hjälp har de fått av bekanta, 

men i det stora hela har de skött 

sig själva. Steven berättar att taket 

var det värsta och han slet hårt med 

presenningar för att skydda huset 

mot regn. Nya takåsar och spontade 

bräder har gjort det möjligt att 

lägga det vackra och underhållsfria 

tegeltaket.

NU Husets yttermått 

är 20x8 meter och med 

två våningar blir det 

cirka 300 m 2 i boyta. 

– Det var nog ett av mina bästa 

ögonblick när taket var klart, berättar 

Steven. 

De båda skorstenarna var slut 

och fi ck rivas till hälften. Steven 

har sedan oerhört skickligt murat 

nya skorstenar. En murare hittade 

till och med en död katt i den ena 

skorstenen, stackars katt. 

FÖR TILLFÄLLET HÅLLER de på att 

lägga på ytterpanelen och vilken 

förändring, huset ser snart ut som 

ett nytt. El och vatten är draget, 

avlopp är på plats och värmepump 

ska installeras. När utsidan är klar 

ska de börja klä innerväggarna med 

lera som man gjorde förr i tiden. 

Det stora köket är det första som 

skall göras klart och kommer att 

bli den naturliga samlingsplatsen i 

huset. 

Eftersom det stora huset ligger så 

strategiskt beläget längs Torpvägen, 

har tankar på Bed & Breakfast funnits. 

Dessutom är Steven en skicklig 

hantverkare som skulle vilja leva 

på att sälja egenhändigt tillverkade 

föremål till besökare. 

Skärgårdsmagasinet kommer 

att följa upp renoveringen med 

en del 2 av den här artikeln då 

insidan är klar, men till dess hatten 

av för folk som vågar göra 

sådant som inte ser så lätt ut från 

början. ◆ 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 


Triangelnytt 

Åland – Gotland – Sveriges Skärgård 

�� 

�� 

�� 

�� 


�� 

�� 

VIKINGAÅR PÅ GOTLAND 

Vikingaåret på Gotland har väckt uppmärksamhet i hela Sverige. 

Invigningen bevakades av Aftonbladet, Expressen, SVT, TV4. Catharina 

Lubeck som är projektsamordnare säger att det fi nns besökare som har rest 

från Irland och USA för att vara med om invigningen. Vikingatiden är 

något som verkligen intresserar människor säger hon. 

Kronprinsessan Viktoria tände vårdkasen vid Grogarnsberget och sedan 

tändes de resterande 39 vårdkasarna runt om på Gotland. Efter detta hölls 

en vikingafest vid Lojsta som besöktes av ca 1000 personer. Länsmuseet på 

Gotland skall även arrangera en ljusprocession tillsammans med Styringheim 

och Gutars bågskyttar. 

Man ämnar att i facklor och eldblåsares sken skjuta eldpilar efter den 

nyss sjunkna solen i havet. Både innan och efter kristendomens införande 

har ett antal årliga fester hållits för att främja aktiviteter under bondeåret. 

Info: www.gotland.se 

TRE MÅL I ÅLÄNDSK 

TURISMSTRATEGI 

Näringsutkottet på Åland har formulerat mål för framtida turistsatsningar. 

Utskottets betänkande skall vara en röd tråd i landskapsregeringens 

arbete med att öka inresandet till Åland. 

Första förslaget är att göra Åland känt som norra Europas marina centrum. 

Detta bör ske genom en satsning på Sjöfartsmuseet samt en marin 

dykpark. 

Andra förslaget är att Åland inom 10 år skall vara Nordens bästa golfdestination. 

Tredje förslaget är att satsa på Bomarsundsområdet som ett led 

i kulturarvsturism. Info: www.nyan.aland.fi

SVERIGES LÄNGSTA 

SKÄRGÅRSLINJE 

Royal Stockholm Cruise Line startade Sveriges längsta skärgårdslinje 

i juli 2004. Sträckan Stockholm-Nyköping-Västervik trafi keras med 

landets största skärgårdsbåt, M/S ”Saga Lejon” och erbjuder plats för 380 

passagerare. Skeppsköket bjuder på god mat och dryck och för stämningens 

skull fi nns det dessutom musikanter ombord. 

Den resande guidas genom Stockholms-, Sörmlands-, Bråvikens-, St Annas 

samt Gryts- och Tjusts vackra skärgårdar. Det fi nns även kortare kryssningsalternativ 

och priset för delsträckor som ex. Stockholm-Nyköping 

eller Nyköping-Västervik eller omvänt är 595 kr. Morgonkaffe med fralla, 

lunch med dryck, kaffe samt returresa med buss till utgångshamnen ingår 

och övernattning går att köpa vid behov Info: www.rscl.se 

Ska Du marknadsföra 

Ditt företag? 

Vi hjälper dig med 

broschyrer, direkutskick, 

annonser med mera! 

Begär offert! 



�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 


DOKTOR 

SKÄRGÅRD 

ORDINERAR 


FLYTTA TILL ÅLAND GOTT FOLK! Om ni ännu inte bor på 

Åland då är det dags att fl ytta dit. Varför? Tja, här fi nns 

knappt någon arbetslöshet, brottslighet och tempot är 

lugnt. Här behöver man inte vänta i timtals långa bilköer 

eller leta någon parkeringsplats. Här träffar man 

alltid någon bekant när man går på café eller restaurang. 

Alla känner alla. 

Tycker du om natur är Åland stället för dig, det enda 

du behöver är en båt eller kanot. Med dessa fl ytetyg kan 

du upptäcka nya smultronställen varje dag. 

Herregud, här fi nns 6500 öar och ingen trängsel. 

Skärgården är bedövande vacker och är man stressad, 

är en timme på havet den bästa medicinen. Blir du hungrig 

kan du fi ska upp din egen fi sk eller besöka någon 

av alla utsökta restauranger som fi nns. Om du vill spela 

golf fi nns det två extremt fi na golfbanor, utöver det fi nns 

det tennisbanor, simhallar, fotbollshallar, ishockeyarena, 

innebandyhallar, bowlinghall, travbana mm. 

Det bor mycket sportfanatiker på Åland som du kan 

se. Okey, du är kulturintresserad, då fi nns det gallerier, 

hantverksskola, Sjöfartsmuseum, andra museer, teater, 

mm. Vill du shoppa fi nns det massor med fi na butiker 

runt Åland, mest i Mariehamn förstås som faktiskt är en 

stad. Vill du dansa och ha skoj hela natten fi nns det nattklubb, 

disco, dansbarer mm. Vill du utbilda dig fi nns 

det alla sorters skolor samt Medis som anordnar kvällskurser. 

Som ni ser, detta är paradiset. 

Flytta hit innan alla andra gör det! ◆ 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Köp 

Skydda håret 

från vårsolen! 

2 

Mia 

Madde 

produkter och 

få ett paraply! 

Fia 

Så långt lagret räcker! 

Kerstin 

Sandra 

Öppet: Mån, ons, fre 9-17, tis, tors 9-19, Lör 9-14 

SKÄRGÅRDSMAGASINET // 49 

Strandhagsvägen 11, Mariehamn 

Therese saknas 

på bild!

Tidningen delas ut till alla hushåll på 

Åland samt till målgrupper i Sverige.

hasse laaksonen är - Windjammer Media

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?