hasse laaksonen är - Windjammer Media

More documents

Recommendations

Info

MILJÖSEMINARIUM: VINDKRAFT OCH NYA ENERGIKÄLLOR – EN VIKTIG EFTERSTRÄVAN ONSDAGEN DEN 9:E FEBRUARI i år hölls ett miljöseminarium på hotell Arkipelag i Mariehamn. Intiativtagare var Östersjöfondens verksamhetsledare Edgar Öhberg. Seminariet innehöll förutom prisutdelningar för idéer kring hur vi kan förbättra vår miljö, även en telefonkonferens med fiskemiljöexpert Sture Hansson på Stockholms universitet. Huvudtalare var Lars Rydén, professor vid Baltic University i Uppsala. Han är känd bland annat för att skapa nätverk mellan universitet runt Östersjön samt skapa kurser i miljöarbete där man kan erhålla poäng. Lars talade om nyckelfrågor för hållbar utveckling i Östersjöområdet och han redogjorde för hur vi i västvärlden förbrukar alldeles för mycket av icke förnybara energier samt hur vi överfiskar och övergöder havet. Det är inte längre hållbart eller acceptabelt. Stora förändringar skall till för att stoppa den negativa utvecklingen. Lars nämnde ”att vi måste genomgå en strukturförändring i vårt samhälle där miljön har en chans att få reproducera sig”. Han menar således att vi måste införa förnybara energikällor som tex vindkraft. För de som vill läsa mer eller ha kontakt med professor Lars Rydén för att gå kursen eller köpa kursmaterial kan vi hänvisa till www.balticuniv.uu.se. VI SOM LEVER i skärgårdsmiljö och ser förändringar i miljön, borde förstå att vi inte kan fortsätta utnyttja 10 // SKÄRGÅRDSMAGASINET Professor Lars Rydén redogjorde för hur vi i västvärlden förbrukar alldeles för mycket av icke förnybara energier samt hur vi överfiskar havet. naturresurserna som tidigare. Det akuta problemet för oss är framförallt de allt kraftigare algblomningarna i Östersjön. Fiskemiljöexpert Sture Hansson på Stockholms universitet hade intressanta rön att presentera i detta ämne. Han menade att den kanske största bidragande orsaken till algblomningen helt enkelt kunde bero på att vi människor har slagit ut ekosystemet genom alltför kraftigt uttag på torsk. Torsken som efter sälen är näst högst upp i ekosystemet i den artfattiga Östersjön, har minskat så drastiskt att dess mat, det vill säga främst skarpsillbestånden har vuxit sig för stora. ■ Strömming, som också är torskföda, finns det väl inte mycket av? – Nej, det är pga att den har fått hård konkurrens av skarpsillen om dess föda. Skarpsillen har perfekt korrelation med torsken, dvs när torsken minskar ökar Skarpsillen. ■ Vad har nu detta att göra med algblomningar? – Jo, när skarpsillen ökar beskattar de sin föda för hårt. Födan består av djurplankton som i sin tur äter växtplankton. Allt för mycket växtplankton sätter igång algblomningarna och om detta stämmer skulle vi således kunna rädda Östersjön genom att låta torskstammen växa sig stark. Dessa rön behöver dock ännu mer forskning för att kunna fastställas såsom fakta. Tyvärr är bristen på pengar det som förhindrar ytterligare forskning inom detta område. Om vi kunde lyckas få en hållbar fiskodling, kanske på land för att få bort miljöbovstämpeln, vore det ett sätt för folk i skärgårdsmiljö att ha en inkomst utan att behöva beskatta tex torsk. STURE HANSSON POÄNGTERADE ”att om vi lät torskstammen växa kunde vi beskatta den hårdare i framtiden än vad vi gör idag utan att för den skull hota dess existens”. Mindre algblomningar skulle förutom bra sikt i vattnet även få andra fiskarter att må bättre. Dessa fiskarter som tex gädda kunde vi beskatta genom sportfisket, en turism som sysselsätter många människor i skärgården direkt och indirekt. Avslutningsvis kan man konstatera att fördelarna är många, låt oss bara hoppas att rönen stämmer. ◆
SKÄRGÅRDSMAGASINET // 11
Page 1 and 2: N Y T I D N I N G F Ö R O S S Ö B
Page 3 and 4: Underhållning utan gränser Oslagb
Page 5 and 6: INNEHÅLL SKÄRGÅRSMAGASINET 1/200
Page 7 and 8: SKÄRGÅRDSMAGASINET // 7
Page 9: FAKTA OM ÖSTERSJÖFONDEN Östersj
Page 13 and 14: lacker, danskar utöver de flitigas
Page 15 and 16: SKÄRGÅRDSMAGASINET // 15
Page 17 and 18: apparatur, det vill säga sidescan
Page 19 and 20: FAKTA | NYA SÄTT ATT LEVA VA PÅ H
Page 21 and 22: Från dataingenjör till vinodlare
Page 23 and 24: I slanka vackra vinfl askor tappas
Page 25 and 26: Den magnifika brännvinspannan anv
Page 27 and 28: Gute Vingårds vineri ha flyttat in
Page 29 and 30: DE LEVER OCH FÖRSÖRJER SIG PÅ EN
Page 31 and 32: DAG OCH DET VAR ELVA BARN SOM ÅKTE
Page 33 and 34: som ville fick komma ut till henne
Page 35 and 36: - Har man fått en uppgift så bär
Page 37 and 38: - Affärssystem - Projekt och tidra
Page 39 and 40: HASSE LAAKSONEN ÄR: SMAKLÖKARNAS
Page 41 and 42: KYRKSKEPP I NÄRBILD ATT ÅLAND HAR
Page 43 and 44: NU Husets yttermått är 20x8 meter
Page 45 and 46: SVERIGES LÄNGSTA SKÄRGÅRSLINJE R
Page 47 and 48: ��
Page 49: FLYTTA TILL ÅLAND GOTT FOLK! Om ni

hasse laaksonen är - Windjammer Media

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?