Kedjor av händelser

Upplevelser av diskriminering i samband
med köp av varor och tjänster
Av de 217 anmälningarna rör 41 diskriminering i samband med konsumtion
eller köp av varor och tjänster. Anmälningarna rör upplevelser av
• negativ särbehandling i mötet med personal i detaljhandeln (till exempel
matvarubutiker, klädbutiker och elektronikbutiker)
• diskriminering av anställda på företag som erbjuder tjänster (till exempel
skönhetsvård, resor, försäkringar och bank- och mäklartjänster).
45 procent av anmälningarna kommer från muslimer, och 55 procent från
förmodade muslimer (se tabell 5 i bilaga 2). En majoritet av anmälningarna,
58 procent, är gjorda av män eller rör diskriminering av män. Anmälningarna
är dock mer jämnt fördelade mellan könen i dessa sammanhang jämfört
med inom arbetslivet och i mötet med samhällsinstitutioner. En annan
könsskillnad (som inte syns i tabell 5) är att de anmälande kvinnorna i de
flesta fall anger att de är muslimer, till skillnad från männen.
Det här avsnittet analyserar anmälningarna efter vilken typ av händelse som
anmäls. Anmälningarna innehåller dock ofta berättelser som inne fattar flera
typer av händelser. En individ som nekas inträde på en nattklubb kan till
exempel även ha känt sig misstänkliggjord och kränkt. I resultatredo visningen
nedan kategoriseras anmälningarna därför efter den händelse som
rapportförfattaren uppfattar som mest framträdande i anmälan.
Misstänkliggjord – vid köp av varor och tjänster
Att ha blivit misstänkliggjord är den vanligaste typen av händelse som
anmäls i samband med köp av varor och tjänster. Anmälarna misstänks
exempelvis för stöld i en affär, bedrägeri i försäkringsärenden, terrorism på
flygplatser och finansiering av terrorism vid banktransaktioner. Detta kan
liknas vid upplevelser av att ha blivit etnisk-religiöst profilerad. 169
169. Etnisk eller religiös profilering är en form av särbehandling av människor där
myndigheter, institutioner eller andra aktörer använder utseendemässiga markörer
i arbetet exempelvis med att förebygga brott och identifiera misstänkta individer
genom till exempel hårfärg, ögonfärg, hudfärg eller kläder som symboliserar
muslimsk tro. Begreppet har diskuterats mer i amerikanska än svenska sammanhang,
se till exempel Glaser (2014).
Kedjor av händelser 83 (124)