07.03.2017 Views

GTHB1710

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

VECKA 10 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

GRÄNSLÖST<br />

PRIS: 25 KRONOR<br />

"Feminism is the<br />

radical notion that<br />

women are people."<br />

C.Kramarae och P. Treichler


sida 2/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

UR VECKANS TIDNING<br />

UR VECKANS TIDNING<br />

ALLAS POLITIK SVERIGE. LIGHT. SID. 57<br />

sida 2/vecka Gala Spara för 41/2016/gränsLöst<br />

på världens migrationen?<br />

I<br />

utsatta barn<br />

C<br />

ALLAS SVERIGE. SID. 7<br />

F<br />

UR VECKANS<br />

KOLL Få flyktingbarn PÅ KOMMUNER. och SID<br />

TIDNING<br />

9<br />

När tomma människor rum<br />

ALLAS SVERIGE.<br />

lär sig<br />

SID.<br />

något<br />

7<br />

nytt<br />

Gala för världens KOLL PÅ KOMMUNER. SID 8<br />

INSPIRATÖREN SID 26-2<br />

utsatta barn UNGA Samtalsgrupper TAR PLATS. för SID 13<br />

CHARLOTTA SKAPAR JOB<br />

Barnen kvinnor ges i Strängnäs värdiga liv<br />

FÖR ÄLDRE DANSARE<br />

KOLL PÅ KOMMUNER. SID 9<br />

P<br />

När människor<br />

lär sig något FOKUS nytt UNGA TAR HBTQ. PLATS. SID SID 15 12<br />

”FÖR<br />

HIV<br />

VÅR VÄRLD Hjälpen negativ<br />

SID 36till Rumänien - nytt hopp kom<br />

om ett botemedel<br />

FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA SID 35<br />

UNGA Islam TAR i Europa PLATS. från SID Ångermanland<br />

13<br />

För fred och säkerhet ”MAN SKA-S<br />

Barnen ges värdiga liv<br />

KVINNOKRAFT. ÄLDREPERSPEKTIV. SID 19 SID 13<br />

PAR EGET RA FÖR VÄ<br />

FOKUS HBTQ. Ny Gemenskap SID sexualbrottslag<br />

15 viktigast GRÄNSLÖST:<br />

ÄLDRE SID 13 HIV negativ - nytt hopp<br />

ATT SLIPPA<br />

50 & Fabulous om ett botemedel INKLUDERANDE IDROTT.<br />

TREND INSPIRATÖREN. SID 26-27<br />

Livet är magiskt<br />

SLUTA JOBBA”<br />

FOKUS HBTQ SID 15 SID 25<br />

Kändisar stöder<br />

KVINNOKRAFT.<br />

transelever Euro SID Chicks 19 - Women on<br />

Ny sexualbrottslag<br />

VECKANS EKO. SID 29<br />

ALLA ARBETAR SID 23 Wings (WOW)<br />

PÅ DJUPET. SID 30-31<br />

Pjäsen om Bert Karlsson<br />

Med fokus på återanvändning<br />

som stoppades Från Kambodjas terror till<br />

INKLUDERANDE IDROTT.<br />

VECKANS EKO. SID 29<br />

Amnesty i Sverige<br />

KULTURELLT<br />

SID<br />

SID<br />

25<br />

29<br />

Euro Chicks Pjäsen - Women om on Bert VÅR Karlsson VÄRLD. SID 34<br />

Girlpoweranda i Norrtullsligan<br />

Wings (WOW) som stoppades Internationella dagen VIKTIG för HISTORIA. SID 33<br />

utrotning av fattigdom Det är skillnad<br />

Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />

Om du har några funderingar angående din<br />

INKLUDERANDE IDROTT.<br />

KULTURELLT. SID 22<br />

VÅR VÄRLD. SID 34<br />

Aleks vill förena Stockholm VÅR VÄRLD. SID 35<br />

prenumeration är du välkommen Internationella FOKUS att ringa HBTQ. oss på SID dagen 15 för KULTURELLT. VÅR VÄRLD. SID 34 22<br />

SID 25 VÅR VÄRLD. SI<br />

020 – 10 00 82 eller mejla på<br />

utrotning Svenska poliser av fattigdom i Belgrad SKÅDESPELERSKAN<br />

Aleks Hårdare vill<br />

CECILIA<br />

straff förena<br />

FORSS<br />

för Stockholm könsstympning<br />

är Gina Tricots ansikte utåt. Nu bygger<br />

modekedjan<br />

Paralympics ur Ett João livsviktigt Maia<br />

KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />

Pride<br />

fler starka kvinnor - läs mer på veckans trenduppslag<br />

da Silvas synvinkel<br />

REDAKTIONEN<br />

REDAKTIONEN<br />

REDAKTIONEN<br />

VILL FÖ<br />

G<br />

ANNA<br />

MARIA VENEKE LEONARD BIRGITTA ELEONOR KARLO<br />

DAGMAWIT BIRGITTA<br />

LÖFVING YLIKOMI MAKOLE BELLMAN LOQVIST BARANJ ALEMAYEHU MARKENDAHL<br />

Chefredaktör/ Reporter Webbredaktör Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter<br />

ansvarig utgivare ANNA Världen/<br />

MARIA VENEKE PERNILLA<br />

Allmänt/ Allmänt/funkis BIRGITTA<br />

Politik/hbtq KARLO Nya ELEONOR svenskar/ ELEONOR Historia/kultur DAGMAWIT DAGMAWIT BIRGIT<br />

LÖFVING föreningsliv<br />

YLIKOMI ELDH<br />

kvinnokraft BELLMAN<br />

Sociala BARANJ BARANJ medier kultur LOQVIST LOQVIST ALEMAYEHU ALEMAYEHUMARKE<br />

Jobbat med Sveriges Sveriges ambassadör<br />

am-<br />

Utbildad kommunikatör<br />

med<br />

danspedagog<br />

med<br />

Har Har arbetat arbetat Känner Känner sig sig Livscoach Brinner för alla Varit l<br />

Livscoach<br />

rättvisefrågor i bassadör<br />

för<br />

för<br />

med<br />

med<br />

funkisfrågor<br />

FUB HEMSIDA Stockholm, www.tidningengränslöst.se beteendepsy-<br />

att leva ut sina histori<br />

funkisfrågor<br />

för FUB Stockholm, beteendepsy-<br />

att leva ut sina<br />

hemma<br />

hemma<br />

i inom<br />

i inom<br />

praktisk människors<br />

praktisk människors<br />

rätt svensk<br />

MEJLA redaktion@tidningengranslost.se<br />

rätt<br />

hela sitt liv och International • förnamn@tidningengranslost.se biologiska rötter<br />

i Karibien. röt-<br />

de senaste åren International<br />

Organization<br />

biologiska<br />

och på SOS New York, kologi. Gillar drömmar. Älskar<br />

poesi och mycke<br />

och sk<br />

RINGA 020-10 som 00 82 journalist. SOCIALA MEDIER Organization Facebook: Tidningen<br />

for Defenders ter Värmen i Karibien. är Gränslöst och • Instagram: på SOS @tidningen_granslost<br />

New York, kologi. Gillar drömmar. Älskar<br />

poesi och<br />

alarm. Ett brinnande<br />

alarm. intresse Ett brin-Tokyo. Belgrad Gör sig och processen ISSN: som 2002-5866<br />

Belgrad och processen som<br />

Bor i Mariefred, for of Defenders Peace and Värmen favorit, oavsett är en<br />

of Human Peace and Rights. favorit,<br />

den kommer<br />

skapar medmänsklighet<br />

tunnelbanan. i värld<br />

sjunger högt i det som<br />

men älskar att<br />

oavsett för nande historia intresse och nu hemmastadd<br />

nu i hemma-<br />

Bollnäs. och gemenskap mänsklighet Bosatt tunnelbanan.<br />

i Stock-<br />

Sverig<br />

Tokyo. Gör sig skapar med-<br />

sjunger högt i<br />

från solen eller<br />

resa. Och älskar<br />

sina djur - nio Human Bor utanför Rights. den andra kommer människor.<br />

solen eller Virkar världspolitik. ibland. Skriver stadd om i Bollnäs. allt. i världen. och gemenskap holm. Bosatt i Stock-<br />

bär gär<br />

världspolitik. för historia och<br />

stycken. Bor Karlskrona. med sin från<br />

holm.<br />

GKARLO<br />

G<br />

Brinner för alla


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 3<br />

INSPIRATÖREN KULTURELLT. SID SID 226-27<br />

CHARLOTTA ÅLDERSNOJA SKAPAR ÄR IDIOTISKT JOBB<br />

FÖR ÄLDRE DANSARE<br />

”ANTINGEN ÄR MAN feminist eller så är man dum i huvudet!<br />

Jag tror det var Jonas Gardell som sa det, annars<br />

säger jag det.” Det var svaret från en av mina<br />

REN SID 26-27 tonårsgrabbar när jag frågade om han var feminist.<br />

SKAPAR JOBB Sen var det slut på den diskussionen. Tycker ändå<br />

DANSARE inte ”MAN att frågan var SKA- så dum, man hör ju ofta hur killar<br />

inte vill kalla sig feminister för att de tror att feminister<br />

hatar EGET män. Så himla FÖR dumt! Vissa män hatar man<br />

PAR<br />

så klart, liksom man hatar vissa kvinnor. Vissa män<br />

”FÖR älskar ATT man, JAG som sina söner, vissa kvinnor älskar man<br />

också. Det<br />

SLIPPA<br />

viktiga i feminismen är förstås kampen<br />

för alla människors lika rättigheter. Kvinnors såväl<br />

VILL SKA- FÖRÄND- SLUTA som mäns. Det JOBBA”<br />

sorgliga är att det fortfarande råder<br />

stor ojämlikhet mellan män och kvinnor i nästan alla<br />

samhällen i alla jordens hörn.<br />

RA ET FÖR VÄRLDEN”<br />

LIPPA<br />

JOBBA”<br />

Banne mig lika mycket värd<br />

SID 17<br />

DET KÄNNS NÄSTAN tjatigt att ens skriva det och att ens<br />

uppmärksamma dagen idag, den internationella<br />

kvinnodagen, men vi måste. Kvinnor våldtas och får<br />

skylla sig själva eftersom de var ”fel” klädda eller berusade.<br />

De har lägre lön trots exakt samma arbete,<br />

de tystas ner, knuffas bort och skrattas ut - varenda<br />

dag också i Sverige. Världens mest jämlika land! Och<br />

då är det inget jämfört med många andra länder, där<br />

kvinnor inte får gå i skolan, inte får välja sin partner,<br />

inte får klä sig som de vill, inte får, inte får, inte får…<br />

I ALLA KRISER som inträffar - krig, flykt, katastrofer - är<br />

det alltid kvinnor som råkar värst ut. SVT-journalisten<br />

Erika Bjerström är i Kenya just nu. Hon och<br />

hennes team besöker slumområden i Nairobi och<br />

LD. SID 35<br />

DROTT.<br />

VÄRLD. SID 35<br />

ão livsviktigt Maia uppdrag FUNKIS FINNS. SID 17<br />

l Längs catwalken i rullstol<br />

hennes berättelser därifrån handlar om de utsatta<br />

kvinnorna. De, vars små barn sveps med i den ”obeskrivligt<br />

skitiga floden”, som bor bland ”brinnande<br />

sopor som förgiftar luften”, som utsätts för sexuellt<br />

våld och misshandel och skäms inför sin familj för<br />

att de inte kan bryta våldet. Kvinnor - alltid värst utsatta.<br />

DÄRFÖR MÅSTE VI uppmärksamma den här dagen på alla<br />

sätt vi kan. Det finns döttrar och flickvänner som får<br />

blommor av ”sina män” idag. Fint! Som en gest för<br />

jämlikhet antar jag. Det viktiga är dock inte blomman<br />

idag - det viktiga är kampen för rättvisa varenda dag.<br />

EFTER EN STUND fortsatte sonen: ”Det konstiga är att<br />

de jobb som borde vara högst avlönade är lägst. Där<br />

kvinnor jobbar. De som har hand om människor,<br />

som sjuksköterskor och förskolllärare, varför är de<br />

lågavlönade? För att de är kvinnor förstås!”<br />

DET HÄR NUMRET av Gränslöst har vi tillägnat kvinnorna.<br />

Till viss del gör vi ju det varje vecka, men just<br />

idag handlar hela tidningen om kvinnor. I Sverige<br />

och i världen. Nya och gamla förebilder här hemma<br />

är Linnéa Claesson, Zara Larsson, Maria Sveland<br />

och Gudrun Schyman - orädda kvinnor som betyder<br />

mycket för alla andra. Alla de som varje dag utsätts<br />

för kränkande, nedlåtande och orättvis behandling -<br />

för att de är tjejer. Till er, oss och alla andra - glöm<br />

aldrig det självklara: En kvinna är inte mer värd än en<br />

man. Men hon är banne mig inte heller det motsatta.<br />

anna<br />

löfving<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

”<br />

STARTSKOTT<br />

Det anstår<br />

mig icke att<br />

göra mig mindre<br />

än jag är<br />

EDITH SÖDERGRAN<br />

G<br />

DET<br />

MAWIT BIRGITTA BIRGITTA<br />

MAYEHUMARKENDAHL<br />

MARKENDAHL<br />

nner r alla för<br />

Varit<br />

alla<br />

lärare Varit i lärare i<br />

nniskors<br />

s rätt svenska och<br />

rätt svenska och<br />

sina historia. Läser<br />

leva ut sina historia. Läser<br />

Älsch<br />

Äls-<br />

mycket. Följer och skriver<br />

och skriver<br />

mmar.<br />

gt poesi i och det som mycket. händer Följer<br />

n. ger högt i världen i det och som händer<br />

ock- nelbanan. Sverige. Och i världen... Och<br />

att i Stockm.<br />

bär gärna bär hatt! gärna hatt!<br />

ELEFON: 020-10 00 82<br />

Foto: Erika Bjerström<br />

G<br />

HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />

Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />

enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />

om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />

i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />

vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />

i kampen för en bättre värld!


sida 4/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

Beatrice Ask vill se hårdare tag mot de som begår<br />

brott mot äldre.<br />

KRÄVER HÅRDARE TAG MOT<br />

ÅLDRINGSBROTT<br />

ALLT FLER ÄLDRE känner sig otrygga på kvällen<br />

i sitt eget bostadsområde och oron är befogad,<br />

då fler äldre utsätts för misshandel, hot<br />

och trakasserier. Det skriver Beatrice Ask<br />

(M), ordförande i justitieutskottet, i en debattartikel<br />

på nyhetssajten News 55.<br />

MODERATERNA VILL SE strängare straff för de<br />

som begår brott mot äldre och andra som<br />

kan ha svårt att värja sig, och uppmanar regeringen<br />

att vidta åtgärder för att förbättra<br />

stödet till brottsoffer – ett område där Ask<br />

menar att regeringen inte levererat. ”Vi har<br />

drivit på regeringen och fortsätter att göra<br />

det för att regeringen ska ta åldringsbrott på<br />

allvar”, skriver Ask.<br />

”PERSONER SOM UTGER sig för att vara från hemtjänsten,<br />

hantverkare eller närstående för att<br />

sedan lura och stjäla från äldre ökar. Personer<br />

lurar sig in i människors hem, men även<br />

fickstölder och bedrägerier förekommer.<br />

Otryggheten bland äldre och särskilt för<br />

äldre kvinnor är ett allvarligt problem som<br />

måste tas på största allvar. Moderaterna vill<br />

därför se skärpta insatser för brott som särskilt<br />

drabbar äldre”<br />

C VILL INFÖRA EN JÄMSTÄLLD PREMIEPENSION<br />

UNDER FÖRRA VECKANS kretsstämma bifölls en<br />

motion om att införa en jämställd premiepension.<br />

Motionären, Solveig Granberg,<br />

ledamot i Umeå kommuns jämställdhetsutskott<br />

och ordförande för Centerkvinnorna i<br />

Västerbotten, tycker att Sveriges kvinnor har<br />

straffats länge nog.<br />

– Kvinnor har redan en lägre pension än<br />

män av en rad andra orsaker, så som mer<br />

Bahareh Mohammadi Andersson och hennes familj utsätts för ständiga hot.<br />

FORTSATTA HOT MOT MÄNNISKORÄTTSAKTIVIST<br />

BAHAREH MOHAMMADI ANDERSSON, människorättsaktivist och engagerad i Liberalerna, skriver om<br />

hatet som fortsätter välla in efter hennes debattartiklar om Malmö och medverkan i SVTprogrammet<br />

Opinion live. ”Jag erkänner, motvilligt, att jag har övervägt att ge upp. Att foga<br />

mig, att hålla tyst”, skriver hon i en debattartikel i Aftonbladet där hon berättar om påhoppen<br />

och hoten mot familjen.<br />

DEBATTÖREN RIKTAR SIG mot rättsväsendet, som hon tycker står handfallet inför hat och hot.<br />

"Jag kräver att Sveriges så kallade feministiska regering visar lite jäkla feministisk framåtanda<br />

och faktiskt börjar arbeta för landets kvinnor,” skriver Bahareh och fortsätter: ”Hur ska vi<br />

någonsin kunna uppnå ett jämställt samhälle när kvinnor attackeras för att höras och synas?”<br />

HON UPPMANAR SVERIGES regering och övriga politiker att ta sitt ansvar nu. "Vägra bidra till en<br />

kultur av tystnad i Sverige, en kultur där män tillåts hota kvinnor till tystnad och där ingen<br />

pratar om det."<br />

deltid och lägre löneutveckling. Att vi nu ska<br />

straffas för att vi dessutom lever längre är<br />

inte rimligt, säger Solveig.<br />

CENTERPARTIET VILL FOKUSERA på att se individen<br />

och därför ser man en jämställd premiepension<br />

som ett viktigt steg i riktningen mot ett<br />

samhälle där alla individer ska ha samma rättigheter<br />

och möjligheter.<br />

Solveig Granberg, ledamot i jämställdhetsutskottet<br />

Umeå kommun och distriktsordförande Centerkvinnorna<br />

Västerbotten.


företagsvän<br />

GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 5<br />

POLITIK LIGHT<br />

Krisen i vården – också ett kvinnoproblem<br />

Debatten om svensk sjukvård i kris har försiggått länge. Artiklarna om långa väntetider, om felaktiga<br />

diagnoser och om personal som går på knäna och ger upp har varit många. Flera gånger har<br />

det rapporterats om patienter som dött i väntan på relevant vård.<br />

NÄR SJUKVÅRDSRANKINGEN EURO Health Consumer<br />

Index 2016 presenterades visade det sig att<br />

Sverige ligger sist i Norden. Av alla länder<br />

som jämförts har Sverige nu en tolfte plats -<br />

mot förra årets tionde. I stort sett visar alla<br />

länder i Europa en stigande trend i EHCIpoäng<br />

- undantag är Rumänien och Sverige.<br />

Det stora problemet i Sverige är långa väntetider.<br />

Här är Sverige sämst i Europa. Uppseendeväckande<br />

är också att Sverige blivit ett<br />

av Europas dyraste när det gäller sjukvård.<br />

Tillsammans med Tyskland och Nederländerna<br />

är Sverige det fjärde dyraste sjukvårdslandet.<br />

PÅ DN DEBATT skriver bland andra Johan Hjertqvist,<br />

som jämfört internationell sjukvård sedan<br />

2005, att det nu är dags att kräva radikala<br />

åtgärder. Vi måste ställa oss frågan huruvida<br />

landstingen behövs, i vilken utsträckning politiker<br />

ska vara inblandade i sjukvården och<br />

varför det saknas en nationell ledning för<br />

vården.<br />

SJUKVÅRDSMINISTER GABRIEL WIKSTRÖM (S) var inbjuden<br />

till helgens Agenda i SVT. Diskussionen<br />

gällde sjukvårdskrisen i stort, men fokus<br />

var på undersköterskornas situation - ett<br />

problem som sällan diskuteras. Undersköterskor,<br />

till allra största delen kvinnor, är den<br />

enskilt största yrkesgruppen i Sverige. Av de<br />

cirka 250 000 undersköterskorna arbetar de<br />

flesta inom äldrevården. Många är över 60 år<br />

och går snart i pension. Då kommer det att<br />

uppstå en enorm brist och frågan till sjukvårdsministern<br />

var hur man tänker hantera<br />

det.<br />

– Vi måste tillföra mer resurser till landstingen<br />

och kommunerna. Det viktiga är att<br />

det finns utvecklingsmöjligheter för undersköterskor<br />

och att deras löner höjs. Då höjs<br />

även statusen för yrket.<br />

INBJUDEN VAR ÄVEN Anders W Johansson (C), läkare<br />

och sjukvårdspolitiker, som i flera artiklar<br />

kritiserat regeringen för att satsa fel inom<br />

sjukvården. Hans och Centerpartiets lösning<br />

är istället större privatisering inom vården.<br />

– Undersköterskor trivs bättre att arbeta<br />

inom de privata vårdalternativen. Där är lönen<br />

och utvecklingsmöjligheterna bättre. Ni<br />

måste prata mer med de privata aktörerna<br />

och ta efter dem.<br />

ATT REGERINGEN TILLSATT en nationell vårdsamordnare,<br />

som nu ska se över åtgärder och så<br />

TEXT: ANNA LÖFVING<br />

småningom komma med förslag tycker Johansson<br />

är patetiskt. Han påpekar att läget är<br />

akut och att åtgärder nu måste till.<br />

– Det krävs djärva grepp och jag tycker ni<br />

ska se Norge som ett bra exempel. Där har<br />

trösklarna sänkts så att fler kan öppna privata<br />

vårdinrättningar och sjukvården har blivit<br />

mycket bättre.<br />

WIKSTRÖM HÅLLER DOCK fast vid att det offentliga<br />

gör ett mycket bra jobb och att det<br />

som behövs är mer resurser och ett tightare<br />

samarbete mellan staten, kommunerna och<br />

landstingen. När det gäller just bristen på<br />

undersköterskor säger Wikström att privatisering<br />

inte är lösningen utan snarare bättre<br />

villkor i det befintliga systemet.<br />

– En samordnad utbildning som ger en nationell<br />

examen är ett exempel, men också fler<br />

händer i vården. Andra än undersköterskorna<br />

måste kunna städa och göra de enklaste<br />

sysslorna.<br />

EN RAPPORT INOM Stockholms landsting visar att<br />

hälften av undersköterskorna vill byta jobb<br />

och att många efter pensioneringen blir så<br />

kallade fattigpensionärer.<br />

L Ä K A R E<br />

U TA<br />

TA<br />

T<br />

N<br />

G R Ä N S E R


sida 6/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

I SIFFROR<br />

KVINNLIG RÖSTRÄTT I SVERIGE<br />

– ÅRTALEN ATT HÅLLA REDA PÅ<br />

1718:<br />

Kvinnlig rösträtt i Sverige i sin första form instiftades genom frihetstidens konstitution.<br />

1772:<br />

Rösträtten avskaffades, först för ogifta kvinnor med egendom, och därefter för änkor.<br />

1884:<br />

En ny motion motion i riksdagen föreslog kvinnlig rösträtt. Motionen röstades ner med<br />

53 mot 44 röster.<br />

1903:<br />

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildades på initiativ av liberala och<br />

socialdemokratiska kvinnor.<br />

1912:<br />

Återigen lades det fram ett lagförslag ett lagförslag om kvinnlig rösträtt - det röstades ner.<br />

1919:<br />

Kvinnor i Sverige fick slutligen rösträtt.<br />

1921:<br />

Nu genomfördes det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog.<br />

Landsorganisationen för kvinnans politiska<br />

rösträtt bildades år 1903. Affi schen gör reklam<br />

för ett möte år 1916. Det bjuds på tal av föreningens<br />

ordförande, Signe Bergman.<br />

VAD BETYDER ORDEN?<br />

FEMINISM<br />

En kvinna som försvarar ett slott, tidigt 1300-tal.<br />

ORDET FEMINISM KOMMER av latinets femina som betyder kvinna. Det är en åsiktsriktning som strävar efter att förbättra kvinnans ställning i samhället<br />

och uppnå jämställdhet mellan könen. Ordet lanserades som namn på kvinnosakskampen vid den internationella kvinnokonferensen i<br />

Paris 1892, då frågan handlade om lika rättigheter för män och kvinnor, inte minst i ekonomiskt hänseende.<br />

ÅR 1897 LANSERADES adjektivet feministisk, och 1924 började man kalla dem som är anhängare av feminismen för feminister.<br />

FEMINISERAD, SOM FUNNITS i svenskan sedan 1935, betecknar män med ”vissa kvinnliga egenskaper”.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 7<br />

SVERIGEKOLL<br />

TIDEN, MAKTEN OCH PENGARNA – SVERIGES JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2017<br />

Traditionen trogen presenterar LO inför den internationella kvinnodagen, Jämställdhetsbarometern där<br />

man kan läsa av hur villkoren för kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden ser ut.<br />

ÅRETS BAROMETER VISAR inte på några större förändringar. Det är fortfarande<br />

kvinnor som i hög grad väljer eller tvingas till deltidsarbete och<br />

som oavlönat tar hand om barn och hushållsarbete. LO-kvinnornas<br />

tjänstgöringsgrad ligger på i genomsnitt 79 procent, medan siffran<br />

för männen hamnar på 93 procent av en heltidstjänst. Det gör 5 000<br />

kronor skillnad i lönekuvertet.<br />

PROCENTUELLT LIGGER TJÄNSTEMANNASIDAN bättre till. Tjänstgöringsgraden<br />

för män i den här gruppen är 97 procent, jämfört med 92 procent för<br />

heltidsarbetande kvinnor. Men löneskillnaderna är större, vilket gör<br />

att männen tjänar 9 000 kronor mer i månaden, jämfört med kvinnor,<br />

enligt LO:s jämställdhetsbarometer.<br />

LO:S ORDFÖRANDE KARL-PETTER Thorwaldsson konstaterar att det är<br />

”enormt tungrott” att få till stånd en förändring.<br />

– Deltidsproblematiken finns inte bara bland arbetarkvinnor och ser<br />

man deltiden som en följd av föräldraskap så ser det faktiskt till och<br />

med ännu mer mörkt ut bland tjänstemän än bland arbetare. Där är<br />

HÄNT I SVERIGE<br />

ENSAMKOMMANDE BARN VÄNTAR LÄNGE PÅ BESKED OM ASYL<br />

I SVERIGE VÄNTAR nu drygt 18 000 ensamkommande barn på svar på sin<br />

asylansökan. Barn från Afghanistan väntar i genomsnitt nästan 500<br />

dagar. Enligt DN är detta 50 dagar längre än väntetiden för vuxna.<br />

Migrationsverkets oktoberprognos visar att 9 000 av barnen under<br />

2017 troligen kommer att hinna bli 17,5 år, och innan deras ärenden<br />

har avslutats kommer de att betraktas som vuxna. Barnombudsmannen<br />

ser med stor oro på situationen för ensamkommande barn.<br />

FLICKOR DRABBAS OFTARE AV NÄTHAT<br />

LINDA BECKMAN HAR skrivit en avhandling om hur unga kränker varandra<br />

på nätet. Flickor rör sig oftare än pojkar i sociala forum och blir därför<br />

också mer utsatta – särskilt när de lägger ut bilder på sig själva.<br />

Enligt antimobbningsorganisationen Friends nätrapport 2016 hade<br />

en tredjedel av de unga blivit utsatta för nätkränkningar under det<br />

senaste året. Det gällde främst elaka kommentarer.<br />

det ännu vanligare att tjänstemannakvinnor går ner på deltid, säger<br />

Karl-Petter.<br />

KARL-PETTER HAR TRE förslag till förändring som skulle öka kvinnors löner.<br />

– För det första så måste vi få arbetsgivarna att förstå att kvinnors<br />

arbete också är heltid. Det andra är att vi ser till att det finns fler<br />

kvällsöppna förskolor så att mammor kan ta ett kvällsskift, jobba<br />

längre, för det är många arbeten för kvinnor som är på kvällar, och<br />

det tredje förslaget är att vi fortsätter att dela på föräldraförsäkringen.<br />

RAPPORTEN PRESENTERAS I TRE PUNKTER:<br />

TIDEN – jämnare fördelningen av tid i betalt och obetalt arbete.<br />

MAKTEN – jämnare fördelning av makten över arbetet mellan arbetstagare<br />

och arbetsgivare.<br />

PENGARNA – jämnare fördelning av pengar mellan kvinnor och män.<br />

SEXUALBROTTEN I SVERIGE HAR INTE MINSKAT<br />

STATISTIK FRÅN BROTTSFÖREBYGGANDE rådet, Brå, visar att andelen kvinnor i<br />

Sverige som utsatts för sexualbrott stigit de senaste åren. Brå påpekar<br />

att sexualbrottsutvecklingen pekar åt olika håll beroende på vilka källor<br />

man använder.<br />

SJUKERSÄTTNING MINSKAR<br />

DET ÄR DRYGT 200 000 personer i Sverige som har hel sjukersättning.<br />

I fortsättningen ska de få 64,7 procent av sin tidigare inkomst från<br />

Försäkringskassan. Medianinkomsten för dem som arbetade i Sverige<br />

2015 var enligt SCB 24 660 kronor. Då blir 64,7 procent cirka 15 950<br />

kronor. Det högsta belopp som går att få är 17 914 kronor före skatt.<br />

FÖRSÄKRINGSKASSAN HAR TAGIT fram siffror som visar att det genomsnittliga<br />

månadsbeloppet för de 200 000 i februari 2017 var 10 642 kronor.


sida 8/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

KOLL PÅ KOMMUNER<br />

KOLL PÅ KOMMUNER<br />

Brunnsborrning i torkans Sydsudan.<br />

FASTEINSAMLINGEN I<br />

STOCKHOLM TILL SYDSUDAN<br />

INBÖRDESKRIGET I SYDSUDAN är inne på sitt fjärde<br />

år och visar inga tecken på att ta slut. Av landets<br />

11 miljoner invånare är en tredjedel på<br />

flykt. Torka och utslagna skördar förvärrar<br />

läget och idag hotas 3,6 miljoner människor<br />

direkt av svält, enligt FN:s livsmedelsprogram<br />

WFP.<br />

DÄRFÖR GÅR ÅRETS fasteinsamling i Stockholms<br />

katolska stift till ett hjälpprojekt i de norra<br />

provinserna Abyei och Twic. Hjälpprojekten<br />

drivs av en lokal stiftsorganisation ledd<br />

av biskop Macram Max Gassis och Moder<br />

Teresas systrar. Projektet finansieras av Caritas<br />

Sverige och Caritas Tyskland och består<br />

av akut mathjälp och brunnsborrning för att<br />

säkra tillgången på vatten.<br />

FÖRRA ÅRETS FASTEINSAMLING gick till offren för<br />

torkan på Afrikas horn och i södra Afrika<br />

och nådde 1,7 miljoner kronor.<br />

SELAM LYFTER FRAM KVINNLIGA ARTISTER<br />

DEN 8-12 MARS är det dags för årets nya uppdaterade upplaga av Selam Festival Stockholm. Under<br />

årets festival tar Selam över huvudstaden under fem dagar med konserter, efterfest och<br />

mingel. Bland årets artister hittar vi Malis superstjärna Rokia Traoré som avslutar festivalen<br />

på Stockholms Konserthus den 12 mars. Dessutom gästas festivalen av bl.a. den uppmärksammade<br />

sydafrikanska housetrion Batuk och latin-jazzikonen Calixto Oviedo.<br />

ROKIA TRAORÉ ÄR en välkänd artist från Mali som tvingades att gå i exil på grund av våldet i<br />

sitt hemland. Nya skivans titel ”Né So” betyder ”hem” på Bambara, och kring detta tema<br />

omsluter Rokia personliga texter om det politiska, flykt, nostalgi, kärlek och frihet. 2015 blev<br />

Rokia goodwill-ambassadör för FN:s flyktingsorgan UNHCR, och har uttryckt det som sitt<br />

uppdrag att få flyktingars röster hörda av beslutsfattare runt om i världen.<br />

ÅRETS PROGRAM INNEHÅLLER utöver dessa akter namn som Kenyanska gruppen Sarabi, Natalie<br />

Beabella och de svenska akterna Den Förbjudna Orkestern och Daniel Lemma & Hot this<br />

year band. Festivalens konserter kommer att gå av stapeln på Kulturhuset, Fasching, Södra<br />

bar, Dieselverkstaden och Stockholms konserthus.<br />

MED STÖD FRÅN Musikverkets satsning på jämställda festivaler lyfter Selam fram kvinnliga artister<br />

under festivalen.<br />

– Årets festival representerar allt det som Selam står för. Jämlikhet, mångfald och gränsöverskridande<br />

kulturutbyten. Festivalens vision är att lyfta fram musik och målgrupper som sällan<br />

får ta del av Stockholms kulturinstitutioner och jag är väldigt stolt över årets festivalprogram<br />

som visar att Stockholm kan vara en global mötesplats i världsklass, säger Selams verksamhetsledare<br />

Teshome Wondimu.<br />

KÄRLEKEN ÄR FRI!? – FORTSÄTTER TILL LINKÖPING<br />

FRÅN OCH MED den 27 februari spelas KÄRLEKEN ÄR FRI!? på skolor i Linköping.<br />

Pjäsen, som är regisserad av Michael Cocke, hade premiär våren 2014 och är en del<br />

av det nationella Arvsfondsprojektet Kärleken är fri (2014-2017). Under aktuella<br />

veckor kommer redan befintligt arbete enligt samverkansmetoden Det handlar om<br />

kärlek att utökas.<br />

PROJEKTET KÄRLEKEN ÄR fri har som syfte att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck<br />

samt stärka värdegrundsarbetet i skolorna. Föreställningen KÄRLEKEN<br />

ÄR FRI!? handlar om individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet<br />

i relation till kärlek, kultur, tradition och samhälle. Den berör också hur det kan<br />

vara att leva som hbtq-person inom en hederskontext. Rättighetsperspektivet och<br />

kärlekstemat utgör grunden för föreställningen som riktar sig till en bred publik.<br />

EFTER FÖRESTÄLLNINGEN HAR eleverna klassrumsbesök med värderingsövningar som<br />

ger dem möjlighet att diskutera rätten till sin kropp, sin sexualitet och ett liv fritt<br />

från våld.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 9<br />

MER STÖD ÅT FAMILJEHEMMEN<br />

NU STÄRKER INDIVID- och familjenämnden i<br />

Umeå kommun stödet till familjehem för att<br />

få fler familjehem som är direkt knutna till<br />

kommunen.<br />

UPPDRAGET SOM FAMILJEHEM kan vara komplext.<br />

Hemmen kan behöva stöd, både löpande<br />

och ibland i mer akuta ärenden.<br />

– En satsning på familjehemssekreterarna<br />

och ett systematiskt arbete tror vi ska ge<br />

bättre förutsättningar till ett utökat stöd till<br />

familjehemmen. Vi ska också undersöka om<br />

våra familjehemssekreterare kan bli hbtqcertifierade,<br />

säger Andreas Lundgren (S),<br />

ordförande, individ- och familjenämnden.<br />

<br />

Foto: Lo Birgersson<br />

STORSATSNING PÅ GÖTEBORGS FAMILJER<br />

GÖTEBORGS STAD STORSATSAR tillsammans med Västra Götalandsregionen på att stärka Göteborgs<br />

familjer. Familjecentraler ska öppnas i alla stadsdelar och bli bärande stommar för stadens<br />

arbete med familjen i centrum. Målet är att varje barn ska få en god start i livet.<br />

FORSKNING VISAR ATT främjande insatser tidigt i barns liv bidrar till framgång och en positiv utveckling<br />

resten av livet. Tyngden i Göteborgs jämlikhetsarbete ligger på hälsofrämjande och<br />

tidiga insatser, redan innan problem skapas eller blir för stora. Därför ser man satsningen på<br />

familjer som en viktig del i arbetet att skapa en jämlik stad som bidrar till ett gott liv för alla.<br />

HJÄLP SYRIEN!<br />

Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller sms:a<br />

AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.<br />

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.<br />

SMIDIGARE ETABLERING FÖR<br />

NYANLÄNDA<br />

FÖR ATT NYANLÄNDAS etablering i Sverige ska bli<br />

så smidig som möjligt behöver många aktörer<br />

jobba tillsammans. När Johanna Millner<br />

började jobba som samordnare på Hermods<br />

i Vänersborg 2015 märkte hon att det saknades<br />

en samsyn i etableringsprocessen.<br />

HON TOG DÄRFÖR kontakt med Arbetsförmedlingen,<br />

och tillsammans sådde de ett frö till<br />

det pilotprojekt som idag kallas för Vänersborgsmodellen.<br />

– Det som kännetecknar modellen är att det<br />

är fokus på den nyanlände, inte på oss aktörer.<br />

Tidigare kunde en nyanländ skickas runt<br />

mellan olika aktörer i etableringen utan att<br />

riktigt veta vem som gjorde vad eller vilket<br />

nästa steg var. Det skapade förvirring. Nu är<br />

det vi som kommer till den nyanlände istället<br />

och det är ett viktigt perspektivskifte, berättar<br />

hon.<br />

DEN PRIMÄRA MÅLGRUPPEN är nyanlända med en<br />

kortare skolgång än sex år.<br />

UNIK SAMLING SKÄNKS TILL SÖRMLANDS MUSEUM<br />

KARL GRUNEWALD (1921-2016) var barnpsykiatriker, professor, verksam vid Socialstyrelsen 1961-<br />

86 som överinspektör, medicinalråd och chef för byrån för handikappfrågor. Grunewald var<br />

en drivande kraft i att förbättra livsvillkor för personer med utvecklingsstörning och bekämpa<br />

institutionsvården. Han kom även att skriva flera inflytelserika böcker om funktionshinderhistoria<br />

och funktionshinderfrågor. Hans sista bok gavs ut 2015. Grunewalds engagemang<br />

sträckte sig också till andra länder vilket uppmärksammades med flera internationella priser.<br />

HANS FAMILJ HAR nu beslutat att överlämna delar av hans arbete, bibliotek, forskningsmaterial<br />

och föremål till Sörmlands museums samlingar. Detta då Sörmlands museum arbetar aktivt<br />

med funktionshinderperspektiv i sin verksamhet.<br />

Karl Grunewald tar emot pris av familjen Kennedy 1986.<br />

JUST NU PÅGÅR projektet En perfekt människa? som ska leda till en utställning. Utställningen ska<br />

lyfta livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar historiskt och idag.


KALIX, SÖDERTÄLJE, BODEN,<br />

SKELLEFTEÅ, KUNGÄLV,<br />

KALMAR, LINKÖPING, SKÖVDE,<br />

MOTALA, ÖSTERSUND,<br />

GÖTENE, VISKAFORS, EKSJÖ,<br />

GRYTHYTTAN, GÄVLE,<br />

UDDEVALLA, LAXÅ, HELSINGBORG,<br />

DALS-ED, VÄXJÖ, LULEÅ,<br />

GISLAVED, KIRUNA, FORSHAGA,<br />

BRASTAD, TROLLHÄTTAN,<br />

LIDKÖPING, BORLÄNGE,<br />

SUNDSVALL, VIMMERBY, MALMÖ,<br />

HUDIKSVALL, VISBY, BOLLNÄS,<br />

FALUN, NYKVARN, VÄNERSBORG,<br />

ÖREBRO, UMEÅ, VÄSTERÅS,<br />

UPPSALA, ESKILSTUNA, AVESTA,<br />

ENKÖPING, MARIEFRED,<br />

STOCKHOLM, KARLSHAMN,<br />

HALMSTAD, JÖNKÖPING, ARVIKA,<br />

NORRKÖPING, GÖTEBORG


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 11<br />

NYA SVENSKAR<br />

Under Kvinnodagen uppmärksammar vi utmaningarna som världens kvinnor står inför.<br />

Nya svenskarnas olika kvinnokamper<br />

Sverige representeras av många kvinnor med olika bakgrunder och därmed olika kamper. Därför<br />

skiljer sig också kvinnokampen länder emellan. Gränslöst listar de olika kvinnokamperna som nya<br />

svenskar från de vanligaste medborgarskapsländerna för.<br />

SYRIEN<br />

KRIGETS SKUGGOR FALLER värst på barn och kvinnor. I Syrien drabbas<br />

kvinnorna i form av barnäktenskap, våld, brist på utbildning och trafficking.<br />

Samhället är impregnerat av ett tankesätt som ser kvinnan<br />

som mannens underordnade och detta visar sig i såväl hemmet som<br />

på gatan, där kvinnor tvingas bära tillstånd eller sällskap av en man<br />

för att vistas ute.<br />

POLEN<br />

I HÖSTAS STREJKADE stora delar av Polen emot lagförslaget som skulle<br />

förbjuda kvinnor att göra abort. Polen är sedan tidigare känt för att<br />

ha strikta abortregler, där våldtäkt och incest är två av de få undantagen.<br />

Tack vare de enorma protesterna, som inte bara skakade landet<br />

utan även många delar av världen, röstades förslaget ner.<br />

INDIEN<br />

GROVA VÅLDTÄKTER HAR de senaste åren rapporterats från landet. Tusentals<br />

flickfoster aborteras varje år för att pojkar föredras. Detta görs<br />

trots att lagstiftning förbjuder tester som visar fostrets kön. Landets<br />

TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

kvinnor har dock kommit långt i kvinnokampen. I februari i år hölls<br />

ett tredagarsevent under parrollen National Women’s Parliament, där<br />

målet var att uppmuntra social, politisk och ekonomisk jämställdhet<br />

i alla delar av samhället.<br />

SOMALIA<br />

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING GRUNDAD i kultur och tradition är ett problem<br />

här. Somaliska flickor utsätts tidigt för könsstympning och handlingen<br />

medför ofta stora hälsorisker. Vi läser detaljerat om processen i<br />

Waris Diries självbiografi “En blomma i Afrikas Öken”. Organisationer<br />

som Nafis arbetar aktivt för att motarbeta detta i landet.<br />

AFGHANISTAN<br />

JENNY NORDBERGS BOK “De förklädda flickorna i Kabul” (2015) beskriver<br />

ett Afghanskt samhälle där föräldrar väljer att klä ut sina flickor<br />

till pojkar för att de ska ha en chans. Enligt biståndsorganisationen<br />

Svenska Afghanistankommittén har läget för kvinnor i landet förbättras.<br />

År 2016 yrkesarbetar 19 procent av befolkningens kvinnor<br />

och hela 28 procent i parlamentet representeras av kvinnor.


sida 12/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

HELA SVERIGE ROCKAR SOCKORNA DEN 21 MARS!<br />

MED OLIKA SOCKOR på fötterna, sång och musik<br />

uppmärksammas Internationella Downs<br />

syndromdagen tisdagen den 21 mars.<br />

Svenska Downföreningen som står bakom<br />

satsningen, uppmanar alla att rocka sockorna<br />

och slå ett slag för att olika är bäst!<br />

– Rocka sockorna står för att vi alla är olika<br />

som individer, men har samma rättigheter<br />

och värde, säger Veronica Magnusson Hallberg,<br />

ordförande i Svenska Downföreningen.<br />

INITIATIVET ROCK YOUR socks kommer ursprungligen<br />

från USA. 2014 initierade Svenska<br />

Downföreningen kampanjen Rocka dina<br />

sockor. Året efter kom det stora genombrottet<br />

i sociala media med draghjälp av Nathea<br />

Anemyr, som har en syster med Downs<br />

syndrom. Idag drivs kampanjen av Svenska<br />

Downföreningen.<br />

INFÖR ÅRETS ROCKA sockorna lanseras en kampanj<br />

med den nyskrivna låten och musikvideon<br />

”Rocka sockorna” framförd av Nathea<br />

Anemyr. Samtliga i bandet och inspelningsteamet<br />

har Downs syndrom. Den vanligaste<br />

formen av Downs syndrom innebär att man<br />

har tre exemplar av kromosom nr 21, därav<br />

datumet 21/3, och strumpor som läggs häl<br />

mot häl ser ut som kryss, likt kromosomer.<br />

IDROTTSSTIFTELSEN SATSAR<br />

PÅ SPECIAL OLYMPICS SWEDEN<br />

POSTKODLOTTERIETS IDROTTSSTIFTELSE SATSAR tre<br />

miljoner för att få fler att börja idrotta och<br />

leda inom Special Olympics Sweden. Satsningens<br />

syfte är att stärka idrottens sociala<br />

effekter, utbilda gymnasieungdomar till bättre<br />

ledare och ge fler personer med utvecklingsstörning<br />

chansen att prova nya idrotter.<br />

– Nu ger Idrottsstiftelsen oss chansen att<br />

utveckla vad vi gjort tidigare i våra Special<br />

Olympics School Days och det känns verkligen<br />

fantastiskt. Genom att arrangera skoldagar<br />

och dessutom utbilda fler unga ledare har<br />

detta projektet möjligheterna att göra en stor<br />

skillnad för samhället på lång sikt, säger Linnea<br />

Björndahl, från Special Olympics Sweden.<br />

GENOM TIDIGARE 58 stycken genomförda Special<br />

Olympics School Days har ledarutbildningar<br />

arrangerats, cirka 3 000 elever i särskolan har<br />

nåtts och många idrottsföreningar fått nya<br />

medlemmar.<br />

FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />

Diana Afrah<br />

Kakaoodlare, Ghana<br />

FÖRSÖRJNING OCH FRAMTIDSHOPP.<br />

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE!<br />

Varje gång du väljer Fairtrade-märkt bidrar<br />

du till att odlare och anställda kan förbättra<br />

sina arbets- och levnadsvillkor.<br />

Läs mer på fairtrade.se<br />

"FAKTA SKAPAS GENOM MÄTNING OCH DESSA KAN<br />

GRANSKAS OCH REPETERAS. ÅSIKTER BARA UPPSTÅR<br />

- SOM OGRÄS"<br />

<br />

OLA ROSLING, GAPMINDER.<br />

TIDNINGEN GRÄNSLÖST STÖDJER den nya fonden i professor<br />

Hans Roslings namn. Fonden ska göra det möjligt för<br />

forskare att ägna sig åt folkbildning.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 13<br />

ÄLDREPERSPEKTIV<br />

50 & fabulous<br />

I Sverige lever människor allt längre. Sedan mitten av 90-talet har medelåldern stigit med cirka<br />

tio år. Kvinnor lever i genomsnitt 85 år, män 82. Anledningen är bland annat ett mindre betungande<br />

arbetsliv, bättre privatekonomi, större medvetenhet om kost och träning, bättre vård och<br />

färre olyckor. Allt fler passerar 100-årsstrecket och det sägs att varannan människa som föds idag<br />

kommer att bli hundra år.<br />

TEXT: ANNA LÖFVING<br />

ÄNDÅ INTRÄDER DE första ålderstecknen vid ungefär<br />

samma tid som tidigare. För många<br />

kvinnor dyker de gråa hårstråna och rynkorna<br />

upp redan i 35-årsåldern. Många accepterar<br />

att kroppen förändras, trivs till och med<br />

med det, medan andra kämpar emot. Det<br />

kan vara särskilt svårt för vackra flickor, där<br />

skönheten blivit en del av identiteten, att acceptera<br />

åldrandet. Skönhetsindustrin tjänar<br />

många miljarder kronor varje år på kvinnors<br />

försök att dölja det naturliga åldrandet.<br />

MEN VARFÖR ÄR ålderdom och kanske särskilt<br />

kvinnlig sådan skamligt? Varför pratas<br />

det inte högt om till exempel klimakteriet,<br />

som är den tid då kvinnors hormonnivå<br />

förändras och den ickefertila perioden inträffar?<br />

IngaBritt Grill är psykoterapeut<br />

och berättar i Svenska Dagbladet att det<br />

för de flesta kvinnor handlar om en stilla<br />

sorg, att man lämnar en tid för en annan.<br />

– Oron för sjukdomar och krämpor kommer,<br />

men många känner också en lättnad.<br />

Mensen försvinner och man kan vara sig<br />

själv mer.<br />

ÄNDÅ ÄR ÄMNET ofta tabu. De flesta pratar inte<br />

ens med sina närmaste väninnor om klimakterieproblem<br />

som humörsvängningar, muskelvärk,<br />

svettningar och torra slemhinnor.<br />

Att äta ett tillskott av hormonet östrogen kan<br />

vara en del av lösningen och under 60-talet<br />

lanserade den brittiske läkaren Robert Wilson<br />

preparatet. Wilson och hans hustru reste<br />

världen runt och berättade hur bra hustrun<br />

mådde av att äta östrogen och hur högt upp<br />

i åldern hon lyckade bevara sin ungdom tack<br />

vare preparatet. Mycket på grund av hans<br />

böcker, till exempel ”Feminine forever”<br />

skrevs östrogen ut i stora doser under 60-<br />

och 70-talen. Därefter kom smällen. Hustrun<br />

dog i bröstcancer och det visade sig att<br />

mycket östrogen under lång tid inte alls var<br />

hälsosamt. Numera säger forskningen att<br />

det inte finns någon koppling mellan cancer<br />

och cirka fem års intag av östrogentillskott.<br />

Många kvinnor är alltså hjälpta av hormonet,<br />

andra är tveksamma och undviker östrogen.<br />

ELISABETH ÅSBRINK HAR skrivit om boken ”The<br />

middlepause”, där författaren Marina Benjamin<br />

beskriver klimakteriet ur olika synvinklar.<br />

Hon berättar bland annat att en del ser<br />

perioden som en väckarklocka för kvinnor<br />

att sluta med underdånighet och ta tillfället<br />

i akt att bryta upp gamla äktenskap och sluta<br />

passa upp barn. Hon skriver om en ideologi<br />

kallad ”50 & fabulous”, där kvinnor mitt i<br />

livet beskrivs som de mognaste, öppnaste,<br />

klokaste, tryggaste, mest begåvade och mest<br />

intuitiva. Avslutningsvis konstaterar hon att<br />

vårt samhälle ser ner på den åldrande kvinnan<br />

och att vi alla lär oss att ungdom är bättre<br />

att stäva efter. ”Varje kvinna måste sedan<br />

dra en gräns för hur långt hon är beredd att<br />

gå i att hantera sitt åldrande”, avslutar hon.


Köp ett nöd-kit<br />

till kvinnor i Syrien<br />

240 kr<br />

SJAL Användbart plagg som värmer och gör det tryggare att röra sig ute. UNDER KLÄDER<br />

Gör det lättare att sköta sin personliga hygien. VÄSKA För transport och förvaring<br />

av sitt personliga nöd-kit. TVÅL För att kunna tvätta sig och minska risken för sjukdomar<br />

och infektioner. FICKLAMPA Förenklar en vardag med många strömavbrott och gör<br />

det tryggare att röra sig i mörker. BINDOR För att kunna sköta sin personliga hygien.<br />

VISSELPIPA För att kalla på hjälp vid övergrepp. KLÄNNING Mångsidigt och traditionellt<br />

klädesplagg som gör det enklare att röra sig ute. STRUMPOR Värmer och underlättar<br />

i en vardag där det råder brist på det mesta.<br />

Innehållet i ett nöd-kit baseras på vad syriska kvinnor själva sagt att de behöver.<br />

Sms:a NÖDKIT till 72 900<br />

och bidra med 100 kr eller köp<br />

ett nöd-kit på redcross.se<br />

Jag godkänner att Röda Korset kontaktar mig.<br />

Mina personuppgifter behandlas enligt PUL.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 15<br />

FOKUS HBTQ<br />

Skådespelerskan och regissören Lena Dunham står upp för transpersoners rättigheter.<br />

Kändisar stöder transelever<br />

Foto: David Shankbone<br />

Ingen lär ha undgått det konstanta nyhetsflödet från USA, de dagliga skandalerna och presidentens<br />

outtröttliga och osammanhängande<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

twittrande.<br />

EFTER SJU VECKOR vid makten har USA:s president och den nya<br />

administrationen gjort en rad lagändringar som i de allra flesta fall<br />

har inneburit försämringar för stora grupper i samhället. Det ökända<br />

inreseförbudet blev upphävt av domstolarna, men nya förbud lär<br />

komma. Rätten till aborter håller på att begränsas och Obamacare<br />

håller sakta på att avvecklas.<br />

EN GRUPP I det amerikanska samhället som länge har tjänat som ett<br />

politiskt slagträ är transpersoner, eller rättare sagt deras rätt att<br />

använda allmänna toaletter. De konservativa har länge hävdat, utan<br />

några bevis, att transpersoners rätt att använda toaletter som matchar<br />

deras könsidentitet utgör en stor fara för allmänheten. Som följd har<br />

Donald Trump nu upphävt den förra administrationens riktlinjer<br />

som gjorde det möjligt för transsexuella elever vid kommunala och<br />

statliga skolor att själva välja toaletter.<br />

NU HAR EN rad amerikanska kändisar engagerat sig i frågan. En av dessa<br />

är skådespelerskan och regissören Lena Dunham som liksom flera<br />

andra kulturpersoner ifrågasätter Donald Trumps beslut att hindra<br />

transpersoner från att gå på vilken toalett de vill i skolan. Dunham<br />

skriver på sitt Twitter-konto att hon nu startat en insamling och<br />

kommer att matcha alla gåvor till Ruth Ellis Center som arbetar med<br />

att skydda hemlösa hbtq-personer. Hon är beredd att matcha gåvor<br />

upp till nästan en halv miljon kronor och uppmanar folk att skicka<br />

in kvitton på sina insättningar. ”Kämpa mot hat och ignorans med<br />

kärlek till unga transpersoner, som redan står inför orimliga odds och<br />

som behöver vårt stöd för att växa och frodas”, skriver Dunham.<br />

OPERASÅNGERSKAN JACKIE EVANCHO, som uppträdde vid Trumps<br />

invigningsceremoni meddelade på Twitter att hon försöker få till<br />

stånd ett möte med presidenten. Hon hoppas kunna diskutera med<br />

presidenten den diskriminering som hennes syster Julia, och andra<br />

transpersoner utsätts för.<br />

DEN OSCARSBELÖNADE SKÅDESPELERSKAN Brie Larson skrädde inte orden<br />

på Twitter adresserade till Trump: "Det här är vidrigt. Det här är<br />

oacceptabelt."


a<br />

m


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 17<br />

KVINNOKRAFT<br />

Feministisk<br />

filmguide<br />

Bechdeltest, A-märkning, F-märkning, feministiska<br />

filmfestivaler och tröttsamma manliga stereotyper<br />

- här är din guide till filmvärlden med fokus på<br />

könsroller.<br />

TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />

2006 SKREV FILMBRANSCHEN under ett avtal där målsättningen vara att<br />

minst 40 procent av de regissörer, manusförfattare och producenter<br />

som får stöd av Svenska filminstitutet borde vara kvinnor. Målet<br />

skulle vara uppfyllt till 2010 och misslyckandet var ett faktum. Istället<br />

var resultatet att 80 procent av långfilmerna var regisserade av män,<br />

70 procent hade manliga producenter och 77 procent av alla manus<br />

var skrivna av män. Debatten var igång och fick ytterligare en dimension<br />

när Bechdeltestet blev ett allmänt begrepp och ett nytt sätt att<br />

se film på.<br />

BECHDELTESTET: EN FILM ska innehålla en scen där två namngivna kvinnliga<br />

karaktärer pratar med varandra om något annat än män.<br />

ATT KLARA TESTET är svårare än man kan tro och av årets Oscarsnominerade<br />

i kategorin ”Bästa film” lyckas två filmer galant (”Dolda<br />

tillgångar” och ”Arrival”), två filmer klarar testet med andan i halsen<br />

(”Fences” och ”La la land”), övriga fem filmer uppfyller inte kraven.<br />

BECHDELTESTET HAR SENARE inspirerat den svenska A-märkningen av filmer<br />

som klarar testet och som införts på ett 20-tal biografer landet<br />

runt. I Storbritannien finns F-märkning som anger att filmen antingen<br />

har en kvinnlig regissör, manusförfattare, en stark kvinnlig karaktär<br />

eller handlar om kvinnofrågor. En film kan nämligen ha en stark,<br />

Anne Shirley – Anne på Grönkulla.<br />

drivande och komplex karaktär utan att klara Bechdeltestet. ”Män<br />

som hatar kvinnor” och alla utom en Harry Potter-film misslyckas i<br />

testet samtidigt som både Hermione Granger och Lisbeth Salander<br />

är två av vår tids stora kvinnliga filmhjältar.<br />

IDAG FINNS DET också andra test som inspirerats av Bechdel - Chavez<br />

Perez-testet där två icke-vita karaktärer pratar om något annat än<br />

brottslighet och Vito Russo-testet där filmen innehåller en drivande<br />

hbtqi-karaktär. Det finns också ett omvänt Bechdeltest som fler filmer<br />

klarar.<br />

TILL VISS DEL förklaras allt det här av det grundläggande problemet med<br />

att kvinnor är underrepresenterade i film, av alla namngivna karaktärer<br />

med repliker är ungefär 30 procent kvinnor. Något att tänka på<br />

för dig som väljer att gå och se ”Manchester by the sea" istället för<br />

”Dolda tillgångar”.<br />

Ellen Ripley – Alien. Hermione Granger – Harry Potter. Rey – Star Wars, the force awakens. Scarlett O'Hara – Borta med vinden.<br />

GIRL SKATE INDIA<br />

I INDIEN HAR skateboarding blivit en växande rörelse, särskilt bland unga tjejer. För några år<br />

sedan blev Atita Verghese Indiens första kvinnliga professionella skateboardåkare men vägen<br />

dit var lång. Länge fick hon vänta på att pojkarna skulle åka färdigt i skateboardparken<br />

innan hon fick åka.<br />

NÅGRA ÅR SENARE hade sporten givit henne ett självförtroende som hon vill dela med sig av.<br />

Tillsammans med elva andra kvinnliga skateboardåkare från nio olika länder startade hon initiativet<br />

”Girl skate India”. Där tog de sig genom Indien, byggde ramper och lärde fler unga<br />

flickor att skejta. Genom projektet hoppades de också att lära flickorna uthållighet, mental<br />

styrka liksom att fysisk aktivitet och sport inte bara är något som pojkar håller på med.<br />

Nyligen gled några av Indiens skejtande fl ickor genom<br />

Wild Beasts nya video, ”Alpha Female”.


I KORTHET<br />

NAZIDEMONSTRATION I<br />

LINKÖPING<br />

EN DEMONSTRATION MED nazistiska förtecken genomfördes<br />

i Linköping. Men kommunistiska<br />

grupper och sådana som var för asylrätten<br />

deltog också. Polisen upplöste demonstrationen<br />

som inte beviljats tillstånd.<br />

ENSAMKOMMANDE BARN<br />

I GYMNASIET SKA INTE<br />

UTVISAS<br />

REGERINGEN HAR FÖRESLAGIT att ensamkommande<br />

skötsamma barn som går i gymnasiet inte<br />

ska utvisas. När de tagit sin examen har de<br />

ett halvår på sig att söka jobb eller starta eget.<br />

Den som skaffar sig en säker inkomst ska få<br />

permanent uppehållstillstånd. Moderaterna<br />

är emot förslaget. Ordföranden i Ensamkommandes<br />

förbund Mahboba Madadi kan<br />

inte uttala sig om ifall förslaget är bra eller<br />

dåligt.<br />

SYSTEMATISK DISKRIMINERING AV BARN<br />

ROMSKA BARN DISKRIMINERAS i grundskolan i Slovakien genom att de systematiskt segregeras från<br />

ickeromska barn. Det är ett allvarligt hinder för deras rätt till utbildning, och kan resultera i<br />

ett liv i fattigdom och utanförskap, säger Amnesty International och European Roma Rights<br />

Centre (ERRC) i en ny rapport. Trots vissa reformer, samt hot om böter från EU för att<br />

landet bryter mot EU:s lagstiftning, har det gjorts lite för att stoppa den rutin som finns i<br />

landet där romska barn placeras i separata klassrum eller skolor. Romska barn bedöms också<br />

rutinmässigt ha “lättare psykiska funktionshinder” - och placeras i särskolor där kvalitén på<br />

utbildningen är låg.<br />

DJUPT ROTADE FÖRDOMAR och låga förväntningar på romska barn inom lärarkåren blir ytterligare<br />

hinder för deras utbildningsmöjligheter. En lärare kallade skolan hon jobbade i för “en djurpark”.<br />

En annan sa att romska elever “förökar sig med varandra, incest händer väldigt ofta”<br />

innan hon beskrev sina elevers “orealistiska drömmar”; “Alla vill bli lärare eller läkare… Det<br />

är en enorm skillnad mellan vad de vill bli och var de faktiskt hamnar så småningom”.<br />

Foto: E. S. Svenska litteratursällskapet i Finland<br />

Du sökte en blomma<br />

och fann en frukt.<br />

Du sökte en källa<br />

och fann ett hav.<br />

Du sökte en kvinna<br />

och fann en själ -<br />

du är besviken.<br />

UR DAGENS SVALNAR AV EDITH SÖDERGRAN<br />

RAPPORTEN KONSTATERAR ETT djupt oroande mönster av kulturella fördomar bland de som<br />

ansvarar för att placera barn på särskolor vilket resulterar i felaktiga diagnoser för mängder<br />

av romska barn. Kommissionen inledde 2015 ett så kallat överträdelseförfarande för<br />

att förmå Slovakien att ta krafttag mot diskrimineringen av romska barn i skolan, men läget<br />

i landet har snarare förvärrats sedan dess. Nu bör kommissionen utfärda ett “motiverat<br />

yttrande” mot Slovakien, vilket är det sista steget innan saken tas till EU-domstolen.<br />

– EU måste agera nu med alla de medel som står unionen till buds. Diskrimineringen och<br />

marginaliseringen av romska barn måste äntligen få ett slut, en gång för alla, säger Johanna<br />

Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty International, svenska sektionen.<br />

ENKLASTE SÄTTET ATT BESTÄLLA EN PRENUMERATION PÅ<br />

GRÄNSLÖST<br />

SWISHA DIN PRENUMERATIONSAVGIFT OCH ANGE NAMN OCH ADRESS<br />

TILL 123 225 69 49


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 19<br />

INKLUDERANDE IDROTT<br />

Suzanne Lengler, Wimbledon, 1926.<br />

”Fotbollen förstör benen,<br />

tänk på det små noppor…”<br />

För exakt 100 år sedan bildade en grupp franska kvinnor en nationell kvinnoorganisation vars<br />

syfte var att övertala Internationella olympiska kommittén att ta med friidrott för kvinnor på det<br />

olympiska programmet 1920. Förslaget möttes av kompakt manligt motstånd, inte minst från de<br />

moderna olympiska spelens grundare, baron Pierre de Coubertin.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

NÅGON KVINNLIG FRIIDROTT blev det inte på OS 1920, men året därpå hölls<br />

de första internationella friidrottstävlingarna för kvinnor i Monte<br />

Carlo.<br />

INOM FÅ ANDRA områden har kvinnors framsteg under det senaste århundradet<br />

varit mer synliga än inom idrotten. Den kvinnliga idrotten<br />

har kämpat i stark motvind och har gjort så ända sedan antiken. Under<br />

de antika olympiska spelen fick kvinnor på inga villkor delta. De<br />

hade inte ens rätt att titta på tävlingarna - annat än om de var ”unga<br />

jungfrur”. Om de blev ertappade som åskådare medförde dödsstraff.<br />

ETT PAR SPORTER, tennis och golf, hade accepterats som kvinnoidrotter<br />

i början av 1900-talet. Men allt annat stred mot ”naturens lagar”<br />

och var oestetiskt enligt den franske baronen. Vissa sporter var helt<br />

uteslutna, bland annat fäktning, ridning och rodd. Om man släppte<br />

in kvinnor i dessa grenar så skulle det, enligt Coubertin, föra med<br />

sig en feminisering av den ädla konsten och leda till dessa sporters<br />

undergång.<br />

KVINNORNA KÄMPADE VIDARE, precis som motståndarna. Inför 1928-års<br />

OS i Amsterdam framfördes flera argument i försöken att avstyra<br />

svenskt, kvinnligt deltagande i spelen. Doktor Gunnar Frostell hade<br />

följande synpunkter på saken: ”Nervösa kräkningar, extas och förkrosselse,<br />

som utlöser sig i hejdlöst gråt, förekom vid nämnda tillfälle<br />

ingalunda sällsynt, är vidrigt i samband med en fostrande idrott<br />

och bör snarast bortskaffas från de olympiska spelen såväl som varje<br />

idrottsligt program.”<br />

PÅ KONTINENTEN HADE damfotboll spelats sporadiskt men det dröjde<br />

ända in på 1960-talet innan sporten tog fart i Sverige. Försöken att<br />

starta damfotboll kommenterades av de manliga journalisterna på<br />

Idrottsbladet med förhoppningar om att slippa se sådana matcher:<br />

”Fotbollen förstör benen, tänk på det små noppor i dessa de korta<br />

kjolarnas förföriska tider.” Först 1973 spelade Sverige sin första damfotbollslandskamp<br />

och när EM 1984 avgjordes blev de svenska damerna<br />

Europamästare.


GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

VECKANS MEST DELADE:<br />

REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />

VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />

EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />

HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />

OCH DELATS - VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />

FOTO: NAMPAS<br />

PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />

HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />

TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />

- OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I MEDIA<br />

OCH LIVE.<br />

VECKANS TIPS:<br />

Feminism och systerskap<br />

KAKAN HERMANSSON pratar feminism – i litteraturen och i<br />

världen – med bokaktuella Nina Hemmingsson, Annika<br />

Lantz, Birgitta Ohlsson, Alexandra Pascalidou, Elcim<br />

Yilmaz, Lina Wolff och Ida Östensson (Make Equal och<br />

Fatta).<br />

EVENEMANGET SÄNDS live: https://www.facebook.com/selmastories/videos/793445747480650/<br />

8 nyanser av systerskap - Kakan med gäster pratar feminism på<br />

Bar Brooklyn vid Hornstull i Stockholm. Arrangör: SelmaStories<br />

#whatfeministswear<br />

SKÅDESPELAREN och FN:s kvinnoambassadör<br />

Emma Watson har blivit hårt kritiserad för att<br />

hon poserat på bilder i modetidningen Vanity<br />

Fair i utmanande kläder. Nu ryter sociala medier<br />

ifrån - en riktig feminist ska kunna klä sig<br />

i vad den personen vill.<br />

HASHTAGGEN #whatfeministswear exploderar på<br />

nätet - och Watson själv förtydligar att feminism<br />

handlar om jämställdhet och frihet.<br />

- Jag vet faktiskt inte vad mina tuttar har med<br />

saken att göra, säger Emma Watson till Reuters.<br />

EMMA I KOMMANDE STORFILMEN ”SKÖNHETEN OCH ODJURET”.<br />

FOTO: BEAUTY AND THE BEAST/ WALT DISNEY PICTURES


BYGGER STARKA KVINNOR<br />

I SAMBAND med Internationella kvinnodagen<br />

lanserar modekedjan Gina<br />

Tricot armbandet Onebracelet, ett<br />

samarbete med UN Women där intäkterna<br />

går till kampen om en jämställd<br />

värld.<br />

GINA TRICOT har under flera år samarbetat<br />

med FN:s biståndsorgan<br />

UNICEF men utvidgar i och med<br />

Onebracelet samarbetet till att även<br />

inkludera arbetet för kvinnors rättigheter.<br />

SAMTIDIGT som lanseringen startar<br />

Gina Tricot också en kampanj i sociala<br />

medier där olika ambassadörer ska<br />

sprida budskapet ”Gina Tricot bygger<br />

starka kvinnor!”. Först ut är Gina<br />

Tricot-ambassadören Cissi Forss.<br />

NINA HEMMINGSSON:<br />

Cicci Forss är Gina<br />

Tricots ambassadör.<br />

GRÄNSLÖST<br />

MISSONI PINK<br />

Modehuset Missoni gjorde<br />

stor sak av den rosa ”pussymössan”<br />

på Milanos modevecka<br />

- alla i publiken fick<br />

en egen specialdesignad<br />

mössa och catwalken var<br />

full av budskapsbärande<br />

mössor.<br />

MISOGYN<br />

”Kvinnor måste tjäna mindre<br />

än män” och ”kvinnor är svagare”<br />

uttalades i europaparlamentet<br />

av mannen på bilden.<br />

Han lade också till att kvinnor<br />

är mindre än män - och mindre<br />

intelligenta.<br />

Alldeles nyss. 2017.<br />

GRÄNSLÅST


sida 22/vecka 10/2017/gränslöst<br />

HANDLA GRÄNSLÖST<br />

Vi tipsar om rättvis handel, Fair Trade, som ger arbetare och odlare<br />

i låglöneländer en säker inkomst och förbättrade arbetsvillkor.<br />

Fair Trade med fokus på<br />

Internationella Kvinnodagen<br />

1978 grundades Artesania<br />

Sorata i Bolivia. Nu<br />

säljs deras produkter via<br />

thelittlemarket.com.<br />

THE LITTLE MARKET, en nätbutik som drivs av TVkändisen,<br />

författaren och modedesignern Lauren<br />

Conrad tillsammans med Hannah Skvarla,<br />

stärker kvinnliga hantverkare runt om i världen.<br />

- Vi hjälper till med kunskap som gör det lättare<br />

för dessa kvinnor att visa upp sina traditionella<br />

kunskaper och kulturella tekniker till en<br />

bredare publik, berättar Lauren. Vi går efter<br />

fair trade-principerna och varje gång du handlar<br />

hos oss ger det en meningsfull inkomst till<br />

hantverkarna och deras familjer.<br />

I WEBBUTIKEN finns en särskild kollektion som<br />

syftar till att uppmärksamma Internationella<br />

kvinnodagen.<br />

- Åttonde mars är ett tillfälle att fira kvinnliga<br />

framgångar och medvetandegöra utvecklingen<br />

vi står inför när det gäller kvinnors rättigheter<br />

och jämställdhet.<br />

Bohemisk marknadskorg producerad<br />

av hantverkare i Ghana. Ljuset ingår<br />

i kvinnodagskampanjen som stöd till<br />

kvinnliga fl yktingar.<br />

Lauren reser runt i<br />

hela världen och träffar<br />

kvinnorna som<br />

skapar - hennes jobb<br />

är sedan att lyfta fram<br />

deras alster och se till<br />

att många vill handla.<br />

VECKANS GÅVA:<br />

”JAG ÄR EN FEMDEFENDER” är budskapet - och när du handlar<br />

i Kvinna till kvinnas gåvoshop stödjer du kvinnor på flykt.<br />

- En Femdefender är någon som står upp för kvinnors<br />

mänskliga rättigheter. Alla kan vara Femdefenders, säger<br />

Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna.<br />

PETER JÖBACK OCH ALEXANDRA PASCALIDOU är två av flera kända<br />

ambassadörer för kampanjen. I gåvoshopen finns flera<br />

produkter med det tydliga budskapet. Läs mer om organisationen<br />

på s 35.<br />

Utan födelsebevis lever barn vid sidan av samhället.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 23<br />

ALLA ARBETAR<br />

Medlemmarna i den ideella föreningen Mamas Retro bestämmer över olika områden såsom butiksskyltning, ateljén och remake.<br />

Med fokus på återanvändning<br />

Mamas Retro är en second-handbutik som säljer barnkläder, mammakläder och leksaker. Butiken,<br />

som finns på två ställen i Göteborg, drivs av kvinnor och transpersoner.<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

MAMAS RETRO ÄR ett socialt företag som arbetar med att integrera människor<br />

som har stora svårigheter att få och behålla ett arbete, i arbetsliv<br />

och samhälle. Företaget erbjuder LSS-platser. Kvinnor och transpersoner<br />

som omfattas av LSS och har rätt till daglig verksamhet har<br />

möjlighet att välja att ha sin dagliga verksamhet på Mamas Retro.<br />

JOHANNA FRIBERG, FÖRESTÅNDARE på Mamas Retro, berättar för Gränslöst<br />

att företaget är en ideell förening.<br />

– När man har arbetat på Mamas Retro i sex månader har man möjlighet<br />

att bli medlem i den ideella föreningen och är då till exempel<br />

med och väljer styrelse till föreningen. Då är man med och driver<br />

även den ideella föreningen. På detta sätt främjas alltså kvinnor och<br />

transpersoner att vara med och driva företaget Mamas Retro.<br />

MAMAS RETRO SATSAR stort på ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle.<br />

– Hela idéen med att driva en second-handbutik handlar om att återanvända<br />

kläder och saker istället för att köpa nytt, säger Johanna.<br />

Även arbetet i vår ateljé går ut på att ta tillvara tyger och kläder som<br />

annars skulle slängas, och använda dem till att tillverka andra plagg<br />

eller saker.<br />

MAMAS RETRO HAR en väl utvecklad miljöpolicy. De har bestämt att de<br />

ska handla ekologisk mat och dryck, så långt det är möjligt, när det<br />

köps in.<br />

– Vi köper även miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel. Vi källsorterar<br />

också.<br />

JOHANNA FÖRKLARAR ATT ett socialt företag skapar delaktighet för medarbetarna<br />

genom att de har möjlighet att vara med och bestämma på<br />

arbetsmöten och vara medlemmar i den ideella föreningen.<br />

– Vi har även ansvarsgrupper där man är med och bestämmer över<br />

olika områden såsom butiksskyltning, ateljén och remake. Varje<br />

person är också delaktig i sin egen utveckling genom en individuell<br />

handlingsplan.<br />

JOHANNA MENAR ATT Mamas Retro har dubbla affärsidéer.<br />

– Vi säljer platser för arbetsträning och daglig verksamhet till Arbetsförmedlingen<br />

och kommunen samtidigt som vi säljer kläder och<br />

annat i butiken till marknaden.<br />

DET VAR ORGANISATIONEN Forum SKILL som startade Mamas Retro.<br />

– Alla på Mamas Retro arbetar 100 procent av sin egen förmåga.<br />

Vi vill erbjuda vägar till empowerment, utbildning och meningsfullt<br />

arbete.<br />

Arbetet i Mamas Retros ateljé går ut på att ta tillvara tyger och kläder som annars skulle slängas, och använda dem till att tillverka andra plagg eller saker.


Kvinnor i krig<br />

Foto: Christopher Herwig<br />

och på flykt<br />

behöver dig.<br />

www.femdefenders.se


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 25<br />

HISTORIA<br />

Fogelstadgruppen, kvinnogrupp bildad 1922. Sittande Kerstin Hesselgren.<br />

FÖR NÅGRA ÅR sedan gjorde DN en granskning av fyra läroböcker i historia<br />

från de fyra största förlagen vilken visar att kvinnorna nästan<br />

glömts bort. Av de namngivna personerna i böckerna är bara 13 procent<br />

kvinnor. I kapitlen om 1900-talet minskade till och med andelen<br />

kvinnor. Och i en bok fanns fler namngivna nazister än namngivna<br />

kvinnor.<br />

AV DE 349 riksdagsledamöterna som valdes in 2014 var 56,47 procent<br />

män och 43,55 procent kvinnor. Tre partier har kvinnlig dominans,<br />

nämligen Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna. I<br />

botten ligger Sverigedemokraterna med 11 av 49 ledamöter, vilket<br />

betyder 22,45 procent.<br />

EN TITT BAKÅT i historien visar dock att kvinnorna funnits där och kämpat<br />

för sina rättigheter. När kvinnlig rösträtt hade införts i Sverige<br />

deltog de för första gången i ett riksdagsval 1921, och fem av dem<br />

tog plats i riksdagen: Kerstin Hesselgren, Bertha Wellin, Elisabeth<br />

Tamm, Agda Östlund och Nelly Thüring. Två var liberaler, två socialdemokrater<br />

och en högerkvinna. Det var kutym att nya riksdagsledamöter<br />

skulle sitta tysta och stilla under sin första riksdag men dessa<br />

fem kvinnor gav sig snabbt in i flera viktiga debatter. De områden<br />

inom politiken som engagerade dem var framför allt socialpolitik,<br />

arbetsmarknad, löner, sjukvård och utbildning. I riksdagsdebatterna<br />

anknöt de gärna i sina inlägg till kvinnors situation och skrev ofta<br />

gemensamma motioner.<br />

Karin Söder (c) var Sveriges första kvinnliga partiledare.<br />

Dålig balans mellan kvinnor och män<br />

”För första gången någonsin har antalet kvinnor i riksdagen minskat två val i rad... Antalet kvinnliga<br />

riksdagsledamöter har minskat något jämfört med förra mandatperioden, från 157 till 152.” Detta<br />

stod att läsa i Dagens Nyheter efter senaste riksdagsvalet 2014.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

FÖRST 1947 KOM en kvinna in i den svenska regeringen. Det var nationalekonomen<br />

Karin Kock som dessutom var Sveriges första kvinnliga<br />

professor i nationalekonomi. Sveriges första kvinnliga partiledare<br />

var Karin Söder som tillträdde som Centerpartiets ledare 1985. Hon<br />

hade tidigare även varit Sveriges första kvinnliga utrikesminister i regeringen<br />

Fälldin 1976-1978.<br />

ÅR 1908 TILLTRÄDDE tre sjuksköterskor som så kallade "polissystrar" och<br />

kom sedan att placeras i var sitt polisdistrikt i Stockholm. Deras uppgift<br />

var att bevaka kvinnor och barn, kroppsvisitera kvinnor, hjälpa<br />

fattiga och hemlösa kvinnor och barn samt hindra kvinnor och barn<br />

från att tigga. De första kvinnliga eleverna vid polisutbildningen i<br />

Stockholm antogs 1957 och i januari 1958 började de patrullera gator<br />

och torg.<br />

TROTS ATT ”KVINNOKAMPEN” fortsatt visar statistik, bland annat från Dagens<br />

industri, att kvinnor som grupp har lägre lön än männen. De<br />

tjänar i snitt 13 procent mindre. Och Tove Nandorf i DN Ekonomi<br />

påpekar att kvinnliga chefer fortfarande tjänar mindre än manliga<br />

kolleger, i snitt en tusenlapp, trots sin högre utbildning. Kvinnor dominerar<br />

bland chefer inom offentlig sektor; nästan hälften av alla<br />

kvinnliga chefer är offentliganställda. Bland de manliga cheferna<br />

finns drygt åtta av tio i näringslivet.<br />

LASSE THÖRN, CHEF över enheten för avtalsfrågor på LO, säger att det<br />

finns en problematik i att lönerna ofta är sämst i de yrken som för<br />

många är första steget in på arbetsmarknaden. ”Ju större andel kvinnor<br />

det finns i ett yrke, desto lägre är den relativa lönen”, säger han.


Sprida<br />

Varje månad ska ha en klämdag.<br />

Vilken är din?<br />

Gå in på facebook.com/klamdagen och skaffa en egen klämdag.<br />

En tidig upptäckt av bröstcancer kan rädda liv och att undersöka sina bröst varje månad är därför<br />

en god vana. Boka in din klämdag för varje månad och få en påminnelse på Facebook när det<br />

är dags att klämma. Genom att välja en klämdag på Facebook deltar du i arbetet med att sprida<br />

budskapet om självundersökning till fler kvinnor.<br />

Klämdagen administreras av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation – BRO | www.bro.se<br />

Klämdagen


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 27<br />

KULTUR<br />

FOTO:ANNA MORVALL<br />

- Vi fick idén efter "Women's march" i USA och kände att vi också ville göra något, säger Anna Morvall och Sofia Nylander som tagit initiativet till "Flashmob<br />

på Centralen 8 mars". Våra rosa mössor med kattöron är inspirerade av de amerikanska kvinnornas protest mot Trumps sexistisk uttalanden.<br />

Pusshats flashmob på Centralen<br />

Anna, Sofia och Caroline af Ugglas fixar världens kör på kvinnodagen - mitt i trängseln på<br />

Stockholms Centralstation.<br />

DET BÖRJADE 21 januari i år under The International Women's March.<br />

Den amerikanska artisten MILCK satte ihop en kör som framförde<br />

hennes låt “Quiet” på gatorna i Washington. Sedan dess har flashmobs<br />

dykt upp i städer världen över och sjungit ut sitt svar till dem<br />

som vill skrämmas till tystnad. Många anser att i denna tid av nedmontering<br />

av det öppna samhället och stängda gränser mellan länder<br />

och människor står kvinnors och HBTQ-personers liv, rättigheter<br />

och frihet under hot om att vridas tillbaka.<br />

– Om det är någon gång som det är viktigt att ta ton så är det nu,<br />

säger Anna Morvall, som ihop med Sofia Nylander tagit initiativet till<br />

flashmob i Stockholm. Det inte bara vår demokratiska rätt att säga<br />

ifrån, det är vårt demokratiska ansvar.<br />

INITIATIVET KOMMER FRÅN bandet Church of Stonewall som består av musikerna<br />

Anna och Sofia. De gör musik av politik och politik av musik.<br />

När valet står mellan att stå kvar och slåss eller springa för livet finns<br />

alltid en tredje väg att gå anser tjejerna: Stå kvar och sjung för livet.<br />

TEXT: MICCE RYLANDER<br />

Caroline tar med sig många sångare och vi har bara repat vid ett par<br />

tillfällen. Men det viktiga är hjärtat, att vi visar vad vi tycker och att<br />

vi gör det tillsammans.<br />

ALLA ÄR VÄLKOMNA till Centralen 16:45 och kl 17 drar man på sig sina<br />

rosa Pussyhats* med kattöron och ger allt.<br />

DEN 8 MARS på Internationella kvinnodagen är det Stockholms tur, säger<br />

Anna. Alla som vill är välkomna till Stockholms Centralstation<br />

och sjunga för full hals tillsammans med oss och Caroline af Ugglas.<br />

Caroline Af Ugglas (t.h) tände på Sofia Nylanders idé att fylla Stockholms<br />

Central med körsång för alla som vill på kvinnodagen. Foto: Ingela Wallin.<br />

*Rosa mössor (pussyhats) med kattöron startades av amerikanska kvinnornas som en protest mot Trumps sexistiska kommentarer.


sida 28/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

KULTURELLT<br />

Suzanne och Björn ger sig ut på clownturné.<br />

Foto: Stefan Sandberg<br />

Suzanne Reuter gör<br />

föreställningar på asylboenden<br />

I måndags startade artisterna Suzanne Reuter och Björn Dahlmans miniturné till asylboenden i<br />

Uppland- och Stockholmsområdet. Tillsammans med Clowner utan Gränser vill de ge barn som<br />

kommit till Sverige på flykt ett varmt välkomnande, nya, glada minnen och ny energi.<br />

CLOWNER UTAN GRÄNSER har arbetat på asylboenden och andra<br />

samlingsplatser för skyddssökande människor i Sverige<br />

sedan 2013. Både i projektet Välkommen till Sverige och<br />

genom Cirkushoppet - Drömma Skratta Våga som är ett<br />

samarbetsprojekt med Cirkus Cirkör.<br />

– Bilden av hur det är på dessa boenden är ofta väldigt ensidig<br />

i media. Av personlig erfarenhet vet jag att det inte är hela<br />

sanningen. Det finns så otroligt mycket glädje och mod bland<br />

dem vi ska komma att möta på asylboendena och jag ser så<br />

mycket fram emot att få träffa dessa härliga barn och familjer<br />

för att locka fram det hos dem. Att skratta tillsammans fyller<br />

oss alla med så otroligt mycket hopp. Vi vet att Clowner utan<br />

Gränsers arbete gör skillnad. Jag har tidigare haft turen att få<br />

återkomma till boenden jag spelat på och träffat barnen igen.<br />

De kommer ihåg allt! De minns alla delar av föreställningen,<br />

leker clown och pratar om det i veckor efteråt. Att få vara del av<br />

en upplevelse de kommer bära med sig hela livet är en stor ära,<br />

säger artisten Björn Dahlman.<br />

SUZANNE REUTER OCH Björn Dahlman har tidigare varit på två turnéer<br />

till Indien med Clowner utan Gränser. Där har de bland annat<br />

spridit skratt och hopp till barn som lever i Mumbais red light<br />

district, barn som sitt i fängelse och barn som lever ensamma<br />

på gatan.<br />

– Att arbeta med Clowner utan Gränser har förändrat mitt liv.<br />

Jag har under många år haft tvivel, gått i terapi och ställt mig<br />

frågan "vad håller jag på med"? Men nu har jag insett vad komedi<br />

betyder och hur viktigt det är. Efter att ha arbetat med Clowner<br />

utan Gränser är jag idag jättestolt över mitt yrke. Plötsligt har det<br />

fått en betydelse för mig. Att möta dessa barn som har det svårt,<br />

få dem att våga släppa kontrollen och skratta, ja då befinner jag<br />

mig i himlen! Jag har fått direkta kvitton på hur stor skillnad<br />

skratt gör för människor, säger Suzanne Reuter.<br />

TURNÉN MED Suzanne Reuter och Björn Dahlman till asylboenden<br />

i Uppland och Stockholm började den 6 mars och håller på i<br />

cirka två veckor. Därefter reser Björn Dahlman till Kina där<br />

han arbetar med Clowner utan Gränser. Till hösten fortsätter<br />

Suzanne och Björns arbete för barn på flykt i Sverige med<br />

Clowner utan Gränser.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 29<br />

KULTURELLT<br />

Malin Karlsson, Lotta Östlin Stenshäll, Isabella Touma Pettersson och Astrid Kakuli i Norrtullsligan.<br />

Girlpoweranda i Norrtullsligan<br />

1921 MARKERAR ÅRET då svenska kvinnor tilläts rösträtt. Bara några år<br />

före vändpunkten publicerades Elin Wägners debutroman Norrtullsligan<br />

(1908). Kvinnorörelsen var då ny och uttrycket feminism användes<br />

sparsamt trots att jämställdhet förespråkades. I en tankeväckande,<br />

gripande och högst aktuell teater får vi möta de självständiga<br />

och modiga kvinnorna i Wägners roman.<br />

NORRTULLSLIGAN BESTÅR AV fyra kontorskvinnor i olika stadier i livet. Den<br />

optimistiska landsbygdsflickan som flyttar till storstaden, den frispråkiga<br />

feministen, den naiva tonåringen och den konservativa damen.<br />

Tillsammans ska de fria alla kvinnor från det patriarkala samhället. På<br />

vägen möter de utmaningar i form av hjärtekross, fattigdom, utmatning<br />

och förälskelse, där alla ställs inför vägval och tvingas kompromissa<br />

sina värderingar.<br />

UNDER TEATERNS GÅNG spelas musik i ren girlpoweranda från aktuella<br />

kvinnliga artister som förstärker det feministiska budskapet ytterligare.<br />

Ana Diaz uppmuntrar den hjärtekrossade tjejen att “simma själv”<br />

och Cherrie sjunger att hon “ska göra ingenting till något jättestort”.<br />

Foto: Markus Gårder<br />

Vilka banade väg för svenska kvinnors rösträtt och hur såg processen ut när man krävde likarätt?<br />

Regissören och scenografen Carolina Frände ger oss en inblick i just detta i teatern Norrtullsligan.<br />

TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

I TEATERN MÅLAS kvinnorörelsen upp som en kamp mellan idealisten –<br />

hon som vågar att riskera allt för hoppet om en ljusare framtid – och<br />

realisten – hon som velar mellan bekvämlighet och förändring. Trots<br />

detta är agendan till kampen glasklar: strävan efter ett samhälle med<br />

ekonomisk, politisk och social jämlikhet mellan könen.<br />

ÄMNENA SOM TAS upp i Norrtullsligan är aktuella även idag. Än behandlas<br />

kvinnan som mannens underordnade, majoriteten av chefspositionerna<br />

besitts av män och lönerna är fortfarande ojämställda. Allt<br />

detta mer än 100 år efter att Wägners bok publicerats.<br />

NORRTULLSLIGAN GÅR ATT se på Kulturhuset i Skärholmen t.o.m. 12 maj.<br />

WÄGNER INTRODUCERAR DÅTIDENS (och dagens) vardagshjältar som sporrade<br />

varandra till en förändring. Det är en förändring som inte skulle<br />

skett om inte just dessa anonyma hjältinnor hade organiserat sig för<br />

att representera det kollektiva samhällets rättigheter.<br />

En av många slogans som användes under teatern var<br />

"Bevara patriarkatet (skoja)".<br />

Foto: Markus Gårder


sida 30/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

KULTURELLT<br />

Böcker skrivna med feministisk penna<br />

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie, vars bok Americanah Gränslöst skrivit om tidigare, kom<br />

2015 ut med den lilla boken Alla borde vara feminister. Nu har ännu en bok av henne kommit ut<br />

på svenska, Brev till en nybliven förälder.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

ALLA BORDE VARA feminister är en liten pocketbok på omkring femtio<br />

sidor, översatt till svenska av Niclas Hval. Ursprungligen framförde<br />

hon den på en konferens och riktade sig då ”till afrikaner och Afrikavänner”.<br />

På initiativ av Sveriges Kvinnolobby och Albert Bonniers<br />

Förlag delades boken ut till alla gymnasieskolor i Sverige. Den har<br />

också setts av miljontals människor på Youtube.<br />

EFTERSOM ADICHIE HÖRT att feminism var något oafrikanskt bestämde<br />

hon sig för att kalla sig ”Lycklig afrikansk feminist”. Hon utgår ofta<br />

i boken från små anekdoter i livet i Lagos och visar hur patriarkatet<br />

påverkade henne och andra kvinnor. Att kvinnor är humorlösa, vägrar<br />

ha på sig smink och inte rakar sig är det negativa bagaget som<br />

klistrats på ordet feminism. Hon kritiserar detta synsätt men har själv<br />

fått kritik för att hon inte frågar sig varför de sakerna betraktas som<br />

negativa egenskaper hos en kvinna.<br />

BOKEN ÄR MYCKET lättläst och hon berättar med glimten i ögat om alla<br />

de gånger hon bråkat med släktingar i hemlandet om feminism eller<br />

hbtq-frågor. Hon lägger inte all skuld på männen utan avslutar boken:<br />

”Alla, både kvinnor och män, måste bättra sig.”<br />

ALLDELES NYLIGEN KOM Adichies senaste bok, ”Brev till en nybliven förälder.<br />

Ett feministiskt manifest i femton punkter.” Den är översatt till<br />

svenska av Emö Malmberg och består av femton råd till en väninna<br />

i Nigeria som just fått en dotter. Adichie är själv både afrikan och<br />

amerikan och förstås påverkad av båda kulturerna. Hon ger råd om<br />

hur flickan bör uppfostras för att bli en god feminist men också om<br />

hur mamman ska ta hand om sig själv. De femton konkreta råden<br />

som hon utvecklar är:<br />

”1.VAR EN HELGJUTEN person. 2. Gör det tillsammans. 3. Könsroller är<br />

nonsens. 4. Akta er för light-feminismen. 5. Lär henne att läsa böcker.<br />

6. Ifrågasätt språket. 7. Prata aldrig om äktenskap som en prestation.<br />

8. Lär henne att hon inte måste vara omtyckt och andra till lags. 9. Ge<br />

henne en stark känsla av identitet. 10. Tänk på hur du bemöter henne<br />

och hennes utseende. 11. Biologi är inget skäl till sociala normer. 12.<br />

Prata med henne om sex och börja tidigt. 13. Hon kommer att bli<br />

förälskad så var beredd på det. 14. Gör inte de förtryckta till helgon.<br />

15. Gör olikheter till något vanligt. Normalisera det annorlunda.”<br />

MARIA SCHOTTENIUS SOM recenserat boken i DN var lite tveksam när hon<br />

första gången bläddrade i den men ändrade uppfattning när hon läst<br />

den och skriver: ”Sätt den i händerna på alla föräldrar oavsett om de<br />

uppfostrar flickor eller pojkar! Texten är både klok och underhållande.”


gränslöst/vecka 10/2017/sida 31<br />

KULTURKOLLEN<br />

Redaktionen listar utvalda tips på filmer, serier, föreställningar och böcker som belyser utanförskap,<br />

orättvisor, integration och strävan efter en öppen, gränslös värld.<br />

Om brokig barndom,<br />

kärlek och om mödrarnas tårar<br />

FILM: Isländska EN<br />

VÄLDIG VÄNSKAP i regi av<br />

Dagur Kari med skådespelarna<br />

Gunnar Jónsson<br />

och Limur Kristjánsdottir<br />

hade premiär i Sverige den<br />

3 mars. På Tribeca Film<br />

Festival fick filmen priser<br />

för Bästa film, Bästa manliga<br />

huvudroll och Bästa<br />

manus. Juryn gav följande<br />

utlåtande: ”Bortom sin<br />

omaka kärlekshistoria är<br />

det en film om trångsynthet,<br />

ensamhet, mobbning<br />

och psykisk sjukdom<br />

som övertrumfas av den<br />

mänskliga själen och kärlekens<br />

makt.”<br />

BOK: På Norstedts<br />

förlag utkom<br />

nyligen Johannes Anyurus<br />

bok DE KOMMER<br />

ATT DRUNKNA I SINA<br />

MÖDRARS TÅRAR.Den<br />

börjar med ett attentat<br />

mot en bokhandel<br />

i centrala Göteborg,<br />

i Daesh, terrorgruppen<br />

IS, namn. Den<br />

handlar om hopp och<br />

hopplöshet i dagens<br />

Europa, om vänskap,<br />

svek och terrorn. Boken<br />

kommer att recenseras<br />

i tidningarna<br />

den 20 mars 2017.<br />

FOTO: KHIM EFRAIMSSON<br />

BOK: Boken OCH VAD<br />

HAR DET MED MIG ATT GÖRA?<br />

Ett brott i mars 1945. Historien<br />

om min släkt - är skriven<br />

av den schweizisk-ungerske<br />

journalisten Sacha Batthyany<br />

som kan kallas ”Förintelsens<br />

barnbarn”. Han skriver om<br />

ett mörkt förflutet i sin egen<br />

släkt i nazismens Tyskland.<br />

Björn Wiman skrev i DN:<br />

”Bokens betydelse är stor,<br />

inte minst nu när auktoritär<br />

högerpopulism och aggressiva<br />

försök att ställa grupp mot<br />

grupp gör att varningsklockorna<br />

ringer med full styrka<br />

över hela världen.”<br />

FOTO: MAURICE HAAS<br />

FOTO: Just<br />

nu pågår fotoutställningen<br />

BARN<br />

AV SIN TID på Hallwylska<br />

museet i<br />

Stockholm. Tre<br />

systrar från slutet<br />

av 1800-talet ställs<br />

i kontrast till dokumentära<br />

skildringar<br />

av barn i<br />

Göteborgsförorten<br />

Hammarkullen i<br />

dag, gjorda av författaren<br />

och fotografen<br />

Jens S Jensen.<br />

Utställningen pågår<br />

till den 13 augusti.<br />

DEN GEMENSAMMA<br />

NÄMNAREN I FOTO-<br />

UTSTÄLLNINGEN ÄR<br />

BARNDOM OCH VUXEN-<br />

BLIVANDE.


sida 32/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

PÅ DJUPET<br />

Ulay/Marina Abramović, AAA-AAA, 1978 © Ulay/Marina Abramović/Bildupphovsrätt 2017, Balkan Baroque, 1997 © Marina Abramović/2017<br />

Courtesy of the Marina Abramović Archives<br />

MODERNA MUSEET I STOCKHOLM<br />

Marina Abramović – The Cleaner<br />

18 FEBRUARI – 21 MAJ 2017<br />

Marina Abramović har under drygt 40 år arbetat med närvaro och den egna kroppen som<br />

främsta konstnärliga uttrycksmedel. Det har gjort henne till en av vår tids mest omtalade<br />

konstnärer. Hon har kritiserats lika mycket som hon hyllats för sin kompromisslösa självutlämning.<br />

Nu presenterar Moderna Museet i Stockholm utställningen The Cleaner – konstnärens<br />

första stora retrospektiv i Europa.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 33<br />

Marina Abramović, Stromboli III Volcano, 2002 Courtesy of Marina Abramović Archives and Lia Rumma Gallery, Milan. Foto: Paolo Canevari © Marina Abramović<br />

THE CLEANER ÄR sammanställd i nära samarbete<br />

med Marina Abramović och innehåller mer<br />

än 120 verk. Utställningen presenterar flera<br />

av hennes mest kända performanceverk,<br />

däribland Relation-serien tillsammans med<br />

tyske konstnären Ulay, hennes samarbetspart<br />

och partner från 1976-1988. De presenteras<br />

i form av live performance, film, videoinstallationer,<br />

scenografier och fotografier från<br />

1970-talet till idag. Moderna Museet kommer<br />

visar också objekt, tidiga målningar och<br />

Marina Abramović, Black Clouds Coming, 1970s ©<br />

Marina Abramović/2017<br />

arbeten på papper från 1960 och framåt, varav<br />

flera aldrig tidigare ställts ut, och hennes<br />

relativt okända ljudmiljöer från 1970-talet.<br />

— Redan Marina Abramovićs allra tidigaste<br />

verk spränger givna gränser – för skalan, mediet,<br />

förhållandet till publiken. Konstnärens<br />

och de medverkandes gemensamma ansvar<br />

för vad verket kan bli finns med genom hela<br />

konstnärskapet, säger Lena Essling, utställningens<br />

curator.<br />

MARINA ABRAMOVIC ÄR född 1946 i Belgrad,<br />

forna Jugoslavien. Hennes föräldrar möttes<br />

som partisaner under andra världskriget<br />

och var nationella hjältar under Tito. Efter<br />

att ha spenderat delar av sin uppväxt hos sin<br />

ortodoxt kristna mormor, kom både religion<br />

och revolution att prägla henne tidigt i livet,<br />

något som genomsyrar hennes verk.<br />

ABRAMOVICS KONSTNÄRSKAP SÖKER kärnan<br />

i begrepp som förlust, minne, varande,<br />

smärta, uthållighet och förtroende. Hennes<br />

konst är på liv och död – de väcker frågor<br />

om existensen och konsten på sätt som provocerar<br />

och berör. Som få har hon utforskat<br />

fysiska och psykiska smärtgränser i sin performancekonst.<br />

I The Lovers (1988) vandrar<br />

Abramović och Ulay från var sin sida<br />

av kinesiska muren under 90 dagar. När de<br />

möts på mitten efter den långa vandringen<br />

avslutar de sin kärleksrelation och sitt mer än<br />

tioåriga partnerskap.<br />

– För 27 år sedan visades Marina Abramović<br />

på Moderna Museet, sju år innan hon fick<br />

sitt stora internationella genombrott på Venedigbiennalen.<br />

Därför känns det fantastiskt<br />

att nu som första museum i Europa producera<br />

en retrospektiv utställning med henne,<br />

säger Daniel Birnbaum, överintendent på<br />

Moderna Museet.<br />

UTSTÄLLNINGEN ÄR ORGANISERAD av Moderna Museet<br />

i samarbete med Louisiana Museum of<br />

Modern Art, Humlebæk och Bundeskunsthalle,<br />

Bonn. Curatorer: Lena Essling, Moderna<br />

Museet med Tine Colstrup, Louisiana<br />

Museum of Modern Art och Susanne Kleine,<br />

Bundeskunsthalle.<br />

Ulay/Marina Abramović/Bildupphovsrätt 2017<br />

Courtesy of the Marina Abramović Archives


SMART MAT<br />

KVINNOR OCH KAKOR LÄNGS KYRO ÄLV<br />

Den här veckan, när vi firar Internationella kvinnodagen, passar vi på att<br />

tipsa om en bok som är något så ovanligt som en österbottnisk livsstilsbok<br />

och receptsamling i ett. Maria Österåker porträtterar ett<br />

antal österbottniska kvinnor i övre medelåldern i deras egen hemmiljö<br />

på landsbygden i Österbotten.<br />

VISSA AV DEM bor kvar i samma hem som de en gång<br />

fötts och vuxit upp i. Här berättar kvinnorna öppet<br />

om sina liv - och vi får ta del av deras personliga livsfilosofi.<br />

Alla har de fått dela med sig ett recept på en<br />

kaka som de själva ofta bakar, eller förknippas med.<br />

Patricia Roda heter fotografen bakom fotografierna<br />

från de österbottniska hemmen.<br />

”TANTVISDOM PÅ HÖG nivå”, står det på baksidan. Ett annat<br />

citat från boken är: ”När en människa har levt ett helt<br />

liv har hon onekligen kunskapen och rätten att ge råd<br />

om hur ett liv ska levas”.<br />

RECEPTEN ÄR ENKLA och här kommer ett av dem - receptet<br />

på russinkaka.<br />

RUSSINKAKA<br />

INGREDIENSER<br />

3 DL SOCKER<br />

1,5 DL RUSSIN<br />

3 DL VATTEN<br />

100 GRAM SMÖR<br />

4,5 DL VETEMJÖL<br />

1 TSK SODA<br />

1 TSK BAKPULVER<br />

0,5 TSK NEJLIKA<br />

0,5 TSK KANEL<br />

2 ST ÄGG<br />

GÖR SÅ HÄR:<br />

SOCKER, RUSSIN OCH vatten kokas i 10 min. Smöret läggs<br />

i att smälta. Vetemjölet, soda, bakpulver, nejlika och<br />

kanel blandas i. Äggen rörs i till sist. Gräddas i 180°C<br />

i 45 minuter i en form.<br />

Leta efter ekologiska russin och kolla gärna efter symbolen för fair trade.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 35<br />

FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />

Rana i Jordanien som tack vare mikrolån från en av Kvinna till Kvinnas partner kunde starta en förskola. och en kvinna som deltar i en läs- och skrivkurs.<br />

För fred och säkerhet<br />

”En Femdefender är någon som står upp för kvinnors mänskliga rättigheter. Det kan vara här i Sverige<br />

liksom i krig eller på flykt. I vår kampanj vill vi uppmärksamma de hemska förhållanden som många<br />

kvinnor på flykt lever under. Samtidigt visar vi att förändring är möjlig. Alla kan vara Femdefenders.”<br />

Detta säger Lena Ag som är generalsekreterare på Kvinna till Kvinna.<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

FLERA KÄNDA SVENSKAR har valt att bli Femdefender och på så sätt kämpa<br />

för kvinnors rättigheter i världen. Fanna Ndow Norrby, Peter Jöback,<br />

Alexandra Pascalidou och Jakob Eklund är några av Femdefenderkampanjens<br />

ambassadörer.<br />

– Att bli en Femdefender är ett perfekt tillfälle att uppmana mina<br />

följare att se till kvinnors utsatthet utanför Sveriges gränser, säger<br />

Fanna Ndow Norrby.<br />

FEMDEFENDERKAMPANJEN ÄR BARA ett av Kvinna till Kvinnas många pågående<br />

projekt. Kvinna till Kvinna samarbetar med drygt 100 olika<br />

organisationer i konfliktområden, bland annat i Kongo, Liberia, Irak,<br />

Serbien och Georgien.<br />

ANNA-CARIN HALL, PRESSANSVARIG på Kvinna till Kvinna, berättar om en<br />

samarbetsorganisation som utför humanitärt arbete i ett slumområde<br />

i Liberias huvudstad Monrovia – West Point Women for Health and<br />

Development Association.<br />

– Organisationen jobbar bland annat med att minska fallen av könsrelaterat<br />

våld, tonårsgraviditeter och prostitution, och med utbildning<br />

för vuxna analfabeter och sårbara kvinnor och flickor.<br />

I IRAK JOBBAR Kvinna till Kvinna med fokus på kvinnor, fred och säkerhet,<br />

genom ett samarbete med bland annat organisationen Baghdad<br />

Women’s Association. Flera organisationer tillsammans försöker få<br />

till stånd en nationell handlingsplan för Irak. Baghdad Women’s Association<br />

jobbar med en utvärdering av den irakiska regeringens efterlevnad<br />

av FN:s kvinnokonvention.<br />

– BWA driver tre kvinnocenter i Bagdad, där kvinnor och flickor vid<br />

behov kan få gratis juridisk rådgivning och psykosocialt stöd, berättar<br />

Anna-Carin. BWA ser utbildning i freds- och ickevåldsfrågor och<br />

ökad kunskap om kvinnors rättigheter som det enda sättet att nå en<br />

fredlig och demokratisk utveckling för Irak.<br />

KVINNA TILL KVINNA hjälper även till med att skapa möten över konfliktgränser.<br />

– Kvinnor har gemensamma erfarenheter av att klara av vardagen<br />

under krig och konflikt eftersom de drabbas likartat, och de kan mötas<br />

och dela dessa erfarenheter.


sida 36/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

VÅR VÄRLD<br />

och<br />

du-<br />

Islam i Bosnien har genom tiderna för många kvinnor varit mer mode än religion.<br />

Bosnien – islam i Europa<br />

Det bosniska kriget slutade den 14 december 1995. Kriget hade lämnat över 100 000 döda, mestadels<br />

muslimer och mestadels män. Det blev de muslimska kvinnornas uppgift att återbygga sitt<br />

land och föra kulturarvet vidare.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

ISLAMISERINGEN AV BOSNIEN och Hercegovina började i mitten av 1400-talet<br />

då ett stort antal bosnier konverterade till islam efter erövringen av det<br />

ottomanska riket. Anledningen till att en del av befolkningen var redo att<br />

konvertera var flera, men ekonomisk och social vinst var ett incitament<br />

att bli muslim. Under det feodala systemet som infördes av ottomanerna,<br />

kunde bara de som hade konverterat till islam förvärva och ärva mark<br />

och egendom och ha politiska rättigheter. Dessutom kunde bara muslimer<br />

inneha positioner i osmanska statsapparaten som gav särskilda privilegier<br />

och en mycket högre levnadsstandard. Konvertering till Islam<br />

var snabbare i stadsområden som var centrum för lärande och den ottomanska<br />

administrationen. Köpmän fann det fördelaktigt att konvertera<br />

till islam eftersom de fick större rörelsefrihet och statligt skydd för sina<br />

varor som muslimer. Många professionella soldater konverterade också<br />

till islam för att säkerställa en snabbare befordran.


GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 37<br />

MEN ISLAM I Bosnien och Hercegovina var alltid<br />

påverkat av de liberala, europeiska idéerna.<br />

Precis som de ortodoxa serberna och<br />

de kroatiska katolikerna levde muslimerna i<br />

ett samhälle som efter andra världskriget var<br />

i snabb utveckling. Delrepubliken Bosnien<br />

och Hercegovinas huvudstad Sarajevo var<br />

en kulturell smältdegel med inslag av islam,<br />

judendom, kristendom och rock ’n’ roll.<br />

MÅNGA AV DE nya banden, filmskaparna och<br />

konstnärerna var baserade i Sarajevo, och<br />

ungdomarna, oavsett religiös tillhörighet,<br />

rökte, drack och festade nätterna igenom.<br />

Religion var reserverad för dop, begravningar<br />

och religiösa helgdagar som jul och ramadan.<br />

Slöjan eller hijaben kom fram vid muslimska<br />

högtider eller som en modeaccessoar.<br />

befolkningen troende. Sarajevo torrlades på<br />

alkohol och kvinnorna täcktes i slöjor. Landet<br />

blev en grogrund för Wahhabi-militära aktiviteter<br />

och länder som Saudiarabien och Qatar<br />

började bygga moskéer, skolor och sjukhus.<br />

MEN TRENDEN TYCKS vara på avtagande och det<br />

moderna livet börjar sakta återvända. Unga<br />

muslimska kvinnor studerar återigen vid universiteten<br />

och ser sin framtid i ett modernt<br />

Europa. För en del är religionen viktig medan<br />

den för andra är enbart högtider då man<br />

kan frossa i god mat. Det traditionella turkiska<br />

kaffet har ersatts av espresso och maträtterna<br />

som turkarna en gång i tiden förde<br />

med sig och kvinnorna tillbringade timmar i<br />

köket med att tillreda har nu ersatts av pizza<br />

och hamburgare.<br />

1990-TALETS NATIONALISM OCH det påföljande inbördeskriget<br />

hade lämnat ett sekulärt samhälle<br />

segregerat och i spillror. Religionen fick<br />

ett starkare fäste och 1998 ansåg sig 78,3 % av<br />

HÄNT I VÄRLDEN<br />

KO-EFFEKTEN RÄDDAR LIV<br />

MINNENA AV KRIGET och hatet börjar sakta tyna<br />

bort och Sarajevos unga kvinnor börjar återgå<br />

till att vara unga europeiska tjejer – en del<br />

med sjal.<br />

DEN 26 FEBRUARI startade Svenska kyrkans årliga insamlingskampanj under<br />

fastetiden. Målet är att samla in 35 miljoner kronor. I år lyfts ko-kalvprojektet<br />

i Tanzania som hjälper människor att skapa sig en framtid med hjälp<br />

av en ko. Tusentals frivilliga och anställda är engagerade i kampanjen.<br />

– Ko-kalvprojektet i Tanzania är ett utmärkt exempel på ett arbetssätt som<br />

verkligen lyfter människor ur fattigdom. Här är vi med och tillsammans skapar<br />

konkret förändring, säger Claes Anckarman, projektledare för kampanjen.<br />

Sarajevo "Street fashion" ca 1920.<br />

DET BÖRJAR MED en ko och resulterar i många olika bra ko-effekter. Det ger<br />

människor möjlighet att ändra riktning på livet. I projektet ansöker en<br />

familj om att få en dräktig kviga. En i familjen får utbildning i hållbart<br />

jordbruk och koskötsel. Kon ger mjölk som de kan dricka och sälja. En<br />

trygg inkomst gör att barnen kan gå i skolan. Kon får kalvar som skänks<br />

vidare till andra familjer. Övriga kalvar kan säljas. Familjen kan sedan investera i hus, fler djur, grödor eller annat som familjen behöver.<br />

– Det är fascinerande att se hur en vanlig ko kan bli en sådan möjliggörare. Hon kan lösgöra den inneboende kraft till förändring, som finns<br />

hos människor som lever i utsatthet, säger Claes.<br />

#CHILDMOTHERS VISAS I FN I GENÈVE<br />

PLAN INTERNATIONAL OCH FN:s befolkningsfond visar den uppmärksammade<br />

fotoutställningen #childmothers med bilder av Pieter ten Hoopen<br />

i FN i Genève. #childmothers lyfter frågan om de miljontals<br />

flickor under 15 år som föder barn varje år – ofta med risk för sina liv.<br />

I NIGERIA KIDNAPPAR Boko Haram flickor som utbildar sig och tvingar<br />

dem att gifta sig eller bli sexslavar. I El Salvador förväntas tolvåriga<br />

flickor som utsatts för våldtäkt föda sina barn och i Bangladesh diskuterar<br />

regeringen möjligheten att – i vissa fall – tillåta barnäktenskap<br />

igen. I USA har man beslutat att strypa stöd till organisationer<br />

som förespråkar eller erbjuder abort.<br />

– Att flickor inte tillåts bestämma när, om och med vem de vill gifta<br />

sig eller skaffa barn är ett brott mot deras mänskliga rättigheter. Det<br />

här är en fråga som går att lösa med politisk vilja och mod. Världens<br />

ledare måste agera nu för att flickor ska få möjlighet att utbilda sig<br />

och leva fullgoda liv, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare på<br />

Plan International Sverige.<br />

VARJE ÅR FÖDER uppskattningsvis två miljoner flickor under 15 år barn.<br />

Räknar man alla flickor som blir mödrar innan de fyllt 18 år är antalet<br />

sju miljoner. Unga flickor löper störst risk att dö eller skadas i samband<br />

med graviditet och förlossning. Detta är fortfarande en av de<br />

vanligaste dödsorsakerna hos flickor i låg- och medelinkomstländer.


sida 38/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />

KRÖNIKA<br />

Att överleva i det patriarkala skitsamhället<br />

Jag har varit aktivist sedan jag var 13 år<br />

gammal. Det var inte förrän jag var runt<br />

25 som jag kom på att börja kalla mig det,<br />

men när jag tänker tillbaka på mitt liv så ser<br />

jag att jag har varit det hela tiden. Om jag<br />

ser något som är fel så vill jag göra något åt<br />

det. Ord räcker inte till, jag måste agera. Att<br />

brinna är det jag gör - intensivt.<br />

MEN ATT BRINNA i ett samhälle som detta är livsfarligt. Många av mina<br />

vänner har sedan länge brunnit ut. Känslan av att inte räcka till av<br />

dåligt samvete, ilskan över sakernas tillstånd och sorgen över att inte<br />

fler bryr sig blir lätt övermäktigt.<br />

SOM OM INTE det vore nog kommer gubbväldet med sina medvetna och<br />

omedvetna pekpinnar. Allt ifrån hur våra kroppar ser ut, hur vi beter<br />

oss, vad vi har på oss till vad vi får och inte får göra ska patriarkatet<br />

bestämma över. Hur ska man palla trycket, hur ska man orka<br />

föra kamp både inom sig och utanför sig samtidigt? Jag har hittat två<br />

nycklar.<br />

DEN ENA ÄR att jobba lokalt. Investera i vardagliga relationer samtidigt<br />

som du gör något som är bra. Agera i ditt närsamhälle. Det grundar<br />

dig, ger dig rötter och sammanhang på köpet. Du kommer hitta<br />

människor som tycker som du och det kommer göra det enklare att<br />

säga ifrån till de som inte gör det. Vi lever i ett gubbsamhälle med<br />

ryggdunk och svågerpolitik. Därför måste vi hålla ihop och jobba<br />

tillsammans, och kvinnors kamp sker lika mycket i vardagen som på<br />

barrikaderna. Därför behöver du ditt sammanhang, som du kan luta<br />

dig mot och där du mitt i skitstormen kan känna dig trygg.<br />

DEN ANDRA NYCKELN är att ta hand om dig själv. Det gör du genom att ta<br />

reda på vad du gillar och göra mer av det, och genom att lära dig att<br />

säga nej - på riktigt alltså. En viftar lätt bort detta och tänker att ”jag<br />

tar det sen” men om du ska orka göra någon riktig skillnad så bygg<br />

in återhämtning i ditt engagemang. Vik dig inte för gubbväldets troll<br />

och proffstyckare.<br />

OM DU ÄR man, SKÄRP DIG. Sluta tycka saker om oss och lär dig<br />

Angelica brinner. Hon brinner för rättvisa i samhället. Med<br />

Borlänge som bas arbetar Angelica Andersson med flertal<br />

organisationer och kampanjer för social rättvisa. Hon är aktiv<br />

i Refugees welcome Stockholm, Greenpeace, Action Aid,<br />

Borlänge Cricket och är ordförande för Dalarna mot Rasism.<br />

vara tyst. Håll ihop benen i kollektivtrafiken och håll händerna i styr.<br />

Öppna dig, prata om känslor och ta upp jobbiga ämnen på nästa killkväll.<br />

Säg stopp vid sexistiska skämt och förminskande uttalanden.<br />

Sluta bröla - skärp dig nu.<br />

OM DU INTE är man, så öva dig på att ta plats och utforska vad du egentligen<br />

gillar och kör på det. Öva på att säga ”far åt helvete”, ”nej” och<br />

”tyst”. Öva på att ligga i sängen och käka chips utan dåligt samvete.<br />

Öva på att låta någon annan hämta barnen eller styra upp där hemma.<br />

DEN 8 MARS är kvinnodagen. Då är kvinnan ett tema vi ska lära oss mer<br />

om och en sakfråga att tänka extra på. Historiskt sett har dagen varit<br />

viktig för kvinnor i den socialistiska kampen. Den har varit en dag<br />

då vi ställer krav och för kvinnor att enas. I flera länder är det idag<br />

en nationell helgdag och i Kina får lönearbetande kvinnor en halvdag<br />

semester. Så vaknar vi alla den 9 mars och det är männens värld igen<br />

och kvinnokampen fortsätter.<br />

P<br />

T


G<br />

GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 39<br />

5 TED TALKS SOM KOMMER ÄNDRA<br />

DITT SÄTT ATT SE PÅ FEMINISM<br />

VILL DU SNABBT fördjupa dig i ett ämne är TED och TEDx Talks ett<br />

smart sätt. Samtalen, eller ”miniföreläsningarna”, finns samlade på<br />

Youtube. Här pratar smarta och kreativa människor om sina idéer<br />

och erfarenheter - och här kommer fem ”talks” på ämnet feminism<br />

som vi tipsar om den här veckan:<br />

1. "Tro och feminism" med Dr. Al Anoud Al-Sharekh<br />

Dr. Al-Sharekh belyser olika sätt att kämpa för kvinnors rättigheter<br />

och hur olika det kan yttra sig i arabisk kultur.<br />

2. ”En tonåring som bara försöker fatta" med Tavi Gevinson<br />

Bara sju minuter långt, om hur det är att vara kvinna inom<br />

populärkulturen och hur vi kan stärka tonårstjejer.<br />

3. ”Reklamens farliga syn på kvinnor" med Jean Kilbourne<br />

Hur kvinnor systematiskt trycks ner via reklam, fråntagna det egna<br />

jaget, handlar författaren och aktivisten Kilbournes samtal om. Hon<br />

förklarar hur ”photoshoppandet” format vårt sätt att se på kvinnan.<br />

4. ”Hur islam gjorde mig till feminist" med Zena Agha<br />

Genom Zena Aghas ögon får vi en inblick i relationen<br />

mellan feminism och en religion som folk ofta uppfattar<br />

som antifeministisk, nämligen islam. Agha pratar om<br />

missuppfattningarna många har om islam och missuppfattningarna<br />

många har om feminism och hur kombinationen kan bli riktigt<br />

farlig.<br />

5. ”Plus-storlek? Mer som min storlek" by Ashley Graham<br />

Ashley Graham, modell och kroppspositivismaktivist, diskuterar<br />

några av de mest problematiska aspekterna av modeindustrin.<br />

ÄR VI FRAMME ÄN?<br />

DEN INTERNATIONELLA KVINNODAGEN sammanföll i år med vår utgivningsdag<br />

och som du märker har veckans tidning ett kvinnofokus<br />

- ett snapshot av läget här hemma och i världen.<br />

SÅ HUR LIGGER VI TILL?<br />

JÄMSTÄLLDHETSBAROMETERN SÄGER ATT vi har långt kvar, men sett ur ett<br />

historiskt och ett globalt perspektiv har vi kommit väldigt långt.<br />

Fler flickor i världen går idag i skola än någonsin tidigare. Antalet<br />

barnäktenskap minskar. Kvinnor tar plats i politiken och i<br />

styrelserummen. Så är vi framme än? Är vi jämställda nu? Långt,<br />

långt ifrån.<br />

HUR KAN VI tillsammans förbättra läget? På vilket sätt engagerar du<br />

dig och vad gör din omgivning?<br />

VI VILL GÄRNA höra om dina erfarenheter, och om du har konstruktiva<br />

förslag och lösningar. Vi vill inte ha några ”alternativa sanningar”,<br />

hat och trakasserier, sådant åker direkt i papperskorgen.<br />

Hör av dig – här i tidningen eller på vår Facebooksida.<br />

VI VÄLKOMNAR ERA tips, en del har varit riktigt bra och vi följer upp<br />

dem - och naturligtvis hoppas vi på fler tips. Vad händer på din<br />

ort eller ute i världen som vi bör känna till? Har du bilder du<br />

skulle vilja publicera eller vill du skriva en gästkrönika?<br />

HÖR AV DIG till mig så ska jag se vad vi kan göra tillsammans.<br />

KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />

FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />

PRENUMERERA PÅ<br />

TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

AUTOGIRO - 59 KR/MÅN<br />

3 MÅNADER - 225 KR<br />

HALVÅR - 410 KR<br />

HELÅR - 780 KR<br />

Telefon:<br />

SMS:a JA! till<br />

076-323 37 50,<br />

så fixar vi resten.<br />

Enklaste sättet<br />

att beställa en<br />

prenumeration!<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR PORTO<br />

GRÄNSLÖST<br />

SVARSPOST<br />

2063 1270<br />

647 20 MARIEFRED


Posttidning A<br />

Mariefreds tidning<br />

Box 76, 647 22 Mariefred<br />

Tanzania är<br />

ett av världens<br />

fattigaste länder.<br />

I norra delen<br />

av landet har<br />

sjuksköterskan<br />

Anna Mollel sin<br />

verksamhet.<br />

Byn Crovu ligger i södra<br />

Rumänien och många<br />

av de vuxna invånarna<br />

därifrån försörjer sig som<br />

tiggare i Sverige.<br />

STÖD PROJEKT<br />

VIA GRÄNSLÖST!<br />

Genom tidningen Gränslöst stödjer du som prenumerant och annonsör konkret en rad<br />

projekt i olika delar av världen. Alla med fokus på utsatta grupper. Tanzania - Rumänien,<br />

- Indien - Lettland - Ecuador - Zambia. Välkommen med i kampen för en bättre värld!<br />

REDAKTION@TIDNINGENGRANSLOST.SE • 020-10 00 82 • WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE<br />

För många av Lettlands invånare är situationen värre än på länge. På<br />

grund av vinter, kyla och fattigdom lever stora delar av befolkningen i fattigdom.<br />

KFUM i Norrköping stödjer sedan 20 år Lettlands befolkning.<br />

Flickorna vid Gerdie Home i<br />

Bangalore i Indien, arbetar hårt<br />

både i skolan och på sin fritid.<br />

På Cherishe home i Zambia<br />

bor ca 20 barn med olika<br />

funktionsnedsättningar. Tack<br />

vare skolan lär de sig läsa,<br />

skriva och räkna.<br />

Latinamerikagrupperna stödjer rättvisekampen<br />

för småjordbrukare och ursprungsfolk i länder som<br />

Ecuador, Colombia och Guatemala. ”Målet är att<br />

öka människors makt och infl ytande över sina liv”.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!