GTHB1710
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VECKA 10 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
GRÄNSLÖST<br />
PRIS: 25 KRONOR<br />
"Feminism is the<br />
radical notion that<br />
women are people."<br />
C.Kramarae och P. Treichler
sida 2/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
UR VECKANS TIDNING<br />
UR VECKANS TIDNING<br />
ALLAS POLITIK SVERIGE. LIGHT. SID. 57<br />
sida 2/vecka Gala Spara för 41/2016/gränsLöst<br />
på världens migrationen?<br />
I<br />
utsatta barn<br />
C<br />
ALLAS SVERIGE. SID. 7<br />
F<br />
UR VECKANS<br />
KOLL Få flyktingbarn PÅ KOMMUNER. och SID<br />
TIDNING<br />
9<br />
När tomma människor rum<br />
ALLAS SVERIGE.<br />
lär sig<br />
SID.<br />
något<br />
7<br />
nytt<br />
Gala för världens KOLL PÅ KOMMUNER. SID 8<br />
INSPIRATÖREN SID 26-2<br />
utsatta barn UNGA Samtalsgrupper TAR PLATS. för SID 13<br />
CHARLOTTA SKAPAR JOB<br />
Barnen kvinnor ges i Strängnäs värdiga liv<br />
FÖR ÄLDRE DANSARE<br />
KOLL PÅ KOMMUNER. SID 9<br />
P<br />
När människor<br />
lär sig något FOKUS nytt UNGA TAR HBTQ. PLATS. SID SID 15 12<br />
”FÖR<br />
HIV<br />
VÅR VÄRLD Hjälpen negativ<br />
SID 36till Rumänien - nytt hopp kom<br />
om ett botemedel<br />
FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA SID 35<br />
UNGA Islam TAR i Europa PLATS. från SID Ångermanland<br />
13<br />
För fred och säkerhet ”MAN SKA-S<br />
Barnen ges värdiga liv<br />
KVINNOKRAFT. ÄLDREPERSPEKTIV. SID 19 SID 13<br />
PAR EGET RA FÖR VÄ<br />
FOKUS HBTQ. Ny Gemenskap SID sexualbrottslag<br />
15 viktigast GRÄNSLÖST:<br />
ÄLDRE SID 13 HIV negativ - nytt hopp<br />
ATT SLIPPA<br />
50 & Fabulous om ett botemedel INKLUDERANDE IDROTT.<br />
TREND INSPIRATÖREN. SID 26-27<br />
Livet är magiskt<br />
SLUTA JOBBA”<br />
FOKUS HBTQ SID 15 SID 25<br />
Kändisar stöder<br />
KVINNOKRAFT.<br />
transelever Euro SID Chicks 19 - Women on<br />
Ny sexualbrottslag<br />
VECKANS EKO. SID 29<br />
ALLA ARBETAR SID 23 Wings (WOW)<br />
PÅ DJUPET. SID 30-31<br />
Pjäsen om Bert Karlsson<br />
Med fokus på återanvändning<br />
som stoppades Från Kambodjas terror till<br />
INKLUDERANDE IDROTT.<br />
VECKANS EKO. SID 29<br />
Amnesty i Sverige<br />
KULTURELLT<br />
SID<br />
SID<br />
25<br />
29<br />
Euro Chicks Pjäsen - Women om on Bert VÅR Karlsson VÄRLD. SID 34<br />
Girlpoweranda i Norrtullsligan<br />
Wings (WOW) som stoppades Internationella dagen VIKTIG för HISTORIA. SID 33<br />
utrotning av fattigdom Det är skillnad<br />
Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />
Om du har några funderingar angående din<br />
INKLUDERANDE IDROTT.<br />
KULTURELLT. SID 22<br />
VÅR VÄRLD. SID 34<br />
Aleks vill förena Stockholm VÅR VÄRLD. SID 35<br />
prenumeration är du välkommen Internationella FOKUS att ringa HBTQ. oss på SID dagen 15 för KULTURELLT. VÅR VÄRLD. SID 34 22<br />
SID 25 VÅR VÄRLD. SI<br />
020 – 10 00 82 eller mejla på<br />
utrotning Svenska poliser av fattigdom i Belgrad SKÅDESPELERSKAN<br />
Aleks Hårdare vill<br />
CECILIA<br />
straff förena<br />
FORSS<br />
för Stockholm könsstympning<br />
är Gina Tricots ansikte utåt. Nu bygger<br />
modekedjan<br />
Paralympics ur Ett João livsviktigt Maia<br />
KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />
Pride<br />
fler starka kvinnor - läs mer på veckans trenduppslag<br />
da Silvas synvinkel<br />
REDAKTIONEN<br />
REDAKTIONEN<br />
REDAKTIONEN<br />
VILL FÖ<br />
G<br />
ANNA<br />
MARIA VENEKE LEONARD BIRGITTA ELEONOR KARLO<br />
DAGMAWIT BIRGITTA<br />
LÖFVING YLIKOMI MAKOLE BELLMAN LOQVIST BARANJ ALEMAYEHU MARKENDAHL<br />
Chefredaktör/ Reporter Webbredaktör Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter<br />
ansvarig utgivare ANNA Världen/<br />
MARIA VENEKE PERNILLA<br />
Allmänt/ Allmänt/funkis BIRGITTA<br />
Politik/hbtq KARLO Nya ELEONOR svenskar/ ELEONOR Historia/kultur DAGMAWIT DAGMAWIT BIRGIT<br />
LÖFVING föreningsliv<br />
YLIKOMI ELDH<br />
kvinnokraft BELLMAN<br />
Sociala BARANJ BARANJ medier kultur LOQVIST LOQVIST ALEMAYEHU ALEMAYEHUMARKE<br />
Jobbat med Sveriges Sveriges ambassadör<br />
am-<br />
Utbildad kommunikatör<br />
med<br />
danspedagog<br />
med<br />
Har Har arbetat arbetat Känner Känner sig sig Livscoach Brinner för alla Varit l<br />
Livscoach<br />
rättvisefrågor i bassadör<br />
för<br />
för<br />
med<br />
med<br />
funkisfrågor<br />
FUB HEMSIDA Stockholm, www.tidningengränslöst.se beteendepsy-<br />
att leva ut sina histori<br />
funkisfrågor<br />
för FUB Stockholm, beteendepsy-<br />
att leva ut sina<br />
hemma<br />
hemma<br />
i inom<br />
i inom<br />
praktisk människors<br />
praktisk människors<br />
rätt svensk<br />
MEJLA redaktion@tidningengranslost.se<br />
rätt<br />
hela sitt liv och International • förnamn@tidningengranslost.se biologiska rötter<br />
i Karibien. röt-<br />
de senaste åren International<br />
Organization<br />
biologiska<br />
och på SOS New York, kologi. Gillar drömmar. Älskar<br />
poesi och mycke<br />
och sk<br />
RINGA 020-10 som 00 82 journalist. SOCIALA MEDIER Organization Facebook: Tidningen<br />
for Defenders ter Värmen i Karibien. är Gränslöst och • Instagram: på SOS @tidningen_granslost<br />
New York, kologi. Gillar drömmar. Älskar<br />
poesi och<br />
alarm. Ett brinnande<br />
alarm. intresse Ett brin-Tokyo. Belgrad Gör sig och processen ISSN: som 2002-5866<br />
Belgrad och processen som<br />
Bor i Mariefred, for of Defenders Peace and Värmen favorit, oavsett är en<br />
of Human Peace and Rights. favorit,<br />
den kommer<br />
skapar medmänsklighet<br />
tunnelbanan. i värld<br />
sjunger högt i det som<br />
men älskar att<br />
oavsett för nande historia intresse och nu hemmastadd<br />
nu i hemma-<br />
Bollnäs. och gemenskap mänsklighet Bosatt tunnelbanan.<br />
i Stock-<br />
Sverig<br />
Tokyo. Gör sig skapar med-<br />
sjunger högt i<br />
från solen eller<br />
resa. Och älskar<br />
sina djur - nio Human Bor utanför Rights. den andra kommer människor.<br />
solen eller Virkar världspolitik. ibland. Skriver stadd om i Bollnäs. allt. i världen. och gemenskap holm. Bosatt i Stock-<br />
bär gär<br />
världspolitik. för historia och<br />
stycken. Bor Karlskrona. med sin från<br />
holm.<br />
GKARLO<br />
G<br />
Brinner för alla
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 3<br />
INSPIRATÖREN KULTURELLT. SID SID 226-27<br />
CHARLOTTA ÅLDERSNOJA SKAPAR ÄR IDIOTISKT JOBB<br />
FÖR ÄLDRE DANSARE<br />
”ANTINGEN ÄR MAN feminist eller så är man dum i huvudet!<br />
Jag tror det var Jonas Gardell som sa det, annars<br />
säger jag det.” Det var svaret från en av mina<br />
REN SID 26-27 tonårsgrabbar när jag frågade om han var feminist.<br />
SKAPAR JOBB Sen var det slut på den diskussionen. Tycker ändå<br />
DANSARE inte ”MAN att frågan var SKA- så dum, man hör ju ofta hur killar<br />
inte vill kalla sig feminister för att de tror att feminister<br />
hatar EGET män. Så himla FÖR dumt! Vissa män hatar man<br />
PAR<br />
så klart, liksom man hatar vissa kvinnor. Vissa män<br />
”FÖR älskar ATT man, JAG som sina söner, vissa kvinnor älskar man<br />
också. Det<br />
SLIPPA<br />
viktiga i feminismen är förstås kampen<br />
för alla människors lika rättigheter. Kvinnors såväl<br />
VILL SKA- FÖRÄND- SLUTA som mäns. Det JOBBA”<br />
sorgliga är att det fortfarande råder<br />
stor ojämlikhet mellan män och kvinnor i nästan alla<br />
samhällen i alla jordens hörn.<br />
RA ET FÖR VÄRLDEN”<br />
LIPPA<br />
JOBBA”<br />
Banne mig lika mycket värd<br />
SID 17<br />
DET KÄNNS NÄSTAN tjatigt att ens skriva det och att ens<br />
uppmärksamma dagen idag, den internationella<br />
kvinnodagen, men vi måste. Kvinnor våldtas och får<br />
skylla sig själva eftersom de var ”fel” klädda eller berusade.<br />
De har lägre lön trots exakt samma arbete,<br />
de tystas ner, knuffas bort och skrattas ut - varenda<br />
dag också i Sverige. Världens mest jämlika land! Och<br />
då är det inget jämfört med många andra länder, där<br />
kvinnor inte får gå i skolan, inte får välja sin partner,<br />
inte får klä sig som de vill, inte får, inte får, inte får…<br />
I ALLA KRISER som inträffar - krig, flykt, katastrofer - är<br />
det alltid kvinnor som råkar värst ut. SVT-journalisten<br />
Erika Bjerström är i Kenya just nu. Hon och<br />
hennes team besöker slumområden i Nairobi och<br />
LD. SID 35<br />
DROTT.<br />
VÄRLD. SID 35<br />
ão livsviktigt Maia uppdrag FUNKIS FINNS. SID 17<br />
l Längs catwalken i rullstol<br />
hennes berättelser därifrån handlar om de utsatta<br />
kvinnorna. De, vars små barn sveps med i den ”obeskrivligt<br />
skitiga floden”, som bor bland ”brinnande<br />
sopor som förgiftar luften”, som utsätts för sexuellt<br />
våld och misshandel och skäms inför sin familj för<br />
att de inte kan bryta våldet. Kvinnor - alltid värst utsatta.<br />
DÄRFÖR MÅSTE VI uppmärksamma den här dagen på alla<br />
sätt vi kan. Det finns döttrar och flickvänner som får<br />
blommor av ”sina män” idag. Fint! Som en gest för<br />
jämlikhet antar jag. Det viktiga är dock inte blomman<br />
idag - det viktiga är kampen för rättvisa varenda dag.<br />
EFTER EN STUND fortsatte sonen: ”Det konstiga är att<br />
de jobb som borde vara högst avlönade är lägst. Där<br />
kvinnor jobbar. De som har hand om människor,<br />
som sjuksköterskor och förskolllärare, varför är de<br />
lågavlönade? För att de är kvinnor förstås!”<br />
DET HÄR NUMRET av Gränslöst har vi tillägnat kvinnorna.<br />
Till viss del gör vi ju det varje vecka, men just<br />
idag handlar hela tidningen om kvinnor. I Sverige<br />
och i världen. Nya och gamla förebilder här hemma<br />
är Linnéa Claesson, Zara Larsson, Maria Sveland<br />
och Gudrun Schyman - orädda kvinnor som betyder<br />
mycket för alla andra. Alla de som varje dag utsätts<br />
för kränkande, nedlåtande och orättvis behandling -<br />
för att de är tjejer. Till er, oss och alla andra - glöm<br />
aldrig det självklara: En kvinna är inte mer värd än en<br />
man. Men hon är banne mig inte heller det motsatta.<br />
anna<br />
löfving<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
”<br />
STARTSKOTT<br />
Det anstår<br />
mig icke att<br />
göra mig mindre<br />
än jag är<br />
EDITH SÖDERGRAN<br />
G<br />
DET<br />
MAWIT BIRGITTA BIRGITTA<br />
MAYEHUMARKENDAHL<br />
MARKENDAHL<br />
nner r alla för<br />
Varit<br />
alla<br />
lärare Varit i lärare i<br />
nniskors<br />
s rätt svenska och<br />
rätt svenska och<br />
sina historia. Läser<br />
leva ut sina historia. Läser<br />
Älsch<br />
Äls-<br />
mycket. Följer och skriver<br />
och skriver<br />
mmar.<br />
gt poesi i och det som mycket. händer Följer<br />
n. ger högt i världen i det och som händer<br />
ock- nelbanan. Sverige. Och i världen... Och<br />
att i Stockm.<br />
bär gärna bär hatt! gärna hatt!<br />
ELEFON: 020-10 00 82<br />
Foto: Erika Bjerström<br />
G<br />
HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />
Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />
enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />
om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />
i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />
vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />
i kampen för en bättre värld!
sida 4/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
Beatrice Ask vill se hårdare tag mot de som begår<br />
brott mot äldre.<br />
KRÄVER HÅRDARE TAG MOT<br />
ÅLDRINGSBROTT<br />
ALLT FLER ÄLDRE känner sig otrygga på kvällen<br />
i sitt eget bostadsområde och oron är befogad,<br />
då fler äldre utsätts för misshandel, hot<br />
och trakasserier. Det skriver Beatrice Ask<br />
(M), ordförande i justitieutskottet, i en debattartikel<br />
på nyhetssajten News 55.<br />
MODERATERNA VILL SE strängare straff för de<br />
som begår brott mot äldre och andra som<br />
kan ha svårt att värja sig, och uppmanar regeringen<br />
att vidta åtgärder för att förbättra<br />
stödet till brottsoffer – ett område där Ask<br />
menar att regeringen inte levererat. ”Vi har<br />
drivit på regeringen och fortsätter att göra<br />
det för att regeringen ska ta åldringsbrott på<br />
allvar”, skriver Ask.<br />
”PERSONER SOM UTGER sig för att vara från hemtjänsten,<br />
hantverkare eller närstående för att<br />
sedan lura och stjäla från äldre ökar. Personer<br />
lurar sig in i människors hem, men även<br />
fickstölder och bedrägerier förekommer.<br />
Otryggheten bland äldre och särskilt för<br />
äldre kvinnor är ett allvarligt problem som<br />
måste tas på största allvar. Moderaterna vill<br />
därför se skärpta insatser för brott som särskilt<br />
drabbar äldre”<br />
C VILL INFÖRA EN JÄMSTÄLLD PREMIEPENSION<br />
UNDER FÖRRA VECKANS kretsstämma bifölls en<br />
motion om att införa en jämställd premiepension.<br />
Motionären, Solveig Granberg,<br />
ledamot i Umeå kommuns jämställdhetsutskott<br />
och ordförande för Centerkvinnorna i<br />
Västerbotten, tycker att Sveriges kvinnor har<br />
straffats länge nog.<br />
– Kvinnor har redan en lägre pension än<br />
män av en rad andra orsaker, så som mer<br />
Bahareh Mohammadi Andersson och hennes familj utsätts för ständiga hot.<br />
FORTSATTA HOT MOT MÄNNISKORÄTTSAKTIVIST<br />
BAHAREH MOHAMMADI ANDERSSON, människorättsaktivist och engagerad i Liberalerna, skriver om<br />
hatet som fortsätter välla in efter hennes debattartiklar om Malmö och medverkan i SVTprogrammet<br />
Opinion live. ”Jag erkänner, motvilligt, att jag har övervägt att ge upp. Att foga<br />
mig, att hålla tyst”, skriver hon i en debattartikel i Aftonbladet där hon berättar om påhoppen<br />
och hoten mot familjen.<br />
DEBATTÖREN RIKTAR SIG mot rättsväsendet, som hon tycker står handfallet inför hat och hot.<br />
"Jag kräver att Sveriges så kallade feministiska regering visar lite jäkla feministisk framåtanda<br />
och faktiskt börjar arbeta för landets kvinnor,” skriver Bahareh och fortsätter: ”Hur ska vi<br />
någonsin kunna uppnå ett jämställt samhälle när kvinnor attackeras för att höras och synas?”<br />
HON UPPMANAR SVERIGES regering och övriga politiker att ta sitt ansvar nu. "Vägra bidra till en<br />
kultur av tystnad i Sverige, en kultur där män tillåts hota kvinnor till tystnad och där ingen<br />
pratar om det."<br />
deltid och lägre löneutveckling. Att vi nu ska<br />
straffas för att vi dessutom lever längre är<br />
inte rimligt, säger Solveig.<br />
CENTERPARTIET VILL FOKUSERA på att se individen<br />
och därför ser man en jämställd premiepension<br />
som ett viktigt steg i riktningen mot ett<br />
samhälle där alla individer ska ha samma rättigheter<br />
och möjligheter.<br />
Solveig Granberg, ledamot i jämställdhetsutskottet<br />
Umeå kommun och distriktsordförande Centerkvinnorna<br />
Västerbotten.
företagsvän<br />
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 5<br />
POLITIK LIGHT<br />
Krisen i vården – också ett kvinnoproblem<br />
Debatten om svensk sjukvård i kris har försiggått länge. Artiklarna om långa väntetider, om felaktiga<br />
diagnoser och om personal som går på knäna och ger upp har varit många. Flera gånger har<br />
det rapporterats om patienter som dött i väntan på relevant vård.<br />
NÄR SJUKVÅRDSRANKINGEN EURO Health Consumer<br />
Index 2016 presenterades visade det sig att<br />
Sverige ligger sist i Norden. Av alla länder<br />
som jämförts har Sverige nu en tolfte plats -<br />
mot förra årets tionde. I stort sett visar alla<br />
länder i Europa en stigande trend i EHCIpoäng<br />
- undantag är Rumänien och Sverige.<br />
Det stora problemet i Sverige är långa väntetider.<br />
Här är Sverige sämst i Europa. Uppseendeväckande<br />
är också att Sverige blivit ett<br />
av Europas dyraste när det gäller sjukvård.<br />
Tillsammans med Tyskland och Nederländerna<br />
är Sverige det fjärde dyraste sjukvårdslandet.<br />
PÅ DN DEBATT skriver bland andra Johan Hjertqvist,<br />
som jämfört internationell sjukvård sedan<br />
2005, att det nu är dags att kräva radikala<br />
åtgärder. Vi måste ställa oss frågan huruvida<br />
landstingen behövs, i vilken utsträckning politiker<br />
ska vara inblandade i sjukvården och<br />
varför det saknas en nationell ledning för<br />
vården.<br />
SJUKVÅRDSMINISTER GABRIEL WIKSTRÖM (S) var inbjuden<br />
till helgens Agenda i SVT. Diskussionen<br />
gällde sjukvårdskrisen i stort, men fokus<br />
var på undersköterskornas situation - ett<br />
problem som sällan diskuteras. Undersköterskor,<br />
till allra största delen kvinnor, är den<br />
enskilt största yrkesgruppen i Sverige. Av de<br />
cirka 250 000 undersköterskorna arbetar de<br />
flesta inom äldrevården. Många är över 60 år<br />
och går snart i pension. Då kommer det att<br />
uppstå en enorm brist och frågan till sjukvårdsministern<br />
var hur man tänker hantera<br />
det.<br />
– Vi måste tillföra mer resurser till landstingen<br />
och kommunerna. Det viktiga är att<br />
det finns utvecklingsmöjligheter för undersköterskor<br />
och att deras löner höjs. Då höjs<br />
även statusen för yrket.<br />
INBJUDEN VAR ÄVEN Anders W Johansson (C), läkare<br />
och sjukvårdspolitiker, som i flera artiklar<br />
kritiserat regeringen för att satsa fel inom<br />
sjukvården. Hans och Centerpartiets lösning<br />
är istället större privatisering inom vården.<br />
– Undersköterskor trivs bättre att arbeta<br />
inom de privata vårdalternativen. Där är lönen<br />
och utvecklingsmöjligheterna bättre. Ni<br />
måste prata mer med de privata aktörerna<br />
och ta efter dem.<br />
ATT REGERINGEN TILLSATT en nationell vårdsamordnare,<br />
som nu ska se över åtgärder och så<br />
TEXT: ANNA LÖFVING<br />
småningom komma med förslag tycker Johansson<br />
är patetiskt. Han påpekar att läget är<br />
akut och att åtgärder nu måste till.<br />
– Det krävs djärva grepp och jag tycker ni<br />
ska se Norge som ett bra exempel. Där har<br />
trösklarna sänkts så att fler kan öppna privata<br />
vårdinrättningar och sjukvården har blivit<br />
mycket bättre.<br />
WIKSTRÖM HÅLLER DOCK fast vid att det offentliga<br />
gör ett mycket bra jobb och att det<br />
som behövs är mer resurser och ett tightare<br />
samarbete mellan staten, kommunerna och<br />
landstingen. När det gäller just bristen på<br />
undersköterskor säger Wikström att privatisering<br />
inte är lösningen utan snarare bättre<br />
villkor i det befintliga systemet.<br />
– En samordnad utbildning som ger en nationell<br />
examen är ett exempel, men också fler<br />
händer i vården. Andra än undersköterskorna<br />
måste kunna städa och göra de enklaste<br />
sysslorna.<br />
EN RAPPORT INOM Stockholms landsting visar att<br />
hälften av undersköterskorna vill byta jobb<br />
och att många efter pensioneringen blir så<br />
kallade fattigpensionärer.<br />
L Ä K A R E<br />
U TA<br />
TA<br />
T<br />
N<br />
G R Ä N S E R
sida 6/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
I SIFFROR<br />
KVINNLIG RÖSTRÄTT I SVERIGE<br />
– ÅRTALEN ATT HÅLLA REDA PÅ<br />
1718:<br />
Kvinnlig rösträtt i Sverige i sin första form instiftades genom frihetstidens konstitution.<br />
1772:<br />
Rösträtten avskaffades, först för ogifta kvinnor med egendom, och därefter för änkor.<br />
1884:<br />
En ny motion motion i riksdagen föreslog kvinnlig rösträtt. Motionen röstades ner med<br />
53 mot 44 röster.<br />
1903:<br />
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildades på initiativ av liberala och<br />
socialdemokratiska kvinnor.<br />
1912:<br />
Återigen lades det fram ett lagförslag ett lagförslag om kvinnlig rösträtt - det röstades ner.<br />
1919:<br />
Kvinnor i Sverige fick slutligen rösträtt.<br />
1921:<br />
Nu genomfördes det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog.<br />
Landsorganisationen för kvinnans politiska<br />
rösträtt bildades år 1903. Affi schen gör reklam<br />
för ett möte år 1916. Det bjuds på tal av föreningens<br />
ordförande, Signe Bergman.<br />
VAD BETYDER ORDEN?<br />
FEMINISM<br />
En kvinna som försvarar ett slott, tidigt 1300-tal.<br />
ORDET FEMINISM KOMMER av latinets femina som betyder kvinna. Det är en åsiktsriktning som strävar efter att förbättra kvinnans ställning i samhället<br />
och uppnå jämställdhet mellan könen. Ordet lanserades som namn på kvinnosakskampen vid den internationella kvinnokonferensen i<br />
Paris 1892, då frågan handlade om lika rättigheter för män och kvinnor, inte minst i ekonomiskt hänseende.<br />
ÅR 1897 LANSERADES adjektivet feministisk, och 1924 började man kalla dem som är anhängare av feminismen för feminister.<br />
FEMINISERAD, SOM FUNNITS i svenskan sedan 1935, betecknar män med ”vissa kvinnliga egenskaper”.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 7<br />
SVERIGEKOLL<br />
TIDEN, MAKTEN OCH PENGARNA – SVERIGES JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2017<br />
Traditionen trogen presenterar LO inför den internationella kvinnodagen, Jämställdhetsbarometern där<br />
man kan läsa av hur villkoren för kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden ser ut.<br />
ÅRETS BAROMETER VISAR inte på några större förändringar. Det är fortfarande<br />
kvinnor som i hög grad väljer eller tvingas till deltidsarbete och<br />
som oavlönat tar hand om barn och hushållsarbete. LO-kvinnornas<br />
tjänstgöringsgrad ligger på i genomsnitt 79 procent, medan siffran<br />
för männen hamnar på 93 procent av en heltidstjänst. Det gör 5 000<br />
kronor skillnad i lönekuvertet.<br />
PROCENTUELLT LIGGER TJÄNSTEMANNASIDAN bättre till. Tjänstgöringsgraden<br />
för män i den här gruppen är 97 procent, jämfört med 92 procent för<br />
heltidsarbetande kvinnor. Men löneskillnaderna är större, vilket gör<br />
att männen tjänar 9 000 kronor mer i månaden, jämfört med kvinnor,<br />
enligt LO:s jämställdhetsbarometer.<br />
LO:S ORDFÖRANDE KARL-PETTER Thorwaldsson konstaterar att det är<br />
”enormt tungrott” att få till stånd en förändring.<br />
– Deltidsproblematiken finns inte bara bland arbetarkvinnor och ser<br />
man deltiden som en följd av föräldraskap så ser det faktiskt till och<br />
med ännu mer mörkt ut bland tjänstemän än bland arbetare. Där är<br />
HÄNT I SVERIGE<br />
ENSAMKOMMANDE BARN VÄNTAR LÄNGE PÅ BESKED OM ASYL<br />
I SVERIGE VÄNTAR nu drygt 18 000 ensamkommande barn på svar på sin<br />
asylansökan. Barn från Afghanistan väntar i genomsnitt nästan 500<br />
dagar. Enligt DN är detta 50 dagar längre än väntetiden för vuxna.<br />
Migrationsverkets oktoberprognos visar att 9 000 av barnen under<br />
2017 troligen kommer att hinna bli 17,5 år, och innan deras ärenden<br />
har avslutats kommer de att betraktas som vuxna. Barnombudsmannen<br />
ser med stor oro på situationen för ensamkommande barn.<br />
FLICKOR DRABBAS OFTARE AV NÄTHAT<br />
LINDA BECKMAN HAR skrivit en avhandling om hur unga kränker varandra<br />
på nätet. Flickor rör sig oftare än pojkar i sociala forum och blir därför<br />
också mer utsatta – särskilt när de lägger ut bilder på sig själva.<br />
Enligt antimobbningsorganisationen Friends nätrapport 2016 hade<br />
en tredjedel av de unga blivit utsatta för nätkränkningar under det<br />
senaste året. Det gällde främst elaka kommentarer.<br />
det ännu vanligare att tjänstemannakvinnor går ner på deltid, säger<br />
Karl-Petter.<br />
KARL-PETTER HAR TRE förslag till förändring som skulle öka kvinnors löner.<br />
– För det första så måste vi få arbetsgivarna att förstå att kvinnors<br />
arbete också är heltid. Det andra är att vi ser till att det finns fler<br />
kvällsöppna förskolor så att mammor kan ta ett kvällsskift, jobba<br />
längre, för det är många arbeten för kvinnor som är på kvällar, och<br />
det tredje förslaget är att vi fortsätter att dela på föräldraförsäkringen.<br />
RAPPORTEN PRESENTERAS I TRE PUNKTER:<br />
TIDEN – jämnare fördelningen av tid i betalt och obetalt arbete.<br />
MAKTEN – jämnare fördelning av makten över arbetet mellan arbetstagare<br />
och arbetsgivare.<br />
PENGARNA – jämnare fördelning av pengar mellan kvinnor och män.<br />
SEXUALBROTTEN I SVERIGE HAR INTE MINSKAT<br />
STATISTIK FRÅN BROTTSFÖREBYGGANDE rådet, Brå, visar att andelen kvinnor i<br />
Sverige som utsatts för sexualbrott stigit de senaste åren. Brå påpekar<br />
att sexualbrottsutvecklingen pekar åt olika håll beroende på vilka källor<br />
man använder.<br />
SJUKERSÄTTNING MINSKAR<br />
DET ÄR DRYGT 200 000 personer i Sverige som har hel sjukersättning.<br />
I fortsättningen ska de få 64,7 procent av sin tidigare inkomst från<br />
Försäkringskassan. Medianinkomsten för dem som arbetade i Sverige<br />
2015 var enligt SCB 24 660 kronor. Då blir 64,7 procent cirka 15 950<br />
kronor. Det högsta belopp som går att få är 17 914 kronor före skatt.<br />
FÖRSÄKRINGSKASSAN HAR TAGIT fram siffror som visar att det genomsnittliga<br />
månadsbeloppet för de 200 000 i februari 2017 var 10 642 kronor.
sida 8/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
KOLL PÅ KOMMUNER<br />
KOLL PÅ KOMMUNER<br />
Brunnsborrning i torkans Sydsudan.<br />
FASTEINSAMLINGEN I<br />
STOCKHOLM TILL SYDSUDAN<br />
INBÖRDESKRIGET I SYDSUDAN är inne på sitt fjärde<br />
år och visar inga tecken på att ta slut. Av landets<br />
11 miljoner invånare är en tredjedel på<br />
flykt. Torka och utslagna skördar förvärrar<br />
läget och idag hotas 3,6 miljoner människor<br />
direkt av svält, enligt FN:s livsmedelsprogram<br />
WFP.<br />
DÄRFÖR GÅR ÅRETS fasteinsamling i Stockholms<br />
katolska stift till ett hjälpprojekt i de norra<br />
provinserna Abyei och Twic. Hjälpprojekten<br />
drivs av en lokal stiftsorganisation ledd<br />
av biskop Macram Max Gassis och Moder<br />
Teresas systrar. Projektet finansieras av Caritas<br />
Sverige och Caritas Tyskland och består<br />
av akut mathjälp och brunnsborrning för att<br />
säkra tillgången på vatten.<br />
FÖRRA ÅRETS FASTEINSAMLING gick till offren för<br />
torkan på Afrikas horn och i södra Afrika<br />
och nådde 1,7 miljoner kronor.<br />
SELAM LYFTER FRAM KVINNLIGA ARTISTER<br />
DEN 8-12 MARS är det dags för årets nya uppdaterade upplaga av Selam Festival Stockholm. Under<br />
årets festival tar Selam över huvudstaden under fem dagar med konserter, efterfest och<br />
mingel. Bland årets artister hittar vi Malis superstjärna Rokia Traoré som avslutar festivalen<br />
på Stockholms Konserthus den 12 mars. Dessutom gästas festivalen av bl.a. den uppmärksammade<br />
sydafrikanska housetrion Batuk och latin-jazzikonen Calixto Oviedo.<br />
ROKIA TRAORÉ ÄR en välkänd artist från Mali som tvingades att gå i exil på grund av våldet i<br />
sitt hemland. Nya skivans titel ”Né So” betyder ”hem” på Bambara, och kring detta tema<br />
omsluter Rokia personliga texter om det politiska, flykt, nostalgi, kärlek och frihet. 2015 blev<br />
Rokia goodwill-ambassadör för FN:s flyktingsorgan UNHCR, och har uttryckt det som sitt<br />
uppdrag att få flyktingars röster hörda av beslutsfattare runt om i världen.<br />
ÅRETS PROGRAM INNEHÅLLER utöver dessa akter namn som Kenyanska gruppen Sarabi, Natalie<br />
Beabella och de svenska akterna Den Förbjudna Orkestern och Daniel Lemma & Hot this<br />
year band. Festivalens konserter kommer att gå av stapeln på Kulturhuset, Fasching, Södra<br />
bar, Dieselverkstaden och Stockholms konserthus.<br />
MED STÖD FRÅN Musikverkets satsning på jämställda festivaler lyfter Selam fram kvinnliga artister<br />
under festivalen.<br />
– Årets festival representerar allt det som Selam står för. Jämlikhet, mångfald och gränsöverskridande<br />
kulturutbyten. Festivalens vision är att lyfta fram musik och målgrupper som sällan<br />
får ta del av Stockholms kulturinstitutioner och jag är väldigt stolt över årets festivalprogram<br />
som visar att Stockholm kan vara en global mötesplats i världsklass, säger Selams verksamhetsledare<br />
Teshome Wondimu.<br />
KÄRLEKEN ÄR FRI!? – FORTSÄTTER TILL LINKÖPING<br />
FRÅN OCH MED den 27 februari spelas KÄRLEKEN ÄR FRI!? på skolor i Linköping.<br />
Pjäsen, som är regisserad av Michael Cocke, hade premiär våren 2014 och är en del<br />
av det nationella Arvsfondsprojektet Kärleken är fri (2014-2017). Under aktuella<br />
veckor kommer redan befintligt arbete enligt samverkansmetoden Det handlar om<br />
kärlek att utökas.<br />
PROJEKTET KÄRLEKEN ÄR fri har som syfte att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck<br />
samt stärka värdegrundsarbetet i skolorna. Föreställningen KÄRLEKEN<br />
ÄR FRI!? handlar om individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet<br />
i relation till kärlek, kultur, tradition och samhälle. Den berör också hur det kan<br />
vara att leva som hbtq-person inom en hederskontext. Rättighetsperspektivet och<br />
kärlekstemat utgör grunden för föreställningen som riktar sig till en bred publik.<br />
EFTER FÖRESTÄLLNINGEN HAR eleverna klassrumsbesök med värderingsövningar som<br />
ger dem möjlighet att diskutera rätten till sin kropp, sin sexualitet och ett liv fritt<br />
från våld.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 9<br />
MER STÖD ÅT FAMILJEHEMMEN<br />
NU STÄRKER INDIVID- och familjenämnden i<br />
Umeå kommun stödet till familjehem för att<br />
få fler familjehem som är direkt knutna till<br />
kommunen.<br />
UPPDRAGET SOM FAMILJEHEM kan vara komplext.<br />
Hemmen kan behöva stöd, både löpande<br />
och ibland i mer akuta ärenden.<br />
– En satsning på familjehemssekreterarna<br />
och ett systematiskt arbete tror vi ska ge<br />
bättre förutsättningar till ett utökat stöd till<br />
familjehemmen. Vi ska också undersöka om<br />
våra familjehemssekreterare kan bli hbtqcertifierade,<br />
säger Andreas Lundgren (S),<br />
ordförande, individ- och familjenämnden.<br />
<br />
Foto: Lo Birgersson<br />
STORSATSNING PÅ GÖTEBORGS FAMILJER<br />
GÖTEBORGS STAD STORSATSAR tillsammans med Västra Götalandsregionen på att stärka Göteborgs<br />
familjer. Familjecentraler ska öppnas i alla stadsdelar och bli bärande stommar för stadens<br />
arbete med familjen i centrum. Målet är att varje barn ska få en god start i livet.<br />
FORSKNING VISAR ATT främjande insatser tidigt i barns liv bidrar till framgång och en positiv utveckling<br />
resten av livet. Tyngden i Göteborgs jämlikhetsarbete ligger på hälsofrämjande och<br />
tidiga insatser, redan innan problem skapas eller blir för stora. Därför ser man satsningen på<br />
familjer som en viktig del i arbetet att skapa en jämlik stad som bidrar till ett gott liv för alla.<br />
HJÄLP SYRIEN!<br />
Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller sms:a<br />
AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.<br />
Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.<br />
SMIDIGARE ETABLERING FÖR<br />
NYANLÄNDA<br />
FÖR ATT NYANLÄNDAS etablering i Sverige ska bli<br />
så smidig som möjligt behöver många aktörer<br />
jobba tillsammans. När Johanna Millner<br />
började jobba som samordnare på Hermods<br />
i Vänersborg 2015 märkte hon att det saknades<br />
en samsyn i etableringsprocessen.<br />
HON TOG DÄRFÖR kontakt med Arbetsförmedlingen,<br />
och tillsammans sådde de ett frö till<br />
det pilotprojekt som idag kallas för Vänersborgsmodellen.<br />
– Det som kännetecknar modellen är att det<br />
är fokus på den nyanlände, inte på oss aktörer.<br />
Tidigare kunde en nyanländ skickas runt<br />
mellan olika aktörer i etableringen utan att<br />
riktigt veta vem som gjorde vad eller vilket<br />
nästa steg var. Det skapade förvirring. Nu är<br />
det vi som kommer till den nyanlände istället<br />
och det är ett viktigt perspektivskifte, berättar<br />
hon.<br />
DEN PRIMÄRA MÅLGRUPPEN är nyanlända med en<br />
kortare skolgång än sex år.<br />
UNIK SAMLING SKÄNKS TILL SÖRMLANDS MUSEUM<br />
KARL GRUNEWALD (1921-2016) var barnpsykiatriker, professor, verksam vid Socialstyrelsen 1961-<br />
86 som överinspektör, medicinalråd och chef för byrån för handikappfrågor. Grunewald var<br />
en drivande kraft i att förbättra livsvillkor för personer med utvecklingsstörning och bekämpa<br />
institutionsvården. Han kom även att skriva flera inflytelserika böcker om funktionshinderhistoria<br />
och funktionshinderfrågor. Hans sista bok gavs ut 2015. Grunewalds engagemang<br />
sträckte sig också till andra länder vilket uppmärksammades med flera internationella priser.<br />
HANS FAMILJ HAR nu beslutat att överlämna delar av hans arbete, bibliotek, forskningsmaterial<br />
och föremål till Sörmlands museums samlingar. Detta då Sörmlands museum arbetar aktivt<br />
med funktionshinderperspektiv i sin verksamhet.<br />
Karl Grunewald tar emot pris av familjen Kennedy 1986.<br />
JUST NU PÅGÅR projektet En perfekt människa? som ska leda till en utställning. Utställningen ska<br />
lyfta livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar historiskt och idag.
KALIX, SÖDERTÄLJE, BODEN,<br />
SKELLEFTEÅ, KUNGÄLV,<br />
KALMAR, LINKÖPING, SKÖVDE,<br />
MOTALA, ÖSTERSUND,<br />
GÖTENE, VISKAFORS, EKSJÖ,<br />
GRYTHYTTAN, GÄVLE,<br />
UDDEVALLA, LAXÅ, HELSINGBORG,<br />
DALS-ED, VÄXJÖ, LULEÅ,<br />
GISLAVED, KIRUNA, FORSHAGA,<br />
BRASTAD, TROLLHÄTTAN,<br />
LIDKÖPING, BORLÄNGE,<br />
SUNDSVALL, VIMMERBY, MALMÖ,<br />
HUDIKSVALL, VISBY, BOLLNÄS,<br />
FALUN, NYKVARN, VÄNERSBORG,<br />
ÖREBRO, UMEÅ, VÄSTERÅS,<br />
UPPSALA, ESKILSTUNA, AVESTA,<br />
ENKÖPING, MARIEFRED,<br />
STOCKHOLM, KARLSHAMN,<br />
HALMSTAD, JÖNKÖPING, ARVIKA,<br />
NORRKÖPING, GÖTEBORG
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 11<br />
NYA SVENSKAR<br />
Under Kvinnodagen uppmärksammar vi utmaningarna som världens kvinnor står inför.<br />
Nya svenskarnas olika kvinnokamper<br />
Sverige representeras av många kvinnor med olika bakgrunder och därmed olika kamper. Därför<br />
skiljer sig också kvinnokampen länder emellan. Gränslöst listar de olika kvinnokamperna som nya<br />
svenskar från de vanligaste medborgarskapsländerna för.<br />
SYRIEN<br />
KRIGETS SKUGGOR FALLER värst på barn och kvinnor. I Syrien drabbas<br />
kvinnorna i form av barnäktenskap, våld, brist på utbildning och trafficking.<br />
Samhället är impregnerat av ett tankesätt som ser kvinnan<br />
som mannens underordnade och detta visar sig i såväl hemmet som<br />
på gatan, där kvinnor tvingas bära tillstånd eller sällskap av en man<br />
för att vistas ute.<br />
POLEN<br />
I HÖSTAS STREJKADE stora delar av Polen emot lagförslaget som skulle<br />
förbjuda kvinnor att göra abort. Polen är sedan tidigare känt för att<br />
ha strikta abortregler, där våldtäkt och incest är två av de få undantagen.<br />
Tack vare de enorma protesterna, som inte bara skakade landet<br />
utan även många delar av världen, röstades förslaget ner.<br />
INDIEN<br />
GROVA VÅLDTÄKTER HAR de senaste åren rapporterats från landet. Tusentals<br />
flickfoster aborteras varje år för att pojkar föredras. Detta görs<br />
trots att lagstiftning förbjuder tester som visar fostrets kön. Landets<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
kvinnor har dock kommit långt i kvinnokampen. I februari i år hölls<br />
ett tredagarsevent under parrollen National Women’s Parliament, där<br />
målet var att uppmuntra social, politisk och ekonomisk jämställdhet<br />
i alla delar av samhället.<br />
SOMALIA<br />
KVINNLIG KÖNSSTYMPNING GRUNDAD i kultur och tradition är ett problem<br />
här. Somaliska flickor utsätts tidigt för könsstympning och handlingen<br />
medför ofta stora hälsorisker. Vi läser detaljerat om processen i<br />
Waris Diries självbiografi “En blomma i Afrikas Öken”. Organisationer<br />
som Nafis arbetar aktivt för att motarbeta detta i landet.<br />
AFGHANISTAN<br />
JENNY NORDBERGS BOK “De förklädda flickorna i Kabul” (2015) beskriver<br />
ett Afghanskt samhälle där föräldrar väljer att klä ut sina flickor<br />
till pojkar för att de ska ha en chans. Enligt biståndsorganisationen<br />
Svenska Afghanistankommittén har läget för kvinnor i landet förbättras.<br />
År 2016 yrkesarbetar 19 procent av befolkningens kvinnor<br />
och hela 28 procent i parlamentet representeras av kvinnor.
sida 12/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
HELA SVERIGE ROCKAR SOCKORNA DEN 21 MARS!<br />
MED OLIKA SOCKOR på fötterna, sång och musik<br />
uppmärksammas Internationella Downs<br />
syndromdagen tisdagen den 21 mars.<br />
Svenska Downföreningen som står bakom<br />
satsningen, uppmanar alla att rocka sockorna<br />
och slå ett slag för att olika är bäst!<br />
– Rocka sockorna står för att vi alla är olika<br />
som individer, men har samma rättigheter<br />
och värde, säger Veronica Magnusson Hallberg,<br />
ordförande i Svenska Downföreningen.<br />
INITIATIVET ROCK YOUR socks kommer ursprungligen<br />
från USA. 2014 initierade Svenska<br />
Downföreningen kampanjen Rocka dina<br />
sockor. Året efter kom det stora genombrottet<br />
i sociala media med draghjälp av Nathea<br />
Anemyr, som har en syster med Downs<br />
syndrom. Idag drivs kampanjen av Svenska<br />
Downföreningen.<br />
INFÖR ÅRETS ROCKA sockorna lanseras en kampanj<br />
med den nyskrivna låten och musikvideon<br />
”Rocka sockorna” framförd av Nathea<br />
Anemyr. Samtliga i bandet och inspelningsteamet<br />
har Downs syndrom. Den vanligaste<br />
formen av Downs syndrom innebär att man<br />
har tre exemplar av kromosom nr 21, därav<br />
datumet 21/3, och strumpor som läggs häl<br />
mot häl ser ut som kryss, likt kromosomer.<br />
IDROTTSSTIFTELSEN SATSAR<br />
PÅ SPECIAL OLYMPICS SWEDEN<br />
POSTKODLOTTERIETS IDROTTSSTIFTELSE SATSAR tre<br />
miljoner för att få fler att börja idrotta och<br />
leda inom Special Olympics Sweden. Satsningens<br />
syfte är att stärka idrottens sociala<br />
effekter, utbilda gymnasieungdomar till bättre<br />
ledare och ge fler personer med utvecklingsstörning<br />
chansen att prova nya idrotter.<br />
– Nu ger Idrottsstiftelsen oss chansen att<br />
utveckla vad vi gjort tidigare i våra Special<br />
Olympics School Days och det känns verkligen<br />
fantastiskt. Genom att arrangera skoldagar<br />
och dessutom utbilda fler unga ledare har<br />
detta projektet möjligheterna att göra en stor<br />
skillnad för samhället på lång sikt, säger Linnea<br />
Björndahl, från Special Olympics Sweden.<br />
GENOM TIDIGARE 58 stycken genomförda Special<br />
Olympics School Days har ledarutbildningar<br />
arrangerats, cirka 3 000 elever i särskolan har<br />
nåtts och många idrottsföreningar fått nya<br />
medlemmar.<br />
FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />
Diana Afrah<br />
Kakaoodlare, Ghana<br />
FÖRSÖRJNING OCH FRAMTIDSHOPP.<br />
DET BÖRJAR MED FAIRTRADE!<br />
Varje gång du väljer Fairtrade-märkt bidrar<br />
du till att odlare och anställda kan förbättra<br />
sina arbets- och levnadsvillkor.<br />
Läs mer på fairtrade.se<br />
"FAKTA SKAPAS GENOM MÄTNING OCH DESSA KAN<br />
GRANSKAS OCH REPETERAS. ÅSIKTER BARA UPPSTÅR<br />
- SOM OGRÄS"<br />
<br />
OLA ROSLING, GAPMINDER.<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST STÖDJER den nya fonden i professor<br />
Hans Roslings namn. Fonden ska göra det möjligt för<br />
forskare att ägna sig åt folkbildning.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 13<br />
ÄLDREPERSPEKTIV<br />
50 & fabulous<br />
I Sverige lever människor allt längre. Sedan mitten av 90-talet har medelåldern stigit med cirka<br />
tio år. Kvinnor lever i genomsnitt 85 år, män 82. Anledningen är bland annat ett mindre betungande<br />
arbetsliv, bättre privatekonomi, större medvetenhet om kost och träning, bättre vård och<br />
färre olyckor. Allt fler passerar 100-årsstrecket och det sägs att varannan människa som föds idag<br />
kommer att bli hundra år.<br />
TEXT: ANNA LÖFVING<br />
ÄNDÅ INTRÄDER DE första ålderstecknen vid ungefär<br />
samma tid som tidigare. För många<br />
kvinnor dyker de gråa hårstråna och rynkorna<br />
upp redan i 35-årsåldern. Många accepterar<br />
att kroppen förändras, trivs till och med<br />
med det, medan andra kämpar emot. Det<br />
kan vara särskilt svårt för vackra flickor, där<br />
skönheten blivit en del av identiteten, att acceptera<br />
åldrandet. Skönhetsindustrin tjänar<br />
många miljarder kronor varje år på kvinnors<br />
försök att dölja det naturliga åldrandet.<br />
MEN VARFÖR ÄR ålderdom och kanske särskilt<br />
kvinnlig sådan skamligt? Varför pratas<br />
det inte högt om till exempel klimakteriet,<br />
som är den tid då kvinnors hormonnivå<br />
förändras och den ickefertila perioden inträffar?<br />
IngaBritt Grill är psykoterapeut<br />
och berättar i Svenska Dagbladet att det<br />
för de flesta kvinnor handlar om en stilla<br />
sorg, att man lämnar en tid för en annan.<br />
– Oron för sjukdomar och krämpor kommer,<br />
men många känner också en lättnad.<br />
Mensen försvinner och man kan vara sig<br />
själv mer.<br />
ÄNDÅ ÄR ÄMNET ofta tabu. De flesta pratar inte<br />
ens med sina närmaste väninnor om klimakterieproblem<br />
som humörsvängningar, muskelvärk,<br />
svettningar och torra slemhinnor.<br />
Att äta ett tillskott av hormonet östrogen kan<br />
vara en del av lösningen och under 60-talet<br />
lanserade den brittiske läkaren Robert Wilson<br />
preparatet. Wilson och hans hustru reste<br />
världen runt och berättade hur bra hustrun<br />
mådde av att äta östrogen och hur högt upp<br />
i åldern hon lyckade bevara sin ungdom tack<br />
vare preparatet. Mycket på grund av hans<br />
böcker, till exempel ”Feminine forever”<br />
skrevs östrogen ut i stora doser under 60-<br />
och 70-talen. Därefter kom smällen. Hustrun<br />
dog i bröstcancer och det visade sig att<br />
mycket östrogen under lång tid inte alls var<br />
hälsosamt. Numera säger forskningen att<br />
det inte finns någon koppling mellan cancer<br />
och cirka fem års intag av östrogentillskott.<br />
Många kvinnor är alltså hjälpta av hormonet,<br />
andra är tveksamma och undviker östrogen.<br />
ELISABETH ÅSBRINK HAR skrivit om boken ”The<br />
middlepause”, där författaren Marina Benjamin<br />
beskriver klimakteriet ur olika synvinklar.<br />
Hon berättar bland annat att en del ser<br />
perioden som en väckarklocka för kvinnor<br />
att sluta med underdånighet och ta tillfället<br />
i akt att bryta upp gamla äktenskap och sluta<br />
passa upp barn. Hon skriver om en ideologi<br />
kallad ”50 & fabulous”, där kvinnor mitt i<br />
livet beskrivs som de mognaste, öppnaste,<br />
klokaste, tryggaste, mest begåvade och mest<br />
intuitiva. Avslutningsvis konstaterar hon att<br />
vårt samhälle ser ner på den åldrande kvinnan<br />
och att vi alla lär oss att ungdom är bättre<br />
att stäva efter. ”Varje kvinna måste sedan<br />
dra en gräns för hur långt hon är beredd att<br />
gå i att hantera sitt åldrande”, avslutar hon.
Köp ett nöd-kit<br />
till kvinnor i Syrien<br />
240 kr<br />
SJAL Användbart plagg som värmer och gör det tryggare att röra sig ute. UNDER KLÄDER<br />
Gör det lättare att sköta sin personliga hygien. VÄSKA För transport och förvaring<br />
av sitt personliga nöd-kit. TVÅL För att kunna tvätta sig och minska risken för sjukdomar<br />
och infektioner. FICKLAMPA Förenklar en vardag med många strömavbrott och gör<br />
det tryggare att röra sig i mörker. BINDOR För att kunna sköta sin personliga hygien.<br />
VISSELPIPA För att kalla på hjälp vid övergrepp. KLÄNNING Mångsidigt och traditionellt<br />
klädesplagg som gör det enklare att röra sig ute. STRUMPOR Värmer och underlättar<br />
i en vardag där det råder brist på det mesta.<br />
Innehållet i ett nöd-kit baseras på vad syriska kvinnor själva sagt att de behöver.<br />
Sms:a NÖDKIT till 72 900<br />
och bidra med 100 kr eller köp<br />
ett nöd-kit på redcross.se<br />
Jag godkänner att Röda Korset kontaktar mig.<br />
Mina personuppgifter behandlas enligt PUL.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 15<br />
FOKUS HBTQ<br />
Skådespelerskan och regissören Lena Dunham står upp för transpersoners rättigheter.<br />
Kändisar stöder transelever<br />
Foto: David Shankbone<br />
Ingen lär ha undgått det konstanta nyhetsflödet från USA, de dagliga skandalerna och presidentens<br />
outtröttliga och osammanhängande<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
twittrande.<br />
EFTER SJU VECKOR vid makten har USA:s president och den nya<br />
administrationen gjort en rad lagändringar som i de allra flesta fall<br />
har inneburit försämringar för stora grupper i samhället. Det ökända<br />
inreseförbudet blev upphävt av domstolarna, men nya förbud lär<br />
komma. Rätten till aborter håller på att begränsas och Obamacare<br />
håller sakta på att avvecklas.<br />
EN GRUPP I det amerikanska samhället som länge har tjänat som ett<br />
politiskt slagträ är transpersoner, eller rättare sagt deras rätt att<br />
använda allmänna toaletter. De konservativa har länge hävdat, utan<br />
några bevis, att transpersoners rätt att använda toaletter som matchar<br />
deras könsidentitet utgör en stor fara för allmänheten. Som följd har<br />
Donald Trump nu upphävt den förra administrationens riktlinjer<br />
som gjorde det möjligt för transsexuella elever vid kommunala och<br />
statliga skolor att själva välja toaletter.<br />
NU HAR EN rad amerikanska kändisar engagerat sig i frågan. En av dessa<br />
är skådespelerskan och regissören Lena Dunham som liksom flera<br />
andra kulturpersoner ifrågasätter Donald Trumps beslut att hindra<br />
transpersoner från att gå på vilken toalett de vill i skolan. Dunham<br />
skriver på sitt Twitter-konto att hon nu startat en insamling och<br />
kommer att matcha alla gåvor till Ruth Ellis Center som arbetar med<br />
att skydda hemlösa hbtq-personer. Hon är beredd att matcha gåvor<br />
upp till nästan en halv miljon kronor och uppmanar folk att skicka<br />
in kvitton på sina insättningar. ”Kämpa mot hat och ignorans med<br />
kärlek till unga transpersoner, som redan står inför orimliga odds och<br />
som behöver vårt stöd för att växa och frodas”, skriver Dunham.<br />
OPERASÅNGERSKAN JACKIE EVANCHO, som uppträdde vid Trumps<br />
invigningsceremoni meddelade på Twitter att hon försöker få till<br />
stånd ett möte med presidenten. Hon hoppas kunna diskutera med<br />
presidenten den diskriminering som hennes syster Julia, och andra<br />
transpersoner utsätts för.<br />
DEN OSCARSBELÖNADE SKÅDESPELERSKAN Brie Larson skrädde inte orden<br />
på Twitter adresserade till Trump: "Det här är vidrigt. Det här är<br />
oacceptabelt."
a<br />
m
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 17<br />
KVINNOKRAFT<br />
Feministisk<br />
filmguide<br />
Bechdeltest, A-märkning, F-märkning, feministiska<br />
filmfestivaler och tröttsamma manliga stereotyper<br />
- här är din guide till filmvärlden med fokus på<br />
könsroller.<br />
TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />
2006 SKREV FILMBRANSCHEN under ett avtal där målsättningen vara att<br />
minst 40 procent av de regissörer, manusförfattare och producenter<br />
som får stöd av Svenska filminstitutet borde vara kvinnor. Målet<br />
skulle vara uppfyllt till 2010 och misslyckandet var ett faktum. Istället<br />
var resultatet att 80 procent av långfilmerna var regisserade av män,<br />
70 procent hade manliga producenter och 77 procent av alla manus<br />
var skrivna av män. Debatten var igång och fick ytterligare en dimension<br />
när Bechdeltestet blev ett allmänt begrepp och ett nytt sätt att<br />
se film på.<br />
BECHDELTESTET: EN FILM ska innehålla en scen där två namngivna kvinnliga<br />
karaktärer pratar med varandra om något annat än män.<br />
ATT KLARA TESTET är svårare än man kan tro och av årets Oscarsnominerade<br />
i kategorin ”Bästa film” lyckas två filmer galant (”Dolda<br />
tillgångar” och ”Arrival”), två filmer klarar testet med andan i halsen<br />
(”Fences” och ”La la land”), övriga fem filmer uppfyller inte kraven.<br />
BECHDELTESTET HAR SENARE inspirerat den svenska A-märkningen av filmer<br />
som klarar testet och som införts på ett 20-tal biografer landet<br />
runt. I Storbritannien finns F-märkning som anger att filmen antingen<br />
har en kvinnlig regissör, manusförfattare, en stark kvinnlig karaktär<br />
eller handlar om kvinnofrågor. En film kan nämligen ha en stark,<br />
Anne Shirley – Anne på Grönkulla.<br />
drivande och komplex karaktär utan att klara Bechdeltestet. ”Män<br />
som hatar kvinnor” och alla utom en Harry Potter-film misslyckas i<br />
testet samtidigt som både Hermione Granger och Lisbeth Salander<br />
är två av vår tids stora kvinnliga filmhjältar.<br />
IDAG FINNS DET också andra test som inspirerats av Bechdel - Chavez<br />
Perez-testet där två icke-vita karaktärer pratar om något annat än<br />
brottslighet och Vito Russo-testet där filmen innehåller en drivande<br />
hbtqi-karaktär. Det finns också ett omvänt Bechdeltest som fler filmer<br />
klarar.<br />
TILL VISS DEL förklaras allt det här av det grundläggande problemet med<br />
att kvinnor är underrepresenterade i film, av alla namngivna karaktärer<br />
med repliker är ungefär 30 procent kvinnor. Något att tänka på<br />
för dig som väljer att gå och se ”Manchester by the sea" istället för<br />
”Dolda tillgångar”.<br />
Ellen Ripley – Alien. Hermione Granger – Harry Potter. Rey – Star Wars, the force awakens. Scarlett O'Hara – Borta med vinden.<br />
GIRL SKATE INDIA<br />
I INDIEN HAR skateboarding blivit en växande rörelse, särskilt bland unga tjejer. För några år<br />
sedan blev Atita Verghese Indiens första kvinnliga professionella skateboardåkare men vägen<br />
dit var lång. Länge fick hon vänta på att pojkarna skulle åka färdigt i skateboardparken<br />
innan hon fick åka.<br />
NÅGRA ÅR SENARE hade sporten givit henne ett självförtroende som hon vill dela med sig av.<br />
Tillsammans med elva andra kvinnliga skateboardåkare från nio olika länder startade hon initiativet<br />
”Girl skate India”. Där tog de sig genom Indien, byggde ramper och lärde fler unga<br />
flickor att skejta. Genom projektet hoppades de också att lära flickorna uthållighet, mental<br />
styrka liksom att fysisk aktivitet och sport inte bara är något som pojkar håller på med.<br />
Nyligen gled några av Indiens skejtande fl ickor genom<br />
Wild Beasts nya video, ”Alpha Female”.
I KORTHET<br />
NAZIDEMONSTRATION I<br />
LINKÖPING<br />
EN DEMONSTRATION MED nazistiska förtecken genomfördes<br />
i Linköping. Men kommunistiska<br />
grupper och sådana som var för asylrätten<br />
deltog också. Polisen upplöste demonstrationen<br />
som inte beviljats tillstånd.<br />
ENSAMKOMMANDE BARN<br />
I GYMNASIET SKA INTE<br />
UTVISAS<br />
REGERINGEN HAR FÖRESLAGIT att ensamkommande<br />
skötsamma barn som går i gymnasiet inte<br />
ska utvisas. När de tagit sin examen har de<br />
ett halvår på sig att söka jobb eller starta eget.<br />
Den som skaffar sig en säker inkomst ska få<br />
permanent uppehållstillstånd. Moderaterna<br />
är emot förslaget. Ordföranden i Ensamkommandes<br />
förbund Mahboba Madadi kan<br />
inte uttala sig om ifall förslaget är bra eller<br />
dåligt.<br />
SYSTEMATISK DISKRIMINERING AV BARN<br />
ROMSKA BARN DISKRIMINERAS i grundskolan i Slovakien genom att de systematiskt segregeras från<br />
ickeromska barn. Det är ett allvarligt hinder för deras rätt till utbildning, och kan resultera i<br />
ett liv i fattigdom och utanförskap, säger Amnesty International och European Roma Rights<br />
Centre (ERRC) i en ny rapport. Trots vissa reformer, samt hot om böter från EU för att<br />
landet bryter mot EU:s lagstiftning, har det gjorts lite för att stoppa den rutin som finns i<br />
landet där romska barn placeras i separata klassrum eller skolor. Romska barn bedöms också<br />
rutinmässigt ha “lättare psykiska funktionshinder” - och placeras i särskolor där kvalitén på<br />
utbildningen är låg.<br />
DJUPT ROTADE FÖRDOMAR och låga förväntningar på romska barn inom lärarkåren blir ytterligare<br />
hinder för deras utbildningsmöjligheter. En lärare kallade skolan hon jobbade i för “en djurpark”.<br />
En annan sa att romska elever “förökar sig med varandra, incest händer väldigt ofta”<br />
innan hon beskrev sina elevers “orealistiska drömmar”; “Alla vill bli lärare eller läkare… Det<br />
är en enorm skillnad mellan vad de vill bli och var de faktiskt hamnar så småningom”.<br />
Foto: E. S. Svenska litteratursällskapet i Finland<br />
Du sökte en blomma<br />
och fann en frukt.<br />
Du sökte en källa<br />
och fann ett hav.<br />
Du sökte en kvinna<br />
och fann en själ -<br />
du är besviken.<br />
UR DAGENS SVALNAR AV EDITH SÖDERGRAN<br />
RAPPORTEN KONSTATERAR ETT djupt oroande mönster av kulturella fördomar bland de som<br />
ansvarar för att placera barn på särskolor vilket resulterar i felaktiga diagnoser för mängder<br />
av romska barn. Kommissionen inledde 2015 ett så kallat överträdelseförfarande för<br />
att förmå Slovakien att ta krafttag mot diskrimineringen av romska barn i skolan, men läget<br />
i landet har snarare förvärrats sedan dess. Nu bör kommissionen utfärda ett “motiverat<br />
yttrande” mot Slovakien, vilket är det sista steget innan saken tas till EU-domstolen.<br />
– EU måste agera nu med alla de medel som står unionen till buds. Diskrimineringen och<br />
marginaliseringen av romska barn måste äntligen få ett slut, en gång för alla, säger Johanna<br />
Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty International, svenska sektionen.<br />
ENKLASTE SÄTTET ATT BESTÄLLA EN PRENUMERATION PÅ<br />
GRÄNSLÖST<br />
SWISHA DIN PRENUMERATIONSAVGIFT OCH ANGE NAMN OCH ADRESS<br />
TILL 123 225 69 49
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 19<br />
INKLUDERANDE IDROTT<br />
Suzanne Lengler, Wimbledon, 1926.<br />
”Fotbollen förstör benen,<br />
tänk på det små noppor…”<br />
För exakt 100 år sedan bildade en grupp franska kvinnor en nationell kvinnoorganisation vars<br />
syfte var att övertala Internationella olympiska kommittén att ta med friidrott för kvinnor på det<br />
olympiska programmet 1920. Förslaget möttes av kompakt manligt motstånd, inte minst från de<br />
moderna olympiska spelens grundare, baron Pierre de Coubertin.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
NÅGON KVINNLIG FRIIDROTT blev det inte på OS 1920, men året därpå hölls<br />
de första internationella friidrottstävlingarna för kvinnor i Monte<br />
Carlo.<br />
INOM FÅ ANDRA områden har kvinnors framsteg under det senaste århundradet<br />
varit mer synliga än inom idrotten. Den kvinnliga idrotten<br />
har kämpat i stark motvind och har gjort så ända sedan antiken. Under<br />
de antika olympiska spelen fick kvinnor på inga villkor delta. De<br />
hade inte ens rätt att titta på tävlingarna - annat än om de var ”unga<br />
jungfrur”. Om de blev ertappade som åskådare medförde dödsstraff.<br />
ETT PAR SPORTER, tennis och golf, hade accepterats som kvinnoidrotter<br />
i början av 1900-talet. Men allt annat stred mot ”naturens lagar”<br />
och var oestetiskt enligt den franske baronen. Vissa sporter var helt<br />
uteslutna, bland annat fäktning, ridning och rodd. Om man släppte<br />
in kvinnor i dessa grenar så skulle det, enligt Coubertin, föra med<br />
sig en feminisering av den ädla konsten och leda till dessa sporters<br />
undergång.<br />
KVINNORNA KÄMPADE VIDARE, precis som motståndarna. Inför 1928-års<br />
OS i Amsterdam framfördes flera argument i försöken att avstyra<br />
svenskt, kvinnligt deltagande i spelen. Doktor Gunnar Frostell hade<br />
följande synpunkter på saken: ”Nervösa kräkningar, extas och förkrosselse,<br />
som utlöser sig i hejdlöst gråt, förekom vid nämnda tillfälle<br />
ingalunda sällsynt, är vidrigt i samband med en fostrande idrott<br />
och bör snarast bortskaffas från de olympiska spelen såväl som varje<br />
idrottsligt program.”<br />
PÅ KONTINENTEN HADE damfotboll spelats sporadiskt men det dröjde<br />
ända in på 1960-talet innan sporten tog fart i Sverige. Försöken att<br />
starta damfotboll kommenterades av de manliga journalisterna på<br />
Idrottsbladet med förhoppningar om att slippa se sådana matcher:<br />
”Fotbollen förstör benen, tänk på det små noppor i dessa de korta<br />
kjolarnas förföriska tider.” Först 1973 spelade Sverige sin första damfotbollslandskamp<br />
och när EM 1984 avgjordes blev de svenska damerna<br />
Europamästare.
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
VECKANS MEST DELADE:<br />
REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />
VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />
EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />
HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />
OCH DELATS - VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />
FOTO: NAMPAS<br />
PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />
HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />
TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />
- OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I MEDIA<br />
OCH LIVE.<br />
VECKANS TIPS:<br />
Feminism och systerskap<br />
KAKAN HERMANSSON pratar feminism – i litteraturen och i<br />
världen – med bokaktuella Nina Hemmingsson, Annika<br />
Lantz, Birgitta Ohlsson, Alexandra Pascalidou, Elcim<br />
Yilmaz, Lina Wolff och Ida Östensson (Make Equal och<br />
Fatta).<br />
EVENEMANGET SÄNDS live: https://www.facebook.com/selmastories/videos/793445747480650/<br />
8 nyanser av systerskap - Kakan med gäster pratar feminism på<br />
Bar Brooklyn vid Hornstull i Stockholm. Arrangör: SelmaStories<br />
#whatfeministswear<br />
SKÅDESPELAREN och FN:s kvinnoambassadör<br />
Emma Watson har blivit hårt kritiserad för att<br />
hon poserat på bilder i modetidningen Vanity<br />
Fair i utmanande kläder. Nu ryter sociala medier<br />
ifrån - en riktig feminist ska kunna klä sig<br />
i vad den personen vill.<br />
HASHTAGGEN #whatfeministswear exploderar på<br />
nätet - och Watson själv förtydligar att feminism<br />
handlar om jämställdhet och frihet.<br />
- Jag vet faktiskt inte vad mina tuttar har med<br />
saken att göra, säger Emma Watson till Reuters.<br />
EMMA I KOMMANDE STORFILMEN ”SKÖNHETEN OCH ODJURET”.<br />
FOTO: BEAUTY AND THE BEAST/ WALT DISNEY PICTURES
BYGGER STARKA KVINNOR<br />
I SAMBAND med Internationella kvinnodagen<br />
lanserar modekedjan Gina<br />
Tricot armbandet Onebracelet, ett<br />
samarbete med UN Women där intäkterna<br />
går till kampen om en jämställd<br />
värld.<br />
GINA TRICOT har under flera år samarbetat<br />
med FN:s biståndsorgan<br />
UNICEF men utvidgar i och med<br />
Onebracelet samarbetet till att även<br />
inkludera arbetet för kvinnors rättigheter.<br />
SAMTIDIGT som lanseringen startar<br />
Gina Tricot också en kampanj i sociala<br />
medier där olika ambassadörer ska<br />
sprida budskapet ”Gina Tricot bygger<br />
starka kvinnor!”. Först ut är Gina<br />
Tricot-ambassadören Cissi Forss.<br />
NINA HEMMINGSSON:<br />
Cicci Forss är Gina<br />
Tricots ambassadör.<br />
GRÄNSLÖST<br />
MISSONI PINK<br />
Modehuset Missoni gjorde<br />
stor sak av den rosa ”pussymössan”<br />
på Milanos modevecka<br />
- alla i publiken fick<br />
en egen specialdesignad<br />
mössa och catwalken var<br />
full av budskapsbärande<br />
mössor.<br />
MISOGYN<br />
”Kvinnor måste tjäna mindre<br />
än män” och ”kvinnor är svagare”<br />
uttalades i europaparlamentet<br />
av mannen på bilden.<br />
Han lade också till att kvinnor<br />
är mindre än män - och mindre<br />
intelligenta.<br />
Alldeles nyss. 2017.<br />
GRÄNSLÅST
sida 22/vecka 10/2017/gränslöst<br />
HANDLA GRÄNSLÖST<br />
Vi tipsar om rättvis handel, Fair Trade, som ger arbetare och odlare<br />
i låglöneländer en säker inkomst och förbättrade arbetsvillkor.<br />
Fair Trade med fokus på<br />
Internationella Kvinnodagen<br />
1978 grundades Artesania<br />
Sorata i Bolivia. Nu<br />
säljs deras produkter via<br />
thelittlemarket.com.<br />
THE LITTLE MARKET, en nätbutik som drivs av TVkändisen,<br />
författaren och modedesignern Lauren<br />
Conrad tillsammans med Hannah Skvarla,<br />
stärker kvinnliga hantverkare runt om i världen.<br />
- Vi hjälper till med kunskap som gör det lättare<br />
för dessa kvinnor att visa upp sina traditionella<br />
kunskaper och kulturella tekniker till en<br />
bredare publik, berättar Lauren. Vi går efter<br />
fair trade-principerna och varje gång du handlar<br />
hos oss ger det en meningsfull inkomst till<br />
hantverkarna och deras familjer.<br />
I WEBBUTIKEN finns en särskild kollektion som<br />
syftar till att uppmärksamma Internationella<br />
kvinnodagen.<br />
- Åttonde mars är ett tillfälle att fira kvinnliga<br />
framgångar och medvetandegöra utvecklingen<br />
vi står inför när det gäller kvinnors rättigheter<br />
och jämställdhet.<br />
Bohemisk marknadskorg producerad<br />
av hantverkare i Ghana. Ljuset ingår<br />
i kvinnodagskampanjen som stöd till<br />
kvinnliga fl yktingar.<br />
Lauren reser runt i<br />
hela världen och träffar<br />
kvinnorna som<br />
skapar - hennes jobb<br />
är sedan att lyfta fram<br />
deras alster och se till<br />
att många vill handla.<br />
VECKANS GÅVA:<br />
”JAG ÄR EN FEMDEFENDER” är budskapet - och när du handlar<br />
i Kvinna till kvinnas gåvoshop stödjer du kvinnor på flykt.<br />
- En Femdefender är någon som står upp för kvinnors<br />
mänskliga rättigheter. Alla kan vara Femdefenders, säger<br />
Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna.<br />
PETER JÖBACK OCH ALEXANDRA PASCALIDOU är två av flera kända<br />
ambassadörer för kampanjen. I gåvoshopen finns flera<br />
produkter med det tydliga budskapet. Läs mer om organisationen<br />
på s 35.<br />
Utan födelsebevis lever barn vid sidan av samhället.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 23<br />
ALLA ARBETAR<br />
Medlemmarna i den ideella föreningen Mamas Retro bestämmer över olika områden såsom butiksskyltning, ateljén och remake.<br />
Med fokus på återanvändning<br />
Mamas Retro är en second-handbutik som säljer barnkläder, mammakläder och leksaker. Butiken,<br />
som finns på två ställen i Göteborg, drivs av kvinnor och transpersoner.<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
MAMAS RETRO ÄR ett socialt företag som arbetar med att integrera människor<br />
som har stora svårigheter att få och behålla ett arbete, i arbetsliv<br />
och samhälle. Företaget erbjuder LSS-platser. Kvinnor och transpersoner<br />
som omfattas av LSS och har rätt till daglig verksamhet har<br />
möjlighet att välja att ha sin dagliga verksamhet på Mamas Retro.<br />
JOHANNA FRIBERG, FÖRESTÅNDARE på Mamas Retro, berättar för Gränslöst<br />
att företaget är en ideell förening.<br />
– När man har arbetat på Mamas Retro i sex månader har man möjlighet<br />
att bli medlem i den ideella föreningen och är då till exempel<br />
med och väljer styrelse till föreningen. Då är man med och driver<br />
även den ideella föreningen. På detta sätt främjas alltså kvinnor och<br />
transpersoner att vara med och driva företaget Mamas Retro.<br />
MAMAS RETRO SATSAR stort på ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle.<br />
– Hela idéen med att driva en second-handbutik handlar om att återanvända<br />
kläder och saker istället för att köpa nytt, säger Johanna.<br />
Även arbetet i vår ateljé går ut på att ta tillvara tyger och kläder som<br />
annars skulle slängas, och använda dem till att tillverka andra plagg<br />
eller saker.<br />
MAMAS RETRO HAR en väl utvecklad miljöpolicy. De har bestämt att de<br />
ska handla ekologisk mat och dryck, så långt det är möjligt, när det<br />
köps in.<br />
– Vi köper även miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel. Vi källsorterar<br />
också.<br />
JOHANNA FÖRKLARAR ATT ett socialt företag skapar delaktighet för medarbetarna<br />
genom att de har möjlighet att vara med och bestämma på<br />
arbetsmöten och vara medlemmar i den ideella föreningen.<br />
– Vi har även ansvarsgrupper där man är med och bestämmer över<br />
olika områden såsom butiksskyltning, ateljén och remake. Varje<br />
person är också delaktig i sin egen utveckling genom en individuell<br />
handlingsplan.<br />
JOHANNA MENAR ATT Mamas Retro har dubbla affärsidéer.<br />
– Vi säljer platser för arbetsträning och daglig verksamhet till Arbetsförmedlingen<br />
och kommunen samtidigt som vi säljer kläder och<br />
annat i butiken till marknaden.<br />
DET VAR ORGANISATIONEN Forum SKILL som startade Mamas Retro.<br />
– Alla på Mamas Retro arbetar 100 procent av sin egen förmåga.<br />
Vi vill erbjuda vägar till empowerment, utbildning och meningsfullt<br />
arbete.<br />
Arbetet i Mamas Retros ateljé går ut på att ta tillvara tyger och kläder som annars skulle slängas, och använda dem till att tillverka andra plagg eller saker.
Kvinnor i krig<br />
Foto: Christopher Herwig<br />
och på flykt<br />
behöver dig.<br />
www.femdefenders.se
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 25<br />
HISTORIA<br />
Fogelstadgruppen, kvinnogrupp bildad 1922. Sittande Kerstin Hesselgren.<br />
FÖR NÅGRA ÅR sedan gjorde DN en granskning av fyra läroböcker i historia<br />
från de fyra största förlagen vilken visar att kvinnorna nästan<br />
glömts bort. Av de namngivna personerna i böckerna är bara 13 procent<br />
kvinnor. I kapitlen om 1900-talet minskade till och med andelen<br />
kvinnor. Och i en bok fanns fler namngivna nazister än namngivna<br />
kvinnor.<br />
AV DE 349 riksdagsledamöterna som valdes in 2014 var 56,47 procent<br />
män och 43,55 procent kvinnor. Tre partier har kvinnlig dominans,<br />
nämligen Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna. I<br />
botten ligger Sverigedemokraterna med 11 av 49 ledamöter, vilket<br />
betyder 22,45 procent.<br />
EN TITT BAKÅT i historien visar dock att kvinnorna funnits där och kämpat<br />
för sina rättigheter. När kvinnlig rösträtt hade införts i Sverige<br />
deltog de för första gången i ett riksdagsval 1921, och fem av dem<br />
tog plats i riksdagen: Kerstin Hesselgren, Bertha Wellin, Elisabeth<br />
Tamm, Agda Östlund och Nelly Thüring. Två var liberaler, två socialdemokrater<br />
och en högerkvinna. Det var kutym att nya riksdagsledamöter<br />
skulle sitta tysta och stilla under sin första riksdag men dessa<br />
fem kvinnor gav sig snabbt in i flera viktiga debatter. De områden<br />
inom politiken som engagerade dem var framför allt socialpolitik,<br />
arbetsmarknad, löner, sjukvård och utbildning. I riksdagsdebatterna<br />
anknöt de gärna i sina inlägg till kvinnors situation och skrev ofta<br />
gemensamma motioner.<br />
Karin Söder (c) var Sveriges första kvinnliga partiledare.<br />
Dålig balans mellan kvinnor och män<br />
”För första gången någonsin har antalet kvinnor i riksdagen minskat två val i rad... Antalet kvinnliga<br />
riksdagsledamöter har minskat något jämfört med förra mandatperioden, från 157 till 152.” Detta<br />
stod att läsa i Dagens Nyheter efter senaste riksdagsvalet 2014.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
FÖRST 1947 KOM en kvinna in i den svenska regeringen. Det var nationalekonomen<br />
Karin Kock som dessutom var Sveriges första kvinnliga<br />
professor i nationalekonomi. Sveriges första kvinnliga partiledare<br />
var Karin Söder som tillträdde som Centerpartiets ledare 1985. Hon<br />
hade tidigare även varit Sveriges första kvinnliga utrikesminister i regeringen<br />
Fälldin 1976-1978.<br />
ÅR 1908 TILLTRÄDDE tre sjuksköterskor som så kallade "polissystrar" och<br />
kom sedan att placeras i var sitt polisdistrikt i Stockholm. Deras uppgift<br />
var att bevaka kvinnor och barn, kroppsvisitera kvinnor, hjälpa<br />
fattiga och hemlösa kvinnor och barn samt hindra kvinnor och barn<br />
från att tigga. De första kvinnliga eleverna vid polisutbildningen i<br />
Stockholm antogs 1957 och i januari 1958 började de patrullera gator<br />
och torg.<br />
TROTS ATT ”KVINNOKAMPEN” fortsatt visar statistik, bland annat från Dagens<br />
industri, att kvinnor som grupp har lägre lön än männen. De<br />
tjänar i snitt 13 procent mindre. Och Tove Nandorf i DN Ekonomi<br />
påpekar att kvinnliga chefer fortfarande tjänar mindre än manliga<br />
kolleger, i snitt en tusenlapp, trots sin högre utbildning. Kvinnor dominerar<br />
bland chefer inom offentlig sektor; nästan hälften av alla<br />
kvinnliga chefer är offentliganställda. Bland de manliga cheferna<br />
finns drygt åtta av tio i näringslivet.<br />
LASSE THÖRN, CHEF över enheten för avtalsfrågor på LO, säger att det<br />
finns en problematik i att lönerna ofta är sämst i de yrken som för<br />
många är första steget in på arbetsmarknaden. ”Ju större andel kvinnor<br />
det finns i ett yrke, desto lägre är den relativa lönen”, säger han.
Sprida<br />
Varje månad ska ha en klämdag.<br />
Vilken är din?<br />
Gå in på facebook.com/klamdagen och skaffa en egen klämdag.<br />
En tidig upptäckt av bröstcancer kan rädda liv och att undersöka sina bröst varje månad är därför<br />
en god vana. Boka in din klämdag för varje månad och få en påminnelse på Facebook när det<br />
är dags att klämma. Genom att välja en klämdag på Facebook deltar du i arbetet med att sprida<br />
budskapet om självundersökning till fler kvinnor.<br />
Klämdagen administreras av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation – BRO | www.bro.se<br />
Klämdagen
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 27<br />
KULTUR<br />
FOTO:ANNA MORVALL<br />
- Vi fick idén efter "Women's march" i USA och kände att vi också ville göra något, säger Anna Morvall och Sofia Nylander som tagit initiativet till "Flashmob<br />
på Centralen 8 mars". Våra rosa mössor med kattöron är inspirerade av de amerikanska kvinnornas protest mot Trumps sexistisk uttalanden.<br />
Pusshats flashmob på Centralen<br />
Anna, Sofia och Caroline af Ugglas fixar världens kör på kvinnodagen - mitt i trängseln på<br />
Stockholms Centralstation.<br />
DET BÖRJADE 21 januari i år under The International Women's March.<br />
Den amerikanska artisten MILCK satte ihop en kör som framförde<br />
hennes låt “Quiet” på gatorna i Washington. Sedan dess har flashmobs<br />
dykt upp i städer världen över och sjungit ut sitt svar till dem<br />
som vill skrämmas till tystnad. Många anser att i denna tid av nedmontering<br />
av det öppna samhället och stängda gränser mellan länder<br />
och människor står kvinnors och HBTQ-personers liv, rättigheter<br />
och frihet under hot om att vridas tillbaka.<br />
– Om det är någon gång som det är viktigt att ta ton så är det nu,<br />
säger Anna Morvall, som ihop med Sofia Nylander tagit initiativet till<br />
flashmob i Stockholm. Det inte bara vår demokratiska rätt att säga<br />
ifrån, det är vårt demokratiska ansvar.<br />
INITIATIVET KOMMER FRÅN bandet Church of Stonewall som består av musikerna<br />
Anna och Sofia. De gör musik av politik och politik av musik.<br />
När valet står mellan att stå kvar och slåss eller springa för livet finns<br />
alltid en tredje väg att gå anser tjejerna: Stå kvar och sjung för livet.<br />
TEXT: MICCE RYLANDER<br />
Caroline tar med sig många sångare och vi har bara repat vid ett par<br />
tillfällen. Men det viktiga är hjärtat, att vi visar vad vi tycker och att<br />
vi gör det tillsammans.<br />
ALLA ÄR VÄLKOMNA till Centralen 16:45 och kl 17 drar man på sig sina<br />
rosa Pussyhats* med kattöron och ger allt.<br />
DEN 8 MARS på Internationella kvinnodagen är det Stockholms tur, säger<br />
Anna. Alla som vill är välkomna till Stockholms Centralstation<br />
och sjunga för full hals tillsammans med oss och Caroline af Ugglas.<br />
Caroline Af Ugglas (t.h) tände på Sofia Nylanders idé att fylla Stockholms<br />
Central med körsång för alla som vill på kvinnodagen. Foto: Ingela Wallin.<br />
*Rosa mössor (pussyhats) med kattöron startades av amerikanska kvinnornas som en protest mot Trumps sexistiska kommentarer.
sida 28/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
KULTURELLT<br />
Suzanne och Björn ger sig ut på clownturné.<br />
Foto: Stefan Sandberg<br />
Suzanne Reuter gör<br />
föreställningar på asylboenden<br />
I måndags startade artisterna Suzanne Reuter och Björn Dahlmans miniturné till asylboenden i<br />
Uppland- och Stockholmsområdet. Tillsammans med Clowner utan Gränser vill de ge barn som<br />
kommit till Sverige på flykt ett varmt välkomnande, nya, glada minnen och ny energi.<br />
CLOWNER UTAN GRÄNSER har arbetat på asylboenden och andra<br />
samlingsplatser för skyddssökande människor i Sverige<br />
sedan 2013. Både i projektet Välkommen till Sverige och<br />
genom Cirkushoppet - Drömma Skratta Våga som är ett<br />
samarbetsprojekt med Cirkus Cirkör.<br />
– Bilden av hur det är på dessa boenden är ofta väldigt ensidig<br />
i media. Av personlig erfarenhet vet jag att det inte är hela<br />
sanningen. Det finns så otroligt mycket glädje och mod bland<br />
dem vi ska komma att möta på asylboendena och jag ser så<br />
mycket fram emot att få träffa dessa härliga barn och familjer<br />
för att locka fram det hos dem. Att skratta tillsammans fyller<br />
oss alla med så otroligt mycket hopp. Vi vet att Clowner utan<br />
Gränsers arbete gör skillnad. Jag har tidigare haft turen att få<br />
återkomma till boenden jag spelat på och träffat barnen igen.<br />
De kommer ihåg allt! De minns alla delar av föreställningen,<br />
leker clown och pratar om det i veckor efteråt. Att få vara del av<br />
en upplevelse de kommer bära med sig hela livet är en stor ära,<br />
säger artisten Björn Dahlman.<br />
SUZANNE REUTER OCH Björn Dahlman har tidigare varit på två turnéer<br />
till Indien med Clowner utan Gränser. Där har de bland annat<br />
spridit skratt och hopp till barn som lever i Mumbais red light<br />
district, barn som sitt i fängelse och barn som lever ensamma<br />
på gatan.<br />
– Att arbeta med Clowner utan Gränser har förändrat mitt liv.<br />
Jag har under många år haft tvivel, gått i terapi och ställt mig<br />
frågan "vad håller jag på med"? Men nu har jag insett vad komedi<br />
betyder och hur viktigt det är. Efter att ha arbetat med Clowner<br />
utan Gränser är jag idag jättestolt över mitt yrke. Plötsligt har det<br />
fått en betydelse för mig. Att möta dessa barn som har det svårt,<br />
få dem att våga släppa kontrollen och skratta, ja då befinner jag<br />
mig i himlen! Jag har fått direkta kvitton på hur stor skillnad<br />
skratt gör för människor, säger Suzanne Reuter.<br />
TURNÉN MED Suzanne Reuter och Björn Dahlman till asylboenden<br />
i Uppland och Stockholm började den 6 mars och håller på i<br />
cirka två veckor. Därefter reser Björn Dahlman till Kina där<br />
han arbetar med Clowner utan Gränser. Till hösten fortsätter<br />
Suzanne och Björns arbete för barn på flykt i Sverige med<br />
Clowner utan Gränser.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 29<br />
KULTURELLT<br />
Malin Karlsson, Lotta Östlin Stenshäll, Isabella Touma Pettersson och Astrid Kakuli i Norrtullsligan.<br />
Girlpoweranda i Norrtullsligan<br />
1921 MARKERAR ÅRET då svenska kvinnor tilläts rösträtt. Bara några år<br />
före vändpunkten publicerades Elin Wägners debutroman Norrtullsligan<br />
(1908). Kvinnorörelsen var då ny och uttrycket feminism användes<br />
sparsamt trots att jämställdhet förespråkades. I en tankeväckande,<br />
gripande och högst aktuell teater får vi möta de självständiga<br />
och modiga kvinnorna i Wägners roman.<br />
NORRTULLSLIGAN BESTÅR AV fyra kontorskvinnor i olika stadier i livet. Den<br />
optimistiska landsbygdsflickan som flyttar till storstaden, den frispråkiga<br />
feministen, den naiva tonåringen och den konservativa damen.<br />
Tillsammans ska de fria alla kvinnor från det patriarkala samhället. På<br />
vägen möter de utmaningar i form av hjärtekross, fattigdom, utmatning<br />
och förälskelse, där alla ställs inför vägval och tvingas kompromissa<br />
sina värderingar.<br />
UNDER TEATERNS GÅNG spelas musik i ren girlpoweranda från aktuella<br />
kvinnliga artister som förstärker det feministiska budskapet ytterligare.<br />
Ana Diaz uppmuntrar den hjärtekrossade tjejen att “simma själv”<br />
och Cherrie sjunger att hon “ska göra ingenting till något jättestort”.<br />
Foto: Markus Gårder<br />
Vilka banade väg för svenska kvinnors rösträtt och hur såg processen ut när man krävde likarätt?<br />
Regissören och scenografen Carolina Frände ger oss en inblick i just detta i teatern Norrtullsligan.<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
I TEATERN MÅLAS kvinnorörelsen upp som en kamp mellan idealisten –<br />
hon som vågar att riskera allt för hoppet om en ljusare framtid – och<br />
realisten – hon som velar mellan bekvämlighet och förändring. Trots<br />
detta är agendan till kampen glasklar: strävan efter ett samhälle med<br />
ekonomisk, politisk och social jämlikhet mellan könen.<br />
ÄMNENA SOM TAS upp i Norrtullsligan är aktuella även idag. Än behandlas<br />
kvinnan som mannens underordnade, majoriteten av chefspositionerna<br />
besitts av män och lönerna är fortfarande ojämställda. Allt<br />
detta mer än 100 år efter att Wägners bok publicerats.<br />
NORRTULLSLIGAN GÅR ATT se på Kulturhuset i Skärholmen t.o.m. 12 maj.<br />
WÄGNER INTRODUCERAR DÅTIDENS (och dagens) vardagshjältar som sporrade<br />
varandra till en förändring. Det är en förändring som inte skulle<br />
skett om inte just dessa anonyma hjältinnor hade organiserat sig för<br />
att representera det kollektiva samhällets rättigheter.<br />
En av många slogans som användes under teatern var<br />
"Bevara patriarkatet (skoja)".<br />
Foto: Markus Gårder
sida 30/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
KULTURELLT<br />
Böcker skrivna med feministisk penna<br />
Författaren Chimamanda Ngozi Adichie, vars bok Americanah Gränslöst skrivit om tidigare, kom<br />
2015 ut med den lilla boken Alla borde vara feminister. Nu har ännu en bok av henne kommit ut<br />
på svenska, Brev till en nybliven förälder.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
ALLA BORDE VARA feminister är en liten pocketbok på omkring femtio<br />
sidor, översatt till svenska av Niclas Hval. Ursprungligen framförde<br />
hon den på en konferens och riktade sig då ”till afrikaner och Afrikavänner”.<br />
På initiativ av Sveriges Kvinnolobby och Albert Bonniers<br />
Förlag delades boken ut till alla gymnasieskolor i Sverige. Den har<br />
också setts av miljontals människor på Youtube.<br />
EFTERSOM ADICHIE HÖRT att feminism var något oafrikanskt bestämde<br />
hon sig för att kalla sig ”Lycklig afrikansk feminist”. Hon utgår ofta<br />
i boken från små anekdoter i livet i Lagos och visar hur patriarkatet<br />
påverkade henne och andra kvinnor. Att kvinnor är humorlösa, vägrar<br />
ha på sig smink och inte rakar sig är det negativa bagaget som<br />
klistrats på ordet feminism. Hon kritiserar detta synsätt men har själv<br />
fått kritik för att hon inte frågar sig varför de sakerna betraktas som<br />
negativa egenskaper hos en kvinna.<br />
BOKEN ÄR MYCKET lättläst och hon berättar med glimten i ögat om alla<br />
de gånger hon bråkat med släktingar i hemlandet om feminism eller<br />
hbtq-frågor. Hon lägger inte all skuld på männen utan avslutar boken:<br />
”Alla, både kvinnor och män, måste bättra sig.”<br />
ALLDELES NYLIGEN KOM Adichies senaste bok, ”Brev till en nybliven förälder.<br />
Ett feministiskt manifest i femton punkter.” Den är översatt till<br />
svenska av Emö Malmberg och består av femton råd till en väninna<br />
i Nigeria som just fått en dotter. Adichie är själv både afrikan och<br />
amerikan och förstås påverkad av båda kulturerna. Hon ger råd om<br />
hur flickan bör uppfostras för att bli en god feminist men också om<br />
hur mamman ska ta hand om sig själv. De femton konkreta råden<br />
som hon utvecklar är:<br />
”1.VAR EN HELGJUTEN person. 2. Gör det tillsammans. 3. Könsroller är<br />
nonsens. 4. Akta er för light-feminismen. 5. Lär henne att läsa böcker.<br />
6. Ifrågasätt språket. 7. Prata aldrig om äktenskap som en prestation.<br />
8. Lär henne att hon inte måste vara omtyckt och andra till lags. 9. Ge<br />
henne en stark känsla av identitet. 10. Tänk på hur du bemöter henne<br />
och hennes utseende. 11. Biologi är inget skäl till sociala normer. 12.<br />
Prata med henne om sex och börja tidigt. 13. Hon kommer att bli<br />
förälskad så var beredd på det. 14. Gör inte de förtryckta till helgon.<br />
15. Gör olikheter till något vanligt. Normalisera det annorlunda.”<br />
MARIA SCHOTTENIUS SOM recenserat boken i DN var lite tveksam när hon<br />
första gången bläddrade i den men ändrade uppfattning när hon läst<br />
den och skriver: ”Sätt den i händerna på alla föräldrar oavsett om de<br />
uppfostrar flickor eller pojkar! Texten är både klok och underhållande.”
gränslöst/vecka 10/2017/sida 31<br />
KULTURKOLLEN<br />
Redaktionen listar utvalda tips på filmer, serier, föreställningar och böcker som belyser utanförskap,<br />
orättvisor, integration och strävan efter en öppen, gränslös värld.<br />
Om brokig barndom,<br />
kärlek och om mödrarnas tårar<br />
FILM: Isländska EN<br />
VÄLDIG VÄNSKAP i regi av<br />
Dagur Kari med skådespelarna<br />
Gunnar Jónsson<br />
och Limur Kristjánsdottir<br />
hade premiär i Sverige den<br />
3 mars. På Tribeca Film<br />
Festival fick filmen priser<br />
för Bästa film, Bästa manliga<br />
huvudroll och Bästa<br />
manus. Juryn gav följande<br />
utlåtande: ”Bortom sin<br />
omaka kärlekshistoria är<br />
det en film om trångsynthet,<br />
ensamhet, mobbning<br />
och psykisk sjukdom<br />
som övertrumfas av den<br />
mänskliga själen och kärlekens<br />
makt.”<br />
BOK: På Norstedts<br />
förlag utkom<br />
nyligen Johannes Anyurus<br />
bok DE KOMMER<br />
ATT DRUNKNA I SINA<br />
MÖDRARS TÅRAR.Den<br />
börjar med ett attentat<br />
mot en bokhandel<br />
i centrala Göteborg,<br />
i Daesh, terrorgruppen<br />
IS, namn. Den<br />
handlar om hopp och<br />
hopplöshet i dagens<br />
Europa, om vänskap,<br />
svek och terrorn. Boken<br />
kommer att recenseras<br />
i tidningarna<br />
den 20 mars 2017.<br />
FOTO: KHIM EFRAIMSSON<br />
BOK: Boken OCH VAD<br />
HAR DET MED MIG ATT GÖRA?<br />
Ett brott i mars 1945. Historien<br />
om min släkt - är skriven<br />
av den schweizisk-ungerske<br />
journalisten Sacha Batthyany<br />
som kan kallas ”Förintelsens<br />
barnbarn”. Han skriver om<br />
ett mörkt förflutet i sin egen<br />
släkt i nazismens Tyskland.<br />
Björn Wiman skrev i DN:<br />
”Bokens betydelse är stor,<br />
inte minst nu när auktoritär<br />
högerpopulism och aggressiva<br />
försök att ställa grupp mot<br />
grupp gör att varningsklockorna<br />
ringer med full styrka<br />
över hela världen.”<br />
FOTO: MAURICE HAAS<br />
FOTO: Just<br />
nu pågår fotoutställningen<br />
BARN<br />
AV SIN TID på Hallwylska<br />
museet i<br />
Stockholm. Tre<br />
systrar från slutet<br />
av 1800-talet ställs<br />
i kontrast till dokumentära<br />
skildringar<br />
av barn i<br />
Göteborgsförorten<br />
Hammarkullen i<br />
dag, gjorda av författaren<br />
och fotografen<br />
Jens S Jensen.<br />
Utställningen pågår<br />
till den 13 augusti.<br />
DEN GEMENSAMMA<br />
NÄMNAREN I FOTO-<br />
UTSTÄLLNINGEN ÄR<br />
BARNDOM OCH VUXEN-<br />
BLIVANDE.
sida 32/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
PÅ DJUPET<br />
Ulay/Marina Abramović, AAA-AAA, 1978 © Ulay/Marina Abramović/Bildupphovsrätt 2017, Balkan Baroque, 1997 © Marina Abramović/2017<br />
Courtesy of the Marina Abramović Archives<br />
MODERNA MUSEET I STOCKHOLM<br />
Marina Abramović – The Cleaner<br />
18 FEBRUARI – 21 MAJ 2017<br />
Marina Abramović har under drygt 40 år arbetat med närvaro och den egna kroppen som<br />
främsta konstnärliga uttrycksmedel. Det har gjort henne till en av vår tids mest omtalade<br />
konstnärer. Hon har kritiserats lika mycket som hon hyllats för sin kompromisslösa självutlämning.<br />
Nu presenterar Moderna Museet i Stockholm utställningen The Cleaner – konstnärens<br />
första stora retrospektiv i Europa.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 33<br />
Marina Abramović, Stromboli III Volcano, 2002 Courtesy of Marina Abramović Archives and Lia Rumma Gallery, Milan. Foto: Paolo Canevari © Marina Abramović<br />
THE CLEANER ÄR sammanställd i nära samarbete<br />
med Marina Abramović och innehåller mer<br />
än 120 verk. Utställningen presenterar flera<br />
av hennes mest kända performanceverk,<br />
däribland Relation-serien tillsammans med<br />
tyske konstnären Ulay, hennes samarbetspart<br />
och partner från 1976-1988. De presenteras<br />
i form av live performance, film, videoinstallationer,<br />
scenografier och fotografier från<br />
1970-talet till idag. Moderna Museet kommer<br />
visar också objekt, tidiga målningar och<br />
Marina Abramović, Black Clouds Coming, 1970s ©<br />
Marina Abramović/2017<br />
arbeten på papper från 1960 och framåt, varav<br />
flera aldrig tidigare ställts ut, och hennes<br />
relativt okända ljudmiljöer från 1970-talet.<br />
— Redan Marina Abramovićs allra tidigaste<br />
verk spränger givna gränser – för skalan, mediet,<br />
förhållandet till publiken. Konstnärens<br />
och de medverkandes gemensamma ansvar<br />
för vad verket kan bli finns med genom hela<br />
konstnärskapet, säger Lena Essling, utställningens<br />
curator.<br />
MARINA ABRAMOVIC ÄR född 1946 i Belgrad,<br />
forna Jugoslavien. Hennes föräldrar möttes<br />
som partisaner under andra världskriget<br />
och var nationella hjältar under Tito. Efter<br />
att ha spenderat delar av sin uppväxt hos sin<br />
ortodoxt kristna mormor, kom både religion<br />
och revolution att prägla henne tidigt i livet,<br />
något som genomsyrar hennes verk.<br />
ABRAMOVICS KONSTNÄRSKAP SÖKER kärnan<br />
i begrepp som förlust, minne, varande,<br />
smärta, uthållighet och förtroende. Hennes<br />
konst är på liv och död – de väcker frågor<br />
om existensen och konsten på sätt som provocerar<br />
och berör. Som få har hon utforskat<br />
fysiska och psykiska smärtgränser i sin performancekonst.<br />
I The Lovers (1988) vandrar<br />
Abramović och Ulay från var sin sida<br />
av kinesiska muren under 90 dagar. När de<br />
möts på mitten efter den långa vandringen<br />
avslutar de sin kärleksrelation och sitt mer än<br />
tioåriga partnerskap.<br />
– För 27 år sedan visades Marina Abramović<br />
på Moderna Museet, sju år innan hon fick<br />
sitt stora internationella genombrott på Venedigbiennalen.<br />
Därför känns det fantastiskt<br />
att nu som första museum i Europa producera<br />
en retrospektiv utställning med henne,<br />
säger Daniel Birnbaum, överintendent på<br />
Moderna Museet.<br />
UTSTÄLLNINGEN ÄR ORGANISERAD av Moderna Museet<br />
i samarbete med Louisiana Museum of<br />
Modern Art, Humlebæk och Bundeskunsthalle,<br />
Bonn. Curatorer: Lena Essling, Moderna<br />
Museet med Tine Colstrup, Louisiana<br />
Museum of Modern Art och Susanne Kleine,<br />
Bundeskunsthalle.<br />
Ulay/Marina Abramović/Bildupphovsrätt 2017<br />
Courtesy of the Marina Abramović Archives
SMART MAT<br />
KVINNOR OCH KAKOR LÄNGS KYRO ÄLV<br />
Den här veckan, när vi firar Internationella kvinnodagen, passar vi på att<br />
tipsa om en bok som är något så ovanligt som en österbottnisk livsstilsbok<br />
och receptsamling i ett. Maria Österåker porträtterar ett<br />
antal österbottniska kvinnor i övre medelåldern i deras egen hemmiljö<br />
på landsbygden i Österbotten.<br />
VISSA AV DEM bor kvar i samma hem som de en gång<br />
fötts och vuxit upp i. Här berättar kvinnorna öppet<br />
om sina liv - och vi får ta del av deras personliga livsfilosofi.<br />
Alla har de fått dela med sig ett recept på en<br />
kaka som de själva ofta bakar, eller förknippas med.<br />
Patricia Roda heter fotografen bakom fotografierna<br />
från de österbottniska hemmen.<br />
”TANTVISDOM PÅ HÖG nivå”, står det på baksidan. Ett annat<br />
citat från boken är: ”När en människa har levt ett helt<br />
liv har hon onekligen kunskapen och rätten att ge råd<br />
om hur ett liv ska levas”.<br />
RECEPTEN ÄR ENKLA och här kommer ett av dem - receptet<br />
på russinkaka.<br />
RUSSINKAKA<br />
INGREDIENSER<br />
3 DL SOCKER<br />
1,5 DL RUSSIN<br />
3 DL VATTEN<br />
100 GRAM SMÖR<br />
4,5 DL VETEMJÖL<br />
1 TSK SODA<br />
1 TSK BAKPULVER<br />
0,5 TSK NEJLIKA<br />
0,5 TSK KANEL<br />
2 ST ÄGG<br />
GÖR SÅ HÄR:<br />
SOCKER, RUSSIN OCH vatten kokas i 10 min. Smöret läggs<br />
i att smälta. Vetemjölet, soda, bakpulver, nejlika och<br />
kanel blandas i. Äggen rörs i till sist. Gräddas i 180°C<br />
i 45 minuter i en form.<br />
Leta efter ekologiska russin och kolla gärna efter symbolen för fair trade.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 35<br />
FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />
Rana i Jordanien som tack vare mikrolån från en av Kvinna till Kvinnas partner kunde starta en förskola. och en kvinna som deltar i en läs- och skrivkurs.<br />
För fred och säkerhet<br />
”En Femdefender är någon som står upp för kvinnors mänskliga rättigheter. Det kan vara här i Sverige<br />
liksom i krig eller på flykt. I vår kampanj vill vi uppmärksamma de hemska förhållanden som många<br />
kvinnor på flykt lever under. Samtidigt visar vi att förändring är möjlig. Alla kan vara Femdefenders.”<br />
Detta säger Lena Ag som är generalsekreterare på Kvinna till Kvinna.<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
FLERA KÄNDA SVENSKAR har valt att bli Femdefender och på så sätt kämpa<br />
för kvinnors rättigheter i världen. Fanna Ndow Norrby, Peter Jöback,<br />
Alexandra Pascalidou och Jakob Eklund är några av Femdefenderkampanjens<br />
ambassadörer.<br />
– Att bli en Femdefender är ett perfekt tillfälle att uppmana mina<br />
följare att se till kvinnors utsatthet utanför Sveriges gränser, säger<br />
Fanna Ndow Norrby.<br />
FEMDEFENDERKAMPANJEN ÄR BARA ett av Kvinna till Kvinnas många pågående<br />
projekt. Kvinna till Kvinna samarbetar med drygt 100 olika<br />
organisationer i konfliktområden, bland annat i Kongo, Liberia, Irak,<br />
Serbien och Georgien.<br />
ANNA-CARIN HALL, PRESSANSVARIG på Kvinna till Kvinna, berättar om en<br />
samarbetsorganisation som utför humanitärt arbete i ett slumområde<br />
i Liberias huvudstad Monrovia – West Point Women for Health and<br />
Development Association.<br />
– Organisationen jobbar bland annat med att minska fallen av könsrelaterat<br />
våld, tonårsgraviditeter och prostitution, och med utbildning<br />
för vuxna analfabeter och sårbara kvinnor och flickor.<br />
I IRAK JOBBAR Kvinna till Kvinna med fokus på kvinnor, fred och säkerhet,<br />
genom ett samarbete med bland annat organisationen Baghdad<br />
Women’s Association. Flera organisationer tillsammans försöker få<br />
till stånd en nationell handlingsplan för Irak. Baghdad Women’s Association<br />
jobbar med en utvärdering av den irakiska regeringens efterlevnad<br />
av FN:s kvinnokonvention.<br />
– BWA driver tre kvinnocenter i Bagdad, där kvinnor och flickor vid<br />
behov kan få gratis juridisk rådgivning och psykosocialt stöd, berättar<br />
Anna-Carin. BWA ser utbildning i freds- och ickevåldsfrågor och<br />
ökad kunskap om kvinnors rättigheter som det enda sättet att nå en<br />
fredlig och demokratisk utveckling för Irak.<br />
KVINNA TILL KVINNA hjälper även till med att skapa möten över konfliktgränser.<br />
– Kvinnor har gemensamma erfarenheter av att klara av vardagen<br />
under krig och konflikt eftersom de drabbas likartat, och de kan mötas<br />
och dela dessa erfarenheter.
sida 36/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
VÅR VÄRLD<br />
och<br />
du-<br />
Islam i Bosnien har genom tiderna för många kvinnor varit mer mode än religion.<br />
Bosnien – islam i Europa<br />
Det bosniska kriget slutade den 14 december 1995. Kriget hade lämnat över 100 000 döda, mestadels<br />
muslimer och mestadels män. Det blev de muslimska kvinnornas uppgift att återbygga sitt<br />
land och föra kulturarvet vidare.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
ISLAMISERINGEN AV BOSNIEN och Hercegovina började i mitten av 1400-talet<br />
då ett stort antal bosnier konverterade till islam efter erövringen av det<br />
ottomanska riket. Anledningen till att en del av befolkningen var redo att<br />
konvertera var flera, men ekonomisk och social vinst var ett incitament<br />
att bli muslim. Under det feodala systemet som infördes av ottomanerna,<br />
kunde bara de som hade konverterat till islam förvärva och ärva mark<br />
och egendom och ha politiska rättigheter. Dessutom kunde bara muslimer<br />
inneha positioner i osmanska statsapparaten som gav särskilda privilegier<br />
och en mycket högre levnadsstandard. Konvertering till Islam<br />
var snabbare i stadsområden som var centrum för lärande och den ottomanska<br />
administrationen. Köpmän fann det fördelaktigt att konvertera<br />
till islam eftersom de fick större rörelsefrihet och statligt skydd för sina<br />
varor som muslimer. Många professionella soldater konverterade också<br />
till islam för att säkerställa en snabbare befordran.
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 37<br />
MEN ISLAM I Bosnien och Hercegovina var alltid<br />
påverkat av de liberala, europeiska idéerna.<br />
Precis som de ortodoxa serberna och<br />
de kroatiska katolikerna levde muslimerna i<br />
ett samhälle som efter andra världskriget var<br />
i snabb utveckling. Delrepubliken Bosnien<br />
och Hercegovinas huvudstad Sarajevo var<br />
en kulturell smältdegel med inslag av islam,<br />
judendom, kristendom och rock ’n’ roll.<br />
MÅNGA AV DE nya banden, filmskaparna och<br />
konstnärerna var baserade i Sarajevo, och<br />
ungdomarna, oavsett religiös tillhörighet,<br />
rökte, drack och festade nätterna igenom.<br />
Religion var reserverad för dop, begravningar<br />
och religiösa helgdagar som jul och ramadan.<br />
Slöjan eller hijaben kom fram vid muslimska<br />
högtider eller som en modeaccessoar.<br />
befolkningen troende. Sarajevo torrlades på<br />
alkohol och kvinnorna täcktes i slöjor. Landet<br />
blev en grogrund för Wahhabi-militära aktiviteter<br />
och länder som Saudiarabien och Qatar<br />
började bygga moskéer, skolor och sjukhus.<br />
MEN TRENDEN TYCKS vara på avtagande och det<br />
moderna livet börjar sakta återvända. Unga<br />
muslimska kvinnor studerar återigen vid universiteten<br />
och ser sin framtid i ett modernt<br />
Europa. För en del är religionen viktig medan<br />
den för andra är enbart högtider då man<br />
kan frossa i god mat. Det traditionella turkiska<br />
kaffet har ersatts av espresso och maträtterna<br />
som turkarna en gång i tiden förde<br />
med sig och kvinnorna tillbringade timmar i<br />
köket med att tillreda har nu ersatts av pizza<br />
och hamburgare.<br />
1990-TALETS NATIONALISM OCH det påföljande inbördeskriget<br />
hade lämnat ett sekulärt samhälle<br />
segregerat och i spillror. Religionen fick<br />
ett starkare fäste och 1998 ansåg sig 78,3 % av<br />
HÄNT I VÄRLDEN<br />
KO-EFFEKTEN RÄDDAR LIV<br />
MINNENA AV KRIGET och hatet börjar sakta tyna<br />
bort och Sarajevos unga kvinnor börjar återgå<br />
till att vara unga europeiska tjejer – en del<br />
med sjal.<br />
DEN 26 FEBRUARI startade Svenska kyrkans årliga insamlingskampanj under<br />
fastetiden. Målet är att samla in 35 miljoner kronor. I år lyfts ko-kalvprojektet<br />
i Tanzania som hjälper människor att skapa sig en framtid med hjälp<br />
av en ko. Tusentals frivilliga och anställda är engagerade i kampanjen.<br />
– Ko-kalvprojektet i Tanzania är ett utmärkt exempel på ett arbetssätt som<br />
verkligen lyfter människor ur fattigdom. Här är vi med och tillsammans skapar<br />
konkret förändring, säger Claes Anckarman, projektledare för kampanjen.<br />
Sarajevo "Street fashion" ca 1920.<br />
DET BÖRJAR MED en ko och resulterar i många olika bra ko-effekter. Det ger<br />
människor möjlighet att ändra riktning på livet. I projektet ansöker en<br />
familj om att få en dräktig kviga. En i familjen får utbildning i hållbart<br />
jordbruk och koskötsel. Kon ger mjölk som de kan dricka och sälja. En<br />
trygg inkomst gör att barnen kan gå i skolan. Kon får kalvar som skänks<br />
vidare till andra familjer. Övriga kalvar kan säljas. Familjen kan sedan investera i hus, fler djur, grödor eller annat som familjen behöver.<br />
– Det är fascinerande att se hur en vanlig ko kan bli en sådan möjliggörare. Hon kan lösgöra den inneboende kraft till förändring, som finns<br />
hos människor som lever i utsatthet, säger Claes.<br />
#CHILDMOTHERS VISAS I FN I GENÈVE<br />
PLAN INTERNATIONAL OCH FN:s befolkningsfond visar den uppmärksammade<br />
fotoutställningen #childmothers med bilder av Pieter ten Hoopen<br />
i FN i Genève. #childmothers lyfter frågan om de miljontals<br />
flickor under 15 år som föder barn varje år – ofta med risk för sina liv.<br />
I NIGERIA KIDNAPPAR Boko Haram flickor som utbildar sig och tvingar<br />
dem att gifta sig eller bli sexslavar. I El Salvador förväntas tolvåriga<br />
flickor som utsatts för våldtäkt föda sina barn och i Bangladesh diskuterar<br />
regeringen möjligheten att – i vissa fall – tillåta barnäktenskap<br />
igen. I USA har man beslutat att strypa stöd till organisationer<br />
som förespråkar eller erbjuder abort.<br />
– Att flickor inte tillåts bestämma när, om och med vem de vill gifta<br />
sig eller skaffa barn är ett brott mot deras mänskliga rättigheter. Det<br />
här är en fråga som går att lösa med politisk vilja och mod. Världens<br />
ledare måste agera nu för att flickor ska få möjlighet att utbilda sig<br />
och leva fullgoda liv, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare på<br />
Plan International Sverige.<br />
VARJE ÅR FÖDER uppskattningsvis två miljoner flickor under 15 år barn.<br />
Räknar man alla flickor som blir mödrar innan de fyllt 18 år är antalet<br />
sju miljoner. Unga flickor löper störst risk att dö eller skadas i samband<br />
med graviditet och förlossning. Detta är fortfarande en av de<br />
vanligaste dödsorsakerna hos flickor i låg- och medelinkomstländer.
sida 38/vecka 10/2017/GRÄNSLÖST<br />
KRÖNIKA<br />
Att överleva i det patriarkala skitsamhället<br />
Jag har varit aktivist sedan jag var 13 år<br />
gammal. Det var inte förrän jag var runt<br />
25 som jag kom på att börja kalla mig det,<br />
men när jag tänker tillbaka på mitt liv så ser<br />
jag att jag har varit det hela tiden. Om jag<br />
ser något som är fel så vill jag göra något åt<br />
det. Ord räcker inte till, jag måste agera. Att<br />
brinna är det jag gör - intensivt.<br />
MEN ATT BRINNA i ett samhälle som detta är livsfarligt. Många av mina<br />
vänner har sedan länge brunnit ut. Känslan av att inte räcka till av<br />
dåligt samvete, ilskan över sakernas tillstånd och sorgen över att inte<br />
fler bryr sig blir lätt övermäktigt.<br />
SOM OM INTE det vore nog kommer gubbväldet med sina medvetna och<br />
omedvetna pekpinnar. Allt ifrån hur våra kroppar ser ut, hur vi beter<br />
oss, vad vi har på oss till vad vi får och inte får göra ska patriarkatet<br />
bestämma över. Hur ska man palla trycket, hur ska man orka<br />
föra kamp både inom sig och utanför sig samtidigt? Jag har hittat två<br />
nycklar.<br />
DEN ENA ÄR att jobba lokalt. Investera i vardagliga relationer samtidigt<br />
som du gör något som är bra. Agera i ditt närsamhälle. Det grundar<br />
dig, ger dig rötter och sammanhang på köpet. Du kommer hitta<br />
människor som tycker som du och det kommer göra det enklare att<br />
säga ifrån till de som inte gör det. Vi lever i ett gubbsamhälle med<br />
ryggdunk och svågerpolitik. Därför måste vi hålla ihop och jobba<br />
tillsammans, och kvinnors kamp sker lika mycket i vardagen som på<br />
barrikaderna. Därför behöver du ditt sammanhang, som du kan luta<br />
dig mot och där du mitt i skitstormen kan känna dig trygg.<br />
DEN ANDRA NYCKELN är att ta hand om dig själv. Det gör du genom att ta<br />
reda på vad du gillar och göra mer av det, och genom att lära dig att<br />
säga nej - på riktigt alltså. En viftar lätt bort detta och tänker att ”jag<br />
tar det sen” men om du ska orka göra någon riktig skillnad så bygg<br />
in återhämtning i ditt engagemang. Vik dig inte för gubbväldets troll<br />
och proffstyckare.<br />
OM DU ÄR man, SKÄRP DIG. Sluta tycka saker om oss och lär dig<br />
Angelica brinner. Hon brinner för rättvisa i samhället. Med<br />
Borlänge som bas arbetar Angelica Andersson med flertal<br />
organisationer och kampanjer för social rättvisa. Hon är aktiv<br />
i Refugees welcome Stockholm, Greenpeace, Action Aid,<br />
Borlänge Cricket och är ordförande för Dalarna mot Rasism.<br />
vara tyst. Håll ihop benen i kollektivtrafiken och håll händerna i styr.<br />
Öppna dig, prata om känslor och ta upp jobbiga ämnen på nästa killkväll.<br />
Säg stopp vid sexistiska skämt och förminskande uttalanden.<br />
Sluta bröla - skärp dig nu.<br />
OM DU INTE är man, så öva dig på att ta plats och utforska vad du egentligen<br />
gillar och kör på det. Öva på att säga ”far åt helvete”, ”nej” och<br />
”tyst”. Öva på att ligga i sängen och käka chips utan dåligt samvete.<br />
Öva på att låta någon annan hämta barnen eller styra upp där hemma.<br />
DEN 8 MARS är kvinnodagen. Då är kvinnan ett tema vi ska lära oss mer<br />
om och en sakfråga att tänka extra på. Historiskt sett har dagen varit<br />
viktig för kvinnor i den socialistiska kampen. Den har varit en dag<br />
då vi ställer krav och för kvinnor att enas. I flera länder är det idag<br />
en nationell helgdag och i Kina får lönearbetande kvinnor en halvdag<br />
semester. Så vaknar vi alla den 9 mars och det är männens värld igen<br />
och kvinnokampen fortsätter.<br />
P<br />
T
G<br />
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 39<br />
5 TED TALKS SOM KOMMER ÄNDRA<br />
DITT SÄTT ATT SE PÅ FEMINISM<br />
VILL DU SNABBT fördjupa dig i ett ämne är TED och TEDx Talks ett<br />
smart sätt. Samtalen, eller ”miniföreläsningarna”, finns samlade på<br />
Youtube. Här pratar smarta och kreativa människor om sina idéer<br />
och erfarenheter - och här kommer fem ”talks” på ämnet feminism<br />
som vi tipsar om den här veckan:<br />
1. "Tro och feminism" med Dr. Al Anoud Al-Sharekh<br />
Dr. Al-Sharekh belyser olika sätt att kämpa för kvinnors rättigheter<br />
och hur olika det kan yttra sig i arabisk kultur.<br />
2. ”En tonåring som bara försöker fatta" med Tavi Gevinson<br />
Bara sju minuter långt, om hur det är att vara kvinna inom<br />
populärkulturen och hur vi kan stärka tonårstjejer.<br />
3. ”Reklamens farliga syn på kvinnor" med Jean Kilbourne<br />
Hur kvinnor systematiskt trycks ner via reklam, fråntagna det egna<br />
jaget, handlar författaren och aktivisten Kilbournes samtal om. Hon<br />
förklarar hur ”photoshoppandet” format vårt sätt att se på kvinnan.<br />
4. ”Hur islam gjorde mig till feminist" med Zena Agha<br />
Genom Zena Aghas ögon får vi en inblick i relationen<br />
mellan feminism och en religion som folk ofta uppfattar<br />
som antifeministisk, nämligen islam. Agha pratar om<br />
missuppfattningarna många har om islam och missuppfattningarna<br />
många har om feminism och hur kombinationen kan bli riktigt<br />
farlig.<br />
5. ”Plus-storlek? Mer som min storlek" by Ashley Graham<br />
Ashley Graham, modell och kroppspositivismaktivist, diskuterar<br />
några av de mest problematiska aspekterna av modeindustrin.<br />
ÄR VI FRAMME ÄN?<br />
DEN INTERNATIONELLA KVINNODAGEN sammanföll i år med vår utgivningsdag<br />
och som du märker har veckans tidning ett kvinnofokus<br />
- ett snapshot av läget här hemma och i världen.<br />
SÅ HUR LIGGER VI TILL?<br />
JÄMSTÄLLDHETSBAROMETERN SÄGER ATT vi har långt kvar, men sett ur ett<br />
historiskt och ett globalt perspektiv har vi kommit väldigt långt.<br />
Fler flickor i världen går idag i skola än någonsin tidigare. Antalet<br />
barnäktenskap minskar. Kvinnor tar plats i politiken och i<br />
styrelserummen. Så är vi framme än? Är vi jämställda nu? Långt,<br />
långt ifrån.<br />
HUR KAN VI tillsammans förbättra läget? På vilket sätt engagerar du<br />
dig och vad gör din omgivning?<br />
VI VILL GÄRNA höra om dina erfarenheter, och om du har konstruktiva<br />
förslag och lösningar. Vi vill inte ha några ”alternativa sanningar”,<br />
hat och trakasserier, sådant åker direkt i papperskorgen.<br />
Hör av dig – här i tidningen eller på vår Facebooksida.<br />
VI VÄLKOMNAR ERA tips, en del har varit riktigt bra och vi följer upp<br />
dem - och naturligtvis hoppas vi på fler tips. Vad händer på din<br />
ort eller ute i världen som vi bör känna till? Har du bilder du<br />
skulle vilja publicera eller vill du skriva en gästkrönika?<br />
HÖR AV DIG till mig så ska jag se vad vi kan göra tillsammans.<br />
KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />
FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />
PRENUMERERA PÅ<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
AUTOGIRO - 59 KR/MÅN<br />
3 MÅNADER - 225 KR<br />
HALVÅR - 410 KR<br />
HELÅR - 780 KR<br />
Telefon:<br />
SMS:a JA! till<br />
076-323 37 50,<br />
så fixar vi resten.<br />
Enklaste sättet<br />
att beställa en<br />
prenumeration!<br />
FRANKERAS EJ<br />
MOTTAGAREN<br />
BETALAR PORTO<br />
GRÄNSLÖST<br />
SVARSPOST<br />
2063 1270<br />
647 20 MARIEFRED
Posttidning A<br />
Mariefreds tidning<br />
Box 76, 647 22 Mariefred<br />
Tanzania är<br />
ett av världens<br />
fattigaste länder.<br />
I norra delen<br />
av landet har<br />
sjuksköterskan<br />
Anna Mollel sin<br />
verksamhet.<br />
Byn Crovu ligger i södra<br />
Rumänien och många<br />
av de vuxna invånarna<br />
därifrån försörjer sig som<br />
tiggare i Sverige.<br />
STÖD PROJEKT<br />
VIA GRÄNSLÖST!<br />
Genom tidningen Gränslöst stödjer du som prenumerant och annonsör konkret en rad<br />
projekt i olika delar av världen. Alla med fokus på utsatta grupper. Tanzania - Rumänien,<br />
- Indien - Lettland - Ecuador - Zambia. Välkommen med i kampen för en bättre värld!<br />
REDAKTION@TIDNINGENGRANSLOST.SE • 020-10 00 82 • WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE<br />
För många av Lettlands invånare är situationen värre än på länge. På<br />
grund av vinter, kyla och fattigdom lever stora delar av befolkningen i fattigdom.<br />
KFUM i Norrköping stödjer sedan 20 år Lettlands befolkning.<br />
Flickorna vid Gerdie Home i<br />
Bangalore i Indien, arbetar hårt<br />
både i skolan och på sin fritid.<br />
På Cherishe home i Zambia<br />
bor ca 20 barn med olika<br />
funktionsnedsättningar. Tack<br />
vare skolan lär de sig läsa,<br />
skriva och räkna.<br />
Latinamerikagrupperna stödjer rättvisekampen<br />
för småjordbrukare och ursprungsfolk i länder som<br />
Ecuador, Colombia och Guatemala. ”Målet är att<br />
öka människors makt och infl ytande över sina liv”.