17.10.2017 Views

GTHB1742

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

VECKA 42 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 1<br />

GRÄNSLÖST<br />

FOTO: SIV ÖBERG<br />

PRIS: 25 KRONOR<br />

LITE SNACK OCH<br />

MYCKET VERKSTAD<br />

SID 13<br />

DEN OSYNLIGA,<br />

SVENSKA FATTIGDOMEN<br />

REFUGEE FOOD<br />

FESTIVAL<br />

SID 7<br />

SID 36–37


sida 2/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

UR VECKANS TIDNING<br />

FOKUS HBTQ SID 17<br />

"Inxeba" – Sydafrikas Oscarsbidrag<br />

VÅR VÄRLD SID 36–37<br />

Refugee Food Festival<br />

VAD BETYDER ORDEN SID 6<br />

Farstu, förstuga och förstukvist<br />

HÄNT I VÄRLDEN SID 13<br />

Människorättsvörsvarae riskerar fängelse<br />

KVINNOKRAFT SID 23<br />

Projekt för att få fler kvinnor i jobb<br />

PÅ DJUPET SID 32–33<br />

Prisvärd konst för alla<br />

GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />

Om du har några funderingar angående din<br />

prenumeration är du välkommen att ringa oss på<br />

020 – 10 00 82 eller mejla på<br />

KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />

REDAKTIONEN<br />

#METOO, SOM STARTADES FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA SEXUELLA ÖVERGREPP, HAR BARA<br />

DE SENASTE DAGARNA DELATS AV TIOTUSENTALS. TREND S 20–21<br />

VECKANS WISTI:<br />

KARLO<br />

BARANJ<br />

Redaktör<br />

Hbtq, sport m.m.<br />

/Bollnäs<br />

MARIA VENEKE<br />

YLIKOMI<br />

Reporter<br />

Världen m.m.<br />

/Karlskrona<br />

LEONARD<br />

MAKOLE<br />

Webbredaktör<br />

/Uppsala<br />

BIRGITTA<br />

BELLMAN<br />

Reporter<br />

Kvinnor m.m.<br />

/Stockholm<br />

DAGMAWIT<br />

GALEMAYEHU<br />

Reporter<br />

Nya svenskar<br />

/Stockholm<br />

BIRGITTA<br />

MARKENDAHL<br />

Reporter<br />

Kultur m.m.<br />

/Trollhättan<br />

KLARA<br />

LÖFVING<br />

Korrektur<br />

/Uppsala<br />

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Anna Löfving ÄGARE Munken 7 AB<br />

MEJLA redaktion@tidningengranslost.se • förnamn@tidningengranslost.se HEMSIDA www.tidningengränslöst.se<br />

RINGA 020-10 00 82 SOCIALA MEDIER Facebook: Tidningen Gränslöst • Instagram: @tidningen_granslost<br />

PETER<br />

HAGSTRÖM<br />

Layout<br />

/Nykvarn<br />

ISSN: 2002-5866<br />

G


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 3<br />

Bildligt och bokstavligt<br />

STARTSKOTT<br />

JAG FICK HÖRA härom dagen att<br />

Gränslöst är en riktig vänsterblaska.<br />

Det var nytt för mig! Det har<br />

jag och mina kolleger aldrig menat<br />

att den ska vara. Den ska inte vara<br />

någon högerblaska heller, den ska<br />

vara neutral. Neutral när det gäller<br />

partipolitik vill säga - inte när<br />

det gäller åsikter rörande alla människors<br />

lika värde. Jag ringde en<br />

av reportrarna och påminde om<br />

att vi inte ska citera Jonas Sjöstedt<br />

för mycket, Ulf Kristersson kammar<br />

minsann också hem en hel del<br />

poäng. Liksom Annie Lööf, verkligen,<br />

och Stefan Löfven. ”Inga<br />

problem”, sa min kollega, ”men<br />

jag tror att människor förknippar<br />

våra hjärtefrågor - nyanlända,<br />

hbtq-personer, kvinnor (!) med<br />

vänsterpolitik. Utsatta grupper är<br />

vänsterns melodi.” Och om har<br />

han rätt - att blotta berättandet om<br />

de som fortfarande inte behandlas<br />

rättvist gör oss till en vänstertidning,<br />

då är vi en sån.<br />

MEN DET TROR jag inte på. Det vore<br />

förskräckligt om inte allianspartierna<br />

ställde sig bakom kravet<br />

på alla människors lika värde.<br />

Om inte nye Kristersson tycker<br />

att funktionsvarierade och äldre<br />

människor ska ha samma rättigheter<br />

som vi andra. Eller att jag, som<br />

är kvinna, gott kan ha lägre lön än<br />

den som gör samma jobb och är<br />

man. Äh, ni hör ju själva, så kan<br />

det inte vara. Jag menar på riktigt<br />

att så gott som alla partier har såväl<br />

bra som dåliga idéer om det mesta,<br />

och i tidningen Gränslöst ska alla<br />

sidor visas.<br />

NU TILL DET som är viktigt. Att<br />

svenska staten ägnar tid, pengar<br />

(massor) och energi åt att tillfångata,<br />

låsa in och tvinga tillbaka<br />

unga afghanska pojkar som just<br />

lärt sig svenska, börjat utbilda sig,<br />

hittat vänner och rotat sig här. En<br />

kvart innan flyget lyfte kom man<br />

visserligen på att några av dem<br />

visst inte skulle tillbaka trots allt,<br />

och en av dem fick man ta med<br />

sig tillbaka. Han kom inte in i Afghanistan.<br />

Hade man kanske kunnat<br />

kolla först. Att de flygs till ett<br />

av världens farligaste länder, där<br />

de inte har egna familjer eller ens<br />

kontakter är en sak, en fruktansvärd<br />

sak och något som de ansvariga<br />

kommer att behöva leva med<br />

resten av sina liv. Men att de också<br />

kunnat göra stora insatser för Sverige<br />

- och att de dessutom hunnit<br />

fylla 18 år under den orimligt långa<br />

behandlingstiden här - nej, det är<br />

bara för absurt. Hur kan partier<br />

- från höger till vänster - låta det<br />

ske?<br />

APROPÅ ABSURDITETER, SJÄLV tog jag<br />

fram mina sommarskor i helgen.<br />

Sommaren, som först aldrig kom,<br />

verkar nu aldrig ta slut. Ändå något<br />

att glädjas åt mitt i mörkret.<br />

För mörkt är det. Tur man vet att<br />

ljuset kommer tillbaka. För oss<br />

som bor i ett av världens mest<br />

utvecklade länder, för oss kommer<br />

ljuset snart tillbaka. Det gäller<br />

såväl bildligt som bokstavligt. För<br />

andra är det inte så.<br />

anna<br />

löfving<br />

CHEFREDAKTÖR &<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

@annalofvingGR<br />

”<br />

Rätten att söka asyl<br />

är en grundbult i<br />

Genèvekonventionen.<br />

Den kan ingen svensk<br />

regering, nutida eller<br />

framtida, avskaffa.<br />

@BJORKLUNDJAN<br />

VECKANS WISTI:<br />

G<br />

DET<br />

HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />

Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />

enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />

om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />

i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />

vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />

i kampen för en bättre värld!


sida 4/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

Nära 17 procent av eleverna som gick ut nionde klass<br />

har inte godkända betyg i svenska och matematik.<br />

AVGÖRANDE SKOLFÖRSLAG<br />

RISKERAR NEDRÖSTNING<br />

FUNKTIONSRÄTT SVERIGE OCH flera av dess medlemsförbund<br />

känner oro inför de reservationer<br />

som uttryckts från alliansens håll inför<br />

regeringens förslag om en åtgärdsgaranti<br />

för läsning, skrivning och matematik. Mot<br />

bakgrund av de fakta som visar att många<br />

elever idag går ut skolan utan godkända betyg<br />

i dessa ämnen, vore det djupt olyckligt<br />

om förslaget stoppades, skriver Funktionsrätt<br />

Sverige.<br />

– Vi har länge drivit frågan och kan vittna<br />

om en situation där många elever inte får<br />

sina behov tillgodosedda i grundskolan, ofta<br />

därför att deras behov inte uppmärksammas<br />

eller att de uppmärksammas alltför sent, säger<br />

Lars Ohly, ordförande i Funktionsrätt<br />

Sverige. Detta får negativa resultat för många<br />

elever. Men för elever med exempelvis dyslexi<br />

eller neuropsykiatriska tillstånd är resultaten<br />

förödande.<br />

REDAN IDAG HAR elever rätt till stöd i form av<br />

tidiga insatser och särskilda åtgärder, men<br />

det regelverket är otillräckligt, menar Funktionsrätt<br />

Sverige. Våren 2017 saknade nära<br />

17 procent av eleverna som gick ut nionde<br />

klass i Sverige godkända betyg i svenska och<br />

matematik.<br />

Den förre socialdemokratiske partiledaren, Håkan<br />

Juholt, målar upp en dyster bild av framtidens Sverige.<br />

"DEMOKRATIN GLIDER<br />

OSS UR HÄNDERNA”<br />

DEMOKRATIN I SVERIGE är utdöende, och därefter<br />

väntar en teknokrati eller diktatur. Det säger<br />

den tidigare S-ledaren Håkan Juholt, som nu<br />

är ambassadör på Island.<br />

– Hur gammal är din son? Fyra? När han är<br />

gammal kommer han inte att leva i en demokrati<br />

utan i en teknokrati, eller en diktatur.<br />

Det är så in i helvete sorgligt. Jag är ledsen<br />

att säga det, men jag är 100 procent säker. Vi<br />

håller på att avveckla demokratin. Det säger<br />

Juholt till SvD.<br />

JUHOLT SOM VAR partiledare för Socialdemokraterna<br />

under tio månader, avgick i januari<br />

2012 på grund av affären rörande hans för<br />

höga boendeersättning och kraftigt internt<br />

missnöje i partiet. Nu har han tillbringat<br />

några veckor i sitt residens på Island, och<br />

planerar inte att besöka Sverige en enda gång<br />

under de kommande tre, fyra åren på Island.<br />

– Jag tror inte att hotet är en diktatur med<br />

rullande stridsvagnar på Sergels torg, utan ett<br />

expertstyre där vi inte låter landet styras av<br />

medborgarnas värderingar, fortsätter Juholt<br />

och tillägger att han anser att demokratin<br />

”glider oss ur händerna”.<br />

Moderaten Hanif Bali säger att hyckleriet är över i<br />

den svenska migrationspolitiken.<br />

ӀNTLIGEN SLUT<br />

PÅ HYCKLERIET”<br />

MODERATSTÄMMAN GAV STÖD för en skärpt migrationspolitik<br />

när frågan togs upp under mötets<br />

sista dag.<br />

– Äntligen slutar vi upp med hyckleriet i Sveriges<br />

migrationspolitik, sade riksdagsledamoten<br />

Hanif Bali i debatten.<br />

BESLUT FATTADES ATT partiet ska arbeta för att<br />

EU på sikt avskaffar rätten att söka asyl inne<br />

i EU. I stället ska de som anses ha skyddsskäl<br />

hämtas till EU-länderna som ska ha fastlagda<br />

nationella flyktingkvoter. En av fördelarna<br />

med ett sådant system skulle vara att människor<br />

inte hamnar i klorna på samvetslösa<br />

flyktingsmugglare.<br />

– Svenska folket öppnade sina hjärtan och<br />

nu väntar det på att vi politiker ska öppna<br />

våra ögon, sade ombudet Hampus Magnusson<br />

från Västra Götaland.<br />

FÖLJ OSS:<br />

@TIDNINGENGRANSLOST<br />

@TIDNINGEN_GRANSLOST<br />

Stöd kampen<br />

mot prostatacancer!<br />

Swisha till 9001017<br />

SMS:a Blått100 till 729 29<br />

Fler sätt att bidra på:<br />

prostatacancerforbundet.se


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 5<br />

POLITIK LIGHT<br />

Fler och fler papperslösa<br />

Det är svårt att beräkna hur många<br />

papperslösa och gömda människor<br />

som finns i Sverige, men på<br />

Migrationsverket säger man att<br />

de blir fler och fler. De flesta som<br />

går under jorden är vuxna, men<br />

enligt verket är cirka 3 000 barn.<br />

Allra värst är situationen för de ensamkommande<br />

barnen - många<br />

av dem från Afghanistan. Frågan<br />

har aktualiserats sedan det i förra<br />

veckan åter genomfördes en<br />

tvångsutvisning av afghanska ensamkommande<br />

ungdomar.<br />

TEXT: ANNA LÖFVING<br />

I SISTA STUND ändrades beslutet för sju av dem<br />

och de fick tillstånd att stanna i Sverige och<br />

för en av dem gick det inte att komma in i<br />

Afghanistan utan han skickades direkt tillbaka.<br />

Protesterna vid avvisningstillfället var<br />

kraftiga och några aktivister satte sig framför<br />

bussen som hämtade afghanerna vid förvaret<br />

utanför Göteborg. Samtidigt som diskussionen<br />

om papperslösa blossat upp har<br />

debatten kring hur vi behandlar de ensamkommande<br />

och varför de tvingas tillbaka till<br />

Afghanistan tagit fart.<br />

SEDAN DEN STORA flyktingvågen 2015 har 60<br />

000 personer fått besked om att de ska<br />

lämna Sverige. Cirka 30 000 har lämnat frivilligt<br />

och resten, det vill säga hälften, finns<br />

det knapphändiga uppgifter om. Chefen för<br />

gränspolisen i Sverige, Patrik Engström, berättar<br />

för SVT att hans och kollegernas arbete<br />

är mycket svårare än man befarat. Hos<br />

polisen behöver man mer resurser för att<br />

kunna verkställa de utvisningar som det beslutats<br />

om.<br />

– Det hela är väldigt komplicerat och det<br />

finns mycket att göra. Vårt viktigaste verktyg<br />

är mer resurser.<br />

AV DE 17 000 personer som polisen just nu har i<br />

uppgift att avvisa är 12 000 försvunna. Av de<br />

5 000 som återstår går bara 3 000 att utvisa.<br />

Resten går i praktiken inte att avvisa från<br />

Sverige eftersom de länder de ska utvisas till<br />

inte tar emot dem, de saknar resehandlingar<br />

som gör det möjligt att utvisa dem eller andra<br />

saker har inträffat som gör det omöjligt.<br />

– Vi behöver ändra våra metoder, säger Engström,<br />

jobba närmare Migrationsverket. Det<br />

gäller att människor inte hinner gömma sig<br />

och att hitta en balans mellan tvång och frivillighet.<br />

MODERATERNAS JOHAN FORSELL tycker att situationen<br />

är bekymmersam. Han säger att många<br />

människor riskerar att hamna i ett skuggsamhälle<br />

och att man måste vara tydlig mot dem<br />

som får ett avvisningsbeslut. Det hjälper inte<br />

att gömma sig om man vill stanna i Sverige.<br />

– Vi måste sluta ge bidrag till dem som gömmer<br />

sig. Fler kontroller måste göras, regeringen<br />

har hittills inte tagit detta på allvar.<br />

ETT PARTI SOM förespråkar rättigheter även för<br />

dem som gått under jorden är Miljöpartiet<br />

och Maria Ferm säger apropå de ensamkommande<br />

ungdomar som hunnit bli 18 år och<br />

därmed får avvisningsbeslut nu kommer att<br />

hamna i detta utsatta läge. Miljöpartiet tycker<br />

att Sverige ska ha en reglerad invandring och<br />

att leva i ett skuggsamhälle är aldrig bra, men<br />

det är viktigt att behandla dessa utsatta människorna<br />

bra.<br />

– Det hela är väldigt komplext, men att till<br />

exempel gå in hos arbetsgivare som utnyttjar<br />

papperslösa är en bra metod för att hitta<br />

dem. Andra metoder är mycket sämre. De,<br />

vars hemländer inte tar emot dem, måste vi<br />

ge grundläggande rättigheter här.<br />

INOM EU BERÄKNAR man att det finns ca 2,8–8<br />

miljoner papperslösa personer, som lever i<br />

mycket utsatta lägen.<br />

DöDsstraffet är inte ett straff, Det är ett brott<br />

Stöd Amnesty på PG 90 00 72-0. Tillsammans gör vi skillnad! www.amnesty.se


sida 6/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

I SIFFROR<br />

INVANDRING – VIKTIGASTE SAMHÄLLSFRÅGAN BLAND STOCKHOLMARNA<br />

En ny undersökning från DN/Ipsos visar att bostäder<br />

inte längre är stockholmarnas viktigaste fråga. Istället<br />

har invandring och integration tagit förstaplatsen.<br />

700 intervjuar har genomförts mellan den 7 och 11<br />

september bland slumpmässigt rekryterade personer.<br />

Respondenterna har svarat på frågan: ”Vilket samhällsproblem<br />

eller politisk fråga anser du är viktigast<br />

att komma till rätta med i Stockholm just nu?”<br />

22 PROCENT, mer än var femte stockholmare, tycker att invandring och<br />

integration är den viktigaste frågan just nu. Brottslighet/lag och ordning<br />

har ökat till 17 %, från 7 %, och ligger nu på en andraplats.<br />

Bostadsfrågan har tappat tio procentenheter sedan förra året och<br />

tillsammans med sjukvården ligger den nu på tredje plats som den<br />

viktigaste samhällsfrågan i Stockholm.<br />

KÄLLA: DN/IPSOS<br />

VAD BETYDER ORDEN<br />

FARSTU, FÖRSTUGA<br />

OCH FÖRSTUKVIST<br />

I en av dagens artiklar finns ordet farstu – ett ord<br />

som inte används så ofta i dag.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

SEDAN MITTEN AV 1400-talet har ordet funnits i svenskan och hette på<br />

fornsvenska farstugha, vilket är en sidoform till forstuga. Svensk<br />

Ordbok förklarar farstu: ”litet rum omedelbart innanför ytterdörren”<br />

och anger förstuga som synonym.<br />

NATIONALENCYKLOPEDIN SÄTTER LIKHETSTECKEN mellan förstuga, förstu och<br />

farstu och säger också att det är rummet närmast innanför ytterdörren<br />

som är avgränsat från kök och boningsrum, speciellt i fråga om<br />

äldre, traditionella hustyper. I nyare byggnader och särskilt i stadsmiljö<br />

används enligt NE ord som tambur, kapprum eller hall.<br />

FÖRSTUKVIST ELLER FARSTUKVIST är enligt NE en öppen takförsedd utbyggnad<br />

framför förstugan i allmogebyggnader och i sommarstugor<br />

av ”allmogetyp”. Dessa är vanligast i mellersta och norra Sverige.<br />

Förr kallades de bislag.<br />

DEN SOM VILL veta allt om ”Förstukvistar i Hälsingland” kan läsa Hilding<br />

Mickelssons bok från 1995.<br />

En förstukvist i empir på gården Sköndalsbro, södra Stockholm.<br />

Foto: Holger Ellgaard


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 7<br />

SVERIGEKOLL<br />

Vägen från ett tryggt, väletablerat liv till fattigdom kan vara mycket kort.<br />

Den osynliga, svenska fattigdomen<br />

Agenda 2030-rapporten som regeringen presenterade i somras slår fast att ”absolut fattigdom<br />

inte finns i Sverige i dag”, något som inte överensstämmer med verkligheten enligt Sveriges<br />

Stadsmissioner.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

ÅRETS FATTIGDOMSRAPPORT FRÅN Sveriges Stadsmissioner visar att hela<br />

62 procent av 200 000 insatser hos stadsmissionerna handlar om<br />

att mätta hunger. Tillsammans med materiellt stöd och ekonomiskt<br />

bistånd utgör det fyra av fem insatser som svarar mot människors<br />

mest grundläggande behov som mat och kläder. Detta skriver Lotta<br />

Säfström, Sveriges Stadsmissioner på DN Debatt.<br />

FATTIGDOMEN I SVERIGE är till stora delar osynlig men mycket verklig, något<br />

som personalen på Stadsmissionerna och andra frivillighetsorganisationer<br />

upplever dagligen. De delar ut matkassar till barnfamiljer<br />

och serverar billiga eller gratis måltider till fattigpensionärer och<br />

människor i hemlöshet.<br />

DE VÄRST DRABBADE är människor som lever på ekonomiskt bistånd och<br />

har gjort det under mycket lång tid. Försörjningsstödet som är tänkt<br />

som en tillfällig hjälp blir för många en permanent inkomst. Socialstyrelsens<br />

statistisk visar att ungefär en tredjedel av dem som får<br />

ekonomiskt bistånd får det under lång tid, och att andelen har ökat<br />

de senaste åren. Stadsmissionen möter människor som levt på försörjningsstöd<br />

i 5, 10 eller 15 år, skriver Lotta vidare.<br />

DEBATTEN I SVERIGE har till stora delar handlat om så kallade EU-migranter<br />

och om tiggeri ska förbjudas eller ej, en fattigdom som är synlig<br />

och som sticker i ögonen på många. För många är en ”inhemsk”<br />

fattigdom ofattbar men steget från att vara en väletablerad medborgare<br />

till att helt tappa fotfästet kan vara litet. En skilsmässa, konkurs<br />

eller förlusten av anställning kan leda både till hemlöshet och psykisk<br />

ohälsa.<br />

FÖR ANDRA ÄR fattigdomen bara runt hörnet. Enligt Eurostats senaste<br />

statistik lever i Sverige 16 procent av befolkningen i risk för fattigdom.<br />

Det är 1,5 miljoner människor!


Annons 210x280-produkter.indd 2 05/09/17 15:59<br />

Gåvor till<br />

någon du<br />

bryr dig om<br />

SE-EKO-03<br />

Icke EU-jordbruk<br />

Nu kan du ge en riktigt fin presentgåva till någon<br />

du tycker om och samtidigt bidra ordentligt till att<br />

förändra livet för några av de allra mest utsatta.<br />

Årets unika pralinstrutar är<br />

illustrerade av<br />

Pettson och Findus skapare,<br />

Sven Nordquist.<br />

Våra exklusiva textilier från Ekelunds linneväveri i Horred är ekologiska och miljömärkta med<br />

GOTS (Global Organic Textile Standard). Babyfiltar och snuttefiltar, kökshanddukar och fantastiska<br />

plädar av högsta kvalitét.<br />

Pralinstrutarna från Malmö Chokladfabrik har i år blivit extra fina med unik formgivning av<br />

Sven Norqvist. De är Fairtrade-märkta och innehåller inga e-nummer och inga nötter, mandel,<br />

jordnötter, gluten eller ägg.<br />

Hälften av intäkterna går till Världens Barn!<br />

Läs mer och beställ på www.varldensbarn.se/produkter


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 9<br />

KOMMUNER I KORTHET<br />

I Offerdal driver, äger och utvecklar byborna sin<br />

vårdcentral.<br />

JÄMLIKHETSPRIS TILL<br />

MEDBORGARÄGD<br />

VÅRDCENTRAL<br />

VÅRDCENTRALEN RÄDDADES KVAR när byborna tog<br />

över. Nu får Offerdals hälsocental Jämlikhetsfondens<br />

Stora jämlikhetspris.<br />

NÄR VÅRDCENTRALEN VAR nedläggningshotad<br />

1991 räddades den genom att ett personalkooperativ<br />

tog över. År 2010 med ny lagstiftning<br />

och nya villkor var verksamheten åter<br />

hotad. Då kallades hela bygden till stormöte<br />

och beslutade att omvandla personalkooperativet<br />

till ett medborgarkooperativ som<br />

snabbt fick hundratals medlemmar som köpte<br />

andelar för 400 kronor.<br />

IDAG ÄR DET nästan 700 medlemmar som utser<br />

en styrelse, som leder verksamheten, som<br />

har ett tjugotal anställda. Här finns distriktssköterskemottagning,<br />

mödra- och barnhälsovård,<br />

sjukgymnastik, rehabilitering, medicinsk<br />

fotvård och företagshälsovård<br />

– Kooperativet Offerdals Hälsocentral visar<br />

på styrkan i en verksamhet som engagerar<br />

och styrs av medborgarna. För landsbygden<br />

är detta en möjlighet att både upprätthålla<br />

god service samtidigt som det bidrar till att<br />

vidmakthålla en levande landsbygd. Det borde<br />

ligga i regeringens intresse att på olika sätt<br />

stärka idéburna verksamheter och kooperativ<br />

som utgör demokratiska alternativ i näringslivet,<br />

säger stiftelsen Jämlikhetsfondens<br />

ordförande Per Sundgren.<br />

PRENUMERERA:<br />

GRÄNSLÖST<br />

SMS:A JA! TILL<br />

076 323 37 50<br />

SÅ FIXAR VI RESTEN<br />

NAVID MODIRI PÅ INTEGRATIONS-<br />

KONFERENS I KRISTIANSTAD<br />

”MUSIKEN ÄR DET bästa integrationsverktyget”,<br />

sa projektledaren Julia Sandwall i somras<br />

då hennes och flera andra eldsjälars projekt<br />

Songlines plötsligt fick en miljon extra av<br />

världsstjärnan och Polarprisvinnaren Sting.<br />

Pengarna gick bland annat till att köpa in instrument<br />

och sprida innehållet i detta landsomfattande<br />

projekt vidare. Ännu ett glädjebesked<br />

kom i höstas när Songlines tilldelades<br />

Framtidens Musikpris.<br />

I NOVEMBER KAN du höra Julia och ett fyrtiotal<br />

andra musiker, kulturutövare och -arbetare,<br />

mångfalds- och integrationsentusiaster berätta<br />

om aktuella projekt, insikter och erfarenheter<br />

i form av föredrag och liveakter<br />

samt på en för dagen tillägnad öppen scen.<br />

Sista programpunkten spikades nyligen. Då<br />

avgjordes publikens val – den bokaktuelle<br />

musikern och föreläsaren Navid Modiri. I<br />

Hej Syster berättar han med utgångspunkt i<br />

sitt eget liv om Sverige idag – om integration,<br />

flykt och utanförskap – men också om språkets<br />

makt att sammanföra människor.<br />

DET ÄR FJÄRDE året i rad som Utvecklingscentrums<br />

står värd för en gratis konferens öppen<br />

för alla intresserade av dagens tema,<br />

alltid kopplat till musik, barn och unga. Tidigare<br />

har musik och normkritik för förskolan<br />

Tänk om du bara hade det<br />

här vattnet att ge ditt barn?<br />

Varje dag dör nästan 900 barn på<br />

grund av smutsigt vatten.<br />

För 200 kr kan du ge ett barn tillgång<br />

till rent vatten som förändrar liv.<br />

Tack!<br />

Swisha 200 kr till 900 16 29<br />

Navid Modiri avrundar integrationskonferens.<br />

Foto: Robert Eldrim<br />

avhandlats. I år står musik som integrationsverktyg<br />

– dess sociala och mötesplatsbyggande<br />

aspekter – i fokus.<br />

DEN 16 NOVEMBER kl. 09.00–17.00, Kulturkvarteret<br />

Kristianstad.<br />

Sept/16


sida 10/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

Superkommunikatören Ahmed Abdirahman har rekryterats av Stockholms Handelskammare.<br />

HANDELSKAMMAREN REKRYTERAR AHMED ABDIRAHMAN<br />

AHMED ABDIRAHMAN REKRYTERAS till Stockholms<br />

Handelskammare. Han är grundare och ordförande<br />

för The Global Village, en ideell organisation<br />

baserad i Järvaområdets förorter.<br />

Abdirahman är också initiativtagare och talesperson<br />

för Politikerveckan Järva vars syfte<br />

är att minska avståndet mellan medborgare<br />

och politiker samt skapa bättre förutsättningar<br />

för invånare att engagera sig i politik.<br />

– AHMED ÄR en naturkraft och när nu Handelskammaren<br />

ska fördjupa sitt arbete på<br />

integrationsområdet är det en självklarhet att<br />

han ska ansvara för den satsningen. Det säger<br />

Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare,<br />

i en kommentar.<br />

17-ÅRIGA KIMBERLY CLARK, elev på Malmö Borgarskolas internationella<br />

gymnasieprogram International Baccalaureate, har tilldelats ett nationellt<br />

stipendium på 25 000 kronor.<br />

TÄVLINGEN #GETILLBAKA2017 HAR skapats av organisationen Företagarna<br />

och den digitala byrån Wasabi Web, i syfte att lyfta fram unga ledartalanger,<br />

driftiga entreprenörer och goda förebilder. Kimberly<br />

Clark startade sin verksamhet under förra läsåret inom ramen för<br />

Ung Företagsamhets utbildningskoncept (UF). Hon utvecklade då<br />

Shellter, en multifunktionell ryggsäck som viks ut till ett liggunderlag<br />

och sovsäck. Produkten är avsedd att användas av till exempel hjälporganisationer<br />

vid akuta krisinsatser där stora grupper människor<br />

förlorat sina hem i samband med exempelvis naturkatastrofer eller<br />

flyktingkriser.<br />

HANDELSKAMMAREN ÄR EN mötesplats för huvudstadsregionens<br />

viktigaste aktörer. Att skapa<br />

mötesplatser för alla och att bygga samhälle<br />

är min drivkraft. Integration är vår tids viktigaste<br />

utmaning och jag ser fram emot att<br />

fortsätta arbeta med den frågan under Handelskammarens<br />

paraply, säger Ahmed.<br />

AHMED HAR TIDIGARE arbetat vid amerikanska<br />

ambassaden i Stockholm, Interpeace, som<br />

är en internationellt fredsbyggande organisation<br />

med säte i Genève, Spånga-Tensta<br />

stadsdelsförvaltning och Sveriges Television.<br />

Genom en Courtney Ross Scholarship har<br />

han en kandidatexamen i internationella studier<br />

från Marymount Manhattan College,<br />

NY, och är inskriven på Fordham University,<br />

NY.<br />

ÅR 2017 NÄMNDES AHMED BLAND Näringslivets<br />

150 Superkommunikatörer och 2015 bland<br />

100 förebilder från förorterna i Sverige. Ahmed<br />

föddes i Mogadishu i Somalia och kom<br />

till Sverige vid elva års ålder tillsammans med<br />

sin mor och sin yngre bror.<br />

Bidra till<br />

forskningen<br />

så att fler<br />

överlever<br />

cancer<br />

Swisha ditt bidrag till<br />

901 95 14<br />

ELEV BAKOM RYGGSÄCK FÖR FOLK PÅ FLYKT FÅR STIPENDIUM<br />

KIMBERLY HAR BLIVIT en förebild och inspiratör för många ungdomar och<br />

entreprenörer i Malmö. Redan i maj 2017 kom hon på 2:a plats vid<br />

SM i Ung Företagsamhet i tävlingen Årets Tillväxtföretag. I juni 2017<br />

deltog hon, som enda europeiska finalist på gymnasienivå, i den internationella<br />

tävlingen för innovationer och entreprenörskap Global<br />

Students Challenge 2017 i Hong Kong. Kimberly Clark med Shellterryggsäckar. Foto: Karin Ekelund


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 11<br />

HÄNT I VÄRLDEN<br />

FOTO: ADRA<br />

Behoven är stora i flyktinglägren för rohingyer i översvämningsdrabbade Bangladesh.<br />

FEM MILJONER KRONOR I ÖKAT<br />

STÖD TILL HUMANITÄRA KRISER<br />

SVENSKA MISSIONSRÅDET HAR fått besked från Sida om ett utökat stöd<br />

för humanitärt arbete under 2017. Det handlar om 5 miljoner<br />

kronor som ska användas i så kallade RRM-insatser (Rapid Response<br />

Mechanism). Denna snabbinsatsmekanism möjliggör för<br />

livräddande insatser med kort varsel i kriser runtom i världen.<br />

– Vi kan nu stödja fler RRM-insatser framöver och vi kommer utöka<br />

vårt stöd till Bangladesh dit nära en halv miljon rohingyer flytt på<br />

kort tid, säger Joel Sverker, humanitär samordnare på Svenska missionsrådet.<br />

DET ÄR SVENSKA missionsrådets medlemsorganisationer och lokala samarbetsorganisationer<br />

som genomför RRM-insatserna. Just nu pågår<br />

RRM-insatser i Burundi, Somalia, Indien och Bangladesh. Det handlar<br />

om livräddande insatser såsom akut behov av mat, näring och skydd.<br />

– Sida har på senare år stärkt sitt stöd till lokala organisationer som<br />

agerar vid kriser, säger Joel Sverker. Det tycker vi är bra, eftersom<br />

lokala organisationer ofta har etablerade ingångar i svåra kriser och<br />

konflikter och därför kan rädda liv och lindra nöd i ett tidigt skede.<br />

I BÖRJAN PÅ året beviljades Svenska missionsrådet 10 miljoner kronor<br />

av Sida för att arbeta med RRM-insatser. Den siffran har alltså höjts<br />

till 15 miljoner i och med Sidas besked.<br />

MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARNA<br />

RISKERAR 15 ÅRS FÄNGELSE<br />

DEN 12 OKTOBER har det gått hundra dagar sedan tio människorättsförsvarare<br />

greps under en workshop i digital säkerhet och psykosocial<br />

hälsa - Amnesty International fortsätter nu sin globala kampanj för<br />

att de alla omedelbart och ovillkorligen ska friges.<br />

IDIL ESER, CHEF för Amnesty Turkiet, greps tillsammans med nio andra<br />

människorättsförsvarare den 5 juni medan Taner Kılıç, ordföranden<br />

för Amnesty Turkiet, greps en månad tidigare. Den 4 oktober lämnade<br />

åklagaren in åtalet. Om det godtas av domstolen, riskerar de<br />

elva människorättsförsvararna upp till 15 års fängelse för absurda<br />

och ogrundade misstankar om terrorbrott. Det är första gången i<br />

Amnestys historia som två representanter i samma land sitter frihetsberövade.<br />

– Anklagelserna är lika skrämmande som absurda. Att Idil Eser och<br />

Taner Kilic anklagas för terrorbrott visar att mänskliga rättigheter är<br />

under attack i Turkiet. Internationella samfundet måste kräva att de<br />

elva ska friges och samtidigt ge stöd och legitimitet till Turkiets människorättsförsvarare,<br />

säger Anna Lindenfors, generalsekreterare vid<br />

Amnesty Sverige. Att en av dem är svensk ökar kravet på den svenska<br />

regeringen. Vi utgår från att regeringen gör allt vad den kan för att<br />

Ali Gharavi ska friges.<br />

DE TIO ANKLAGAS för samröre med några olika ”väpnade terroristorganisationer”<br />

som i sin tur har helt motsatta ideologier.


sida 12/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

Boken "De 6 S:n" ger råd hur patienten kan inkluderas i sin egen vård.<br />

LÅT PATIENTEN VARA MED<br />

ATT UTFORMA SIN EGEN VÅRD<br />

TROTS ATT RIKSDAGEN har satt upp ett mål om att ingen ska behöva dö<br />

ensam så är det lika många som dör utan någon vid sin sida i dag som<br />

för fem år sedan. Frågan är om någon har pratat med patienten om<br />

hur hen vill ha sin död. Den nya utgåvan av boken De 6 S:n – En<br />

modell för personcentrerad palliativ vård (utgiven av Studentlitteratur)<br />

ger redskap som kan användas som stöd vid vårdplanering, genomförande<br />

och utvärdering av vården utifrån patientens perspektiv.<br />

MODELLEN UTGÅR FRÅN FÖLJANDE BEGREPP:<br />

SJÄLVBILD: ATT ANPASSA vården efter vem personen är.<br />

SJÄLVBESTÄMMANDE: att få vara delaktig i beslut om den egna vården.<br />

SOCIALA RELATIONER: att hänsyn tas till hur personen vill umgås med sina<br />

närstående den sista tiden.<br />

SYMTOMLINDRING: att besvärande symtom uppmärksammas och lindras.<br />

SAMMANHANG: att tillfälle ges att få reflektera över det liv och sammanhang<br />

personen lever i.<br />

STRATEGIER: att personen ges tillfälle att fullgöra, avsluta eller uppfylla<br />

mål eller önskningar.<br />

VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER FÖR De 6 S:n är att utgå från patienten som<br />

person och att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.<br />

Målet är att vården ska utformas i samverkan med patienten<br />

så att den sista tiden blir så bra som möjligt. Modellen är utvecklad<br />

och prövad av praktiskt verksamma sjuksköterskor och omvårdnadsforskare.<br />

Författarna till boken är Britt-Marie Ternestedt, Ingela Henoch,<br />

Jane Österlind och Birgitta Andershed. De är sjuksköterskor<br />

och omvårdnadsforskare verksamma vid eller knutna till Palliativt<br />

forskningscentrum, Ersta Sköndal Bräcke högskola.<br />

Isabelle McAllister tillsammans med stipendiaten Karolina Dahl.<br />

ELEKTRIKERN SOM FICK NOG<br />

– ÅRETS ISABELLESTIPENDIAT!<br />

EFTER MÅNGA YRKESVERKSAMMA år bestämde sig elektrikern Karolina Dahl<br />

för att inte längre vika sig för de stereotypa normerna som råder i<br />

branschen. För modet att stå upp för sig själv och andra kvinnor på<br />

sin arbetsplats och för inspirationen hennes yrkesval sprider tilldelades<br />

Karolina Dahl 2017 års stipendium på Hem, villa & bostadsrättsmässan<br />

i Stockholm.<br />

ATT VARA EN välrenommerad yrkesperson i sin bransch kräver erfarenhet<br />

och kunskap. Att vara en välrenommerad yrkesperson som<br />

ifrågasätter strukturer i sin bransch kräver mod. Allt detta har årets<br />

Isabellestipendiat, elektrikern Karolina Dahl, visat prov på. Efter att<br />

ha tröttnat på att mötas av kvinnoförnedrande klotter och machoattityder<br />

i vardagen valde hon att sätta fingret på problemen och skapa<br />

diskussion på sin arbetsplats, samtal som nu har givit ringar på vattnet<br />

och skapat grund för ett viktigt förändringsarbete.<br />

ISABELLESTIPENDIETS GRUNDARE OCH juryns ordförande Isabelle McAllister<br />

tycker att Karolina är en person som arbetar helt i stipendiets anda.<br />

– Att komma framåt och förändra handlar ofta om att se mönstren<br />

och framförallt synliggöra dem. Karolina gör precis detta. Hon är<br />

inte rädd för att vara obekväm för rättvisans skull, för att försöka få<br />

människor och företag runt henne att ändra sig till det bättre. Oerhört<br />

inspirerande!, säger Isabelle.


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 13<br />

NYA SVENSKAR<br />

En gammal Volvo 740 blev början på ett lyckat integrationsprojekt.<br />

Foto: Siv Öberg<br />

Lite snack och mycket verkstad<br />

– en film om ett bilprojekt som förenar<br />

Lite snack och mycket verkstad är en dokumentärfilm om ungdomar som, trots olika bakgrunder och kulturer,<br />

delar samma intresse för bilar. Under ett års tid har de träffats i en verkstad i Åsa för att meka ihop.<br />

Våren 2015 tog en grupp motorintresserade ungdomar i Kungsbacka kommun kontakt med de lokala<br />

politikerna. De ville ha en lokal att meka i. Politikerna nappade och under sommaren fick de tillgång till<br />

en verkstad. Det blev början på föreningen ”Ung i garage”.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

ÅRET DÄRPÅ FICK de frågan om de ville vara med i projektet ”Lite snack<br />

& Mycket verkstad”. Ett integrationsprojekt där svenska och asylsökande<br />

ungdomar i åldern 15-23 år kunde träffas, för att meka med en<br />

vit Volvo 740 som skänkts av en privatperson. Idén kom när filmaren<br />

Edvin Öberg Svensson som var i gång med att filma EPA-folket,<br />

sprang på ungdomarna i ”Ung i garage”.<br />

UNGDOMSKONSULENTERNA PÅ KULTUR & Fritid i Kungsbacka blev handledare<br />

och hjälpte dem att söka pengar till verksamheten. Det underlättade<br />

att det redan fanns svenska ungdomar som startat en förening och<br />

hade en lokal innan man drog igång integrationsprojektet. Men det<br />

ställde samtidigt större krav på de svenska ungdomarna att få de nyanlända<br />

att känna sig välkomna och delaktiga. Den sociala biten med<br />

fika och gemensam målsättning blev en viktig del av verksamheten.<br />

EDVIN HAR FÖLJT gruppen sedan hösten 2016 och det har nu resulterat<br />

i en 30-minutersfilm som ska visas på skolor och ungdomsgårdar.<br />

– Jag ville visa att man kan skapa en positiv integration. Det här är<br />

start-kitet som andra kan ta efter. Istället för att klanka ner på SD kan<br />

man sätta igång och göra något konkret, säger Edvin.<br />

UNDER DEN 30 minuter långa filmen får vi följa ungdomarna och höra<br />

deras personliga berättelser och drömmar om framtiden. Premiärvisningen<br />

förra månaden blev en succé. Edvin säger att han aldrig<br />

tidigare fått så många kramar.<br />

– Det har varit väldigt positivt och inspirerande att arbeta med en<br />

sammansättning av människor som kanske annars inte skulle träffas.<br />

Ungdomarna kommer från Syrien, Sverige, Palestina och Somalia<br />

och Afghanistan.<br />

INGEN HAR PRATAT om rasism under hela det här projektet, säger Edvin.<br />

Det är såhär man ska bygga Sverige – genom att skapa mötesplatser<br />

där människor möts på ett naturligt sätt.<br />

MÅNGA NYANLÄNDA HAR varit med i verksamheten i mer eller mindre omfattning<br />

under den tid projektet pågått, totalt 25 stycken. Men kärngruppen<br />

har bestått av fem svenska ungdomar och fem asylsökande<br />

som varit med regelbundet. De har träffats en gång i veckan under<br />

ett år.<br />

FILMEN SKA TILLSAMMANS med medföljande utbildningsmaterial spridas<br />

till läromedelscentraler för att användas som exempel på en metod<br />

att arbeta med integration. Filmen är till för alla som är intresserade<br />

av att arbeta med integration, social inkludering och gruppdynamik.


MARIEFREDS-<br />

MODELLEN<br />

MOT TIGGERI<br />

DET HÄR GÖR GRÄNSLÖST I RUMÄNIEN:<br />

Som prenumerant och annonsör på tidningen<br />

Gränslöst är du med och bidrar till att människor<br />

från byn Crovu i södra Rumänien får<br />

ett bättre liv. De var tidigare i Mariefred för<br />

att försörja sig som tiggare, men har numera<br />

enklare arbeten. Läs mer om Mariefredsmodellen<br />

mot tiggeri på Facebook eller på vår<br />

hemsida. Tack för att du är med och stöttar!<br />

FACEBOOK.SE/INGENTIGGERIMARIEFRED • MARIEFREDSMODELLEN.SE • 020-10 O0 82


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 15<br />

VIKTIG HISTORIA<br />

Gibraltar Fattigvårds- och<br />

Försörjningsanstalt i Göteborg<br />

Vasa sjukhus, nu undervisningslokaler för Chalmers under benämningen Chalmers VASA. <br />

FATTIGVÅRD, FATTIGVÅRDSSTYRELSER OCH fattigvårdsnämnder är ord som<br />

försvann under 1950-talet då lagen om socialhjälp tillkom. Den första<br />

fattigvårdsförordningen i Sverige kom 1624 och hette hospitalsförordningen.<br />

Där föreskrevs att alla icke arbetsföra skulle intagas på<br />

hospital, utom barn som skulle till barnhus. De fattiga som placerades<br />

på hospitalen var i synnerhet gamla ensamma och sjuka kvinnor.<br />

Kopplingen mellan fattigvård och sjukvård var därför från början<br />

ganska naturlig. När 1763 års hospitalsordning kom skildes fattigvården<br />

från hospitalen, och kroppssjukvården flyttades under senare delen<br />

av 1700-talet till lasaretten. De sinnessjuka togs in på hospitalen.<br />

I GÖTEBORG FANNS som överallt i landet massor av fattiga och sjuka<br />

människor och plats behövdes för dem. I början av 1800-talet skänkte<br />

grosshandlare Holterman ett stort stenhus vid Drottningtorget till<br />

”Götheborgs Arbetshus- och Fattigförsörjnings-Anstalt” som inrättats<br />

1799. Stenhuset fick snabbt namnet ”Holtermanska baracken”,<br />

ett namn som förenklades till ”Bracka”. Snart blev ”fattighjonen” så<br />

många att andra lokaler behövdes och 1883 beslutade stadsfullmäktige<br />

att en ny anstalt med 1 075 platser skulle uppföras på Gibraltarområdet<br />

i Johanneberg. Det officiella namnet blev ”Gibraltar Fattigvårds-<br />

och Försörjningsanstalt”, och verksamheten drevs i samma<br />

regi som på Drottningtorget och fick också namnet Bracka. Det var<br />

där Arons släkting dog 1906.<br />

I GÖTEBORGS STADS nyhetstidning Vårt Göteborg kan man läsa att namnet<br />

Gibraltar härleds från klippan i Medelhavet där engelsmännen<br />

1779-83 tappert och framgångsrikt försvarade sig mot spanjorer och<br />

Foto: ”Historiker” eget arbete<br />

I förra veckans tidning stod det på Historiesidan om att en kvinnlig släkting till min morfar Aron dog<br />

1906 på Gibraltar fattigvårdsanstalt i Göteborg. Denna anstalt har en historia. TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

fransmän. Men placeringen av det nya ”Bracka” väckte kritik och<br />

motstånd. Det ansågs ligga på tok för långt bort från stan och att<br />

vägen dit var svårframkomlig. Handelstidningen tyckte att området<br />

som sedan blev Vasaparken hade passat bättre. Och flytten blev besvärlig.<br />

”Hjonen under uppsikt af betjäningen” fick själva hjälpa till<br />

och ta sig fram genom lera och dy eftersom Gibraltargatan inte var<br />

färdigbyggd.<br />

FLYTTEN PÅBÖRJADES I september 1888, då 751 så kallade understödstagare<br />

togs emot. Från Drottningtorget kom 362 arbets- och försörjningshjon,<br />

132 sjuka, 99 sinnessjuka, 21 ammor, 25 dibarn, 9 koltbarn<br />

och 13 skolgossar. Från ”Corinska huset” kom 36 kvinnor samt<br />

från Haga sopphus 40 män och från Barnhemmet vid Järnvägen 14<br />

skolflickor. Till anläggningen hörde ett stort jordbruk med egna kor<br />

och svinuppfödning. 1906 redovisades 10 260 liter mjölk varav en del<br />

gick till de boende, resten såldes och bidrog till driften.<br />

FATTIGHJONEN ARBETADE UTAN lön med en massa olika sysslor. Man tog<br />

emot tvätt för rengöring och mangling, och olika hantverkare var<br />

sysselsatta som toffelhuggare, borstbindare, påsklistrare, mattflätare,<br />

snickare, skräddare, renhållare, murare, skrivare, säcksömmare, tandpetsskärare,<br />

stolflätare och tapetsörer. År 1908 hade antalet intagna<br />

vuxit till 1 650 personer.<br />

UNDER 1932 FLYTTADES sinnessjukvården från Gibraltar och sjukhuset<br />

skulle i första hand vara till för kroniskt sjuka. I december 1938 beslöt<br />

sjukhusdirektionen att sjukhuset skulle heta Vasa sjukhus.


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 17<br />

“Inxeba”<br />

Sydafrikas officiella bidrag till 2018 års<br />

Oscarstävling i Hollywood har fått mängder av<br />

beröm – och väckt vrede hos en urbefolkning<br />

som känner sig utnyttjad och förödmjukad.<br />

FOKUS HBTQ<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

INXEBA – THE wound utspelar sig i Östra Kapprovinsen i södra Sydafrika<br />

där Xhosa-pojkarna ”går till berget” för att bli män. Xhosa är en<br />

sydafrikansk befolkningsgrupp som upprätthåller traditionella sedvänjor<br />

från sina förfäder. Från födseln går en Xhosa-person genom olika<br />

initieringsritualer som befäster hans tillväxt och ger honom en erkänd<br />

plats i samhället.<br />

EN TRADITIONELL RITUAL – ulwaluko – som fortfarande praktiseras regelbundet,<br />

och som är filmens tema, är mandomsritualen, en hemlig ritual<br />

som markerar övergången från pojke till man. Efter den rituella<br />

omskärelsen lever noviserna (abakwetha) isolerat i upp till flera veckor,<br />

ofta i bergen. Under läkningsprocessen smörjer de vit lera på sina<br />

kroppar och utför många hemliga riter.<br />

Kärlek uppstår mellan två unga män under mandomsritualen i Sydafrika.<br />

FILMEN HAR UPPRÖRT känslor dels för att regissören John Trengove, som<br />

är vit, har avslöjat Xhosa-folkets urgamla och hemliga ritualer och dels<br />

för att filmen skildrar en kärlekshistoria mellan två unga män som ska<br />

genomgå mandomsritualen. Trots att homosexualitet är laglig i Sydafrika<br />

utmanar filmen den traditionella bilden av afrikansk manlighet.<br />

XHOSA-KUNGEN MPENDULO SIGCAWU har krävt en bojkott av filmen och säger<br />

att det är en förolämpning mot Xhosa-traditionen.<br />

FILMEN BASERAS PÅ romanen ”En man som inte är en man” av Thando<br />

Mgqolozana. Thando som också skrev filmmanuset säger till medierna<br />

att filmen inte handlar om omskärelse utan är en kärlekshistoria som<br />

utspelar sig i bergen.<br />

FILMSKAPARNA HAR FÅTT mängder av hot på sociala medier men poängterar<br />

att grundlagen skyddar yttrandefriheten medan den förbjuder diskriminering<br />

på grund av sexuell läggning.<br />

FILMEN KAN SES i sin helhet på YouTube.<br />

Xhosa-folket upprätthåller sina förfäders traditioner och sedvänjor.


MOTAS<br />

OCH<br />

STARKAS


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 19<br />

FUNKIS FINNS<br />

Ny app om sex och relationer<br />

Det kan vara svårt nog att prata<br />

med ungdomar om sex och<br />

relationer. Ännu svårare är det<br />

när ungdomarna har en intellektuell<br />

funktionsnedsättning<br />

och vuxenvärlden ser den<br />

gruppens sexualitet som något<br />

problematiskt. TEXT: KARLO BARANJ<br />

SEXUALUNDERVISNINGEN I SKOLORNA har för länge<br />

sedan lämnat blommorna och bina bakom<br />

sig. Med ett allt öppnare och accepterande<br />

samhälle har följt en undervisning som numera<br />

behandlar olika relationer och sexuella<br />

läggningar på ett naturligare sätt. Men det<br />

finns få läromedel inom sex- och samlevnad<br />

som riktar sig särskilt till särskoleelever och<br />

det kan vara svårt att hitta information om<br />

sexualitet som riktar sig till just den gruppen.<br />

Situation underlättas inte av att vuxna<br />

ofta inte vet hur de ska hantera<br />

dessa frågor och ofta förmedlar<br />

till de unga att sex inte är något<br />

för dem.<br />

– Föräldrar och skolpersonal<br />

uttrycker stor omtanke<br />

och omsorg, men det kan<br />

också göra det svårt att<br />

jobba med de här<br />

frågorna, säger Nathalie<br />

Simonsson till<br />

RFSU:s tidning Ottar.<br />

Appen Privatliv vill hjälpa särskoleelever förstå sex och relationer.<br />

NATHALIE HAR TILLSAMMANS med Zafire Vrba utvecklat<br />

appen ”Privatliv”. Appen ska göra<br />

det möjligt för unga att på egen hand ta fram<br />

information om frågor som annars kan<br />

förbli obesvarade. Den är färgglad<br />

och enkel att använda.<br />

Informationen levereras<br />

i korta stycken med bilder<br />

som stöd. Samtidigt<br />

anknyter innehållet till<br />

läroplanerna för sex- och<br />

samlevnadsundervisning<br />

i grundsärskolans<br />

årskurs 7-9 och gymnasiesärskolan,<br />

så att<br />

appen ska kunna användas<br />

som ett läromedel.<br />

EN DEL UNGA tyckte under utvärderingen att<br />

det var obehagligt att se detaljerade bilder på<br />

kön och kroppsdelar. Nu frågar appen istället<br />

i förväg om användaren vill se bilderna<br />

eller inte.<br />

INNEHÅLLET ÄR MYCKET konkret utformat för att<br />

passa individer med intellektuell funktionsnedsättning.<br />

– Man kan behöva ta det steg för steg, till exempel;<br />

hur ska jag tvätta mig på morgonen?<br />

Att man alltid måste fråga en annan person<br />

om lov, till exempel om man vill kyssa den,<br />

är något vi betonar mer för den här gruppen<br />

eftersom många har svårare att läsa sociala<br />

sammanhang.<br />

ÄR DU UNDER ARTON OCH<br />

BEHÖVER PRATA MED NÅGON?<br />

Ring Bris på 116 111, eller mejla och chatta på bris.se


FOTO: K<br />

GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

SMYCKESKOLLEKTION<br />

MED FATTA AV JOHANNAN<br />

REDAKTÖR: KLARA LÖFVING<br />

VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />

EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />

HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />

OCH DELATS — VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />

PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />

HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />

TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />

— OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I ME-<br />

DIA OCH LIVE.<br />

Fatta är en ideell medlemsförening för alla oavsett kön eller könsidentitet<br />

som vill engagera sig mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och<br />

lagstiftning. På JohannaN (www.shop.johanna-n.com) kan man köpa<br />

snygga smycken där man har samarbetat med Fatta.<br />

FEMINISTISK KAMP – MED BRODERI<br />

Broderiklubben BK är ett tryggt rum för kvinnor<br />

att umgås och brodera feministiska motiv. Den feministiska<br />

och antirasistiska klubben har sin bas<br />

i Stockholm och klubben har runt 30 medlemmar,<br />

men alla är välkomna<br />

att brodera under<br />

hashtagen ”broderiklubbenbk”.<br />

Just nu<br />

har klubben nästan<br />

16 000 följare på<br />

Instagram.<br />

PHOTOSHOPADE BILDER<br />

MÄRKS MED VARNING I FRANKRIKE<br />

I Frankrike har en ny lag trätt i<br />

kraft där alla kommersiella modellbilder<br />

som har retuscherats<br />

måste märkas med en varning.<br />

Syftet är att motverka ohälsosamma<br />

kroppsideal bland unga.<br />

Varningstexten lyder ”Photographie<br />

retouchée”, som betyder<br />

retuscherat foto. Lagen gäller<br />

dock inte bilder där akne och<br />

rynkor har tagits bort.<br />

MÅNGKULTURELLA<br />

ALMANACKAN 2018<br />

EN VÄGGALMANACKA för skolan, arbetsplatsen<br />

och hemmet. Alla de stora religionernas<br />

högtider, folkliga firanden, internationella dagar<br />

och mycket mer. På temasidor före varje<br />

månad fördjupar vi oss i en av månadens<br />

högtider. Egna namnsdagar: Följ med på en<br />

svindlande resa i en alternativ namnlängd!<br />

48 sidor. Hål för upphängning.<br />

All tradition är förändring.<br />

Bilder: Malin Skinnar<br />

Grafisk form: Iréne Thisner


VECKANS INSTAGRAM & TWITTER<br />

GRÄNSLÖST<br />

SD-STÖD<br />

SJUNKER<br />

Sverigedemokraterna<br />

backar nästan 3 procentenheter<br />

till 15 procent,<br />

vilket är den lägsta<br />

siffran partiet noterat<br />

sedan maj 2015.<br />

FÖRETAG LANSERAR LÄRLINGS-<br />

PROGRAM FÖR NYA SVENSKAR<br />

AXFOOD, SOM ÄR ETT DAGLIGVARUFÖRE-<br />

TAG, STARTAR VID ÅRSSKIFTET 1-ÅRIGT<br />

LÄRLINGSPROGRAM FÖR NYANLÄNDA.<br />

LÄRLINGARNA SKA ARBETA PRAKTISKT<br />

I BUTIK 75 PROCENT AV TIDEN OCH FÅ<br />

UTBILDNING 25 PROCENT. DE NYANLÄN-<br />

DA FÅR 75 PROCENT AV INGÅNGSLÖNEN.<br />

FÖR ATT FÅ VARA MED I SATSNINGEN SKA<br />

MAN HA FYLLT 20 ÅR, FÅTT UPPEHÅLLS-<br />

TILLSTÅND I SVERIGE SAMT VARA INSKRI-<br />

VEN PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN.<br />

#METOO<br />

Det var skådespelaren Alyssa Milano som med<br />

anledning av avslöjanden om filmproducenten<br />

Harvey Weinsteins sexuella övergrepp skrev på<br />

Twitter: ”om alla som blivit utsatta för sexuella trakasserier<br />

eller övergrepp skrev ’Me too’ som status<br />

så skulle vi kanske få folk att förstå problemets omfattning”.<br />

Sedan dess har tusentals använt hashtagen<br />

”MeToo” och berättat om sexuella övergrepp.<br />

Flera kändisar har även blivit inspirerade och delat<br />

hashtagen, bland andra Anna Paquin, Debra Messing<br />

och Javier Muñoz.<br />

KAIRO FAR-<br />

LIGAST FÖR<br />

KVINNOR<br />

Enligt en stor undersökning<br />

av Thomson Reuters<br />

Foundation är Egyptens<br />

huvudstad Kairo den värsta<br />

megastaden för kvinnor<br />

att leva i. New Delhi<br />

(Indien) och Sao Paulo<br />

(Brasilien) är värst när det<br />

kommer till sexuellt våld.<br />

GRÄNSLÅST


sida 22/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

Linus och Caroline väcker diskussionen om förintelsen tillsammans med alla nior i Mariefred.<br />

De ställer frågan: kan det hända igen?<br />

MÅLET ÄR ATT sprida budskapet och frågan man ställer sig är - kan det<br />

hända igen? I helgen presenteras Mariefredsskolornas arbete kring<br />

Hédi Frieds bok "Frågor jag fått om förintelsen". Arrangörer är<br />

föreningen heART, och arbetet är en del i Mariefreds Litteraturfest<br />

2017.<br />

– Boken listas inte som ungdomslitteratur men Hédi förmedlar sin<br />

starka upplevelse från förintelsen på ett sätt som gör det enkelt att ta<br />

till sig budskapet, förklarar Caroline Karlsson, som tillsammans med<br />

Linus Fagerström driver projektet med de båda skolorna.<br />

ELEVERNA HAR ARBETAT ämnesöverskridande och gemensamt för att, under<br />

litteraturfesten den 21 oktober, presentera sitt arbete genom musik,<br />

samtal, skrivna ord och bild.<br />

– Det blir ett icketraditionellt författarsamtal kan man säga. Vi hoppas<br />

att det här engagerar och för Hédis budskap vidare — något som<br />

ger möjlighet att diskutera hur vi ska stå emot hat och rädsla, säger<br />

Caroline.<br />

Visste du att ca 40.000<br />

personer i Sverige har<br />

ett medfött fel eller en<br />

brist i immunförsvaret?<br />

På www.pio.nu kan du läsa mer<br />

om primära immunbrister.


GRÄNSLÖST/vecka 36/2017/sida 23<br />

KVINNOKRAFT<br />

Projekt för att få fler kvinnor i jobb<br />

Precis som många andra kommuner<br />

arbetar Laholm med<br />

att försöka få fler utlandsfödda<br />

kvinnor i arbete, öka miljömedvetenhet<br />

och att hålla kostnaderna<br />

nere. I ett nystartat projekt<br />

kombinerar de lösningar<br />

på de olika problemen.<br />

TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />

ALLT BÖRJADE MED ett beslut om att Laholmarna<br />

ska börja sortera sopor på ett mer miljömedvetet<br />

sätt, genom ett nytt insamlingssystem.<br />

Det nya systemet innebär att de gamla<br />

soptunnorna ska bytas ut och ersättas med<br />

tunnor som har fyra olika fack som soporna<br />

sedan ska sorteras i. Det gjorde att kommunrådet<br />

Elisabet Babic (M) började fundera.<br />

– Måste vi lägga ut allt? Eller skulle vi kunna<br />

göra något själva? Det var mina funderingar<br />

och att det hade varit ett bra arbetsmarknadsprojekt,<br />

förklarar Elisabet Babic för Laholmstidningen.<br />

ARBETSMARKNADSPROJEKTET SOM KOMMER att sysselsätta<br />

åtta utlandsfödda kvinnor under ett<br />

år kommer att starta nästa år. Tillsammans<br />

Källsorteringen ökar när kommuner inför soptunnor med fyrfackskärl.<br />

ska kvinnorna montera ihop de 25 000 sopkärlen<br />

som sedan ska distribueras till kommunens<br />

invånare.<br />

– De kommer ha jobb under tiden som<br />

projektet pågår, men förhoppningsvis ökar<br />

deras chanser att få jobb efter det här, säger<br />

Roland Norrman, ansvarig för arbetsmarknadsinsatser<br />

i kommunen.<br />

PROJEKTET INNEBÄR OCKSÅ att kommunen lyckas<br />

hålla kostnaderna nere. Om hela arbetet<br />

lagts ut på entreprenad hade det kostat runt<br />

6 miljoner kronor. Nu har kommunen istället<br />

budgeterat 3 miljoner kronor till projektet<br />

och därmed halverat kostnaden. I Sverige låg<br />

sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor<br />

på 56 procent under 2015, jämfört med 66,6<br />

procent bland inrikesfödda kvinnor. Tidigare<br />

i år fick även arbetsförmedlingen i uppdrag<br />

att ta fram en handlingsplan för minska arbetslösheten<br />

bland utrikesfödda kvinnor.<br />

FÄRRE DÖR NÄR KVINNOR OPERERAR<br />

OM DET ÄR en kvinna som håller i kniven vid en operation så löper<br />

patienten i genomsnitt fyra procents lägre risk att dö eller få komplikationer.<br />

Det visar en ny studie från Universitetet i Toronto. I studien<br />

tittade forskarna närmare på dödsfall och komplikationer i samband<br />

med operationer och jämförde kvinnliga och manliga kirurger med<br />

motsvarande erfarenhet och operationsvolym. Forskarna matchade<br />

även patienterna när det gällde sjukdom, kön och ålder. Allt som allt<br />

ingick 104 630 patienter och 3 314 kirurger i studien.<br />

Även om den nya studien ser en koppling mellan kirurgens kön och resultat, så<br />

uppmanar forskarna allmänheten att inte välja läkare baserat på kön.<br />

ANLEDNINGEN TILL ATT studien genomfördes är att det genom tidigare<br />

forskning har visat sig att kvinnliga och manliga läkare arbetar på<br />

olika sätt. Manliga läkare är oftast norm, så förhoppningsvis innebär<br />

den här studien att en del av fördomarna kring kvinnliga kirurger<br />

minskar.


Foto: Ken Aloo<br />

EN AV 20 MILJONER<br />

ANLEDNINGAR<br />

ATT SÄKRA TILLGÅNG<br />

TILL RENT VATTEN<br />

Just nu pågår den värsta hungerkrisen på flera år. Över 70 miljoner<br />

människor i 45 länder är i behov av mathjälp. 20 miljoner riskerar<br />

svält om vi inte agerar nu. Vi är där, var där med oss.<br />

Stöd vårt arbete så att vi kan hjälpa fler.<br />

#StoppaHungern<br />

>> Swisha valfri gåva till 123 031 0748<br />

>> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900 så skänker du 100 kronor<br />

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 25<br />

ALI HAMDOUSH ÄR 33 år och föddes i Hamah Salamia<br />

i Syrien och är äldst i en syskonskara av<br />

fyra bröder. Han studerade ekonomi, musik<br />

och sport i Damaskus, två och en halv timme<br />

från hemstaden. Som 16-åring började han<br />

tävla i body building. Senare utbildade han sig<br />

till personlig tränare och arbetade en tid i Dubai,<br />

Förenade Arabemiraten.<br />

TVÅ AV HANS bröder och hans föräldrar är kvar i<br />

den krigsdrabbade staden.<br />

– Hemma satt man och väntade på att raketer<br />

och bomber skulle träffa huset hela tiden, det<br />

var hemskt, berättar Ali.<br />

ALLA ARBETAR<br />

Från flykting till personlig tränare<br />

Ali Hamdoush flydde likt många<br />

andra från Syrien i samband med<br />

den stora flyktingvågen 2015. Det<br />

han fick erfara och se på resan från<br />

Syrien till Europa var så betungande<br />

att elva dagar från händelsen<br />

har raderats ur minnet. Trots det<br />

poängterar Ali att han hade tur, han<br />

var en av dem det gick bra för. Idag<br />

arbetar han i Mariefred och vill med<br />

sin historia inbringa hopp och tro<br />

på framtiden för andra i liknande<br />

situationer. TEXT & FOTO: CINDY KOSAKOWSKI<br />

LYCKLIGTVIS HAR ALIS föräldrar och bröder överlevt<br />

det värsta och idag är det en något bättre<br />

situation.<br />

– Jag hade tur när jag flydde. Jag hade inte<br />

som många andra förlorat hela min familj<br />

eller tappat bort någon familjemedlem på<br />

vägen. Många dog under resans gång också,<br />

drunknade eller blev sjuka.<br />

DET VAR NÄRA att även Ali drunknade när det var<br />

hans tur att göra den farliga resan över medelhavet<br />

från Turkiet till Grekland.<br />

– I min båt satt en mamma med sina barn.<br />

Hon var hela tiden så lugn och stark. Hon var<br />

tvungen att vara stark för sina barns skull och<br />

hålla dem lugna. Jag beundrade hennes mod.<br />

RESAN MELLAN TURKIET och Grekland är cirka tre<br />

timmar lång. Ali reste tillsammans med de andra<br />

på en liten gummiflotte. Efter en och en<br />

halv timme stannar motorn på båten, mitt i<br />

medelhavet.<br />

I dag bor och arbetar Ali i Mariefred – långt från bomberna i Syrien.<br />

– Det var mörkt och det började regna. Bensinen<br />

till motorn tog slut och motorn började<br />

haverera. Vi hade alla internationella mobiler<br />

med oss men det fanns ingen mottagning mitt<br />

ute på havet. Det enda som funkade på mobilen<br />

var ficklampan. Ljuset gjorde att ett fartyg<br />

kunde se oss och till slut rädda hela besättningen<br />

till Grekland.<br />

NÄR ALI VÄL hamnade i Grekland talar han om<br />

hur vänliga människor var och hur de fickt<br />

andas ut för en stund. Resan genom resten av<br />

Europa skulle komma att bli lika hård. Gräns<br />

efter gräns stängdes framför de trötta flyktingarnas<br />

ögon. Hoppet kom när Tyskland<br />

och Sverige öppnade sina gränser. Ali kunde<br />

ta sig till Tyskland och sedan åka direkt med<br />

buss till Sverige.<br />

VÄL I SVERIGE fick Ali hjälp med lägenhet efter<br />

att ha bott på flyktingläger. Han är numera<br />

bosatt i Stallarholmen och arbetar sedan sex<br />

månader tillbaka som personlig tränare på<br />

World Class i Mariefred.<br />

– Alla är så vänliga i Sverige. Naturen är vacker,<br />

maten god och det är tryggt. Sedan älskar<br />

jag kanelbullar, säger Ali och skrattar.<br />

I FRAMTIDEN DRÖMMER Ali om att skaffa en egen<br />

familj i Sverige.<br />

– Drömmen är att få en familj, det är meningen<br />

med livet. I Sverige är det tryggt att växa<br />

upp för ett barn. Här har alla möjlighet till en<br />

bra framtid och att studera. Det är svårt att<br />

lämna allt och börja om sitt liv från början när<br />

man inte gör det av fri vilja, men Sverige är<br />

ett bra land och har bra värderingar. Det gör<br />

det lättare att börja om här med ett hopp om<br />

framtiden, avslutar Ali.


sida 26/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

VIKTIG HISTORIA<br />

Den så kallade parallellupplagan av Läsebok för folkskolan började utges 1911 leddes av Carl Grimberg och blev en stor<br />

framgång. Den utkom i flera olika reviderade upplagor ända fram till 1951.<br />

Läsebok för folkskolan<br />

väcker känslor än i dag<br />

”Ett brev betyder så mycket” var en slogan som Posten förmedlade på 1970-talet och visst är det<br />

så. Tyvärr är personliga handskrivna brev sällsynta i dag men mycket uppskattade när de någon<br />

gång dimper ner i brevlådan.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

NEJ, INTE SÄTTER vi oss ner i dag och formulerar våra innersta tankar på<br />

vackert brevpapper, stoppar det i kuvert och skickar till våra nära och<br />

kära. Ett mejl eller sms går ju så mycket fortare, och bråttom tycks de<br />

flesta ha i dag. För hundra år sedan var det annorlunda och jag är så<br />

lyckligt lottad att jag har en bunt brev skrivna av min morfar Aron i<br />

början av 1900-talet och får genom dem veta mycket om hans tankar<br />

och funderingar om stort och smått. Han skickade dem till en ung<br />

släkting i Göteborg och hon sparade dem lyckligtvis.<br />

MIN MORFAR DOG decennier innan jag föddes men jag tycker jag känner<br />

honom tack vare breven. Jag har också lärt mig mycket om hur det<br />

kunde vara att leva i Sverige vid den tiden – om bristen på pengar,<br />

om oro för sjukdomar, om vardagslivet och om längtan efter människor<br />

att tala med. En del brev är långa, humoristiska, ibland poetiska<br />

och skrivna med snirklig handstil på vackert papper. När livet kändes<br />

tungt och bekymren hopade sig avspeglas dessa känslor i breven.<br />

Även handstilen är annorlunda då. Stundtals är det bråttom och då<br />

blir stilen nästan oläslig i slutet av breven och ibland skriver han:<br />

”Åsfeldt står i farstun!” Det var lantbrevbäraren som kom med post<br />

några gånger i veckan och också tog med sådant som skulle sändas<br />

i väg.


OFTA VAR ARON upprörd över orättvisor i samhället, stod alltid på de<br />

svagas sida och irriterades över att förändringar ofta var så svåra att<br />

genomföra. Aron var född 1854, utexaminerades som folkskollärare<br />

redan 1874 och fick samma år tjänst vid Enarsruds skola i Färgelanda<br />

där han stannade livet ut. I ett brev från november 1910 är det<br />

mycket som är på tok och brevvännen Ingeborg får ta ta del av detta.<br />

Men det rör inte den egna familjen. ”Familjen i sin helhet fr.o.m.<br />

Ebba t.o.m. anktupparna och Sölve med Nilla i omständigheter må i<br />

realiteten bra. Men vi ha här i Färgelanda folkskola äntligen fått för<br />

några veckar sedan en ny, d.v.s. ny upplaga, av läseboken. Där står<br />

‘Kolargossen’, där står en saga av Lagerlöf. Karl i Å. med måg vill<br />

ta bort den och får namn på en lista. Naturligtvis skriver alla på!!?!?!<br />

Nog därom nu, mera när vi träffas. Många andra, små grå nedtyngande<br />

omständigheter har skruvat ner de mänskliga strängarna.”<br />

LÄSEBOKEN SOM ARON talar om hette Läsebok för folkskolan, kom ut<br />

på Norstedts förlag 1868 och blev den första boken utan religiöst<br />

innehåll som fick allmän spridning. Den skulle täcka alla viktiga ämnesområden<br />

i skolan utom matematiken. Andra avdelningen hette<br />

”Naturskildringar från fäderneslandet” och den inleds med folkminnesforskaren<br />

Richard Dybecks dikt Du gamla, du friska, du fjellhöga<br />

Nord, skriven 1844. Några år senare ändrade han inledningsorden<br />

till Du gamla, du fria. I vissa kretsar ansågs den passa som Sveriges<br />

nationalsång, och när kung Oscar II vid en promotionsmiddag på<br />

universitetet i Lund våren 1893 reste sig upp när sången framfördes<br />

förstärktes känslan. Nu betraktas den som Sveriges nationalsång men<br />

har aldrig blivit formellt antagen som sådan.<br />

GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 27<br />

Richard Dybeck, teckning av L.W. Herrlin.<br />

I JULI 2017 skrev krönikören Björn Gustavsson i Tidningen Kulturen<br />

kritiskt om denna bok under rubriken Vad kan vi lära oss av Läsebok<br />

för folkskolan?<br />

– I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn<br />

fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter<br />

reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i vuxenvärldens<br />

normer… Idag fungerar denna volym bra som lärobok<br />

i det förra sekelskiftets moral och visioner... Se bara beskrivningen<br />

av afrikanernas liv i detta mörkrets hjärta: ”Lika fågelbon ligga infödingarnes<br />

små byar gömda i dessa vidsträckta skogar. Här bo dessa<br />

naturbarn utan kläder, utan bildning, nästan utan religion. De hafva<br />

mycket få och små behof. En spetsig käpp tjänar dem till spjut; tvenne<br />

käppar, gnidna mot hvarandra, skaffa dem eld, och femtio sammanbundna<br />

käppar bilda deras boning. Den från träden afskalade<br />

barken utgör deras beklädnad, och de från dem afplockade frukterna<br />

skänka dem föda.”<br />

BJÖRN GUSTAVSSON ÄR kritisk till att än i dag ”Folk och länder som inte<br />

utvecklas i takt med oss anses behöva integreras för att bli ’fullvärdiga<br />

medlemmar av det internationella samfundet’.” Och vad har vi<br />

då enligt Gustavsson lärt av Läsebok för folkskolan? ”Att klockorna<br />

rört sig, men att tiden samtidigt stått underligt stilla.” Förmodligen<br />

hade morfar Aron haft samma uppfattning om han levt i dag och fått<br />

tillfälle att lufta sina känslor.<br />

Skivutgåva av Du gamla du fria på märket Tal och ton, omkring 1930.<br />

DEN FÖRSTA UPPLAGAN av Läseboken utgavs i 25 000 exemplar och inom<br />

tre år hade 75 000 exemplar utkommit. Dittills hade bara religiösa<br />

skrifter som bibeln, katekesen och psalmboken haft sådana upplagor.<br />

Nya upplagor av läseboken trycktes undan för undan och den tionde<br />

”fullständigt omarbetade och reviderade” upplagan kom 1910, och<br />

det är den Aron skriver om i sitt brev.<br />

Gammal skolplansch på Mölndals museum.


sida 28/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

RELIGIÖSA FRISKOLOR SKA STOPPAS, INTE BARA KONTROLLERAS<br />

REGERINGENS FÖRSLAG OM hårdare kontroll av den som vill starta religiös<br />

friskola är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte, menar Humanisterna.<br />

Humanisternas ordförande Christer Sturmark ställer därför<br />

en öppen fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin: När tillsätter<br />

regeringen en utredning för att stoppa alla skolor som bedriver ensidig<br />

religiös påverkan riktad till skolelever?<br />

– Det är bra att regeringen nu börjar ta tag i frågan om religiösa<br />

friskolor. Det är - som utbildningsministern säger - minst sagt märkligt<br />

att religiösa trossamfund som inte är berättigade till statliga bidrag<br />

ändå kan få starta och driva skolor. Vi hoppas dock att detta<br />

bara är en del i en bredare utredning av hur religiösa friskolor i det<br />

obligatoriska och skattefinansierade skolväsendet ska stoppas, säger<br />

Christer Sturmark.<br />

Humanisternas ordförande Christer Sturmark vill stoppa alla religiösa friskolor.<br />

Foto: Peter Knutson<br />

HAN MENAR ATT enbart kontrollera nya religiösa friskolor inte räcker.<br />

Samma regler som redan idag gäller för kommunala skolor ska även<br />

gälla för alla fristående skolor: hela skollagen ska vara helt fri från<br />

religiös påverkan. Christer säger vidare att religiös och annan livsåskådningsundervisning<br />

får bedrivas på kvällar, helger och lov.<br />

– Skolan är till för att eleverna ska lära sig - inte för att religiösa<br />

trossamfund ska få bedriva ensidig religiös påverkan. Vi ifrågasätter<br />

därför om religiösa samfund eller aktörer över huvud taget ska få<br />

tillstånd att bedriva skola. Det kommer bara att bädda för försök att<br />

kringgå en ny lagstiftning, säger Christer.<br />

Foto: Canadian Red Cross<br />

G<br />

G<br />

EN AV<br />

20 MILJONER<br />

ANLEDNINGAR<br />

ATT AGERA NU!<br />

De humanitära behoven i världen har aldrig varit så stora som idag.<br />

I Nigeria, Sydsudan, Somalia och Jemen är situationen så allvarlig<br />

att människor riskerar svält. Stöd Röda Korsets arbete på plats.<br />

#StoppaHungern<br />

>> Swisha valfri gåva till 123 031 0748<br />

>> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900 så skänker du 100 kronor<br />

April 2017,<br />

Molticho, Etiopien<br />

1-ÅRSKALAS<br />

FÖR GRÄNSLÖST!<br />

”Någon patriot har jag aldrig varit.<br />

Vi är alla människor – det har varit<br />

mitt speciella patos här i livet.” ASTRID LINDGREN<br />

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 29<br />

INKLUDERANDE IDROTT<br />

Futebol da forca<br />

– stärker tjejers självförtroende med hjälp av fotboll<br />

Internationella Flickdagen inföll för exakt en<br />

vecka sedan, 11 oktober, men kampen om att<br />

kämpa för världens flickors rättigheter är inte<br />

begränsad till en dag – tvärtom. Vissa organisationer<br />

som Futebol da Forca ägnar hela 365<br />

dagar om året för just det syftet.<br />

TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

INITIATIVTAGAREN TILL DEN icke-vinstdrivande fotbollsorganisationen, Cecilia<br />

Safaee, bodde i Moçambique när hon fick idéen om att starta<br />

igång ett fotbollslag med enbart tjejer där tanken var att uppmuntra<br />

spelarna fysiskt och psykiskt både på och utanför planen. Resultatet<br />

blev organisationen Futebol da Forca – fotboll ger styrka – som verkar<br />

för att stärka tjejers rättigheter och möjligheter med just fotboll<br />

som utgångspunkt. Cecilia Safaee märkte att problemet – brist på<br />

självförtroende – inte var exklusivt för Moçambique utan var vanligt<br />

bland flickor även hemma i Sverige.<br />

VAD SOM BÖRJADE som ett enda fotbollslag i Moçambique år 2012 har<br />

idag utvecklats till 8 000 fotbollsspelare, 500 ledare i 99 samhällen<br />

runtom i Sverige, Finland, Moçambique, Zambia och på Åland.<br />

Organisationen är idag flerfaldigt prisbelönt med prestigefyllda utmärkelser<br />

som Årets Peppare på Idrottsgalan (2017), Kompassrosen<br />

(2014) och Fryshusets Rotary Award (2013) för sitt viktiga arbete för<br />

världens flickor.<br />

Grundaren, Cecilia Safaee, har fått många utmärkelser för sitt viktiga arbete<br />

hon gör med Futebol da Forca för fl ickors rättigheter. Foto: Futebol da Forca<br />

FUTEBOL DA FORCA HAR särskilt utmärkt sig för sin satsning på ledarskapsutbildningar.<br />

De reser världen runt och utbildar nya coacher i samarbete<br />

med idrottsföreningar och förbund som verkar i de respektive<br />

områdena som utbildningarna hålls i. De har bland annat varit i Linköping,<br />

i Stockholm och i Skåne i Sverige. Ledarskapsutbildningen<br />

består av tre steg där inkluderande ledarskap, sexualitet, reproduktiva<br />

rättigheter, förebyggande av våld och sexuellt utnyttjande av tjejer<br />

samt respekt och självkänsla är en del av ämnena som tas upp.<br />

INTERNATIONELLA FLICKDAGEN GRUNDADES av FN år 2012 och syftar till att<br />

lyfta fram och ta itu med de behov och utmaningar som tjejerna står<br />

inför, samtidigt som de främjar flickors bemyndigande och uppfyllandet<br />

av deras mänskliga rättigheter.<br />

FÖLJ OSS:<br />

@TIDNINGENGRANSLOST<br />

Futebol da Forca är ett fotbollsnätverk som strävar efter att stärka tjejers<br />

självförtroende. Foto: Futebol da forca<br />

@TIDNINGEN_GRANSLOST


sida 30/vecka 42/2017/gränslöst<br />

KULTURKOLLEN<br />

Redaktionen listar utvalda tips på filmer, serier, föreställningar<br />

och böcker som belyser utanförskap, orättvisor,<br />

integration och strävan efter en öppen, gränslös värld.<br />

BOK: Hon växte upp<br />

som adopterad dotter till<br />

välbeställda föräldrar som<br />

helt saknade förmåga att<br />

lära henne annat än att ta<br />

hand om sina kläder, duka<br />

vackert och vika servetter.<br />

När hon vid fjorton<br />

års ålder skickades iväg till<br />

sin pojkvän i Motala, uppmuntrades<br />

detta, men konsekvenserna<br />

blev ödesdigra.<br />

Ingen i hennes omgivning<br />

eller sociala myndigheter<br />

reagerade på hennes föräldrars<br />

ansökan om att hon<br />

som femtonåring skulle giftas bort. Inte heller Svenska Kyrkan försökte<br />

förhindra det. Den 12 oktober kommer Margaretha Nystrands självbiografiska<br />

samhällsskildring i ett helt nytt format. Whip Media har paketerat om<br />

originalutgåvan av ”Sviken” (Pyret Förlag, 2015) och ger ut den som pocket<br />

med titeln BARNBRUDEN. Det här är en bok vi behöver läsa för att förstå inte<br />

bara våra historia utan även vår samtid och framtid.<br />

FÖRELÄSNING: Hur är det att vara kvinnlig författare i afrikanska<br />

sammanhang? Vad betyder Afrika i världslitteraturen? Och hur ser<br />

kvinnliga författare i Nigeria och Tanzania på litteraturens förmåga att förändra<br />

kvinnors position i det afrikanska samhället? KVINNOR MED KRAFT<br />

ATT FÖRÄNDRA EN KONTINENT är en föreläsning om afrikanska kvinnliga<br />

författare, feminism och kosmopolitism med Paula Uimonen, docent i socialantropologi<br />

vid Stockholms universitet. Paula Uimonen är specialiserad<br />

i digital antropologi samt antropologi om konst, visuell kultur, media och<br />

globalisering. Hennes nuvarande projekt om kvinnliga afrikanska författare,<br />

med fokus på feminism och panafrikanism, bygger på fältarbete i Ghana<br />

och Tanzania. 26 oktober kl. 18.30-19.45, Fanfaren Kultur Farsta.<br />

VECKANS<br />

DIKT:<br />

Bernt<br />

Ny skola. Nya kamrater.<br />

Snälla först. Sa inget<br />

om mitt ärr under näsan,<br />

Om att jag pratade konstigt.<br />

Men en morgon<br />

just när jag stigit av bussen<br />

kom ni allihop, du och dom andra<br />

och kastade snöbollar på mig.<br />

Försökte skratta först.<br />

bara en rolig lek.<br />

Men du slutade inte,<br />

kramade bollarna<br />

allt hårdare<br />

tills jag började gråta.<br />

Så där 13 -14 år senare<br />

sågs vi igen på regementet.<br />

Du hade en gul rand<br />

på vapenrocken<br />

och tiggde en cigarett.<br />

Jag gav dig en<br />

men mindes nog.<br />

Ur Sven Nybergs diktsamling Porträtt, 2016


KARIBU I NACKA I<br />

STOCKHOLMSORTEN<br />

FISKSÄTRA VILL FÖRENA NYA<br />

OCH ETABLERADE SVENSKAR<br />

MED MAT, SPRÅK OCH<br />

KULTUR.<br />

KULTURELLT<br />

Integrationsprojektet Karibu i Nacka vill förena nya och etablerade svenskar med mat och kultur.<br />

Foto: Karibu i Nacka Facebook<br />

Förenas kring mat och kultur<br />

Det är den ideella föreningen Afrikansk Nutida Konst & Kultur som står för integrationsprojektet Karibu, som<br />

passande nog betyder “välkommen” på Swahili. Språk och matlagning står i centrum av Karibus verksamhet<br />

på Fisksätra Folkets Hus. Nya samt etablerade svenskar är välkomna att träffas två gånger i månaden, TEXT: DAGMAWIT varav ALEMAYEHU ena<br />

exklusivt riktar sig till kvinnor, och njuta av mat och samtala om erfarenheter, kultur och musik.<br />

I TVÅ TIMMAR får deltagarna utbyta recept och umgås med folk de kanske<br />

inte annars hade umgåtts med. Tanken är att uppmuntra gemenskap<br />

och etablering i Nacka kommun samt eliminera utanförskap<br />

som det finns risk för som nyanländ.<br />

MATRÄTTERNA SOM TILLAGAS under kvällarna är ofta från olika länder och<br />

hittills har det serverats traditionell kongolesisk mat som matoke,<br />

VI FINNS INTE PÅ JORDEN<br />

FISKSÄTRA FOLKETS HUS, föreningen Ung i Fiskis och nya svenskar från<br />

Afghanistan och Syrien har gått ihop i ett samarbete för att skapa<br />

dokumentärfilmen “Vi finns inte på jorden”. Dokumentären tar upp<br />

olika berättelser som nyanlända har gått igenom som rör bland annat<br />

drömmar, karriärsmål, hopp och den ständiga väntan på beslut om<br />

uppehållstillstånd från Migrationsverket. Mouadh Jeddi som också<br />

varit ny i Sverige grundade Föreningen Ung i Fiskis med syfte att<br />

förena och välkomna Fisksätras nya medborgare. Nu är han, tillsammans<br />

med andra nya svenskar som syns både bakom och framför<br />

kameran, med och skapar en film som visar hur livet som nyanländ<br />

i Sverige kan se ut. Dokumentären har premiär 23 oktober och visas<br />

på Fisksätra Folkets Hus.<br />

ponds och kawanga samt den etiopisk och eritreanska traditionella<br />

maträtten injera. Medlemmar i Karibu står för matlagningen och gästerna<br />

får även höra hur maten har tillagats.<br />

NÄSTA KARIBU-EVENT HÅLLS torsdag 26 oktober i Fisksätra Folkets hus och<br />

välkomnar denna gången enbart kvinnor.<br />

Dokumentärfilmen “Vi finns inte på jorden” är skapad av nya svenskar och vill<br />

visa hur livet kan se ut om man är ny i Sverige. Foto: Fisksätra Folkets Hus


sida 32/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

PÅ DJUPET<br />

(t.v) Teamen skapar foton varje dag - men den här gången till stöd för Unicef. Foto: Pressbild Erik Olsson Fastighetsförmedling (t.h) FN har gett Unicef i uppdrag<br />

att arbeta för att barnkonventionen ska följas av alla länder som skrivit under den. Det handlar inte om välgörenhet, utan kampen för alla barns självklara<br />

rätt att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. Foto: @unicefsverige<br />

”Unikt” för Unicef–<br />

prisvärd konst för alla<br />

I helgen arrangerades Affordable Art Fair i Stockholm, en internationell konstmässa som också<br />

finns i bland annat Singapore, New York och Amsterdam. Nacka Strandsmässans lokaler förvandlades<br />

till en konsthall där svenska och internationella gallerier ställde ut konst från flertalet olika<br />

nya och etablerade konstnärer från hela världen. Bland alla utställare fanns Erik Olsson Fastighetsförmedling.<br />

Varför? För att bidra med fotokonst till Unicef.<br />

TEXT: MARIE FREIJ<br />

FÖR SJÄTTE ÅRET i rad medverkade Erik Olsson Fastighetsförmedling på<br />

Affordable Art Fair med fotografer som alla arbetat med ett specifikt<br />

tema. Förra året var temat ”gränser”, i år var temat ”unikt”. Hela<br />

intäkten för bilderna går direkt till Unicef, världens största barnrättsorganisation.<br />

VARFÖR GÖR MAN ett sånt här projekt som fastighetsbyrå? Varje år tar<br />

fotograferna på Erik Olsson Fastighetsförmedling ungefär 150 000<br />

bilder av olika miljöer, rum och detaljer. Fotograferna måste utmärka<br />

sig estetiskt och tekniskt för att inspirera och ge visioner av ett framtida<br />

hem, vilket gör dem till en viktig del av en bostadsförsäljning.


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 33<br />

I helgen sålde Hanna Skog fotokonst istället för bostäder - till förmån för Unicef.<br />

– VI MEDVERKAR på Affordable Art Fair med våra bilder då vi på ett bra<br />

sätt kan stödja Unicef utefter vår professionalitet och kunskap inom<br />

fotografi. Detta är en plattform där vi gärna syns och här får vi ytterligare<br />

utmaningar då vi annars fotograferar rum och bostäder, säger<br />

Annci Gustavsson, bildchef på Erik Olsson Fastighetsförmedling inför<br />

mässan. Att vi väljer att synas på Affordable Art Fair är självklart<br />

då vår kreativa kapacitet och kunskap har en ofantlig bredd. Att välja<br />

bilder utifrån ordet ”unik” skapar en bred tolkning för bilden. Varje<br />

exponering är unik för ögonblicket och kommer aldrig igen. Lika<br />

unik är tolkningen av resultatet.<br />

HANNA SKOG FRÅN Erik Olsson jobbade med utställningen under mässsan.<br />

Här bidrar hon med sitt arbete i ett av flera projekt som Erik<br />

Olssons Fastighetsförmedling genomfört för att bidra till andra.<br />

– Vi har projekt med både Friends och Stockholms Stadsmission,<br />

berättar Hanna. Och det är roligt att kunna göra den här insatsen<br />

igen för Unicef.<br />

Koncept är enkelt, men ändå unikt: en inspirerande<br />

atmosfär med tusentals originalmålningar,<br />

grafik, skulptur och fotografi – allt mellan 500<br />

och 50 000 kronor. Unga konstnärer blandas med<br />

välkända namn.<br />

”Schwimmbad” av Per Orchidéen. Bilden är tagen i<br />

Berlin, i ett övergivet badhus.<br />

Många konstintresserade ville fynda i helgen.<br />

Foto: @affordableartfairsthlm


QUIZ VECKA 42:<br />

VAD MINNS DU FRÅN FÖRRA NUMRET AV GRÄNSLÖST?<br />

1. Tack vare stöd från en stiftelse har man kunnat bygga<br />

skolor i Amzonas. I början fick man hjälp av en äldre hantverkare<br />

från Småland. Vilket yrke hade han?<br />

5. Arvida Byström har utsatts<br />

för hot av olika slag. Vad har<br />

hon gjort?<br />

1. Murare X. Takläggare 2. Smed<br />

1. Skändat statsministern<br />

X. Visat håriga ben<br />

2. Försvarat utvisningshotade<br />

ungdomar<br />

6. Vem ligger bakom boken ”Tävlar om hennes gunst”?<br />

2. Vart ska man bege sig för att på måndag få se föreställningen<br />

Ursäkta oss?<br />

1. Meryem Meryem X. Hawa Hawa 2. Malkon Malkon<br />

1. Stockholms konserthus X. Simrishamns konserthall<br />

2. Vara konserthus<br />

3. Krister Olenmo är drivande bakom en populär sport.<br />

Vilken?<br />

1. Showdown X. Goalball 2. Elektrongevärskytte.<br />

4. Var finns urfolket som José<br />

Pilar Álvarez Cabrera kämpar för?<br />

1. I Chile<br />

X. Argentina<br />

2. Guatemala<br />

7. Indisk kokosladdu är gott. Vad fattas i receptet: skållad<br />

mandel, socker, smör, mjölk och kokos?<br />

1. Lite bittermandel X. Kardemummakärnor<br />

2. Gula russin<br />

Irene Frederiksen från Trollhättan är vinnare av det stora quizet i Gränslöst<br />

vecka 40 och vinner därmed ett presentkort (värde 500 kr) på Afroart. Grattis!<br />

Vi lottar ut ett presentkort på<br />

Afroart, värt 100 kronor, bland<br />

er som har alla rätt i quizet.<br />

Det går även att handla i Afroarts webbshop! Skicka rätta raden senast<br />

den 16 oktober till Tidningen Gränslöst, box 76, 630 22 Mariefred/<br />

redaktion@tidningengranslost.se/www.tidningengränslöst.se/facebook.com/TidningenGranslost.


GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 35<br />

FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />

Bibliotek, skog och kvinnogrupp<br />

Winjuka Songelaeli, Nduguföreningens platsansvariga i Kizagaområdet (till vänster), samt biblioteksansvarig Estar Lukas (till höger).<br />

Nduguföreningen arbetar för att ge enskilda människor i Kizagaområdet i Tanzania verkliga möjligheter<br />

till ett liv utan fattigdom.<br />

INITIATIVET TILL BILDANDET av Nduguföreningen<br />

togs av Martin Carlstedt, Amon Gyunda och<br />

Malin Gyunda efter en resa till Kizagaområdet<br />

i Tanzania.<br />

– Vi utvecklade en idé om en biståndsförening<br />

med lokalt fokus. Amon är uppväxt i Kizaga<br />

och bosatt i Sverige sedan 1998. Amons<br />

goda lokalkännedom och många kontakter<br />

samt det gemensamma intresset för utvecklingsfrågor<br />

var utgångspunkten för arbetet,<br />

berättar Martin, som i dag är ordförande i<br />

föreningen.<br />

PÅ DET KONSTITUERANDE mötet i januari 2002 deltog<br />

ett 40-tal blivande medlemmar. I dag har<br />

Nduguföreningen över 200 medlemmar och<br />

antalet målområden har utvidgats.<br />

EN VERKSAMHET SOM Nduguföreningen bedriver<br />

är ett bibliotek som har byggts av lokalbefolkningen<br />

av lokalt tillverkat tegel. Biblioteket<br />

är en mötesplats och en plats för självstudier.<br />

Föreningen har lyckats köpa in omkring<br />

3 000 böcker, varav knappt 2 000 är skollitteratur/läroböcker<br />

och drygt 1 000 är skönlitteratur.<br />

EN ANNAN DEL av Nduguföreningens verksamhet<br />

är trädplantering.<br />

– Trädplantering sker både på intresserade familjers<br />

mark och i anslutning till lokala institutioner<br />

som till exempel skolor och sjukstuga.<br />

Finansiering sker genom att personer i Sverige<br />

köper träd för 10 kronor styck. Nduguföreningens<br />

trädplanteringsansvariga på plats<br />

i Kizagaområdet ansvarar för inköp av plantor,<br />

stöd och hjälp vid plantering samt tillsyn,<br />

förklarar Martin.<br />

TEXT: MARIE VENEKE YLIKOMI<br />

fem mindre skogsreservat inrättats i området,<br />

där avverkning är förbjuden.<br />

– Efter bara några år har växter och djur som<br />

inte synts till under lång tid börjat återvända.<br />

Bland annat har kaniner, antiloper och svamp<br />

kommit tillbaka som nygamla invånare.<br />

NDUGUFÖRENINGEN HAR ÄVEN hjälpt en kvinnogrupp<br />

att få igång en korgflätningsverksamhet.<br />

Korgarna tillverkas i Tanzania och säljs i<br />

Sverige. Nduguföreningen gav ett startbidrag<br />

bland annat för inköp av material.<br />

– Numera får ett 20-tal kvinnor en del av sin<br />

försörjning genom hantverksarbetet. Det är<br />

inte minst viktigt att kvinnor får möjlighet till<br />

en egen försörjning eftersom det bidrar till att<br />

stärka deras ställning i familj och samhälle.<br />

Marco är ett av Nduguföreningens drygt 120 fadderbarn.<br />

TOTALT HAR MER än 40 000 träd planterats sedan<br />

år 2002. Nduguföreningen har bidragit till att<br />

En större väg passerar genom den lilla byn Kizaga.


sida 36/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

VÅR VÄRLD<br />

Bra samarbete i köket.<br />

Den syriske kocken Nadeem Khadem Al Jamie (till höger) på L’Hôtel Kulturcentret FOOUND erbjöd sina gäster att få smaka eritreansk street<br />

d’Angleterre under öppningskvällen av Refugee Food Festival.<br />

food.<br />

Refugee Food Festival i Genève<br />

Den 11–15 oktober gästade Refugee Food Festival (Flyktingmatfestivalen) den schweiziska staden<br />

Genève. På menyn stod mat lagad av flyktingar från Syrien, Eritrea, Sri Lanka, Tibet och Nigeria.<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

REFUGEE FOOD FESTIVAL är ett medborgarinitiativ skapat av föreningen Food Sweet Food. Festivalen arrangeras i samarbete med UNHCR,<br />

FN:s flyktingkommissariat. Redan år 2016 hölls två festivaler i Frankrike. Tidigare i år har festivalen hållits i Lyon, Bordeaux, Marseille<br />

och Lille i Frankrike, Aten i Grekland, Florens, Milano, Bari och Rom i Italien, Madrid i Spanien, Bryssel i Belgien och Amsterdam i Nederländerna.<br />

I oktober gästade matfestivalen staden Genève i Schweiz.<br />

REFUGEE FOOD FESTIVAL har tre huvudmål: att förändra uppfattningen om flyktingar, att påskynda deras professionella integration och att<br />

upptäcka kök från hela världen. Bakom varje flykting finns en passionerad man eller kvinna med värdefulla talanger, menar Refugee Food<br />

Festival. Genom festivalen värderas färdigheter och flyktingkockar kommer i kontakt med restauranger och engagerade volontärer.


REFUGEE FOOD FESTIVAL vill med matens kraft öka flyktingars chanser att<br />

få jobb. Festivalen i Genève inleddes på onsdagen den 11 oktober<br />

med en syrisk meny lagad av Nadeem Khadem Al Jamie på L’Hôtel<br />

d’Angleterre. På torsdagen tog Les Bains des Pâquis emot Timothy<br />

Desmond Eze för en nigeriansk lunch. På fredagen erbjöd kulturcentret<br />

FOOUND sina gäster att få smaka eritreansk street food lagad<br />

av Fieruz Tafla. På lördagen var det dags för L’Olivier de Provence<br />

att stå för menyn och Dekyi Dolkar anrättade en delikat tibetansk<br />

middag. Festivalen avslutades på söndagen då Thambithurai Sritharan<br />

presenterade en brunch med smak av det sydasiatiska landet Sri<br />

Lanka på Brasserie des Halles de l’Île.<br />

GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 37<br />

KOCKEN THAMBITHURAI SRITHARAN från Sri Lanka har arbetat inom livsmedelsindustrin<br />

i 15 år och anlände till Schweiz i januari 2016. Nu söker<br />

han asyl i Schweiz.<br />

– Tanken med att ge mat åt människor har alltid drivit mig framåt.<br />

Även under kriget i Sri Lanka, där maten var knapp och folk saknade<br />

många saker. Det är ett sätt för mig att göra människor glada, att dela<br />

med mig av vad jag kan erbjuda, sa han till The Local.<br />

FÖR DEN SOM är intresserad av att anordna en egen flyktingmatfestival<br />

finns en instruktionsbok att ladda ner från Refugee Food Festivals<br />

hemsida.<br />

Den nigerianske kocken Timothy Desmond Eze lagade mat på Les Bains des<br />

Pâquis i Genève.<br />

(t.v)Kocken Thambithurai Sritharan från Sri Lanka har arbetat inom livsmedelsindustrin i 15 år. Nu fick han möjlighet att visa sina färdigheter.<br />

FÖRSÖRJNING OCH FRAMTIDSHOPP.<br />

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE!<br />

Läs mer på fairtrade.se


sida 38/vecka 42/2017/GRÄNSLÖST<br />

SMART MAT<br />

HALWA PÅ PUMPA<br />

Diwali är en ljusfestival som firas av hinduer,<br />

sikher och jainister i Indien. Högtiden firar<br />

ljusets seger över mörkret samt markerar det<br />

hinduiska nyåret. Man firar även guden Ramas<br />

återkomst från fångenskapen hos demonen Ravana.<br />

I år infaller Diwali 18-22 oktober. Pumpahalwa<br />

är en omtyckt indisk sötsak som är vanlig<br />

vid speciella tillfällen som Diwali.<br />

INGREDIENSER (4 PORT):<br />

450 G PUMPA, ZUCCHINI ELLER<br />

MORÖTTER<br />

550 ML MJÖLK<br />

1 TSK KARDEMUMMAFRÖN,<br />

KROSSADE<br />

1 MSK SULTANRUSSIN<br />

2 MSK OSALTAT SMÖR<br />

8 MSK SOCKER<br />

1 TSK ROSENVATTEN ELLER<br />

PALMFRUKTSESSENS (AKTA DIG<br />

FÖR ATT TA FÖR MYCKET)<br />

3 MSK HALVERADE CASHEW-<br />

NÖTTER, FLAGAD MANDEL OCH<br />

SKIVADE PISTASCHNÖTTER, LÄTT<br />

ROSTADE<br />

BLADSILVER, CHIRONGINÖTTER<br />

OCH FRÖN FRÅN VATTENMELON<br />

(SOM FINNS I INDISKA LIVSMED-<br />

ELSAFFÄR), OCH RÖDA ROSEN-<br />

BLAD TILL GARNERING<br />

GÖR SÅ HÄR:<br />

1. Rensa, skala och riv grönsakerna fint.<br />

2. Lägg dem i en stor teflonstekpanna och tillsätt mjölk, kardemumma och sultanrussin.<br />

3. Värm försiktigt och tills det sjuder, rör om då och då.<br />

4. Koka tills grönsakerna är mjuka och nästan all vätska har avdunstat, rör när blandningen tjocknar.<br />

5. Tillsätt smör, socker, nötter och rosenvatten eller palmfruktsessens, och rör om väl.<br />

6. Sprid ut halwan i en grund form eller fat och låt svalna; garnera.<br />

7. När den svalnat, skär i fyrkanter och servera.<br />

KÄLLA: KULTURSMAKARNA


MISSA INTE:<br />

HUR SVÅRT KAN DET VARA?<br />

ÅRHUNDRADETS KÄRLEKSKRIG BLIR<br />

OPERA PÅ VÄSTMANLANDS TEATER<br />

KÄRLEKSKRIGET – EN opera av Paula af Malmborg Ward och Mathias<br />

Clason baserad på Ebba Witt Brattströms roman Århundradets kärlekskrig.<br />

Operan är framtagen i samarbete med Vattnäs Konsertlada,<br />

och spelas i Västerås med Västerås Sinfonietta. Kärlekskriget hade<br />

premiär den 13 oktober, men visas hela oktober på Västmanlands<br />

teater. På scenen står Lars Arvidson, Amelia Jakobsson och Pers<br />

Anna Larsson.<br />

”NÄR JAG GLUTTAT över axeln på librettisten Mathias och sett hur fiffigt<br />

han knådat min text inser jag att detta verk, inte minst tack vare<br />

Paulas magnifika musik, blir en förhöjd och fokuserad variant som<br />

smaksätter mina ord med det som opera kan ge: fokus på känslosvängningarna.<br />

Kärlekens smärta och jubel, liksom, det betryckta<br />

hjärtats sång.” – Ebba Witt-Brattström, författare.<br />

FÖLJ OSS:<br />

@TIDNINGENGRANSLOST<br />

@TIDNINGEN_GRANSLOST<br />

SAMANTHA BEE ÄR en amerikansk komiker, producent, politisk<br />

kommentator och mediekritiker. Hon är en vass kvinna som<br />

inte drar sig för att ta sig an något ämne och särskilt inte maktmissbruk.<br />

Hennes egen show Full Frontal with Samantha Bee<br />

är mycket populärt och inflytelserikt och hon har utsetts till<br />

tidningen Times 100 mest inflytelserika personer i världen.<br />

HÄROM KVÄLLEN, I de färska spåren efter Harvey Weinsteins sexskandal,<br />

sände Samantha en kort och mycket rolig ”instruktionsvideo”<br />

riktad till framförallt män. Sketchen gick ut på<br />

att hon som producent och VD med anställda aldrig känner<br />

ett behov av att efter morgonkaffet och tunnelbanefärden till<br />

jobbet, blotta sig för sina medarbetare. Det finns egentligen<br />

ingen situation där läget kräver att man blottar sig för en annan<br />

person.<br />

HARVEY WEINSTEIN-SKANDALEN HAR väckt stor uppmärksamhet över<br />

hela världen och tyvärr är kvinnor över hela världen alltför bekanta<br />

med sexuella övergrepp, något som hashtagen #metoo<br />

är bevis på.<br />

SEXUELLA ÖVERGREPP OCH trakasserier är inte begränsade till rika<br />

Hollywoodstjärnor. Kvinnor över hela världen lever i otrygghet<br />

– kvinnor som går ut på gatan utan manlig följeslagare,<br />

tjejer på musikkonserter, kvinnor med funktionsvariationer.<br />

Listan kan göras mycket lång.<br />

MEN SOM SAGT – hur svårt kan det vara att behålla byxorna på?<br />

VAD ÄR DIN åsikt eller erfarenhet i den här frågan? Oavsett om du<br />

är man eller kvinna skulle vi vilja höra vad du tycker. Skriv till<br />

oss eller kontakta oss på sociala medier.<br />

HA EN RIKTIGT bra vecka!<br />

KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />

I SAMARBETE MED<br />

G<br />

MARIEFREDSMODELLEN<br />

MOT TIGGERI!<br />

WWW.MARIEFREDSMODELLEN.SE • 020-10 00 82<br />

G


Posttidning A<br />

Gränslöst Posttidning A<br />

Box Gränslöst 76, 647 22 Mariefred<br />

Box 76, 647 22 Mariefred<br />

FÖR VARJE NYSTARTAD PRENUMERATION UNDER OKTOBER<br />

MÅNAD SKÄNKER TIDNINGEN 50 KRONOR TILL VÄRLDENS BARN!<br />

HÖSTERBJUDANDE:<br />

99 kronor för 10 nummer<br />

av tidningen Gränslöst!<br />

020-10 00 82 • KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE • WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE<br />

JAG VILL PRENUMERERA PÅ...<br />

99 KR/10 NR<br />

AUTOGIRO 59 KR/MÅN<br />

3 MÅN 225 KR<br />

6 MÅN 410 KR<br />

12 MÅN 780 KR<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR PORTO<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

GRÄNSLÖST<br />

SVARSPOST<br />

2063 1270<br />

647 20 MARIEFRED

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!