NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

LARO-MOTTAGNINGEN I SUNDSVALL
Heroinisterna är ett minne blott
- medicinmissbrukarna söker vård
I oktober 2016 slog landstinget i
Västernorrland upp dörrarna till sina nya
lokaler för läkemedelsassisterad rehabilitering
vid opiatberoende (LARO) på
Sundsvalls sjukhus. Enhetschef Anna-
Karin Rudberg Larsson berättar om
nystarten, Socialstyrelsens ändrade föreskrifter
och om hur opiatberoendet ändrats
under åren.
Anna-Karin började arbeta inom
landstinget 2006, då vid den
numera nedlagada beroendemottagningen
(BME) som var ansvarig
för den Subutex- och Metadonbehandling
som bedrevs i Sundsvall. Samtidigt
som BME satte ett intagsstopp 2012, till
följd av bristande finansiering, började
Ann-Karin arbeta på barn- och ungdomspsykiatrin
där hon blev kvar tills
hon tillträdde som ny enhetschef för
LARO-mottagningen 2016. Anna-Karin
berättar att man i maj 2016 började
ta emot nya ansökningar trots att lokalfrågan
ännu inte var löst. Sedan i oktober
är man på plats på entréplan på
länssjukhuset i Sundsvall, men eftersom
man är en länsövergripande klinik
så finns det även möjlighet att erbjuda
vård i Örnsköldsvik och Sollefteå.
Behandlingen står på två ben. Det
ena är den rena medicineringen. Det
andra benet, och som man nu äntligen
har resurser till att arbeta ordentligt
med, är de insatser som görs för
att förbättra patientens livssituation.
Anna-Karin berättar att man bedriver
stödjande samtal, arbetar med återfallsprevention
och eftersom cirka 75
procent av patienterna lider av psykiatrisk
samsjuklighet så ligger stort fokus
på att arbeta med andra avdelningar
inom psykiatrin.
Nya föreskrifter och ny missbruksproblematik
I februari år 2016 kom Socialstyrelsen
Anna-Karin Rudberg Larsson som är enhetschef på LARO-mottagningen på Sundsvalls sjukhus. Bild:
st.nu.
med nya föreskrifter. Förr krävdes fyra
års dokumenterat opiatberoende för att
bli aktuell för behandling, sedan sänktes
det till två år. I dagsläget föreskriver
Socialstyrelsen inget dokumentationskrav,
bara att läkaren som träffar den
sökande skall bedöma att det finns ett
opiat- eller opioidmissbruk, något som
gör att behandlingen nu är tillgänglig
för fler än förr. Anna-Karin förtydligar
att skrivningen kring opioidmissbruk
är relevant i Västernorrland. Hennes
uppfattning är att det i dagsläget inte
finns någon stadig tillgång på heroin i
regionen, däremot god tillgång på opioider
och andra starka läkemedel.
Det största problemet för de vårdsökande
är i regel att de har ett blandberoende
som bottnar i bruk av mediciner,
alkohol och inte sällan Subutex.
Anna-Karin gör även reflektionen
att det i dagsläget är många som går
direkt in på att bruka Subutex utan att
ta vägen via heroin eller andra opiater.
Angående tillgången på Subutex
så säger Anna-Karin att man inte är
naiv, naturligtvis kan man inte helt
utesluta ett visst läckage från behandlingen,
men det hon hör från missbrukarna
och från utredningar som
gjorts, är att de flesta beställer Subutex
på nätet eller köper från langare som
hämtar stora partier från till exempel
Frankrike.
Nogsam utredning och tungt eget ansvar
Trots att behandlingen nu är mer tillgänglig,
då kraven på dokumenterat
missbruk inte längre finns, så säger Anna-Karin
att man ändå lägger stor vikt
vid att utreda de sökande. Dels är man
noggranna själva, men man tar också
in uppgifter via socialtjänsten och andra
instanser. På grund av det utbredda
blandmissbruket är det vanligt att den
sökande får lämna prover i flera månader.
Tanken är att man under den tiden
skall kunna avgöra om det är ett stadigvarande
bruk av opiater/opioider som
verkligen är problemet, eller om det i
14
Svenska Narkotikapolisföreningen 1 · 2017