Bolagsanalys: ABB - Nordea

AKTIEMARKNADSNYTTAPRIL 

2012 

Hälsosam rekyl 

Strategi & investeringar

Innehåll 

3 Sammanfattning 

4 Global marknadssyn 

5 Tillgångsallokering 

6 Aktieregioner 

7 Globala sektorer 

8 Räntestrategi 

9 Svensk aktiemarknad 

10 Kommentar modellportföljen 

11 Modellportföljen svenska aktier 

12 Bolagsanalys: ABB 

13 Bolagsanalys: Axis 

14 Bolagsuppdatering: Ratos, Lundin Mining & Hennes & Mauritz 

15 Sektoranalys: Fastighetsbolagens preferensaktier 

17 Kommentar Global 30 

18 Global 30 

19 Tema 1: Bull & Bear 

20 Tema 2: Räntebevis 

NORDEA AKTIEMARKNADSNYTT 

– STRATEGI & INVESTERINGAR 

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Olavi tel 08-534 914 34, e-post jonas.olavi@nordea.com 

OMSLAGSFOTO: RenéS och Typisk Form designbyrå 

ADRESS: Nordea Bank AB (publ), 105 71 Stockholm 

E-POST: equityadvicesweden@nordea.com INTERNET: www.nordea.se 

TRYCK: Vitt Grafi ska AB, Stockholm 2012

Sammanfattning 

Portföljförändringar svenska aktier 

Nya bolag i portföljen: Axis 

ABB 

Bolag som utgår: Lundin Mining 

Ratos 

Portföljförändringar – allokering & global strategi 

Uppviktningar: Europeiska företagsobligationer, high yield, 

europeiska aktier 

Nedviktningar: Svenska statsobligationer, tillväxtmarknadsaktier 

Strateger Nordea Investment Strategy & Advice 

Henrik Lundin 

Chefsstrateg 

henrik.lundin@nordea.com 

Michael Livijn 

Strateg 

michael.livijn@nordea.com 

Fredrik Otter 

Räntestrateg 

fredrik.otter@nordea.com 

Kristian Peeker 

Strateg 

kristian.peeker@nordea.com 

Mattias Ader 

Portföljstrateg 

mattias.ader@nordea.com 

Jonas Olavi 

Chefsaktiestrateg 

jonas.olavi@nordea.com 

Magnus Dagel 

Aktiestrateg 

magnus.dagel@nordea.com 

Mattias Eriksson 

Aktiestrateg 

mattias.o.eriksson@nordea.com 

Henrik Kjell 

Assisterande aktiestrateg 

henrik.kjell@nordea.com 

Nordea | Aktiemarknadsnytt, april 2012 

Rekyl på marknader med risk 

Vi har varit bortskämda med jämnt stigande kurser de senaste 

månaderna för tillgångar med risk, till exempel aktier och företagskrediter. 

De senaste två veckorna har däremot trenden kommit 

på skam och kurserna har fallit tillbaka några procent. Vår 

bedömning är att den börsnedgång vi nu ser är en hälsosam 

rekyl och inte starten på en ny betydande tillbakagång. Kraftiga 

uppgångar som pågår under fl era månader slutar ofta med en 

rekyl på 6-7 procent, något vi är inställda på även denna gång. 

Vi fortsätter att navigera bland risker som skuldkrisen i Europa, 

högre oljepriser och ”hårdlandning” av Kinas ekonomi. Vår bedömning 

är dock att den samlade risken på marginalen faktiskt 

har minskat, vilket en del av våra portföljförändringar refl ekterar. 

Nordeas konjunkturrapport målade nyligen upp en svag 

ekonomisk utveckling kommande år, med bland annat en lågkonjunktur 

i Europa i korten. Men marknaden tar redan höjd 

för en svag konjunkturell utveckling och bolagsvärderingarna 

lämnar utrymme för en del vinstbesvikelser. 

Vikta upp high yield och Europa 

Företagsobligationer med kreditbetyget BB eller sämre – också 

kallat high yield – har inte varit immuna mot den ökade riskaversionen 

de senaste veckorna. Vi tar emellertid tillfället i 

akt att öka innehaven i europeiska papper, då ränteskillnaden 

(spread) i förhållande till statsobligationer stigit. Bara de senaste 

två veckorna har spreaden vidgats till omkring 730 räntepunkter 

jämfört med statsobligationer, en nivå som mer än väl kompenserar 

för risken. Vi fi nansierar ändringen genom att gå ner 

till maximal undervikt i lågt avkastande statsobligationer. 

I den globala aktiestrategin väljer vi att vikta upp europeiska 

aktier på bekostnad av tillväxtmarknader. Lägre risker genom 

ECB:s frikostiga lån (LTRO) och överenskommelser kring Greklands 

skuldavskrivning rimmar inte längre med en utmärkande 

låg bolagsvärdering. 

Bra möjligheter på Stockholmsbörsen 

Stockholmsbörsen sticker som bred placering varken ut som 

köpvärd eller som en direkt säljkandidat. Värderingen är rättvis 

och potentialen i förhållande till andra marknader är begränsad 

på nuvarande vinstprognoser. Från ett bolagsperspektiv ser 

vi däremot en hel del möjligheter som vi vill ta fasta på. Teknologibolaget 

Axis gör ett inträde i modellportföljen, som nu 

handlas till historiskt låg värdering trots fi na tillväxtutsikter, 

hög lönsamhet och stark balansräkning. Vi lyfter också in ABB, 

där värderingen sjunkit samtidigt som vi ser ljust på bolagets 

tydliga tonvikt på tillväxtmarknader. Lundin Mining och Ratos 

får lämna. 

Sektor och tema 

I denna månads sektorgenomgång uppmärksammar vi fastighetsbolagens 

preferensaktier, som utgör lysande exempel på aktier 

med hög direktavkastning och hög riskjusterad avkastning. 

Vi avslutar med genomgångar av såväl Räntebevis som Bull & 

Bear ETN:er, två nylanserade tillgångsslag. 

3

Global marknadssyn 

Svag tillväxt i Nordeas konjunkturprognos 

Företagsvinsterna står emot svag ekonomi 

Rekyl snarare än bestående nedgång 

Svag ekonomisk tillväxt att vänta 

Källa: Nordea 

Vinstutveckling som bromsar in, ingen dramatik 

Källa: Thomson Reuters 

–0,3% 

No boom, no gloom 

Vi är fortsatt försiktigt optimistiska och den totala bilden är tillräckligt 

robust för att vara ”marknadsexponerad”, men vi tycker 

med andra ord att man inte ska göra några stora avvikelser mellan 

de breda tillgångsslagen aktier, långa räntor och korta räntor. 

Den konjunkturella bilden är oerhört viktig för marknadssynen 

för närvarande. I en vanlig ekonomisk cykel spelar BNP-siffror 

och många andra makroindikatorer egentligen ingen stor roll, 

utan företagsvinster och värdering är dominerande. Men nu är 

vi i ett läge där riskerna för recession i vissa regioner är för stora 

för att ignorera och i övrigt är denna konjunkturcykel långt ifrån 

en vanlig sådan. 

Nordea offentliggjorde nyligen sin konjunkturrapport, där ekonomerna 

reviderade upp BNP-prognosen för USA något men 

drog samtidigt ner siffrorna för Europa. Huvudbudskapet är att 

det konjunkturellt blir sämre innan det blir bättre. Nya kapitalkrav 

på bankerna, vilka ska vara uppfyllda till sommaren, bidrar 

till en stram kreditgivning – som tillsammans med en tuffare 

fi nanspolitik runtom i världen dämpar tillväxten. 

Värdering ger utrymme för besvikelser 

Den stora frågan för oss som investeringsstrateger är om konjunkturriskerna 

är tillräckligt stora för att i sin tur öka sannolikheten 

för vinstfall. Vi måste också ta ställning till hur marknaden 

prissätter riskerna. Vi ser framför oss en svag ekonomisk 

utveckling kommande år, men vår bedömning är att vi undviker 

recession i USA, tillväxtmarknader och därmed även globalt. Vi 

upplever förmodligen redan en svag lågkonjunktur i Europa, 

men det är inte tillräckligt för att hota förutsättningarna för globala 

bolag att prestera vinster ungefär i linje med föregående 

kvartal. Dessutom tar marknaden höjd för en svag konjunkturell 

utveckling, där värderingen ger utrymme för en del vinstbesvikelser 

redan nu. 

Risker mot vår investeringsstrategi är fl era, men likt förra månaden 

är det framför allt ett kraftigt stigande oljepris, en eskalering 

av skuldkrisen i Europa och ”hårdlandning” i Kina som 

kan sätta käppar i hjulet. Dessa frågeställningar är aktuella med 

tanke på den nedgång vi sett på aktiemarknaderna de senaste 

två veckorna. En hel del av förklaringarna till nedgången har 

just varit högre spanska räntor och ökad osäkerhet kring oljeprisutvecklingen. 

Hälsosam rekyl 

Vår bedömning är att den börsnedgång vi nu ser är en hälsosam 

rekyl och inte starten på en ny betydande tillbakagång. Rallyt i 

risktillgångar har varit i det närmaste oavbrutet i år och sådana 

uppgångar slutar ofta med en rekyl på 6-7 procent, något vi är 

inställda på även denna gång. Förutsättningarna för en bra utveckling 

för riskfyllda tillgångar är fortfarande intakta. 

Nordea | Aktiemarknadsnytt, april 2012 4

Tillgångsallokering 

Aktier – värderingen har kommit upp 

Långa räntor – krediter fortsatt mest attraktiva 

Korta räntor – riskfritt men obefi ntlig avkastning 

Taktisk tillgångsallokering 

Tillgångsslag Taktisk Rek. 

Aktier 0% Neutral 

Långa räntor 0% Neutral 

Korta räntor 0% Neutral 

*Relativ vikt i förhållande till neutralvikt. 

T. ex. mellanriskportföljen, 6 år: Aktier 55%, 

Långa räntor 30%, Korta räntor 15% 


Vinstutvecklingen avgörande framöver 

Källa: Datastream 

Attraktiva räntor i krediter 



Som framgått av vår marknadssyn så har vi en konstruktiv bild 

av utvecklingen framöver. Vi ser högre värdering i aktiemarknaden, 

men också klart bättre ekonomisk miljö med minskade 

risker i euroområdet. Det mest sannolika är att vi går mot en försiktigt 

positiv utveckling på aktiemarknaden. Men det är viktigt 

att skilja på marknadssyn och investeringsstrategi. Marknadssynen 

målar upp den mest troliga utvecklingen framöver, medan 

i en investeringsstrategi måste vi också ta hänsyn till potentiell 

avkastning och väga den mot de risker vi ser mot vår marknadssyn. 

I nuläget väljer vi att fokusera på fördelningen inom räntor 

och aktier, snarare än mellan tillgångsslagen. 

Aktier – värderingen har kommit upp 

Aktiemarknaden har startat året med en fenomenal utveckling. 

Amerikanska aktier har haft sitt starkaste första kvartal på sjutton 

år och mer riskfyllda marknader har utvecklats ännu starkare. 

Men historien visar inte att ett starkt första kvartal skulle 

innebära ett svagt andra kvartal. I de fl esta fall då vi fått se ett 

positivt första kvartal har det även åtföljts av ett positivt andra 

kvartal. Det fi nns alltså förutsättningar för ytterligare uppgång, 

om än inte i samma raska takt. Men värderingen har också ökat 

och den globala aktiemarknaden värderas nu till 12 årsvinster. 

Nivån ligger fortfarande under det historiska snittet, men med 

fl era möjliga ekonomiska riskhärdar i faggorna rekommenderar 

vi att man inte gör några stora utsvävningar mellan de breda 

tillgångsslagen. Dock skiljer sig förutsättningarna åt för de olika 

marknaderna och vi väljer att fokusera på några utvalda regioner 

(mer om det på nästa sida). 

Långa räntor – krediter fortsatt mest attraktiva 

Den höga efterfrågan på säkra papper har drivit ned obligationsräntorna 

till historiskt låga nivåer och mycket tyder på att riktningen 

på räntorna är uppåt framöver. Det sänker avkastningsmöjligheterna 

för obligationsinvesterare, men det fi nns trots det 

attraktiva räntor att inkludera i portföljen. Företagsobligationer 

har utvecklats starkt under årets första kvartal. Amerikanska 

papper med god kreditvärdighet (Investment Grade) har avkastat 

nära 2,2 procent sedan årsskiftet. Detta trots att statsräntorna 

stigit under samma period. Även mer riskfyllda obligationer 

(”High yield”) har levererat och har stigit med drygt 5 procent 

under samma period. Värderingen har samtidigt ökat, men det 

fi nns fortsatt goda skäl att inkludera företagsobligationer med 

god kreditvärdighet, men även papper med svagare kreditbetyg, 

i portföljen. Attraktiva värden i företagsobligationer gör att 

vi tycker man ska behålla en neutral vikt i långa räntor, trots att 

förutsättningarna för statspapper ser tuffa ut. 

Korta räntor – riskfritt men obefi ntlig avkastning 

Med en reporänta på 1,5 procent är avkastningen på korta räntor 

fortsatt låg. Jämfört med de låga obligationsräntorna är skillnaden 

inte särskilt stor. Vår prognos för Riksbankens ränta är 

ytterligare en sänkning under året. I och med det kommer visserligen 

avkastningen att minska ytterligare. Men det är svårt att 

bli entusiastisk över den extra avkastning man får i obligationsräntor 

på knappa 2 procent. Korta räntor har fördelen att de är 

så riskfria räntor kan bli. Vi behåller en neutral vikt, som balans 

till vår höga vikt för krediter inom långränteportföljen. 

5

Aktieregioner 

Öka vikten i europeiska aktier till neutral då 

riskerna minskat och värderingen är fortsatt 

attraktiv. Minska tillväxtmarknader till neutral 

vikt då fördelen gentemot västvärlden 

avtar och kan leda till vinsthemtagningar. 

USA fortsätter visa på bättre ekonomisk statistik 

och erbjuder det starkaste ekonomiska 

stödet bland samtliga utvecklade marknader. 

Rekommendationer, aktieregioner 

Aktieregioner Taktisk Neutral 

Nordamerika 40% 35% 

Europa 20% 20% 

Sverige 25% 25% 

Japan 0% 5% 

Tillväxtmarknader 15% 15% 

Asien Övervikt 

Latinamerika Neutral 

Ryssland Övervikt 


Utveckling sedan årsskiftet, SEK 


USA- förbättrat ekonomiskt momentum 

Marknaden stöds av de bästa ekonomiska förutsättningarna 

bland alla utvecklade marknader. Särskilt den allt starkare arbetsmarknaden 

är uppmuntrande och stärker förutsättningarna 

för en uthållig konsumtion. Vinsterna har också visat sig motståndskraftiga 

under en period av ekonomisk osäkerhet och 

ser fortsatt robusta ut. Vi fortsätter rekommendera en övervikt 

och tror att amerikanska aktier kan överträffa globala dels, i ett 

oroligare marknadsklimat men också i en förhållandevis positiv 

marknad. 

Europa – lägre riskpremie motiverad 

Riskerna i Europa har minskat markant i och med likviditetsstödet 

från ECB. Ett kvitto på det är de lägre räntorna på europeiska 

statsobligationer. Riskerna har visserligen inte försvunnit 

men har minskat markant under årets första kvartal. Därför blir 

det också rimligt med en lägre riskpremie i aktiemarknaden. 

Aktiemarknaden är fortsatt lågt värderad trots den senaste tidens 

uppgång. Vi väljer att lyfta upp Europa till neutral vikt från 

en tidigare undervikt. 

Japan – valutan är ett dubbelsidigt svärd 

Aktiemarknaden har startat året mycket starkt och vinstprognoserna 

börjar revideras upp kraftigt från de tidigare låga nivåerna. 

Mycket har dock drivits av en svagare yen som visserligen 

gör att vinsterna stärks, men också att vi som internationella 

investerare fått se utvecklingen dämpas av valutaförluster. Vi 

fortsätter att rekommendera en undervikt eftersom mycket av 

nyckeln till framgång för Japan ligger i ytterligare försvagningar 

i valutan. 

Sverige – starka balansräkningar, måttfull värdering 

Svenska bolag är stadda i kassan och har ur ett balansräkningsperspektiv 

tagit sig igenom den oroliga hösten på ett mycket 

bra sätt. Vi är mitt i utdelningssäsongen som kan bli ett stöd för 

svenska aktier som delar ut mer än vad man kan vänta sig från 

globala aktier. Värderingsmässigt är marknaden inte dyr, men 

heller inte lika lågt värderad som andra marknader. Vi behåller 

vår neutrala rekommendation. 

Tillväxtmarknader – fördelen avtar 

Tillväxtmarknaderna med Kina i spetsen går mot en lägre tillväxttakt 

framöver, men inte mot en ekonomisk hårdlandning. 

Tillväxttakten kommer att fortsätta ligga över den vi ser i västvärlden. 

Samtidigt har tillväxtmomentum i väst stärkts och skillnaden 

minskar. Ett resultat kan bli att vinstprognoserna skruvas 

upp snabbare i väst än i tillväxtmarknaderna. 

Efter en mycket stark utveckling sedan den svaga hösten kan 

fl era investerare frestas att ta hem vinster. Vi sänker rekommendationen 

från övervikt till neutral. Bland tillväxtmarknaderna 

ser vi starkast förutsättningar i Ryssland och Kina som fortsätter 

visa upp en värdering som dels ligger under det historiska snittet, 

men också under nivån för övriga tillväxtmarknader. 


Globala sektorer 

Övervikt i energi och hälsovård 

Undervikt dagligvaror och sällanköp 

Neutral övriga sektorer 

Sektorrekommendationer 

Sektor Rekommendation 

Industri Neutral 

Sällanköp Undervikt 

Dagligvaror Undervikt 

Läkemedel Övervikt 

Finans Neutral 

IT Neutral 

Teleoperatörer Neutral 

El, vatten, gas Neutral 

Energi Övervikt 

Material Neutral 


Utveckling globala sektorer, över/undervikt (SEK) 


Utveckling globala sektorer, neutral (SEK) 



Sektorstrategi – selektiv strategi motiverad 

Förbättrad makroekonomisk statistik antyder att det skulle vara 

dags för en mer offensiv sektorstrategi. Vi behåller dock en förhållandevis 

balanserad syn. Höga förväntningar och därmed 

värderingar i vissa cykliska sektorer gör att en selektiv strategi 

är rimlig. I vissa sektorer är också vinstprognoserna väl högt 

ställda. I de fallen riskerar vinstprognoserna att justeras nedåt 

och sätta ytterligare press på värderingen. 

Energi (övervikt) 

Vår prognos för oljepriset är ett snittpris på 124 dollar för 2012. 

Samtidigt antyder analytikernas prognoser att marknaden inte 

förväntar sig någon tillväxt i energisektorn. Den senaste tiden 

har också vinstprognoserna reviderats nedåt. Den nuvarande 

prisnivån tyder på att energibolagen har goda förutsättningar 

att överträffa förväntningarna. Prisprognosen skulle innebära 

att nivån skulle hålla sig under året och alltså fortsätta stödja 

intäkterna. De politiska spänningarna i Hormuzsundet riskerar 

också att driva upp priserna ytterligare. Den utvecklingen skulle 

vara ett hot mot den ekonomiska tillväxten, men också öka intjäningen 

i energisektorn. Samtidigt är värderingen attraktiv i 

absoluta tal, men även jämfört med andra sektorer. 

Läkemedel (övervikt) 

Vi fortsätter att tycka att läkemedelssektorn är undervärderad 

gentemot övriga sektorer. Utlöpande patenter tynger visserligen 

sektorn, men det är ett välkänt problem och refl ekteras till fullo 

i värderingen. Samtidigt är pipeline med framtida lanseringar 

tillräckligt lovande för att kunna ge svagt stigande intäkter. Besparingspotentialen 

är också betydande, särskilt inom forskning 

och utveckling. Smått positiv vinstutveckling på sikt alltså och 

utrymme för högre värdering. 

Dagligvaror (undervikt) 

Den ökade riskaverisonen har drivit upp denna defensiva sektor 

på sistone. Vi behåller vår ståndpunkt att värderingen kommer 

utgöra en motvind för sektorn. Värderingspremien ligger på nivåer 

som vi i normalfallet ser i recessionstider. Vår marknadssyn 

är försiktigt positiv och antyder att värderingen ska sjunka gentemot 

andra sektorer. Vinsterna ligger också på samma höga nivåer 

som före fi nanskrisen och analytikerna tror att de ska stiga 

ytterligare. Sektorn kan få svårt att leva upp till de högt ställda 

förväntningarna och den tilltagna värderingen. 

Sällanköp (undervikt) 

Även om talen förbättrats är arbetslösheten fortsatt hög i världens 

”utvecklade” ekonomier. Mot den bakgrunden får konsumtionslustan 

svårt att ta fart. Låga räntor är en stödjande 

faktor och marginalerna ligger på samma höga marginaler som 

före fi nanskrisen. Men vinstförväntningarna är höga och det blir 

svårt att öka dem ytterligare. Vinstprognoserna kan falla markant 

under året. 

7

Räntestrategi 

Statsobligationer inte attraktiva 

Företagsobligationer fortsätter locka 

Räntebevis ger nya möjligheter 

Vad säger kurvbrantningen? 

Källa: Bloomberg. Avser ränteskillnad mellan 10-års räntan och 

2-årsräntan. 

Realräntorna fortarande på låga nivåer 

Källa: Bloomberg 

Ränteuppgången fortsätter 

Statsobligationer fortsatte uppåt under månaden och har börjat 

året svagt avkastningsmässigt. Det intressanta är att vi inte förväntar 

oss några styrräntehöjningar i närtid från världens stora 

centralbanker och här hemma i Sverige förväntar vi oss tvärtom 

sänkningar framöver. 

Detta till trots har långa obligationer stigit med tjugo punkter 

under mars om vi ser till Sverige och i USA är uppgången hela 

trettio punkter. Tvåårsräntorna har inte rört sig särskilt mycket 

vilket innebär att den så kallade räntekurvan har brantat. 

Räntekurvan, som är skillnaden mellan två- och tioåriga obligationsräntor 

brukar bli mer positiv, alltså luta brantare, när utsikterna 

för ekonomin ser bättre ut. Dels förväntas centralbanker 

höja för att dämpa ekonomin, dels ökar risken att centralbanker 

höjer för sakta och infl ationen kommer upp till höga nivåer. När 

den ekonomiska aktiviteten ökar förväntas även den reala räntan 

öka. 

Det är dock för tidigt att uttala sig om att kurvbrantningen talar 

om för oss att vi står inför en konjunkturuppgång, snarare är det 

infl ationsrädsla som driver marknaden till viss del. 

I vår strategi är vi maximalt underviktade statsobligationer, 

men trots detta tror vi inte på någon större ränteuppgång. Anledningen 

är att fortsatt låga styrräntor, i kombination med låg 

infl ation, kommer att motverka pressen uppåt på långräntorna. 

Sagan om företagsobligationer fängslar 

I en värld där realräntorna är extremt låga, eller till och med 

negativa, tvingas många investerare att ta mer risk för att kunna 

nå sina avkastningsmål. Som tur är behöver man inte gå särskilt 

långt innan man hittar attraktiva investeringsmöjligheter inom 

obligationsområdet. 

Räntan på företagsobligationer med hög kreditvärdighet, investment 

grade, ger bra avkastning jämfört med statsobligationer 

och tittar man på de underliggande krediterna så ser man 

att kreditkvaliteten höjts. Till exempel har många stora svenska 

aktiebolag en nettokassa idag och i fi nanskrisens spår har man 

dessutom fokuserat på kassafl ödet och arbetat med att betala 

tillbaka skulder. 

Detta gäller även inom segmentet med mer riskfyllda obligationer, 

high yield. Här är potentialen större än inom investment 

grade då tillgångsslaget värderingsmässigt ligger längre ifrån 

gamla toppar jämfört med statsobligationer. 

Räntebevisen ger nya möjligheter 

Nordea har nyligen lanserat räntebevis, knutna till risken på enskilda 

krediter. Det här är ett bra sätt att ta del av den spännande 

företagsobligationsmarknaden och vi beskriver dessa i mer detalj 

i ett särskilt kapitel i detta nummer av Aktiemarknadsnytt. 


Svensk aktiemarknad 

Anledning till oro, i alla fall kortsiktigt 

Är Stockholmsbörsen dyr eller billig? 

Fortsatt global ekonomisk återhämtning 

gynnar börsen på sikt 

Attraktiv värdering, hög direktavkastning 

OMX Stockholm PI 2010 2011 2012p 2013p 

Försäljning 2 419 2 507 2 586 2 705 

Förändring 4% 3% 5% 

Vinst f skatt 311 329 347 396 


P/E 13,5 12,7 11,3 

Direktavkastning 3,8% 4,2% 4,6% 

Källa: SIX Estimates (miljarder kronor) 

Volatilitetsindex (VIX) på oroväckande låga nivåer 


Amerikansk 10-årsränta sen toppen i maj 1984 



Anledning till oro, i alla fall kortsiktigt 

Stockholmsbörsen sjönk 1 procent i mars efter en ganska kraftig 

nedgång i början på månaden efter att Kinas president sänkt årets 

tillväxtprognos. Och just tillväxtutsikterna i Kina har skapat viss 

oro den senaste månaden. 

När ska man egentligen vara som mest orolig för börsutvecklingen? 

När omgivningen skakar av nervositet för diverse hot mot den 

ekonomiska utvecklingen eller när i princip alla är överens om att 

det inte fi nns några hot? Just nu ser vi inte särskilt många konkreta 

hot mot bolagens vinstutveckling i år och nästa år. Den mest 

akuta krisen i Europa har vi bakom oss. Amerikansk makrostatistik 

har överraskat positivt under lång tid och vi bedömer att den 

kinesiska ekonomin mjuklandar trots rådande turbulens kring 

landets nya ledarskap. Det fi nns förvisso saker att oroa sig över, 

till exempel oljeprisutvecklingen, de aningen sämre tillväxtutsikterna 

i Kina och kommande budgetåtstramningar i USA, men det 

är ofta det oväntade som får börsen på fall. 

I dag är majoriteten av bedömare överens om att infl ationen blir 

låg under en överskådlig framtid, den globala ekonomin kommer 

att förbättras i maklig takt framöver och vinsttillväxten för Stockholmsbörsens 

bolag blir 10-15 procent nästa år. Vi lever alltså i en 

perfekt värld, eller? I det här läget, med optimismen på relativt 

höga nivåer, är risken för bakslag hög och förväntningarna på den 

ekonomiska återhämtningen är ganska optimistiska nu. Speciellt 

mot bakgrund av den allmänt höga skuldsättningen i västvärlden 

som sannolikt kommer att hämma tillväxten ganska lång tid framåt. 

Vi ser fortsatt potential för Stockholmsbörsen på sikt men vill 

höja ett varningens fi nger för både värdering och den samstämmiga 

munterhet kring tillvaron som nu råder. 

Är Stockholmsbörsen dyr eller billig? 

Varken eller är svaret på ovanstående fråga. Vi anser att värderingen 

är någorlunda rättvis och potentialen på Stockholmsbörsen begränsad 

på nuvarande vinstprognoser. Ett ganska ljust scenario är 

diskonterat och optimismen är utbredd, vilket syns i till exempel 

volatilitetsindex (VIX). Samtidigt är likviditeten god till följd av 

centralbankernas nytryckta pengar och alternativen till aktier är få 

för den som vill ta lite risk och försöka få avkastning också justerat 

för infl ation. Enligt Nordea Markets prognoser blir vinsttillväxten 

för OMXS30 4 procent i år och 14 procent nästa år. P/e-talet är en 

bit över 13 räknat på årets förväntade vinster och drygt 12 räknat 

på nästa års vinstprognoser. Det anser vi vara varken dyrt eller billigt. 

Men faktum är att förväntningarna på framtida vinstutveckling 

kommit upp kraftigt i takt med börsuppgången. Stockholmsbörsen 

har stigit närmare 30 procent sen botten i början av oktober 

och analytikernas vinstprognoser har inte hängt med. 

En faktor som kan gynna aktier framöver är bristen på alternativ. 

Med en placering i långa statspapper är sannolikheten hög att den 

reala avkastningen blir negativ och nu när de fl esta katastrofscenarion 

är borta för världsekonomin bör aktier med goda tillväxtutsikter 

och hög direktavkastning vara ett attraktivt alternativ. Vi 

har sett tendenser till en sådan rotation och vi bedömer att den 

fortsätter. Men det krävs en kraftig ränteuppgång från dagens historiskt 

väldigt låga nivåer för att bolagen och börsen ska påverkas 

negativt. Vår bedömning är att både räntan bör stiga på sikt samt 

att både vinster och p/e-tal har potential att öka, vilket talar för en 

bra börsutveckling i det längre perspektivet. 

9

Modellportföljen 

Modellportföljens utveckling jämfört med index 

1 mån 2012 12 mån 

Modellportföljen –0,1% 15,3% 0,5% 

SIX Return –1,0% 11,3% –3,4% 

De fem bästa placeringarna den senaste månaden 

MTG +12,6% 

Ratos +8,0% 

Elekta +7,2% 

Betsson +4,6% 

Scania +3,8% 

Portföljförändringar i detta nummer 

Nya bolag i portföljen: Axis 

ABB 

Bolag som utgår: Lundin Mining 

Ratos 

Modellportföljen mot Stockholmsbörsen, –3 år 


Modellportföljen fortsätter att gå bra 

Vi har sett en rekyl på börsen i mars och Stockholmsbörsen inklusive 

utdelningar är ned med 1 procent den senaste månaden (-2 

procent exklusive utdelningar). Rekylen har dock kommit under 

den senare delen av månaden då börsen noterade en ny årshögstanivå 

den 16 mars. Modellportföljen har tappat marginellt med 

0,1 procent, vilket är 0,9 procentenheter över SIX Return-index 

och den ligger nu 4 procentenheter före index sedan årsskiftet. 

Utdelningar har alltså börjat skiljas av under slutet av mars vilket 

kommer att fortsätta under april och maj månad. Totalt är direktavkastningen 

på Stockholmsbörsen knappt 4 procent vilket 

kommer att tynga börsen med lika mycket. 

Konjunkturkänsliga sektorer som Industri, Material och Finans 

tillhör klart förlorarna den senaste månaden. Materialsektorn har 

backat hela 7 procent, Finans med 5 procent och Industri med 

knappt 3 procent. I Finans har dock alla bankerna skiljt av utdelningar 

vilket förklarar en stor del av nedgången. Två sektorer 

som stärkts den gångna månaden är Hälsovård (bland annat 

Elekta) och IT. IT har gynnats av Ericsson som stärkts den gångna 

månaden och nu återhämtat kurskollapsen i januari. 

Bästa aktie under månaden i modellportföljen har varit MTG 

med en uppgång på 12 procent följt av Elekta och Ratos på 8 respektive 

7 procent. Sämst har Lundin Mining utvecklats med -13 

procent följt av Saab och Atlas Copco på -9 respektive -7 procent. 

Saab har troligtvis tyngts av den negativa mediebevakningen 

av vapenaffärerna med Saudiarabien. Det bör dock påpekas att 

bolaget utvecklas fundamentalt mycket bra och kassan utgör 40 

procent av börsvärdet. Atlas Copco har troligtvis tyngts av den 

ökade konjunkturoron i Kina under månaden. Det är en marknad 

som är mycket viktig för Atlas Copco och står för drygt 10 procent 

av försäljningen. 

ABB och Axis nya i modellportföljen 

Vi gör fl era förändringar i modellportföljen denna månad. Nya 

innehav är Axis och ABB som adderas med en vikt på 4 procent 

vardera medan Lundin Mining och Ratos får lämna. Axis är börsens 

kanske främsta tillväxtbolag med hög strukturell tillväxt. 

Bolaget växer dessutom under hög lönsamhet och har en stark 

balansräkning samtidigt som direktavkastningen är bra. Aktien 

handlas nu till en historiskt låg värdering. ABB har också goda 

strukturella tillväxtmöjligheter de kommande åren och hälften av 

försäljningen fi nns på tillväxtmarknader. Aktien har tappat den 

senaste tiden och värderas nu ovanligt lågt vilket ger ett bra läge. 

I Ratos tar vi hem en bra vinst då aktien stärkts med drygt 17 procent 

sedan vi adderade aktien i december. Tyvärr kan vi inte säga 

detsamma om Lundin Mining som tappat drygt 40 procent sedan 

den adderades i januari 2011. Vi tycker att det är ovisst vad som 

ska få upp aktiekursen framöver och det fi nns scenarion som kan 

medföra ytterligare kursnedgångar under 2012 varför vi tar det 

säkra framför det osäkra och plockar ut aktien. 

Även om H&M är ett riktigt kvalitetsbolag övertygade inte rapporten 

helt och värderingen är nu hög varför vi passar på att ta 

hem en del av vinsten och halverar innehavet till en vikt på 5 

procent. Vi ökar vikten med två procentenheter i Kinnevik och 

en procentenhet i Atlas Copco. I Kinnevik är substansrabatten 

oförtjänt hög och i Atlas Copco passar vi på att öka upp efter den 

senaste månadens nedgång. 


Modellportföljen svenska aktier 

Bransch/ Börskurs* Kursutv. % Sedan Rekom. P/E** Index- Nordea Förändr. 

Bolag sedan 120229 rekom. given 12P vikt, % vikt, % vikt, % 

Finans 25,0 21 –1 

Balder 32,50 –0,9 +2,5 feb-12 11 0,1 4 0 

Kinnevik B 153,90 +2,1 +2,1 mar-12 n.a. 1,0 5 +2 

SHB A 210,90 –0,7 +4,6 feb-11 11 3,4 6 0 

Swedbank A 102,80 –4,5 +1,7 jul-11 9 3,2 6 0 

Sällanköpsvaror 14,4 18 –5 

Autoliv 442,50 +0,2 +96,3 aug-09 10 0,6 5 0 

Betsson 194,50 +4,6 +40,4 sep-11 12 0,2 4 0 

Hennes & Mauritz 239,40 +0,7 +15,8 okt-11 22 9,8 5 -5 

Modern Times Group B 364,40 +12,6 –22,0 dec-10 13 0,5 4 0 

Dagligvaror 2,8 0 0 

Industri 28,7 36 +5 

ABB 135,80 Ny Ny apr-12 13 1,7 4 +4 

Atlas Copco A 160,10 –7,2 +47,0 jul-10 15 5,3 5 +1 

NCC B 139,50 –5,2 +26,9 mar-10 9 0,4 4 0 

Saab 123,50 –7,6 –0,6 okt-11 10 0,4 4 0 

Scania B 137,60 +3,8 +1,0 mar-11 15 2,6 4 0 

Securitas B 63,80 +0,3 +0,3 mar-12 11 0,6 4 0 

SKF B 161,50 –3,5 +44,1 dec-09 13 1,9 5 0 

Volvo B 96,40 –0,2 –8,8 dec-10 12 5,1 6 0 

IT 8,3 14 +4 

Axis 179,00 Ny Ny apr-12 23 0,3 4 +4 

Ericsson B 68,55 +3,2 +43,6 nov-08 15 5,4 5 0 

Hexagon B 128,40 -3,5 +27,6 nov-11 15 1,2 5 0 

Hälsovård 4,9 5 0 

Elekta 334,90 +8,0 +42,7 sep-11 26 0,7 5 0 

Teleoperatörer 9,0 6 0 

Tele2 B 135,00 +0,2 +115,5 jul-09 11 1,5 6 0 

Energi 2,1 0 0 

Material 4,7 0 –3 

Kraftförsörjning 0,1 0 0 

Totalt 100 100 

* Stängningskurser per den 30 mars 2012. 

** Bloomberg, Nordea 


11

Bolagsanalys: ABB 

Positionerat för strukturell tillväxt 

Nettokassa och attraktiv värdering 

Prispressen hanterbar 

ABB mot OMXS-index, –1 år 


ABB:s omsättning per affärsområde 

Källa: ABB 

Nyckeltal ABB 

USDm 2010 2011 2012p 2013p 

Omsättning 31 589 37 990 39 150 41 666 

Rörelseresultat 3 818 4 667 5 184 5 782 

Rörelsemarginal 12,1% 12,3% 13,2% 13,9% 

Vinst per aktie 1,12 1,38 1,54 1,73 

Utdelning per aktie 0,59 0,68 0,8 0,9 

Direktavkastning 2,9% 3,4% 3,9% 4,4% 

EV/sales 1,3 1,2 1,2 1,0 

EV/EBIT 10,8 10,0 8,8 7,5 

P/E 18,1 14,7 13,2 11,7 

Källa: SIX Estimates 

Positionerat för strukturell tillväxt 

Vi adderar ABB till modellportföljen med en riktkurs på 170 

kronor. ABB är en av de globala marknadsledarna inom kraftöverföring 

(44 procent av orderingången) och automation (56 

procent). Service står för 17 procent av koncernens orderingång, 

vilket ger en stabil bas med relativt hög lönsamhet. Orderingången 

steg organiskt med 10 procent i det fjärde kvartalet, vilket 

bådar gott för framtiden. Kostnadsbesparingsprogram samt 

synergivinster från de förvärv som nyligen genomförts bedömer 

vi ger ytterligare skjuts till vinsttillväxten i år och nästa år. Vi 

bedömer att både omsättnings- och vinsttillväxt i år och nästa år 

kan underskattas av aktiemarknaden. 

Bolaget är en vinnare på den strukturella tillväxten inom kraftöverföring 

och övergången på tillväxtmarknader från personal- 

till kapitalintensiv produktion. ABB har helt rätt produkter för 

att förbättra resursutnyttjandet, vilket både ökar kundernas 

lönsamhet och gynnar miljön. Även Automation har mycket 

goda tillväxtförutsättningar då produktionen i tillväxtländer blir 

alltmer kapitalintensiv. Även mjukvaruinnehållet ökar, vilket 

gynnar ABB:s marginal. Omkring hälften av koncernens orderingång 

kommer från tillväxtmarknader, vilket tillhör de högsta 

andelarna bland europeiska verkstadsbolag. Inom kraftöverföring 

har ABB dessutom en stark position på den amerikanska 

marknaden som vi förutspår kommer att utvecklas väl kommande 

år. Enligt ABB ligger cirka hälften av orderingången sent 

i konjunkturcykeln och 20 procent tidigt i cykeln. 

Nettokassa och attraktiv värdering 

Balansräkningen är mycket solid och bolaget har nettokassa, 

vilket ger styrkan att till exempel göra ytterligare förvärv. Värderingen 

är låg för närvarande i ett historiskt perspektiv. EV/EBIT 

är 8,8 räknat på årets förväntade vinst och 7,5 räknat på 2013 års 

vinst. I november uppdaterade ABB sina fi nansiella mål och ska 

nu växa organiskt med i genomsnitt 5,5-8,5 procent årligen. Förvärv 

ska addera 3-4 procent till tillväxten. Vinst per aktie ska öka 

med 10-15 procent per år i genomsnitt åren 2011-2015. Ett annat 

mål är att öka bidraget från service och mjukvara från nuvarande 

16 procent till 25 procent av omsättningen till år 2015. I ABB:s 

aktuella aktiekurs är det långt ifrån diskonterat att bolaget når 

ovanstående mål. 

Prispressen hanterbar 

Det största hotet mot framtida vinsttillväxt är prispress då ett 

fl ertal konkurrenter hemmahörande på tillväxtmarknader fokuserar 

primärt på pris och inte kvalitet. Vår bedömning är att 

ABB kan hantera den här prispressen, som framför allt gäller 

kraftöverföringsdelen, med effektiviseringar, besparingar och 

produktutveckling. Det fi nns till och med tecken på att prispressen 

lättar något. Konkurrenter går på knäna lönsamhetsmässigt 

och förändrad konkurrenslagstiftning övervägs i USA. Bolaget 

bör således kunna bibehålla eller till och med stärka rörelsemarginalen 

framgent, bedömer vi. ABB har lyckats kapa sina 

kostnader med 3,5 miljarder dollar sen 2009, främst genom en 

högre andel inköp i lågkostnadsländer, fl ytt av produktion till 

lågkostnadsländer samt effektivare produktion och administration. 

Ytterligare besparingsåtgärder har initierats. 


Bolagsanalys: Axis 

Tillväxtambitionerna växlas upp 

Framtida utvecklingspotential 

Värderingen på historiskt attraktiva nivåer 

Axis mot OMXS-index, –1 år 


Omsättning per affärsregion 

Källa: Bolaget 

Nyckeltal Axis 

2010 2011 2012p 2013p 

Omsättning 2 933 3 578 4 385 5 295 


Rörelseresultat 415 633 780 941 


Vinst/aktie 4,32 6,56 8,1 9,78 

P/E 27 22 18 

Utdelning 4,5 5,5 5,57 6,38 

Direktavkastning 3,1% 3,2% 3,6% 

Källa: SIX Estimates och bolaget 


Tillväxtambitionerna växlas upp 

Det världsledande nätverkskamerabolaget Axis är ett av börsens 

sanna tillväxtbolag. Värderingen är högre än börssnittet, men så 

är också tillväxten och som dessutom sker under god lönsamhet. 

Axis arbetar dessutom på en marknad som inte bara växer genom 

att säkerhetsmedvetandet ökar. Bolagets digitala kameralösningar 

konkurrerar även med den äldre och tekniskt sämre analoga kameratekniken. 

Med digitala övervakningskameror uppnås många 

fl er fördelar. Dels ökar detaljrikedomen då den digitala tekniken 

möjliggör uppförstoring utan detaljförlust. Den analoga tekniken 

förlorar detaljrikedom vid varje uppförstoring. Med digital teknik 

kan man dessutom programmera kamerorna för händelser, vilket 

innebär att användningen blir mer effektiv och precis. Axis system 

har historiskt sett passat bäst för större installationer med många 

kameror. Nu tar bolaget steget mot mindre installationer med nya 

tekniska lösningar. Nya Axis Camera Companion möjliggör utifrån 

ett köparperspektiv bättre alternativ vid så få kameror som fyra 

stycken. Tidigare låg brytpunkten kring 16 kameror för att motivera 

den initialt något dyrare digitala tekniken, i relation till den analoga. 

Ser man till installationer färre än 16 kameror är analog teknik 

dominerande med upp emot 85 procent av marknaden. I större installationer 

har nätverksbaserade digitala system överhanden med 

omkring 65 procent. Så potentialen är naturligtvis uppenbar. 

Framtida utvecklingspotential 

Bolages ambitioner är att förutom på de stora installationerna (tunnelbanor, 

bussar, banker, etc) nu även slå sig in på mindre installationer 

(bensinmackar, butiker, parkeringsplatser o dyl). Om det 

lyckas eller inte återstår att se, men med tanke på att bolaget arbetar 

genom partnernätverk med 45 000 medlemmar i 179 länder 

är usikterna goda. Framtiden handlar mycket om att förse dessa 

partners med attraktiva lösningar så att de anses vara förstahandsvalet 

i samband med installationer av närverksbaserade digitala 

övervakningssystem. Enligt vårt förmenande är det ett litet steg för 

en installatör att rekommendera Axis produkter till mindre installationer, 

med vetskapen att de presenterar kvalitetsprodukter för 

kunden. Då Axis Camera Companion som företeelse är ny för Axis 

återstår det att se hur väl de lyckas få acceptans bland partners och 

slutkunder. Framtiden för Axis och digitala lösningar är god och 

kommer så förbli under många år framöver. Totala kameraövervakningsindustrin 

bedöms enligt IMS växa med cirka 14 procent 

per år varav digitala lösningar med 25 procent under fl era år framöver. 

Axis har som ambition att växa mer än marknaden och har 

gjort så under många år historiskt. Framtida utveckling handlar 

om att förbättra bildkvalité och bildanalys, utveckla lokal lagring 

och inte minst att utveckla molnbaserade lösningar. 

Värderingen på historiskt attraktiva nivåer 

Axis handlas på historiskt låga nivåer. P/e för innevarande år uppgår 

till 22 medan det på nästa års prognoser sjunker till 18. Till detta 

skall läggas den frikostiga utdelningspolitiken där det ofta kryddas 

med extrautdelningar (i år sammanlagt 5,50 kronor). Efter bolagets 

presentation i vecka 12 kan vi konstatera att inga analytiker 

idag har lagt in några prognoser för de småskaliga övervakningssystemen. 

Vi anser dock att dagens värdering tillsammans med en 

hygglig direktavkastning, stabil och hög tillväxt och nya innovationer 

gör aktien köpvärd upp till 220 kronor, vilket på nästa års 

prognosticerade vinst ger ett p/e på 22. 

13

Bolagsuppdatering: Ratos, LuMi och H&M 

Ratos – hög värdering avskräcker 

Lundin Mining – få kursdrivare på kort sikt 

H&M – höga förväntningar 

Ratos mot OMXS, –1 år 


Lundin Mining mot OMXS, –1 år 


Ratos – hög värdering avskräcker 

Vi ser nuvarande värdering av Ratos som hög mot bakgrund 

av våra vinstförväntningar portföljinnehaven. Vi tror fortfarande 

att Ratos besitter den kompetens som krävs för att generera en 

bra avkastning över tiden men vi skulle uppskatta en omfattande 

uppfräschning av portföljen, både i form av avyttringar 

och förvärv. Det skulle kunna göra Ratos-aktien betydligt mer 

attraktiv som placering. Men även om vi väntar oss att innevarande 

år bli mer transaktionsintensivt jämfört med föregående 

år tar sådan omvandling lång tid att realisera. Ratos har haft 

några av sina innehav i över tio år, vilket är lång tid för ett private 

equity-bolag. Sannolikt skulle Ratos gärna sälja ett fl ertal 

bolag om det fanns möjlighet att göra det till bra pris. 

Den bästa tiden att äga Ratos-aktien har historiskt varit i det 

första kvartalet, innan utdelningen. Vi närmar oss årsstämman 

och Ratos får därför lämna modellportföljen med en vinst på 17 

procent. Index (SIX Return) har under samma period avkastat 

13 procent. 

Lundin Mining – få kursdrivare på kort sikt 

Vi adderade Lundin Mining i januari 2011 i samband med att bolaget 

höll på att bli uppköpt av fl era spekulanter. Då vi räknade 

med att bolaget skulle förvärvas till betydligt högre kursnivåer 

än aktien handlades till så var således potentialen för investerare 

stor. Nu blev så inte fallet utan Lundin-familjen valde att 

tacka nej till samtliga bud. Sedan dess har aktien utvecklats relativt 

svagt och bolaget har bland annat haft en del problem vid 

gruvan Neves-Corvo i Portugal med sänkta produktionsprognoser 

som följd. 

Vi anser fortfarande att Lundin Mining har värdefulla tillgångar 

och goda framtidsutsikter på lång sikt. En ökad produktion vid 

Tenke och Neves Corvo lyfter resultatet för år 2013 men kortsiktigt 

är det nu ovisst vad som ska få upp aktiekursen och det 

fi nns scenarion som kan medföra ytterligare kursnedgångar under 

2012. Vi väljer därför att plocka ut aktien ur modellportföljen 

och satsar istället kapitalet på andra kandidater där vi ser bättre 

potential. 

H&M – höga förväntningar 

Den höga värderingen av aktien oroar oss och vi väljer att halvera 

vårt innehav i H&M. På Nordea Markets vinstprognos för i 

år (11,37 kronor) är p/e-talet 21, vilket är högre än H&M:s historiska 

genomsnitt, vilket talar för att potentialen är begränsad 

om inte vinstprognoserna justeras upp kraftigt. Vi bedömer att 

den möjligheten är begränsad på kort sikt. Bruttomarginalförbättringen 

i år kan i och för sig underskattas. Bomullspriset har 

sjunkit, förhandlingsläget hos leverantörerna är gynnsamt för 

H&M och vi ser även ett mindre behov av reor framgent. Vi ser 

heller inga skäl att rörelsekostnaderna behöver stiga lika mycket 

som försäljningen, vilket också stödjer marginalutvecklingen. 

Men hur vi än vänder och vrider på siffrorna så krävs det mycket 

av H&M under många år framöver för att motsvara de förväntningar 

som speglas i dagens värdering. Vi anser det därför vara 

klokt att reducera positionen. 


Sektoranalys: Fastighetsbolagens preferensaktier 

Utdelning per år och per kvartal 

Aktie Utd/år Utd/kvartal Dir avk % 

Balder pref. 20,0 kr 5,0 kr 6,9% 

Corem pref. 10,0 kr 2,5 kr 7,5% 

Sagax pref. 2,0 kr 0,5 kr 7,0% 

Klövern pref. 10,0 kr 2,5 kr 7,4% 

Källa: Bolagen, Nordea 

Sagax pref. mot OMXS, –6 år 


Nyckeltal fastighetsbolagen 

Fastighets- Belånings- Uthyrningsvärde, 

Mkr grad % grad % 

Balder 17 556 56,9% 94% 

Corem 5 418 62,5% 92% 

Sagax 8 961 60,7% 93% 

Klövern* 20 567 63,0% 89% 

* inkl Dagon 



Bra avkastning till begränsad risk 

I denna månads sektorgenomgång tittar vi närmare på fastighetsbolagens 

preferensaktier. Intresset har med all rätt ökat på 

senare tid och vi tycker generellt att det är intressanta aktier som 

ger hög avkastning i förhållande till risken. Preferensaktierna 

delar ut fyra gånger per år vid kvartalsskiftet och ger vid nuvarande 

kurser runt 7 procent i direktavkastning. I dagsläget är det 

fyra fastighetsbolag som gett ut preferensaktier: Corem, Sagax, 

Balder och Klövern. 

Preferensaktierna ger företräde framför stamaktierna till utdelning. 

Bolagen måste alltså alltid ge utdelning först till preferensaktieägarna 

innan stamaktieägarna. För stamaktierna är utdelningen 

generellt låg eller obefi ntlig (förutom Klövern) och fokus 

här ligger istället på att öka substansvärde och därigenom aktiekursen. 

För preferensaktierna är istället fokus på hög och stabil 

utdelning snarare än kursökning. Preferensaktierna har dock 

utvecklats starkt på senare tid och är upp i genomsnitt cirka 8 

procent sedan årsskiftet. Den starka börsen har hjälpt till men 

marknaden har börjat förstå att avkastningen var lite väl hög i 

förhållande till risken och handlat upp kurserna. Vid årsskiftet 

var den genomsnittliga direktavkastningen runt 8 procent vilket 

sjunkit ungefär en procentenhet efter kursuppgången. 

Sagax var först ut att emittera preferensaktier redan i början av 

2006 och har därmed överlägset längst historik och är därför 

mest intressant att studera. Preferensaktien noterades till knappt 

30 kronor och noteras nu i drygt 28 kronor, men samtidigt har 

ägaren erhållit totalt erhållit 12 kronor i utdelning. Avkastningen 

blir därmed drygt 35 procent, vilket är i linje med Stockholmsbörsen, 

men volatiliteten i avkastningen har samtidigt varit 

avsevärt lägre än börsen. Corem noterade sin preferensaktie i 

mars 2010, Balder följde efter förra sommaren och sist ut var 

Klövern i januari i år. 

Bra för både företag och investerare 

Preferensaktier är bra för alla parter och vi räknar med att fl er 

bolag kommer att följa efter och emittera. För bolagens del öppnas 

en ytterligare fi nansieringskälla. Trots att preferensaktier i 

sin karaktär liknar en obligation räknas det som eget kapital i 

balansräkningen vilket förbättrar soliditeten och blidkar bankerna. 

Bolagen kan därmed göra ytterligare förvärv och öka belåningen. 

Man bör dock tänka på att utdelningar inte påverkar 

resultatet i bolaget och att bolaget därigenom ”undviker” lite 

räntekostnader. För investerarsidan är det också gynnsamt då 

preferensaktierna ger hög utdelning. 

Direktavkastningen mellan preferensaktierna är ungefär samma 

men risken skiljer sig något åt mellan bolagen. Lägst risk av de 

fyra har helt klart Balder. Bolaget har lägst belåningsgrad på 

knappt 57 procent och högst uthyrningsgrad på 94 procent då 

nästan hälften av fastighetsbeståndet är hyresrätter med obefi 

ntlig vakans. Ingen hyresgäst står heller för mer än 1,9 procent 

av de totala intäkterna vilket sänker risken. Den genomsnittliga 

räntebindningstiden uppgår i genomsnitt till 3,9 år vilket är bra. 

På den andra änden av skalan med högst risk bedömer vi att 

Corem ligger. Framförallt har bolaget relativt stort beroende av 

Ericsson som står för 17 procent av bolagets totala hyror. Det behöver 

inte vara något problem men Ericsson har varit aktiva att 

15

Ränta fastighetsbolagen 

Räntebind- Genomsnittlig 

ningstid, % ränta, % 

Balder 3,9 år 4,1% 

Corem 6,4 år 4,9% 

Sagax 4,3 år 4,5% 

Klövern* 2,7 år 4,2% 

* inkl Dagon 


Kundstruktur fastighetsbolagen 

Genomsnittlig Största Största kund 

kontraktstid, år kund av total hyra 

Balder 4,3 år – 1,9% 

Corem – Ericsson 17,0% 

Sagax 7,9 år Gambro 12,0% 

Klövern* 2,8 år Ericsson 13,0% 

* inkl Dagon 


Resultat fastighetsbolagen 

Förvaltningsres Andel av resultat till 

2012p, Mkr preferensaktieägare, % 

Balder 605 17% 

Corem 190 33% 

Sagax 430 17% 

Klövern* 600 7% 

* inkl Dagon 


fl ytta ut produktion och tjänster utanför Sverige de senaste åren. 

Belåningsgraden ligger något högre på 62,5 procent utan att ändå 

vara speciellt oroande och Corem har lång räntebindningstid på 

6,4 år vilket tillhör de längsta i sektorn och sänker risken. 

Sagax och Klövern ligger riskmässigt någonstans mitt i mellan 

av de två bedömer vi. Klövern är ett relativt stort bolag efter 

förvärvet av Dagon med ett fastighetsvärde på 20,5 miljarder 

kronor vilket sänker risken. Ericsson är dock, precis som för Corem, 

största kunden med 13 procent av totala hyresintäkterna. 

Belåningsgraden på 63 procent är också högst av de fyra men 

inte extremt i fastighetssektorn på något sätt. Sagax och Corem 

fokuserar på fastigheter för lager och lätt industri som generellt 

har högre avkastning än kontor och bostäder men risken är å 

andra sidan högre då det ofta är en kund per fastighet. Det kompenseras 

dock med långa kontraktstider. För Sagax är den hela 

7,9 år vilket sänker risken markant. 

Relativt låg risk 

Även om risken skiljer sig mellan bolagen är generellt risken 

för preferensaktierna relativt låg. Intäkter och resultat för fastighetsbolagen 

är mycket stabila över tiden. Ett annat sätt att mäta 

risken är att se hur stor del av resultatet i bolaget som tillfaller 

preferensaktieägarna som utdelning. Endast mellan 7 (Klövern) 

och 33 procent (Corem) av årets förväntade förvaltningsresultat 

i år går till preferensaktieägarna. För både Balder och Sagax 

går 17 procent av resultatet till preferensaktieutdelning. Det gör 

alltså att resultatet kan sjunka markant innan bolagen behöver 

ställa in preferensaktieutdelningen. I förra fi nanskrisen såg vi till 

exempel små effekter på fastighetsbolagens förvaltningsresultat. 

Det krävs alltså betydligt värre kris än så för bolagen skall ställa 

in utdelningen. Om utdelningen ställs in räknas den också upp 

under tiden den hålls inne. 

Passar investerare som söker jämn hög utdelning 

Sammanfattningsvis tycker vi att fastighetsbolagens preferensaktier 

är fortsatt intressanta trots den senaste tidens kursuppgång. 

Aktierna ger bra avkastning i förhållande till risken och 

passar framförallt investerare som söker löpande hög utdelning. 

Återinvesterade utdelningar ger mycket hög avkastning över 

tiden. Med 7 procents ränta som återinvesteras dubbleras kapitalet 

på drygt 10 år. 

Vår favorit är Balder preferensaktie (vi har för övrigt Balder 

stamaktie i modellportföljen) som har lägst risk men direktavkastning 

marginellt under de övriga. Vi räknar med att skillnaden 

i direktavkastning kommer att öka framöver när historiken 

blir längre och marknaden lär sig skillnaden i riskkarakteristika. 

Likviditeten i aktierna kan vara dålig om man vill investera större 

belopp. Om så är fallet kan man sprida ut köpen på fl era eller 

alla preferensaktierna och sänker därmed risken ytterligare. 

Med fördel kan Nordeas investeringssparkonto (ISK) användas 

då utdelningarna blir ”skattefria” vilket ökar hävstången markant 

över tiden. Preferensaktierna kan med fördel även kombineras 

med Nordeas nya räntebevis som har liknande karakteristika 

med hög utdelning och utbetalning fyra gånger per år. 

Avkastningen är något lägre på dessa instrument jämfört med 

preferensaktierna men risken är å andra sidan lägre. 


Kommentar Global 30 

Telenor – starka förutsättningar 2012 

Danske Bank – viss återhämtning men fortsatt 

stor potential 

UPM-Kymmene – gynnas av pågående 

omstruktureringar 

Telenor mot MSCI World, –1 år 


Danske Bank mot MSCI World, –1 år 


UPM-Kymmene mot MSCI World, –1 år 



Telenor – starka förutsättningar 2012 

Telenor har en bra position med fortsatt starka kassafl öden från 

verksamheten i Norge och övriga Norden. Kassafl ödet har använts 

till att minska skuldsättningen och öka bolagets utdelningskapacitet. 

På sistone har emellertid hård konkurrens i framför allt 

Norge pressat marginalerna. När resultatet för fjärde kvartalet 

presenterades sade ledningen att detta skulle vända under första 

och andra kvartalet 2012. Nyheten om att Telenor blev av med alla 

22 licenser i Uninors dotterbolag i Indien till följd av korruption 

i samband med tilldelningen av licenser (före Telenors tid som 

ägare) har också haft en viss negativ effekt. Utvecklingen i Indien 

är därmed osäker, men bolaget har försäkrat investerarna om att 

man inte tänker betala något överpris för att få tillbaka licenserna, 

och det känns betryggande. Telenor redovisade ett justerat resultat 

per aktie på 6,10 norska kronor för 2011 och för 2012 räknar vi med 

ett resultat per aktie på 9,20 kronor, eller en ökning med hela 50 

procent, främst tack vare lägre förluster i Indien motsvarande 1,5– 

2,0 miljarder kronor. Telenor siktar på en organisk tillväxt som är 5 

procent över europeiska konkurrenter. Enligt vår värdering av de 

enskilda verksamheterna och bolagets diskonterade kassafl öden 

fi nns det fortfarande stora möjligheter till kursuppgång. Telenor 

släpper sin rapport för det första kvartalet den 8 maj. Vi uppreapar 

vår köprekommendation med en riktkurs på 117 norska kronor. 

Danske Bank – återhämtning men fortsatt stor potential 

Danske Bank har återhämtat sig något på börsen efter att stora 

kreditförluster satte djupa spår i bankens resultat under förra året. 

Danske Bank är exponerad mot två ekonomier som fått genomlida 

hårda recessioner. Den ena landet är Danmark som drabbats 

hårdast av recessionen i Norden, och det andra är Irland, som tagit 

extra mycket stryk av den europeiska skuldkrisen. Men detta 

innebär också stora möjligheter för Danske Bank att förbättra sitt 

resultat under kommande år. I takt med att kreditförlusterna återgår 

till mer normala nivåer så räknar vi med att bankens resultat 

kommer att stiga markant framöver. Denna förväntade normalisering 

är ännu inte fullt diskonterad i aktiekursen, anser vi. Vi 

förväntar oss att aktiemarknaden så småningom börjar se bortom 

de stora kreditförlusterna och börjar räkna in ökade vinster redan 

under 2012. Givet att värderingen fortfarande är låg så är kurspotentialen 

i denna normaliseringsprocess betydande. Vi upprepar 

köp med en riktkurs på 125 danska kronor. 

UPM-Kymmene – gynnas av pågående omstruktureringar 

UPM-Kymmene är ett av världens största pappersbolag. Vi räknar 

med att skogsbolagens intjäningsförmåga under kommande 

år kommer att gynnas av pågående omstruktureringar eftersom 

pappersproduktionen skurits ner, i synnerhet inom Europa. UPM 

har varit mycket aktivt när det gäller omstruktureringar och bolaget 

var snabbare att sätta in åtgärder än konkurrenterna. Omstruktureringen 

inriktar sig på att minska överkapaciteten, dock 

främst inom journalpapperstillverkningen. UPM räknar med att 

åtgärderna ska höja bolagets resultat med cirka 200 miljoner euro 

per år framöver. Vi är således fortsatt positiva till UPM mot bakgrund 

av bolagets intjänings- och prissättningsförmåga som förstärks 

ytterligare av omstruktureringarna. Vi upprepar köp med 

en riktkurs på 12,5 euro. 

17

Global 30 

Sektor/Bolag Land Förändring P/E Kurs Rekom. 12 mån 

1 mån 2012E* riktkurs 

Energi –4,1 % 

Apache Corp USA –5,6 % 8,0 100 USD Starkt köp 145 USD 

ExxonMobil USA 0,5 % 10,5 87 USD Starkt köp 103 USD 

Subsea 7 Norge 13,1 % 19,1 153 NOK Starkt köp 170 NOK 

Material –2,8 % 

Barrick Gold Kanada –8,3 % 8,7 43 USD Starkt köp 77 USD 

UPM-Kymmene Finland –9,6 % 13,1 10 EUR Köp 12,5 EUR 

BHP Billiton Storbritannien –5,4 % 8,4 1920 GBP Behåll 24 GBP 

Industrivaror och -tjänster 0,5 % 

A.P. Møller-Mærsk Danmark –5,7 % 13,9 43 320 DKK Köp 51 000 DKK 

Caterpillar USA –5,3 % 11,2 107 USD Köp 145 USD 

DSV Danmark –1,4 % 14,0 129 DKK Köp 140 DKK 

Volvo Sverige –0,1 % 11,8 96 SEK Köp 113 SEK 

Sällanköpsvaror och -tjänster 3,5 % 

Coach USA 1,0 % 22,0 77 USD Starkt köp 80 USD 

McDonald’s USA –1,4 % 17,2 98 USD Starkt köp 109 USD 

Royal Caribbean Norge 3,5 % 13,1 166 NOK Starkt köp 230 NOK 

Dagligvaror 2,9 % 

CVS Caremark USA –0,5 % 13,6 45 USD Starkt köp 54 USD 

Heineken NV Holland 5,4 % 14,7 42 EUR Köp 42 EUR 

Wal-Mart Stores USA 3,7 % 12,6 61 USD Starkt köp 67 USD 

Hälsovård 2,9 % 

Bayer Tyskland –5,0 % 10,6 53 EUR Köp 60 EUR 

Novo Nordisk Danmark –0,1 % 22,3 794 DKK Starkt köp 856 DKK 

Thermo Fisher Scientifi c USA –1,5 % 11,9 56 USD Starkt köp 66 USD 

Finans 2,8 % 

American Express USA 9,2 % 13,6 58 USD Starkt köp 62 USD 

Danske Bank Danmark –3,5 % 14,6 95 DKK Starkt köp 125 DKK 

Sampo Finland 1,6 % 9,9 22 EUR Köp 24 EUR 

China Construction Bank Hongkong –8,4 % 6,5 6 HKD Starkt köp 8 HKD 

Wharf Holdings Hongkong –8,8 % 13,8 43 HKD Köp 48 HKD 

Informationsteknik 4,8 % 

Qualcomm USA 9,0 % 18,1 68 USD Köp 77 USD 

IBM USA 4,9 % 14,0 209 USD Starkt köp 205 USD 

SanDisk USA –2,6 % 10,4 50 USD Köp 58 USD 

Telekomoperatörer 0,3 % 

Telenor Norge 1,2 % 12,4 105 NOK Köp 117 NOK 

Tele2 Sverige 0,7 % 11,1 135 SEK Köp 140 SEK 

Kraftförsörjning 0,8 % 

Centrica Storbritannien 2,7 % 11,4 315 GBP Starkt köp 420 GBP 

Källa: Nordea, Bloomberg samt S&P 


Tema: BULL & BEAR gör entré 

Exempel på avkastningsberäkning 

OMXS30 BULL OMX X2 N 

Indexpris Förändring ETN-pris Förändring 

Dag 1 100,00 kr 100,00 kr 

Dag 2 103,00 kr 3,00% 106,00 kr 6,00% 

Dag 3 105,00 kr 1,94% 110,12 kr 3,88% 

Dag 4 104,00 kr –0,95% 108,02 kr –1,90% 

Dag 5 106,00 kr 1,92% 112,17 kr 3,85% 

Dag 6 110,00 kr 3,77% 120,64 kr 7,55% 

Utveckling 10,00% 20,64% 

Källa: Nordea Markets. Räkneexemplet visar avkastning för OMX 

samt BULL OMX X2 N. Exemplet är förenklat på så vis att vi antar 

att både OMXS30 och ETN:en kostar 100 kronor vid investeringstillfället. 

Tvärtemot vad man kan tro kommer den dubbla dagliga utvecklingen 

inte ge exakt dubbel avkastning på längre sikt. Detta på 

grund av den så kallade ränta-på-ränta-effekten. Värdeutvecklingen i 

BULL OMX X2 kan på längre sikt bli såväl större som mindre än den 

dubbla procentuella utvecklingen i OMXS30-index. 

Identitetsbeteckning 

En ETN kan till exempel ha följande beteckning: 

BULL OMX X3 N. BULL betyder att den spekulerar i uppgång. 

OMX innebär att underliggande index är svenska OMXS30-indexet. 

X3 innebär att den ger 3 gånger underliggande indexrörelse och N 

står för emittenten, det vill säga Nordea. 


Hävstångscertifi kat 

Nordea lanserar nya hävstångscertifi kat. Med dessa instrument, 

kallade exchange traded notes (ETN), kan du som placerare spekulera 

i en upp- eller nedgång på en marknad, bransch eller till 

och med på enskilda aktier. Förutom att spekulera i prisrörörelser 

kan ETN:erna även användas för att skydda positioner. 

En aktieplacerare med en väldiversifi erad svensk portfölj, men 

som av olika anledningar inte vill sälja sina befi ntliga aktier, kan 

till exempel använda sig av ett BEAR-certifi kat på OMXS30 för 

att skydda sig mot nedgång i aktieportföljen. Hävstången kan 

väljas utifrån marknadstro och storlek på portfölj. I dag erbjuder 

Nordea BULL- och BEAR-certifi kat med hävstång på två eller 

tre gånger utvecklingen på den underliggande tillgången. BULL 

symboliserar uppgång och BEAR symboliserar nedgång. 

ETN:erna är börsnoterade och handlas styckevis precis som en 

aktie. Man betalar samma låga Nordeacourtage som för en aktie, 

samt en låg förvaltningsavgift på 0,49 procent per år, vilket 

avräknas dagligen. Alla ETN:er har en ”market maker” i form av 

utgivaren, vilket innebär att likviditeten är god. Man står således 

inte risken att inte kunna stänga sin position när man behöver, 

vilket kan vara ett problem med en aktie. 

ETN:er kan köpas och säljas inom försäkringsskalen Kapitalförsäkringar 

och Investeringssparkontot såväl som utanför och kan 

dessutom belånas. 

Aktuella certifi kat 

Idag fi nns det aktieindex-ETN:er på svenska OMXS30, amerikanska 

S&P500, tyska DAX samt på branschindexet STOXX 

600 BANKS. Det sistnämnda är de banker som ingår i STOXX 

600-indexet vilket är 48 stycken. Samtliga ETN:er fi nns med 

hävstång 2 och 3 exklusive DAX som för närvarande har gånger 

2. På bolagsnivå fi nns det BULL- och BEAR-ETN:er på Volvo, 

H&M, SSAB samt på Boliden, alla med multipel 3. Med BEAR- 

ETN:er på bolagsnivå kan man således åstadkomma samma 

sak som om man blankar en aktie för att tjäna på dess nedgång. 

Nordea kommer dock inte att stanna vid dessa utan kommer 

successivt att lansera fl er ETN:er för att möta kundernas efterfrågan. 

På råvarusidan planeras bland annat ETN:er i olja och 

guld. 

Ett instrument för alla 

Även om ETN:erna är lika enkla att handla som enskilda aktier 

passar sannolikt instrumentet bäst för de kunder som vill 

ta spekulativa positioner. Marknaden har växt explosionsartat 

och omsatte bara i Sverige 160 miljarder kronor 2011. År 2007 

var motsvarande siffra 0 kronor. För kortsiktiga handlare passar 

instrumenten särskilt väl. En 3-procentig indexuppgång belönas 

med en 9-procentig uppgång för en ETN på OMXS30 med hävstång 

3, och vice versa. 

Förutom kursmässiga svängningsrisker fi nns det några andra 

risker som kan vara lämpliga att känna till. Dels har innehavaren 

en kreditrisk på utgivaren och dels tar man på utländska 

certifi kat även en valutarisk. 

19

Tema: Räntebevis ger nya möjligheter 

Våra räntebevis 

Rating Din årliga ränta blir 

Räntebevis Bolag S&P/Moody’s 3-månaders 

STIBOR+ 

RB CARLSBERG N Carlsberg NR/Baa2 2,10% 

RB ERICSSON N Ericsson BBB+/NR 2,25% 

RB NOKIA N Nokia BBB-/Baa2 3,35% 

RB STENA N Stena BB+/NR 5,45% 

RB STORA ENSO N Stora Enso BB/NR 3,60% 

RB VOLVO N Volvo BBB/Baa2 2,35% 


Konkursstatistik, kumulativ, sedan 1981 

Källa: S&P Global Default Study 

Företagsobligationer och Räntebevis 

Att investera i företagsobligationer är ett måste för en diversifi 

erad obligationsportfölj. Tyvärr är den svenska marknaden för 

företagsobligationer minst sagt underutvecklad. Det är stora 

problem med likviditet och emissionerna riktar sig ofta enbart 

till större placerare. 

Nu öppnar sig nya möjligheter att ta del av den här marknaden 

och vi ska nedan berätta mer om våra Räntebevis. 

Hur fungerar Räntebevis? 

Varje räntebevis är kopplat till kreditrisken i ett bolag. Det fi nns 

i nuläget sex olika bevis, vilka är Carlsberg, Ericsson, Nokia, 

Stena, Stora Enso och Volvo. Minsta nominella belopp för ett 

räntebevis är 10 000 kronor. 

Varje bevis ger fyra ränteutbetalningar om året, var och en med 

en förutbestämt påslag på den ränta som banker betalar när de 

lånar av varandra, den så kallade STIBOR-räntan. Är STIBOR 

exempelvis 2,5 procent kommer RB Nokia N ge 2,5+3,35 = 5,85 

procent vilket blir cirka 1 500 kronor per kvartal för 100 000 investerade 

kronor. De Räntebevis som just nu handlas på Stockholmsbörsen 

löper till april 2017 då investeringen förfaller och 

investeraren erhåller nominellt belopp. 

En av de stora fördelarna med Räntebevis är att de är börshandlade 

med ständigt uppdaterade köp- och säljkurser. Det är enkelt 

att sälja om man vill det och det är enkelt att köpa oavsett 

om det underliggande bolaget behöver pengar eller inte. I och 

med att bevisen är börsnoterade kan man använda sig av IPS, 

Investeringssparkonto (ISK), Kapitalförsäkring och i tjänstepensionen 

vilket normalt inte är möjligt med rena företagsobligationer. 

Att man kan handla bevisen i små poster innebär också att 

det är lättare att återinvestera räntan och på sådant sätt få en bra 

ränta-på-ränta-effekt. 

Vad bör man tänka på? 

Först och främst bör man tänka på att Räntebevisen bara är ett 

komplement till en ränteportfölj. För att nå riskspridning bör 

man dessutom se till att man köper fl era olika för att minska 

risken. Blir det en kredithändelse i det underliggande bolaget 

kommer man efter att ett restvärde bestämts via ett auktionsförfarande 

att få tillbaka ett betydligt lägre belopp än det man 

investerat. 

Man bör också tänka på att ett Räntebevis inte är en företagsobligation. 

Det är Nordea som ger ut bevisen och man står därför 

även en risk att Nordea inte kan fullgöra sina åtaganden. Nordeas 

kreditbetyg är AA-. Kreditbetygen och räntenivåerna för de 

underliggande bolagen redovisas till vänster och för att kunna 

relatera kreditrisken redovisar vi även kumulativ konkursstatistik 

för olika kreditbetyg. 

Självklart är även priset på Räntebeviset viktigt. Betalar man 

över 100 i pris blir den effektiva räntan lägre än den ränta som 

betalas. Betalar man ett lägre pris, får man högre effektiv ränta. 

Tänk också på att när man köper ett Räntebevis så tillkommer 

eventuellt upplupen ränta på köpeskillingen. 


DISCLAIMER 

Ursprunget till denna publikation eller rapport 

Om Investment Strategy & Advice 

Investment Strategy & Advice ger råd till privatkunder samt små och medelstora 

företag i Nordea avseende investeringsstrategier och allmänna investeringsråd. 

Rådgivningen omfattar tillgångsallokering liksom investeringsråd i svenska, nordiska 

och internationella aktier och räntepapper samt andra värdepapper. För att tillhandahålla 

bästa möjliga rådgivning har vi samlat all analys- och strategikompetens 

i en enhet – Investment Strategy & Advice. 

Investment Strategy & Advice består av Strategic Investment Advice, Equity Advice 

& Fixed Income Advice. 

Viktig information 

Denna publikation eller rapport kommer från 

Nordea Bank AB (publ) 

Nordea Bank Danmark A/S 

Nordea Bank Finland Plc och 

Nordea Bank Norge ASA (tillsammans ”Koncernbolagen”) 

Koncernens bolag övervakas av fi nanstillsynsmyndigheterna i sina respektive 

hemländer. 

Innehållet i denna publikation eller rapport 

Denna publikation eller rapport har enbart utarbetats av Investment Strategy & Advice. 

Åsikter eller förslag från Investment Strategy & Advice kan avvika från rekommendationer 

eller yttranden som lagts fram av Nordea Markets (en enhet inom koncernens 

företag) eller andra enheter, avdelningar eller bolag inom Nordeakoncernen 

eller från Standard & Poor’s. Detta kan exempelvis bero på olikheter i tidsperspektiv, 

metod, sammanhang, riskuppfattning, portföljhänseende eller andra faktorer. 

Omdömen, riktkurser och beräkningar bygger på en eller fl era värderingsmodeller, 

exempelvis kassafl ödesanalys, användning av nyckeltal, beteendebaserade tekniska 

analyser av underliggande marknadsrörelser, jämte hänsyn till marknadsläget, ränte- 

och valutaprognoser samt tidshorisonten. De huvudantaganden som ligger till grund för 

prognoser, riktkurser och uppskattningar i analyser som citerats eller återgivits återfi nns 

i analysmaterialet från de namngivna källorna. Publiceringsdatum framgår av det analysmaterial 

som citerats eller återgivits. Omdömen och prognoser kan justeras i senare 

versioner av publikationen eller rapporten, förutsatt att det aktuella bolaget eller emittenten 

behandlas på nytt i sådana senare versioner av publikationen eller rapporten. 

Denna publikation eller rapport har inte granskats av någon emittent som nämns 

i publikationen eller rapporten innan den publicerades. 

Giltigheten av denna publikation eller rapport 

Samtliga omdömen och uppskattningar i denna publikation eller rapport har, oavsett 

källa, angivits i god tro och är eventuellt endast giltiga vid den tidpunkt då 

publikationen eller rapporten offentliggörs och kan ändras utan förvarning. 

Inte individuell placerings- eller skatterådgivning 

Denna publikation eller rapport är endast avsedd att ge allmän och inledande information 

till investerare och skall inte tolkas som den enda grunden för eventuella 

investeringsbeslut. Denna publikation eller rapport har utarbetats av Investment 

Strategy & Advice som allmän information för privat bruk för investerare till vilka 

denna publikation eller rapport har delats ut, men är inte tänkt som en personlig 

rekommendation om fi nansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte 

individuellt anpassade råd. Inte heller tar den hänsyn till mottagarens ekonomi, befi 

ntliga tillgångar eller skulder, kunskaper om och erfarenhet av placeringar, placeringarnas 

syfte och tidshorisont eller riskprofi l och preferenser. Investeraren måste 

särskilt se till lämpligheten av sin investering när det gäller hans eller hennes ekonomiska 

och skattemässiga situation och investeringar. Investeraren bär alla risker 

för förluster i samband med en investering. 

Innan mottagaren fattar beslut baserat på information i denna publikation eller 

rapport rekommenderas att han eller hon konsulterar sin fi nansiella rådgivare. 

Informationen i denna publikation eller rapport skall inte betraktas som råd om 

de skattemässiga konsekvenserna av att göra någon särskilt investeringsbeslut. 

Varje investerare skall göra sin egen bedömning av skatte- och andra ekonomiska 

konsekvenser av sin investering. 

Källor 

Denna publikation eller rapport kan baseras på och innehålla information såsom omdömen, 

rekommendationer, uppskattningar, riktkurser och värderingar som kommer från: 

Investment Strategy & Advice strateger eller representanter, 

offentligt tillgänglig information, 

information från andra enheter av koncernens bolag eller andra bolag i Nordeakoncernen, 

Nordea Markets, 

Nordea Bank AB (publ) 

Smålandsgatan 17 

SE-105 71 Stockholm 

Sweden 

Tel: +46 8 614 7000 

Fax: +46 8 534 911 60 

Reg.no. 516406-0120 

Stockholm 


Nordea Bank Danmark A/S 

3 Strandgade (PO Box 850) 

DK-0900 Copenhagen C 

Denmark 

Tel: +45 3333 3333 

Fax: +45 3333 1520 

Reg.no.2649 5903 

Copenhagen 

Standard and Poor’s, eller 

andra namngivna källor. 

I den mån denna publikation eller rapport baseras på eller innehåller information 

som härrör från andra källor (”andra källor”) än Investment Strategy & Advice (”extern 

information”), har Investment Strategy & Advice bedömt de andra källorna 

som tillförlitliga, men varken bolag i Nordeakoncernen, Nordea Markets, Standard 

& Poor’s eller andra med koppling till dessa bolag kan garantera att den externa 

informationen är korrekt, giltig eller fullständig. 

Tolkningen av omdömen eller rekommendationer, såsom köp eller sälj eller liknande 

uttryck, kan variera till exempel mot bakgrund av källa eller typ av instrument 

och en defi nition fi nns därför, där det är lämpligt, i analysmaterialet eller på hemsidan 

för varje namngiven källa. Information om struktur, tidshorisont och distribution 

etc. av rekommendationerna från Standard & Poor’s fi nns på http://www.nordea. 

dk/sitemod/upload/Root/www.nordea.com-DK/SAM_equity/SAM_Discloser/SP- 

StarDistribution.PDF. Information om struktur, tidshorisont och distribution etc. av 

rekommendationerna från Nordea Markets fi nns på www.nordea.com/MiFID. 

Ansvarsfriskrivning 

Varken Nordeakoncernen, Nordea Markets, Standard & Poor’s eller dem närstående 

eller andra personer påtar sig något som helst ansvar för eventuell skada, 

direkt eller indirekt och oavsett hur denna uppstått, som uppkommer genom användningen 

av denna publikation eller rapport eller innehållet i densamma eller på 

annat sätt i samband därmed. 

Riskinformation 

Risken för att investera i vissa fi nansiella instrument, inbegripet de som nämns i 

detta dokument är generellt hög, eftersom deras marknadsvärde är utsatt för en 

mängd olika faktorer såsom de operativa och fi nansiella villkoren i det aktuella företaget/emittenten, 

framtida tillväxt, ändrade räntor, den ekonomiska och politiska 

miljön, valutakurser, förändringar i kreditrating, likviditeten på marknaden, förändringar 

i marknadsläget etc. I händelse av ett företags/emittents insolvens eller liknande 

kan det uppstå perioder där de fi nansiella instrumenten som emitterats av 

företaget/emittenten inte kan handlas. För placeringar och fi nansiella instrument 

noterade i en annan valuta än den som investeraren placerar i, kan valutakursförändringar 

påverka investeringens värde positivt eller negativt, kurs eller intäkter negativt 

sett utifrån investerarens synvinkel. Historisk utveckling är inte någon garanti 

för framtida avkastning. Prognoser om framtida resultat baseras på antaganden 

som kanske inte förverkligas. Vid placeringar i fi nansiella instrument, kan investeraren 

förlora hela eller delar av kapitalbeloppet. 

Intressekonfl ikter 

Företag i Nordeakoncernen, dotterbolag eller medarbetare i företagen i Nordeakoncernen 

kan utföra tjänster för, åta sig uppdrag från, inneha långa eller korta 

positioner i eller på annat sätt vara intresserad av investeringar (inklusive derivat) i 

något företag som nämns i publikationen eller rapporten. 

För att begränsa möjliga intressekonfl ikter och motverka missbruk av insiderkunskap, 

är rådgivare och strateger i Investment Strategy & Advice föremål för interna 

regler för etik, hantering av insiderinformation, hantering av opublicerat analysmaterial, 

kontakt med andra enheter i respektive koncernbolag och handel för egen 

räkning. De interna reglerna har upprättats i enlighet med tillämpad lagstiftning och 

aktuella branschnormer. Syftet med interna regler är till exempel att säkerställa att 

ingen rådgivare eller strateg missbrukar, eller låter någon annan missbruka, konfi - 

dentiell information. Det är Investment Strategy & Advice’s policy att det inte skall 

fi nnas någon koppling mellan aktiviteter på kapitalmarknaden och enskilda rådgivares 

eller strategers ersättning. Koncernens bolag är medlemmar i lokala fondhandlarföreningarna 

i varje land där koncernens företag har sina huvudkontor. De 

interna regler som har tagits fram överensstämmer med fondhandlarföreningarnas 

förslag. Materialet har färdigställts under beaktande av Nordeas riktlinjer för intressekonfl 

ikter, som fi nns på www.nordea.com/MiFID 

Viktig information om analysmaterialet fi nns på: http://www.nordea.dk/sitemod/ 

upload/Root/www.nordea.com%20-%20dk/SAM_equity/SAM_Discloser/SP- 

StarDistribution.PDF 

Distribution 

Värdepappren som avses i denna publikation eller rapport säljs eventuellt inte i alla 

länder. Investeringsanalysen är inte avsedd för eller får distribueras till privatkunder 

i Storbritannien eller USA. 

Denna publikation eller rapport kan delas ut av Nordea Bank Luxembourg SA, 

562, rue de Neudorf, L-2015 Luxemburg, som är under tillsyn av kommissionen de 

Surveillance du Secteur Financier, www.cssf.lu. 

Denna publikation eller rapport får inte mekaniskt dupliceras, kopieras eller på 

annat sätt återges, helt eller delvis, i enlighet med tillämplig upphovsrättslagstiftning. 

Uppgifter om Investment Strategy & Advice’s rådgivares och strategers innehav 

i de rekommenderade bolagen fi nns på: http://www.nordea.se/sitemod/upload/ 

root/www_nordea_se/privat/spara_placera/fi ler/innehav.pdf 

Nordea Bank Finland Plc 

27A Flemingsgatan, Helsingfors 

FI-00020 Nordea 

Finland 

Tel: +358 9 1651 

Fax: +358 9 165 59710 

Reg.no. 399.326 

Helsingfors 

Nordea Bank Norge ASA 

17 Middelthuns gate 

N-0107 Oslo 

Norway 

Tel: +47 2248 5000 

Fax: +47 2256 8650 

Reg.no.983 952 291 

Oslo 

21

Bolagsanalys: ABB - Nordea

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?