19.07.2017 Views

GTHB1729

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

VECKA 29 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 1<br />

GRÄNSLÖST<br />

PRIS: 25 KRONOR<br />

VATTENLEK FÖR ALLA<br />

SID 32–33<br />

ATT ÄTA MIDDAG<br />

MED MR ALZHEIMER<br />

ARBETSLÖSHET<br />

GÅR I ARV<br />

SID 13<br />

SID 6


sida 2/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

UR VECKANS TIDNING<br />

KVINNOKRAFT S 17<br />

Skönheten och döden<br />

FUNKIS FINNS S 19<br />

Sätter färg på hjulen<br />

POLITIK LIGHT SID 5<br />

Sida tar upp kampen mot Trump<br />

NYA SVENSKAR SID 11<br />

Insatser bör ses som investeringar<br />

VIKTIG HISTORIA SID 27<br />

Asyl – inget nytt begrepp<br />

KULTURELLT SID 31<br />

Sara – första fruntimret i veckan<br />

Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />

Om du har några funderingar angående din<br />

prenumeration är du välkommen att ringa oss på<br />

020 – 10 00 82 eller mejla på<br />

KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />

REDAKTIONEN<br />

GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

MORMONFLICKAN AVBRÖTS NÄR HON KOM UT – HYLLAS PÅ GALA.<br />

LÄS MER PÅ SID 20.<br />

FOTO: ROBERT ELDRIM<br />

KARLO<br />

BARANJ<br />

Redaktör<br />

Hbtq, sport m.m.<br />

/Bollnäs<br />

MARIA VENEKE<br />

YLIKOMI<br />

Reporter<br />

Världen m.m.<br />

/Karlskrona<br />

LEONARD<br />

MAKOLE<br />

Webbredaktör<br />

/Uppsala<br />

BIRGITTA<br />

BELLMAN<br />

Reporter<br />

Kvinnor m.m.<br />

/Stockholm<br />

DAGMAWIT<br />

GALEMAYEHU<br />

Reporter<br />

Nya svenskar<br />

/Stockholm<br />

BIRGITTA<br />

MARKENDAHL<br />

Reporter<br />

Kultur m.m.<br />

/Trollhättan<br />

KLARA<br />

LÖFVING<br />

Korrektur<br />

/Uppsala<br />

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Anna Löfving ÄGARE Munken 7 AB<br />

MEJLA redaktion@tidningengranslost.se • förnamn@tidningengranslost.se HEMSIDA www.tidningengränslöst.se<br />

RINGA 020-10 00 82 SOCIALA MEDIER Facebook: Tidningen Gränslöst • Instagram: @tidningen_granslost<br />

PETER<br />

HAGSTRÖM<br />

Layout<br />

/Nykvarn<br />

ISSN: 2002-5866<br />

G


FOTO: ROBERT ELDRIM<br />

GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 3<br />

Ljummen öl i värmen<br />

JAG ÄR PÅ Sicilien! Samma ö som tusentals turister<br />

från hela världen besöker så här års. Eller förresten<br />

alla tider på året, ett av Europas största besöksmål.<br />

Men också samma ö som tusentals migranter<br />

från Afrika numera har som mål på sin livsfarliga<br />

resa över Medelhavet. Sedan stråket via Turkiet<br />

och Grekland försvårats har fler tagit vägen från<br />

Libyen och hit - och många, många, som alla vet,<br />

drunknar under flykten. Och här ligger jag i min<br />

solstol och mår bra. Eller mår bra, lite klagar jag,<br />

det är för varmt. Det är nästan 40 grader i skuggan<br />

och ölen blir liksom aldrig riktigt kall. Jag är<br />

i Taormina, några kilometer från Lampedusa - dit<br />

de flesta kommer.<br />

VAD SKA JAG göra? Åka dit? Ta en taxi, säga Lampedusa<br />

till chauffören och sen försöka hjälpa dem.<br />

Men hur? Ingen kan följa med mig på flygplanet<br />

hem, ingen kan bo på mitt hotell. Hur gör jag för<br />

att utjämna orättvisorna och själv få bättre samvete?<br />

Stanna hemma? Eller åka till en annan ort?<br />

NEJ, DET HJÄLPER såklart inte. Att bojkotta Sicilien<br />

vore det sämsta, Italien behöver mina och många<br />

andras pengar för att kunna hjälpa så många som<br />

möjligt. Att tusentals flyktingar tar sig just hit är<br />

påfrestande för hela Italien. Europa måste ställa<br />

upp. Vi måste alla hjälpas åt - på alla plan. Sverige<br />

har ställt upp och fortsätter göra det - vägrar tänka<br />

nåt annat - men vi måste vara många. Hur kan något<br />

land i den rikare delen av världen avsäga sig<br />

ansvar? Obegripligt. Hur kan man satsa pengar på<br />

stängsel och murar, poliser och kontroller så länge<br />

världen ser ut som den gör?<br />

VAD HAR DEN lille pojken, vars orangea flytväst syns i<br />

vågorna, gjort för ont? Han som drunknar i havet<br />

när båten hans familj satt honom i kapsejsar? Hur<br />

är det möjligt att inte alla gör vad vi kan för att<br />

hjälpa?<br />

JAG MENAR INTE att nån av oss ska flyga till Lampedusa.<br />

Där finns folk som kan sin sak. Där finns<br />

sjukvårdspersonal och FN-människor med kunskap<br />

och möjligheter, just där tror jag inte de flesta<br />

av oss kan göra något. Men vi kan göra annat. Vi<br />

kan tänka efter vad just vi är bra på när det gäller<br />

rättvisa - och sen leva efter det. Bjuda in en människa<br />

som är ensam i sommar. Lära någon att prata<br />

svenska. Skicka pengar till en frivilligorganisation,<br />

försvara någon som blir utsatt.<br />

DU VET VAD du kan, vad som är möjligt i ditt liv. Att<br />

göra det är vad man kan begära. Inte mer. Vi har<br />

alla ett liv någonstans, en klänning vi vill köpa, en<br />

middag vi behöver äta, en semester vi längtat efter.<br />

Men vi kan göra mer. I det lilla kan vi åstadkomma<br />

mer. Sätta någon annan före oss själva, tänka efter<br />

en gång till, inse hur lyckligt lottade vi är.<br />

SICILIEN ÄR EN underbar ö. Så vacker att man vill<br />

gråta. Kanske därför som G7-mötet hölls här, när<br />

världens ledare möttes och någon bestämde sig för<br />

att hoppa av klimatavtalet. Och någon annan hade<br />

en kappa värd en halv miljon. Medan nog andra<br />

knöt band inför en bättre framtid. En mer rättvis<br />

sådan. Där vi alla en dag kan klaga på ölen som<br />

aldrig blir riktigt kall.<br />

anna<br />

löfving<br />

CHEFREDAKTÖR &<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

”<br />

STARTSKOTT<br />

Ibland tror vi att<br />

det vi gör bara är<br />

en droppe i havet.<br />

Men havet skulle<br />

var mindre utan<br />

den droppen<br />

GILLA OSS PÅ FACEBOOK OCH<br />

VAR MED I UTLOTTNINGEN AV<br />

EN RESA TILL EUROPA I HÖST.<br />

G<br />

DET<br />

HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />

Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />

enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />

om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />

i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />

vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />

i kampen för en bättre värld!


sida 4/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

POLITIK LIGHT<br />

NOLLVISION FÖR BARNÄKTENSKAP<br />

”ALLTFÖR MÅNGA BARN och unga i Sverige begränsas i dag av sociala,<br />

kulturella och religiösa strukturer motiverade av hedersnormer. Avsikten<br />

är tydlig: att upprätthålla ett patriarkalt system där kvinnor och<br />

flickor underordnas och kontrolleras av män”, det skriver riksdagsledamoten<br />

Tina Ghasemi (M) och Sara Mohammad, ordförande för<br />

Riksorganisationen GAPF, på Aftonbladet Debatt.<br />

DEBATTÖRERNA MENAR ATT Sverige bör gå före och införa en nollvision<br />

för barn- och tvångsäktenskap. För att ta steg mot det målet<br />

krävs bland annat skärpta riktlinjer, bättre utbildning till de<br />

som drabbas av hedersförtryck och obligatorisk samhällsorientering<br />

för nyanlända om svenska lagar och regler, menar duon.<br />

”Om regeringen inte gör mer riskerar fler flickor och unga kvinnor,<br />

men även pojkar, att drabbas av den moderna form av slaveri som<br />

barn- och tvångsäktenskap innebär.”<br />

SD VILL INTE HJÄLPA PÅ PLATS<br />

”DET ÄR RIMLIGT att bli upprörd över SD:s hyckleri, men ingen borde bli<br />

förvånad”, skriver de moderata Europaparlamentarikerna Christofer<br />

Fjellner och Gunnar Hökmark i ett debattinlägg i Expressen.<br />

I ARTIKELN PEKAR de de på flera förslag som SD röstat emot i Europaparlamentet.<br />

Nu senast röstade SD inte för den nya fonden för<br />

hållbar utveckling. Fonden är tänkt att skapa förutsättningar för<br />

människor att stanna kvar i sina hemländer och på så sätt motverka<br />

de grundläggande orsakerna till att människor känner sig tvingade att<br />

bryta upp från sina hem för ett liv på flykt.<br />

DEBATTÖRERNA MENAR ATT många som söker sig till Sverige och Europa<br />

gör det inte på flykt från krig och förföljelse utan för att få nya livschanser<br />

och ett bättre liv men att Sverigedemokraterna är emot att<br />

hjälpa människor på plats i sina hemländer. Därmed är de för att<br />

migrationsströmmarna över Medelhavet ska fortsätta.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 5<br />

Kvinnors rätt till abort är starkt begränsat i stora delar av världen.<br />

Sida tar upp kampen mot Trump<br />

USA:s president Donald Trump har beslutat att utländska civilsamhällesorganisationer som har<br />

finansiellt stöd från USA inte längre kan arbeta med abortfrågan, varken med egna medel eller<br />

medel från andra givare. Biståndsmyndigheten Sida har nu beslutat att att frysa bistånd till de<br />

organisationer som går med på Trumps krav.<br />

– SIDAS SRHR-STÖD kan vi inte kompromissa om.<br />

Det här handlar om att kvinnor själva ska ha<br />

rätt att bestämma när, och om, de vill ha barn<br />

och hur många barn de vill ha. Sexuell och reproduktiv<br />

hälsa och rättigheter är en förutsättning<br />

för att kunna gå i skolan och att kunna<br />

vara aktiv på arbetsmarknaden, säger Sidas<br />

generaldirektör Carin Jämtin.<br />

USA:S PRESIDENT TOG som ett av sina första beslut<br />

att USA inte kan ge bistånd till utländska<br />

organisationer som på något sätt arbetar<br />

med abortfrågan – oavsett om det handlar<br />

om abortvård, om information eller politiskt<br />

påverkansarbete kopplat till abort, varken<br />

med egna medel eller medel från andra givare.<br />

Trumps presidentorder omfattar nästan allt<br />

hälsobistånd på runt 9,5 miljarder dollar per<br />

år som utbetalas av USA.<br />

KONSEKVENSERNA AV TRUMPS beslut blir mycket<br />

allvarliga för flickor och kvinnor i fattiga länder.<br />

Den icke-statliga organisationen Marie<br />

Stopes International beräknar att upp till 6,5<br />

miljoner fler oönskade graviditeter, 2,2 miljoner<br />

fler osäkra aborter och 21 700 fler fall<br />

av mödradödlighet kan komma att äga rum<br />

mellan 2017 och 2020. Sida befarar dessutom<br />

att detta kommer att leda till ökad självcensur,<br />

att civilsamhällesorganisationer och vårdgivare<br />

väljer att undvika samtal och information<br />

om abort, i rädsla för att förlora amerikanska<br />

medel.<br />

SIDA:S BESLUT BETYDER i praktiken att organisationerna<br />

nu kommer att tvingas välja mellan<br />

amerikanska och svenska biståndspengar, en<br />

situation som Sida menar framkallades av<br />

Trumps beslut som förvägrar organisationerna<br />

möjligheten att göra det de vet är det rätta.<br />

– Den amerikanska policyn går stick i stäv<br />

med svensk position – från svenskt håll ser vi<br />

att information om och tillgång till säker abort<br />

är avgörande i arbetet för att minska mödradödligheten<br />

i världen. Globalt står osäkra<br />

aborter för cirka 13 procent av världens mödradödlighet,<br />

men i fattiga länder är den siffran<br />

avsevärt mycket högre och detta vill vi arbeta<br />

för att minska, säger Carin Jämtin.<br />

FAKTA:<br />

FLER ÄN 800 KVINNOR och flickor dör varje dag<br />

i samband med graviditet eller förlossning<br />

av orsaker som kan förebyggas – mer än<br />

300 000 kvinnor och flickor varje år<br />

214 MILJONER KVINNOR och flickor i världen har<br />

inte tillräcklig tillgång till preventivmedel.<br />

VARJE ÅR UTFÖRS 22 MILJONER osäkra aborter,<br />

98 procent är i låginkomstländer.<br />

OSÄKRA ABORTER står för ungefär 13 procent<br />

av världens mödradödlighet men i fattiga<br />

länder är den siffran mycket högre.<br />

VARJE ÅR BLIR två miljoner flickor under 15<br />

år mödrar.<br />

MELLAN 1990 OCH 2015 minskade den globala<br />

mödradödligheten med 44 procent. Den<br />

här policyn riskerar att underminera de<br />

framgångar som gjorts.


sida 6/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

VAD BETYDER ORDEN<br />

VARFÖR HETER DET<br />

FRUNTIMMER?<br />

I går öppnade Fredrik dörren till den så kallade<br />

fruntimmersveckan och bjöd in Sara, Margareta,<br />

Johanna, Magdalena, Emma och Kristina.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

ATT VECKAN KALLAS fruntimmersveckan är ju ganska självklart men varifrån<br />

kommer ordet fruntimmer? Vi har haft det i vårt språk sedan<br />

början av 1720-talet då vi lånade in det från tyskan där det hette<br />

vruwentimmer och sedan på modernare tyska Frauenzimmer. Zimmer<br />

(jämför vårt timmer) var ursprungligen byggnadsmaterial av trä.<br />

Sedan övergick det till att betyda den färdiga produkten rum, som på<br />

tyska heter Zimmer. Frauenzimmer var alltså ett rum för kvinnor,<br />

bland annat fruar.<br />

GENOM EN PROCEDUR som kallas betydelseutveckling kom Frauenzimmer<br />

att betyda kvinnorna som fanns i rummet och det var då vi lånade in<br />

det. Svensk ordbok förklarar fruntimmer: kvinna, något nedsättande<br />

eller skämtsamt, särskilt i mäns språk.<br />

SAOB SKREV OM ordet 1908 att det uppfattas som ohövligt och undvikes.<br />

Damer var ett bättre alternativ.<br />

I SIFFROR<br />

ARBETSLÖSHET GÅR I ARV<br />

ENLIGT EN BRITTISK forskning är det sociala arvet<br />

viktigt, särskilt när det gäller arbetsmarknaden.<br />

Ett barn som växer upp med arbetslösa föräldrar riskerar<br />

i högre grad att själv bli utan jobb.<br />

SCB HAR UNDERSÖKT om detta förhållande även stämmer i Sverige.<br />

Är det större sannolikhet att personer blir ekonomiskt inaktiva,<br />

det vill säga varken arbetar eller studerar, om deras föräldrar<br />

inte var förvärvsarbetande än om föräldrarna var förvärvsarbetande?<br />

DET VISADE SIG att ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan<br />

70 % högre risk än andra att hamna utanför både arbetsmarknad<br />

och studier. Allra högst är risken i de tre storstadslänen, det<br />

vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne.<br />

KÄLLA: SCB.SE


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 7<br />

SVERIGEKOLL<br />

Semestertider skapar oro<br />

Semester och ledighet för tankarna till avkoppling. Men för många svenskar innebär det även svåra val<br />

mellan att åka iväg på semester och att ta hand om nära och kära i behov av vård. Det finns i dag ungefär<br />

1,3 miljoner anhöriga i Sverige som regelbundet ger omsorg till någon som står dem nära.<br />

– MÅNGA AV Sveriges anhöriga har ett enormt behov av att få koppla av<br />

under sommaren, både från ett eventuellt jobb och från det ansvar som<br />

det innebär att till exempel sköta kontakter med myndigheter eller att<br />

sitta i telefonkö i sin roll som anhörig. Tyvärr kan faktorer som att den<br />

ordinarie personalen på ett äldreboende byts ut mot sommarvikarier<br />

bidra till ökad stress när man som mest behöver vara ledig,säger Ann-<br />

Marie Högberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund.<br />

UNDER 2016 TOG 391 870 svenskar emot hälso- och sjukvårdsinsatser av<br />

kommunen, av dem bodde drygt 130 000 på särskilt boende. 83 procent<br />

var äldre än 65 år. Enligt en rapport från Riksrevisionen är det<br />

vanligast att vuxna barn ger omsorg till sina föräldrar.<br />

– Det är många gånger svårt att stå bredvid och se exempelvis sin<br />

mamma bli äldre och inte längre klara vardagen själv. Under semestertider<br />

är det många som känner att man inte räcker till och inte heller<br />

hinner med sin egen återhämtning. Vi, inom omsorgen, arbetar för att<br />

de anhöriga ska kunna känna sig trygga även när de är på semester,<br />

säger Susanna Sidén, vd för Frösunda Omsorg.<br />

BERÄKNINGAR FRÅN RIKSREVISIONEN visar att det svenska samhället sparar 177<br />

miljarder kronor varje år tack vare anhörigas insatser. Vid vård i livets<br />

slutskede kan man som anhörig ansöka om närståendepenning. Under<br />

2016 var det dock endast 15 429 svenskar som fick denna ersättning.<br />

Anhörigas Riksförbund arbetar aktivt för att man som anhörig även<br />

ska kunna få ersättning när man måste avstå från arbete för vård av<br />

närstående (VAN).<br />

BERÄKNINGARNA BYGGER PÅ statistik från Socialstyrelsen samt Försäkringskassan<br />

och Riksrevisionens rapport: ”Stöd till anhöriga omsorgsgivare”.<br />

FEM TIPS TILL ANHÖRIGA UNDER SEMESTERN:<br />

Var omtänksam mot dig själv.<br />

Dela dina känslor med andra<br />

Se till att få tillräckligt med vila<br />

och ät ordentligt<br />

Se till att få egen fritid<br />

Acceptera hjälp


sida 8/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

KOMMUNER I KORTHET<br />

NordSyd i Grästorp har öppnat ett boende för 18-åringar.<br />

Pengar för ensamkommande bör<br />

gå till civilsamhället – då räcker de!<br />

Regeringen tillsammans med Vänsterpartiet har föreslagit att Sveriges kommuner ska få 195 miljoner kronor<br />

för att säkerställa att ensamkommande unga kan bo kvar i sina hemkommuner. Vi gläds! Men nu gäller det att<br />

SKL och politiker ute i kommunerna är smarta, agerar klokt och använder civilsamhället som resurs. Då kommer<br />

pengarna att räcka. Det menar rörelsen #vistårinteut och ger här några exempel på hur vi tillsammans kan<br />

organisera enkla, billiga och välfungerande lösningar.<br />

AGAPE<br />

Agape ger stöd i form av aktiviteter, mat<br />

och boende till hemlösa ensamkommande<br />

18-åringar i Göteborg. Man söker, förmedlar<br />

och stöttar ideella familjehem. Agape samverkar<br />

med tre kyrkor som precis öppnat<br />

upp sina rum till boende för ensamkommande<br />

hemlösa ungdomar.<br />

DRÖMHOTELLET, KALMAR<br />

Civilsamhället hyr ett övergivet hotell där de<br />

påbörjat ett EBO (Eget Boende) för hemlösa<br />

ensamkommande 18-åringar. De har döpt<br />

det till Drömhotellet.<br />

EKÅSAGRUPPEN, LERUM<br />

Ekåsagruppen har över 1200 medlemmar<br />

som stöttar nyanlända i kommunen. Man<br />

letar även efter och förmedlar ideella familjehem<br />

och samlar in pengar till busskort och<br />

annat för ensamkommande unga.<br />

FÖRENINGEN IDEELLA FAMILJEHEM<br />

Föreningen Ideella familjehem i Luleå med<br />

cirka 400 medlemmar har precis startat en<br />

förening och påbörjat ett arbete med att hitta<br />

frivilliga familjehem. Man har haft flertalet<br />

möten med kommunalråd och ansvariga för<br />

att hitta lösningar för boenden.<br />

IDEELLA FAMILJEHEM, ALE<br />

Familjer som öppnat sina hem ideellt för<br />

ensamkommande ungdomar söker i nuläget<br />

stöd från kyrkan och kommunen. Kyrkan<br />

stöttar med bland annat busskort.<br />

NORDSYD ,GRÄSTORP<br />

Ideella föreningen NordSyd Grästorp öppnar<br />

ett ungdomsboende för 18-åringar i ett<br />

nedlagt HVB-hem i samverkan med kommunen.<br />

SVENSKA KYRKAN, FÖRSAMLING<br />

I en svensk kommun har en församling hyrt<br />

fem rum på en folkhögskola för tio ensamkommande<br />

ungdomar. Kontraktet löper<br />

fram tills årsskiftet. De boende betalar en<br />

symbolisk summa på 350 kronor per person<br />

och månad. En del livsmedelsbutiker runt<br />

om i kommunen stöttar med mat till de boende.<br />

TILLSAMMANS FÖR ENSAMKOMMANDE,<br />

FALKÖPING<br />

Tillsammans för ensamkommande i Falköping<br />

är ett nätverk av frivilliga, före detta<br />

gode män, Rädda Barnen, Röda korset<br />

och svenska kyrkans diakoner som hjälper<br />

18-åringar att hitta boende så att de kan<br />

bo kvar i Falköpings kommun.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 9<br />

Merparten av Sveriges kommuner har klarat att ta emot de nästan 20 000 nyanlända som anvisades under förra året. <br />

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet<br />

Så har kommunerna klarat<br />

mottagandet av nyanlända<br />

Kommunernas ansträngningar har gett resultat. Merparten av Sveriges kommuner har klarat att ta<br />

emot de nyanlända som anvisades under förra året. Totalt är det nästan 20 000 personer. Av dem<br />

återstår just nu cirka 300 personer som efter kontakt med kommunen börjar skrivas ut till den<br />

mottagande kommun de blivit anvisade till.<br />

MERPARTEN AV LANDETS kommuner har tagit emot de nyanlända som anvisats,<br />

trots bostadsbrist i stora delar av landet. Av 21 700 personer −<br />

enligt kommuntalet för 2016 års anvisningar − återstår idag cirka 300<br />

personer, som har uppehållstillstånd och har väntat längre än sex månader<br />

på att flytta ut från asylboendet till den anvisade kommunen.<br />

– Det är viktigt att den som fått uppehållstillstånd startar sin etablering,<br />

och det kan ske först när man bosatt sig i en kommun. Om personen<br />

inte tas emot av anvisningskommunen är det en annan kommun,<br />

den där personen redan bor, som får fortsätta att ha ansvaret.<br />

Men kommunerna har ett uttalat gemensamt ansvar, det är beslutat<br />

av regering och riksdag, och då ska vi följa det, säger Veronika Lindstrand<br />

Kant.<br />

I JANUARI 2017 tog Migrationsverket över hela uppdraget att anvisa nyanlända.<br />

Ett uppdrag som tidigare låg hos Arbetsförmedlingen. Sedan<br />

dess har Migrationsverket, kommunerna och länsstyrelserna haft<br />

en löpande dialog om att personer som anvisas också ska tas emot.<br />

– Vi har från början varit mycket tydliga med att de personer som<br />

anvisas ska tas emot inom den tid som lagen anger. Det har varit<br />

bra både för oss och kommunerna som har fått tid att förbereda<br />

sig. Många samtal, tillsammans med kommunernas ansträngningar,<br />

har gett goda resultat, säger Veronika Lindstrand Kant, tillförordnad<br />

operativ chef på Migrationsverket.<br />

CIRKA 20 KOMMUNER har fortfarande anvisade personer kvar att ta emot<br />

enligt 2016 års kommuntal. Personerna kommer de närmaste veckorna,<br />

efter kontakt med kommunen, att börja skrivas ut till den mottagande<br />

kommun de blivit anvisade till.<br />

KORTA FAKTA<br />

KOMMUNERNA HAR ANSVAR för att ta emot och ordna bostäder för nyanlända<br />

som beviljats uppehållstillstånd. Migrationsverket har ansvar<br />

för att ordna boende och ge ersättning till asylsökande medan<br />

de väntar på beslut i sina asylärenden.<br />

MIGRATIONSVERKET FÖLJER BOSÄTTNINGSLAGEN när nyanlända skrivs ut<br />

från Migrationsverkets boenden efter att tidsfristen går ut. Utskrivningen<br />

föregås av samtal med och skriftligt beslut till berörd<br />

kommun.<br />

POLITIKERNA HAR BESLUTAT om bosättningslagen. Syftet är att samtliga<br />

kommuner gemensamt ska ta emot nyanlända. Om en kommun<br />

säger nej till en anvisad person är det istället en annan kommun<br />

som får ha kvar ansvaret för personen.<br />

FÖR DEN ENSKILDE som fått uppehållstillstånd är det viktigt att snabbt<br />

kunna bosätta sig i en kommun. Först då kan personen komma<br />

igång med sin etablering.<br />

BILD: FOTO: MARTINA Huber/Regeringskansliet<br />

MERPARTEN AV SVERIGES kommuner har klarat att ta emot de nästan 20<br />

000 nyanlända som anvisades under förra året.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 11<br />

NYA SVENSKAR<br />

Minna träffar syriska civilingenjören Maya via Yrkesdörren och berättar att hon har goda chanser till jobb när hon har klarat av sin SFI-utbildning för ingenjörer.<br />

Insatser bör ses som investeringar<br />

Lönsamheten med effektiv integration har stora fördelar för samhällsutvecklingen. Det menar initiativet<br />

Yrkesdörren, som skrivit en rapport om nya svenskar och deras väg in på arbetsmarknaden.<br />

I BÖRJAN AV månaden publicerade Yrkesdörren<br />

rapporten “Att öppna dörren till arbete”,<br />

där forskarna och författarna Eva Nilsson<br />

Lundmark och Ingvar Nilsson målar upp<br />

en bild av hur arbetsmarknaden ser ut för<br />

nya svenskar och vuxna utlandsfödda samt<br />

fokuserar på hur etableringsprocessen kan<br />

förenklas och förkortas tidsmässigt.<br />

RAPPORTEN BASERAS PÅ litteratur, nyheter, debattartiklar<br />

och rapporter och förklarar ur ett<br />

socialt investeringsperspektiv att samhället<br />

långsiktigt vinner på att satsa på effektiv integration<br />

av nya svenskar. Det ges konkreta<br />

exempel på hur en förkortad etableringsprocess<br />

är ekonomiskt fördelaktigt: samhället<br />

kan exempelvis tjäna 400 000 kr årligen på en<br />

skattebetalare jämfört med en bidragstagare.<br />

DET SOM TIDIGARE setts som hinder hos nya<br />

svenskar – skäl till flykt, brist på arbetserfarenhet<br />

och eftergymnasial utbildning och<br />

höga trösklar i den svenska arbetsmarknaden<br />

– menar Nilsson Lundmark och Nilsson ska<br />

suddas ut med etablerade svenskar som inte<br />

är främlingsfientliga samt föreningar som<br />

spelar en fortsatt betydande roll.<br />

FORSKARNA FÖRKLARAR ATT den vanligaste och<br />

troligaste vägen till arbete är via kontakter,<br />

vilket är anledningen till att etableringsinitiativet,<br />

ÖppnaDörren, varifrån Yrkesdörren<br />

mynnat ut som gren, satsar på möten mellan<br />

nya och etablerade svenskar i hopp om att<br />

utöka nätverket.<br />

YRKESDÖRREN ÄR ETT initiativ av Axfoundation<br />

och en del av ÖppnaDörren och strävar att<br />

öppna ömsesidigt fördelaktiga möten mellan<br />

etablerade och nya svenskar.<br />

FAKTA OM HUR DET SER UT PÅ ARBETSMARKNADEN FÖR NYA SVENSKAR:<br />

– 25 procent av utlandsfödda har jobb under sin kompetens<br />

– 7 av 10 jobb förmedlas via kontakter<br />

– Det tar i snitt sju 7 år för någon som flyttat till Sverige att hitta jobb<br />

TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

Vägen in i arbetsmarknaden förenklas när man<br />

har ett brett nätverk menar forskarna Eva Nilsson<br />

Lundmark och Ingvar Nilsson.


sida 12/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

Pride Park 2016.<br />

STOCKHOLM PRIDE PÅ GRÖNA LUND<br />

STOCKHOLM PRIDE INLEDS den 31 juli och en av nyheterna för i år är att<br />

man kommer avsluta hela festivalveckan med en familjedag på Gröna<br />

Lund söndagen den 6 augusti. Familjedagen går i regnbågens tecken<br />

där besökarna bjuds på en avslutningsgala på Stora Scen kl. 18.00<br />

med bland andra Anne-Lie Rydé, Magnus Carlsson, Marlene, Rickard<br />

Söderberg, Thomas Sekelius och Åsa Jinder.<br />

STOCKHOLM PRIDE ÄR en årligen återkommande festival i Stockholm vars<br />

syfte är att synliggöra hbtq-frågor och skapa en frizon för homosexuella,<br />

bisexuella, trans- och queerpersoner och de könsuttryck som<br />

finns inom hbtq-rörelsen.<br />

UNDER FESTIVALVECKAN PÅGÅR aktiviteter runt om i hela Stockholm, men<br />

nytt för i år är att veckan avslutas med en familjedag i regnbågens alla<br />

färger söndagen den 6 augusti på Gröna Lund. Familjedagen är ett<br />

samarbete mellan Stockholm Pride och Gröna Lund och är en dag<br />

STÖRST LÖNEGAP I YRKEN MED JÄMN KÖNSFÖRDELNING<br />

EN NY RAPPORT visar att män tjänar mer än kvinnor<br />

i mer än tre fjärdedelar av 366 studerade<br />

yrken. Rapporten har tagits fram av expertnätverket<br />

Lönelotsarna och studerar löneskillnader<br />

mellan kvinnor och män i samma<br />

yrken i både privat och offentlig sektor. I<br />

281 av de 366 studerade yrkena tjänar män<br />

mer än kvinnor. Löneskillnaderna ökar med<br />

stigande ålder och allra störst är löneskillnaderna<br />

i yrken som kräver längre utbildning.<br />

– Löneskillnaderna är allra störst i yrken med<br />

jämn könsfördelning. Det är en paradox att<br />

samtidigt som vi arbetar för att skapa en<br />

jämställd arbetsmarknad genom att bryta<br />

könsstereotypa studie- och yrkesval så är löneskillnaderna<br />

störst i yrken med jämn könsfördelning,<br />

säger Lena Johansson, representant<br />

från Lönelotsarna.<br />

DEN TOTALA KOSTNADEN för att utjämna löneskillnaderna<br />

i samma yrke i den privata sektorn är<br />

17 miljarder kronor och i den offentliga sektorn<br />

4,4 miljarder kronor. I yrken med jämn<br />

könsfördelning inom privat sektor tjänar kvinnor<br />

i genomsnitt 2 900 kronor mindre än män,<br />

och i yrken med jämn könsfördelning inom<br />

offentlig sektor tjänar kvinnor 3 300 kronor<br />

mindre än män.<br />

– Rapporten visar på samma återkommande<br />

mönster, kvinnors arbetsinsatser värderas<br />

lägre än mäns och kvinnor har lägre lön än<br />

män i de flesta yrken på arbetsmarknaden.<br />

Även om lönegapet minskar går det alldeles<br />

för långsamt. Det krävs samlade åtgärder från<br />

både arbetsmarknadens parter och regeringen<br />

om man på allvar vill uppnå förändring, säger<br />

Louise Lindfors, ordförande Fredrika Bremer<br />

Förbundet.<br />

som ska markera allas lika värde och rätt till ett liv i trygghet, oavsett<br />

vem man är.<br />

– Stockholm Pride lägger stor vikt vid att festivalen ska vara för alla<br />

i samhället. Därför känns det jättekul att kunna lägga avslutningsdagen<br />

på Gröna Lund, en plats som de flesta stockholmare har en självklar<br />

relation till, säger Stockholm Prides ordförande Haydar Adelson.<br />

STOCKHOLM PRIDE-DAGEN PÅ Gröna Lund äger rum söndagen den 6 augusti<br />

mellan kl. 10.00-22.00. Alla som har Stockholm Prides veckoband<br />

har fri entré (alla barn 0-6 år samt ålderspensionärer har även fri<br />

entré). Kl. 18.00 startar avslutningsgalan på Stora Scen som leds av<br />

dragshowartisten Adam Risberg (Admira Thunderpussy). Uppträder<br />

gör bland andra Anne-Lie Rydé, Evelina Olsén, Gunilla Backman,<br />

Inger Nilsson, Laila Adele, Linda Lampenius, Magnus Carlsson,<br />

Marlene, Pay-TV, Rickard Söderberg, Thomas Sekelius och Åsa Jinder.<br />

Kvällens husband styrs av kapellmästare Carina E Nilsson.<br />

PRENUMERERA:<br />

GRÄNSLÖST<br />

020 - 10 00 82<br />

ELLER SMS:A JA!<br />

TILL<br />

076 323 37 50<br />

SÅ FIXAR VI RESTEN


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 13<br />

ÄLDREPERSPEKTIV<br />

Att umgås med unga är positivt för den som är dement.<br />

Att äta middag med herr Alzheimer<br />

”Svenskt Demenscentrum har gett ut en hel del trycksaker vid det här laget men fram till i dag har<br />

ingen vänt sig till dem som vi ytterst arbetar för, de som har fått en demensdiagnos. Därför var det<br />

hög tid nu och också särskilt roligt att få presentera just denna bok.”<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

SÅ SA WILHELMINA Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och<br />

Silviahemmet, när ”En bok för dig med demenssjukdom” nyligen<br />

släpptes på ett möte i Demensförbundets lokaler på Södermalm i<br />

Stockholm. Bokens författare är frilansjournalisten Kari Molin och<br />

hon har haft värdefull hjälp av Demensförbundets Lundagårdsgrupper,<br />

Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. Personer med<br />

demenssjukdomar har berättat om livet med sjukdomen och frikostigt<br />

delat med sig av sina erfarenheter. Flera av dem var med på boksläppet.<br />

EN BOK FÖR dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd<br />

om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan<br />

vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och deras<br />

tid med sjukdomen varierar. Berättelserna visar att det är möjligt<br />

att leva ett meningsfullt liv trots svår sjukdom.<br />

I DAG FINNS det drygt 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige<br />

– och antalet kommer att öka eftersom vi lever allt längre. De<br />

ansvariga bakom boken tackar de som medverkat samt Drottning<br />

Silvias Stiftelse för Forskning och Utbildning som genom ekonomiskt<br />

stöd gjort arbetet möjligt. Efter bokens inledningsord följer tio<br />

kapitel med rubrikerna Leva med demens, Berätta om sjukdomen,<br />

Tips som underlättar tillvaron, Bilkörning och jakt, Hjälpmedel och<br />

smarta prylar, Stöd och hjälp, När det känns svårt, Lämna arbetslivet,<br />

Praktiska saker att tänka på och till sist Fakta om demens. Genom<br />

stress förvärras symptomen och boken ger många goda råd om hur<br />

det går att undvika stress.<br />

”DET GÄLLER ATT göra saker i sin egen takt och demenssjukdomen gör<br />

att det mänskliga, det som vi inte alltid sätter ord på, blir så mycket<br />

viktigare. Sådant som kan förena oss – gemenskap, glädje, skratt och<br />

musik”, säger en av de medverkande. Ett gott råd som ges är att man<br />

bör rensa bland sakerna så man lättare får kontroll över det som är<br />

väsentligt. Att ha bestämda platser för viktiga saker som glasögon,<br />

plånbok och nycklar är bra. Man kan ta bort dörrarna på köksskåpen<br />

och skriva på lådorna vad som finns i dem. Koder och siffror är svåra<br />

att komma i håg även för den som är frisk. Men förstås ännu värre<br />

när man är dement. För att slippa krångel med räkningar är det bra<br />

att skaffa sig autogiro på så mycket som möjligt.<br />

AGNETA, EN AV de drabbade säger: ”Det är många år sen jag fick min<br />

diagnos. Men i början var det svårt att inte tänka på sjukdomen hela<br />

tiden. Vi åt middag med Alzheimer vid bordet varje dag. Till slut sa<br />

jag till min man att nu bjuder vi inte in ’herr Alzheimer’ till middagarna<br />

längre.” En dröm har hon fått ge upp på grund av sjukdomen<br />

– drömmen att få köra rally i Värmlandsskogarna.


HJÄLP<br />

BARNEN<br />

SOM FLYR!<br />

Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien,<br />

Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp.<br />

Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se<br />

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 15<br />

SMART MAT<br />

TÅRTKALAS FÖR ALLA KVINNOR!<br />

Den här veckan är det fruntimmersvecka eftersom det bara<br />

är kvinnor som har namnsdag. Först på tur står Sara,<br />

som har namnsdag idag, och sedan följer Margareta,<br />

Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Gränslöst<br />

tipsar om en god tårta att baka till namnsdagsbarnen<br />

eller till andra kvinnor i din närhet.<br />

BLÅBÄRSTÅRTA MED CITRON OCH MANDELMASSA<br />

– En marängtårta med smak av mandel och citron garnerad med blåbär.<br />

Ugnstemperatur: 125º<br />

Tillagningstid: 2,5 timme<br />

8 PORTIONER<br />

MARÄNGBOTTEN:<br />

6 ÄGGVITOR<br />

3 DL SOCKER<br />

1 CITRON, FINRIVET SKAL<br />

FYLLNING:<br />

200 G RIVEN MANDELMASSA<br />

3 RIVEN VISPGRÄDDE<br />

2 DL CRÈME FRAICHE<br />

GARNERING:<br />

5 DL VISPAD CRÈME FRAICHE<br />

2 MSK VANILJSOCKER<br />

1 VANILJSTÅNG, URSKRAPADE FRÖN<br />

0.5 LITER FÄRSKA ELLER FRYSTA BLÅBÄR<br />

– FINNS I COOPS EKOLOGISKA SORTI-<br />

MENT<br />

GÖR SÅ HÄR:<br />

1. Vispa äggvitor och socker till ett hårt skum och vänd försiktigt ner<br />

citronskalet.<br />

2. Bred ut i en hög och jämn cirkel på en plåt med bakplåtspapper.<br />

Grädda mitt i ugnen i cirka 2 timmar och låt sedan botten kallna på<br />

plåten.<br />

FYLLNING<br />

1. Riv mandelmassan och strö ett jämnt lager över marängbotten.<br />

Vispa samman grädde och créme fraiche och bred ut fyllningen.<br />

GARNERING<br />

1. Vispa crème fraiche tills den blir fast och blanda ner vaniljsocker<br />

och vaniljfrön. Bred ett tjockt lager crème fraiche över mandelmassan.<br />

Toppa med blåbären och lite extra citron.<br />

Källa: Coop


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 17<br />

KVINNOKRAFT<br />

Skönheten och döden<br />

Genom alla tider har vi människor<br />

utsatt oss för den ena plågsamma<br />

skönhetsbehandlingen<br />

efter den andra. De främsta och<br />

värsta har kvinnor hållit på med.<br />

Eller vad sägs om en arsenikbehandling,<br />

några blodiglar eller<br />

varför inte en radiumbehanding?<br />

TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />

JAKTEN PÅ SKÖNHET vet tydligen ingen gräns.<br />

Det är heller inget nytt. Sanningen är att vi<br />

genom alla tider testat den ena behandlingen<br />

efter den andra. Till en början har många av<br />

de verkat helt rimliga – i efterhand helt galna<br />

och rent dödliga.<br />

REDAN DE GAMLA egypterna började experimentera<br />

med ögonsmink, eller ska vi kalla det för<br />

sitt rätta namn, bly. Det mörka blyet använde<br />

de både runt ögonen och som mascara. Bly<br />

kan bland annat orsaka förlamning. Rent gift<br />

alltså. Och så skulle de fortsätta ända in på<br />

1900-talet.<br />

LÄNGE VAR DET även populärt att laborera med<br />

själva ögonen. Belladonna är en flerårig,<br />

buskliknande, potatisväxt. Genom historien<br />

har Belladonnan använts som medicin, kosmetika<br />

och gift. För att få förföriskt vidgade<br />

pupiller droppade kvinnor några droppar<br />

Belladonna i ögonen. Belladonna kunde<br />

Så småningom insåg man att den fysiska kostnaden, i form av sina egna liv, kanske var ett väl högt pris<br />

att betala för skönhet.<br />

givetvis orsaka blindhet. Kvinnor som inte<br />

kände sig riktigt lika djärva brukade använda<br />

citrusjuice istället.<br />

PÅ 1600-TALET BÖRJADE kvinnor av någon outgrundlig<br />

anledning använda arsenikkurer –<br />

främst för att få en yngre hy. Arsenik kom i<br />

schampot, tvålen, i badet och så småningom<br />

i pillerform. Långvarigt användande gav dig<br />

cancer och en biljett till valfri himmel.<br />

KNAPPT HADE ARSENIKKURERNA upphört förrän radiumprodukter<br />

gjorde entre. Radium ansågs<br />

ha en mängd magiska egenskaper och den<br />

användes därför i allt från vatten, choklad,<br />

tandkräm till smink, självlysande leksaker till<br />

barnen och som behandling mot impotens.<br />

ATT VARA BLEK ansågs länge vara ett ideal. Då<br />

kunde ett par blodiglar komma väl till pass.<br />

Tillsammans kunde de suga i sig en ansenlig<br />

mängd blod som sedan gav värdinnan den<br />

där vackert bleka hudtonen man har precis<br />

innan man svimmar.<br />

TROTS ATT DESSA behandlingar befinner sig i<br />

preteritum så är det förmodligen med skönhetsbehandlingar<br />

som med idioter. Den sista<br />

är varken född eller upptäckt.<br />

FLER UNGA KVINNOR LIDER AV MAGONT<br />

VAR FEMTE PERSON lider av magsmärtor och problem varje vecka. Det visar<br />

en rapport som Valio tillsammans med Kantar Sifo har tagit fram. Särskilt<br />

drabbade är unga kvinnor vars magproblem tros vara stressrelaterade.<br />

Bland kvinnor mellan 15 och 34 år uppgav närmare hälften att de<br />

har magproblem. Problemen består ofta av att de känner sig uppblåsta,<br />

gasiga och har ont. Många gånger leder magproblemen även till att unga<br />

tjejer undviker vissa saker i vardagen – middagar, biobesök, offentliga<br />

toaletter, sex och intimitet, längre resor och viss typ av mat.<br />

VALIO HAR GENOMFÖRT en motsvarande undersökning 2013 och jämfört med<br />

den har magproblemen ökat.<br />

Ungefär 70 procent av de som drabbas av mågåkomman IBS är kvinnor. Antalet<br />

drabbade blir dessutom yngre och yngre. Inre stress och yttre press tros ligga bakom<br />

de unga kvinnornas magproblem.


Vi hjälper<br />

Hjälp Lions hjälpa<br />

de glömda barnen<br />

från Syrien och<br />

dess grannländer.<br />

Sveriges Lions Hjälpfond<br />

Swisha 9019480<br />

eller<br />

PG 90 1948-0<br />

Märk: De glömda<br />

barnen från Syrien<br />

www.lions.se


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 19<br />

FUNKIS FINNS<br />

‘IF YOU CAN’T<br />

STAND UP, STAND<br />

OUT!’<br />

Izzy och Ailbhe sätter färg på hjulen<br />

Izzy och Ailbhe har alltid varit bästa vänner. Izzy föddes med ryggmärgsbråck och är paralyserad<br />

från midjan och ner. Som barn växte hennes frustration över den gråa och trista rullstolen som inte<br />

såg mycket ut för världen.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

AILBHES STORA INTRESSE i livet är konst och design.<br />

Som barn brukade hon dekorera Izzys<br />

rullstol för att göra lillasystern glad. Under<br />

sitt sista år på konstskola startade hon ett<br />

projekt vars syfte var att förbättra tillvaron<br />

och stärka självkänslan hos personer med<br />

långvariga hälsoproblem. Med sin syster<br />

som inspirationskälla skapade hon en kollektion<br />

hjulskydd för rullstolar och uppkallade<br />

projektet efter sin syster Izzy.<br />

vara rullande konstverk som uttrycker ägarens<br />

personlighet.<br />

DE UTBYTBARA HJULSKYDDEN kan varieras efter<br />

humör, årstid eller matcha användarens<br />

klädsel och förvandlar rullstolen till ett vänligt<br />

objekt istället för något som enbart är<br />

funktionellt. Den extra färgklicken på gråa<br />

stadsgator som rullstolarna bidrar med är<br />

något som kan göra alla glada.<br />

DE TVÅ IRLÄNDSKA systrarna driver nu Izzy<br />

Wheels där de via sin webbshop erbjuder<br />

en mängd olika, färgglada mönster som livar<br />

upp vilken rullstol som helst. Tanken är att<br />

låta användarna uttrycka sin individualitet<br />

och att visa att rullstolar inte behöver enbart<br />

vara medicinska redskap, utan kan också<br />

Izzy och Ailbhe är syskon, bästa vänner och kompanjoner.


GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />

VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />

EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />

HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />

OCH DELATS — VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />

PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />

HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />

TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />

— OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I ME-<br />

DIA OCH LIVE.<br />

MORMONFLICKAN AVBRÖTS UNDER KOMMA UT–TAL<br />

FOTO: SKÄRMAVBILD HRC<br />

När 12-åriga Savannah kom ut till sin mormonförsamling, stängde pastorn av mikrofonen.<br />

Nu hyllas hon av hbtq-rörelsen för sitt mod. Hon hyllades tillsammans med<br />

sina föräldrar på Human Rights Campaign (HRC) galan i Utah.<br />

– Savannah vi älskar dig, vi är stolta över dig. Vi vill att du fortsätter vara dig själv och<br />

låt ingen stoppa dig, sa konferencieren till en gråtande Savannah.<br />

Medan den officiella mormonkyrkan, The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints<br />

(LDS Church), inte längre anser att homosexualitet är ett tillstånd som kan och bör<br />

botas, accepteras inga andra förhållanden än mellan gifta heterosexuella par.<br />

Mormonkyrkan var känd för sin acceptans av polygami eller månggifte på 1800-talet.<br />

Än idag förekommer utbrytargrupper från LDS som praktiserar månggifte i USA.<br />

MADONNA ÖPPNAR MALAWIS FÖRSTA BARNKIRURGICENTRUM<br />

Popdrottningen Madonna som bland annat hat fått sju Grammys<br />

och vid ett tillfälle höll elva Guiness Världsrekord kan känna<br />

sig stolt över sina framgångar.<br />

Men popstjärnan sa att hon är mest stolt över någonting annat<br />

hon nyligen uppnått.<br />

Förra veckan öppnade Madonna ”Mercy James Institute for Pediatric<br />

Surgery and Intensive Care” på Queen Elizabeth Central<br />

sjukhuset i Blantyre, Malawi. Finansierad av Madonnas välgörenhetsorganisation,<br />

Raising Malawi, är centret Malawis första<br />

barnkirurgi och intensivvårdscenter.<br />

– Du började med att adoptera fyra malawiska barn, nu adopterar<br />

vi dig som denna nations dotter, sade landets president<br />

Peter Mutharika vid ceremonin.


SVENSK FILM PRISAD PÅ<br />

AFRIKANSK FILMGALA<br />

”Medan vi lever” har tagit hem ett pris på African<br />

Movie Awards. Filmen belönades för bästa film<br />

gjord av en afrikan som lever utomlands.<br />

– Det är ett stort ögonblick för oss, och för Afrika, säger<br />

regissören Dani Kouyaté till TT.<br />

Africa Movie Academy Awards (AMAA) är den största<br />

filmgalan i Afrika.<br />

– Det här priset är det första jag får. Jag har gjort<br />

fem filmer och det här är mitt första afrikanska pris,<br />

säger Dani Kouyaté till TT efter prisutdelningen.<br />

Dramat prisades för bästa film gjord av en afrikan<br />

som lever utomlands. Kouyaté bor i Uppsala men<br />

kommer från Burkina Faso där han är en framgångsrik<br />

filmskapare. Africa Movie Academy Awards<br />

(AMAA) är den största filmgalan i Afrika.<br />

KORTFILM: ”ATT ERÖVRA VÄRLDEN”<br />

GRÄNSLÖST<br />

”JAG MISSADE<br />

MIN TUPPLUR<br />

FÖR DETTA”<br />

Amerikanskan Julia ”Hurricane”<br />

Hawkins, 101 år, har<br />

satt nytt världsrekord på 100<br />

meter. Hon sprang på 40,12<br />

sekunder – mer än sex sekunder<br />

snabbare än tidigare<br />

världsrekordet. Resultatet är<br />

det snabbaste för kvinnor över<br />

100 år, rapporterar Washington<br />

Post, dock inte lika bra som<br />

Julias personbästa som ligger<br />

på 39,62 sekunder.<br />

Bland de mest marginaliserade grupperna i världen finns personer med funktionsnedsättningar.<br />

Genom organisering och samarbeten gör människor världen över insatser för att förändra<br />

en situation där deras rättigheter ställts åt sidan. Filmen ”Att erövra världen” skildrar livet<br />

för tre personer med funktionsnedsättning. Vi möter Sameera Sandaruwan från Sri Lanka,<br />

Sada Igikundiro från Rwanda och Nindi Mtumwa Shafii från Tanzania. De berättar om sina<br />

livsresor från fattigdom och diskriminering till ett värdigare liv.<br />

Filmen är drygt sex minuter lång och kan ses på MyRights Youtubekanal.<br />

SEXIST PÅ<br />

STATSBESÖK<br />

Donald Trump lyckade ännu<br />

en gång att chocka omvärlden<br />

då han vid statsbesöket<br />

i Frankrike, inför den franske<br />

presidenten, sin egen fru och<br />

den församlade internationella<br />

presskåren, hänfört kommenterade<br />

den franska presidentfruns,<br />

Brigitte Macrons,<br />

utseende.<br />

”Du är i så bra form!” sa USA:s<br />

president och tillade: ”Vacker!”<br />

GRÄNSLÅST


Det finns mycket kvar att kämpa för.<br />

Tillsammans kan vi se till så att det fortfarande går att<br />

bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.<br />

Eller kanske bara plocka några goda blåbär.<br />

Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga<br />

bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i<br />

haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se<br />

till att flera hundra år gamla naturskogar inte huggs ned<br />

på bara några dagar.<br />

Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra.<br />

Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en<br />

förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta<br />

lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra<br />

det lättare för dig att välja varor i butiken som är bra<br />

både för dig och naturen.<br />

Vill du vara med?<br />

Sms:a medlem till 72 900 eller gå in på<br />

naturskyddsföreningen.se/medlem<br />

Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.<br />

Bilden är tagen i Padjelanta som hotades av vattenkraftsutbyggnad men som blev<br />

nationalpark 1962, ett förslag som Naturskyddsföreningen la fram 1957.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 23<br />

NYA SVENSKAR<br />

Unga med utländsk bakgrund som identifierar sig med föräldrarnas kultur är mer benägna att känna sig integrerade i Sverige, visar en ny studie av bland annat<br />

Jens Rydgren, professor i sociologi, Stockholms universitet. <br />

Foto: Clément Morin<br />

Två kulturella identiteter ingen konflikt<br />

Unga med utländsk bakgrund som identifierar sig med föräldrarnas kultur är mer benägna att<br />

känna sig integrerade i den svenska majoritetskulturen. Det visar en ny studie i sociologi, som har<br />

undersökt unga med iransk respektive ex-jugoslavisk bakgrund.<br />

– DET FINNS ingen konflikt mellan att identifiera sig med sina föräldrars<br />

hemländer och Sverige. Snarare finns en svag tendens till att ju<br />

starkare identifikation du har med dina föräldrars hemland, desto<br />

starkare identifikation har du också med Sverige, säger Jens Rydgren,<br />

professor i sociologi vid Stockholms universitet och medförfattare<br />

till studien.<br />

MULTIKULTURALISM SOM FENOMEN har kritiserats starkt, inte minst på senare<br />

tid i den politiska debatten. Även klassisk assimilationsteori och en<br />

del nyare forskning menar att det finns en konflikt eller trade-off<br />

mellan att ha kvar sin ursprungskultur och att integrera sig i majoritetskulturen.<br />

Denna studie visar dock tydligt att det inte finns någon<br />

sådan trade-off. Man behöver inte välja identitet, utan kan ha kvar<br />

båda två.<br />

STUDIEN VISAR OCKSÅ att sämre socio-ekonomiska förutsättningar som<br />

exempelvis sämre jobb eller lägre inkomst, gör att unga tappar sin<br />

kulturella identitet både vad gäller ursprungs- och majoritetskultur.<br />

På motsvarande sätt lyckas mer privilegierade unga ha en fot i båda<br />

kulturerna. Därför, menar forskarna, kan ekonomisk integration öka<br />

integrationen i såväl den svenska som i minoritetskulturen.<br />

– En konsekvens av våra resultat är att vi inte behöver vara så stressade<br />

kring frågan om vilken eller vilka kulturella identiteter människor<br />

har. Det finns ju andra integrationsfrågor som är viktiga trots<br />

allt, som arbete och lika möjlighet till högre utbildning, säger Jens<br />

Rydgren.<br />

I STUDIEN JÄMFÖRS två stora befolkningsgrupper med personer födda<br />

1990 boende i Sverige. En grupp består av personer med två föräldrar<br />

födda i Iran, och en grupp med två föräldrar födda i före detta Jugoslavien.<br />

Studien är baserad på en enkätundersökning där samtliga<br />

individer ur den förstnämnda gruppen och ett slumpmässigt urval<br />

av 50 procent ur den sistnämnda gruppen ingår. Detta kombinerat<br />

med registerdata med information om exempelvis bostadsort och<br />

skolresultat. Svarsfrekvensen är drygt 50 procent och individerna i<br />

undersökningen är spridda över Sverige.<br />

ANLEDNINGEN TILL ATT just Iran och före detta Jugoslavien undersöks är<br />

att de är stora grupper i Sverige, som kan sägas representera en hel<br />

del erfarenheter som personer med utländsk bakgrund kan tänkas<br />

ha. Forskarna bakom studien understryker samtidigt att dessa grupper<br />

inte hör till de mest missgynnade, och att grupper som har det<br />

sämre kan ha andra erfarenheter.<br />

MER OM FORSKNINGEN<br />

Studien ”The Acculturation in Sweden of Adolescents<br />

of Iranian and Yugoslavian Origin” är en del av forskningsprojektet<br />

Lifeincon. Studien är författad av Martin<br />

Hällsten, Christofer Edling och Jens Rydgren.


Många barn har aldrig upplevt<br />

något annat än krig. Ge barn på<br />

flykt skydd idag.<br />

GRANATH / Foto: UNHCR/Bassam Diab<br />

SMS:a SYRIEN170 till<br />

729 80 och ge 170 kr.<br />

Det räcker exempelvis till akut<br />

läkarvård till en person på flykt<br />

inne i Syrien.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 25<br />

INKLUDERANDE IDROTT<br />

Barn ger goda råd till sina tränare och idrottsledare.<br />

Barns tips till tränare och idrottsledare:<br />

Så här följer du Barnkonventionen på träningen<br />

Vem har bäst koll på hur det är att vara barn just nu? Vilka vet bäst vad som är roligt och vad som<br />

gör att du vill gå på träningen? Barnidrott är för barnen och därför ska barn få vara med och forma<br />

sin egen träning.<br />

REGERINGEN HAR BESLUTAT att Barnkonventionen<br />

ska bli en del av svensk lag 2020. Men många<br />

känner inte till barns rättigheter och framförallt<br />

inte hur det kan förverkligas i praktiken.<br />

Röda Korsets Ungdomsförbunds satsning<br />

"Är du medspelare? Barnkonventionen inom<br />

idrottsrörelsen" träffar barn och unga inom<br />

idrotten för att stärka barns rättigheter i praktiken.<br />

Här kommer barns egna tips på hur det<br />

kan gå till när Barnkonventionens fyra huvudprinciper<br />

förverkligas:<br />

ARTIKEL 2. Alla barn är lika mycket värda och<br />

har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.<br />

FUNDERA ÖVER HUR vi gör när nya kommer till<br />

träningsgruppen och om alla har möjlighet<br />

att börja? Ett exempel på hur ett varmt välkomnande<br />

kan skapas är att ha en fadder när<br />

nya kommer. En fadder kan t ex instruera övningar<br />

och visa runt på idrottsanläggningen.<br />

Andra sätt är att ha en maskot eller en lagtröja<br />

där alla får skriva sitt namn. När nya kommer<br />

till laget så får de skriva på och blir på så vis<br />

även symboliskt en del av träningsgruppen.<br />

TÄNK PÅ VILKA förebilder vi brukar lyfta i vår<br />

förening? Tänk på att lyfta både kvinnliga<br />

och manliga idrottare, hur ser det t ex ut i ert<br />

klubbhus med uppsatta foton på män vs kvinnor?<br />

ARTIKEL 3. Barnets bästa ska komma i främsta<br />

rummet.<br />

HUR GÖR VI för att skydda barns rättigheter? Alla,<br />

barn som vuxen, ska veta vilka rutiner som<br />

gäller vid ledarrekrytering eller hur vi gör om<br />

vi tror att barn far illa på något sätt. (Enligt lag<br />

kan idrottsföreningar begära ut brottsregistret<br />

på alla tränare). Prata om hur gör vi om vi ser<br />

att en kompis känner sig ledsen och vem kan<br />

jag vända mig till om jag inte mår bra.<br />

ARTIKEL 6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad<br />

och utveckling.<br />

HAR ALLA MÖJLIGHET att utvecklas i sin takt och<br />

hur peppar vi varandra? Fundera på hur alla<br />

kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. T<br />

ex hur gör vi om en kompis är skadad? Vi kan<br />

ge den skadade uppgifter på träningarna för<br />

att känna sig inkluderad och kunna utvecklas<br />

socialt med gruppen.<br />

ARTIKEL 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin<br />

mening och höras i alla frågor som rör barnet.<br />

Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets<br />

ålder och mognad.<br />

FRÅGA BARNEN. LÅT barn påverka och ha inflytande<br />

över träningarna. En del vill hålla i<br />

uppvärmningen. Medan andra vill skriva sin<br />

favoritövning på en lapp och att dessa lappar<br />

samlas i en ”önskeburk” och vid varje träning<br />

dras en lapp. Några vill ha spelarledda-träningar<br />

en gång i månad. På ett rullande schema tar<br />

fyra spelare ansvar för hela träningen, både<br />

vad gäller upplägg och att instruera övningar.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 27<br />

VIKTIG HISTORIA<br />

Asyl – inget nytt begrepp<br />

DEL I<br />

Från den antika grekiskans asylon som betyder okränkbar plats, tillflyktsort eller fristad.<br />

Asyl är ett ofta använt ord i dag och kanske tror många att ordet och företeelsen är ny, men så är det inte.<br />

”Den i dag åter så häftigt omstridda asylrätten hör till de äldsta och mest fundamentala beståndsdelarna<br />

av mänsklighetens rättsarv.” Så skrev journalisten Ernst Pfleging år 1945 i artikeln ”Asylrättens utveckling<br />

från forntid till nutid” hämtad från Svensk Tidskrifts årsböcker. Pfleging var tysk och flydde från landet när<br />

nazisterna tog makten 1933 och kom till Sverige 1940. Här verkade han som journalist till sin död 1980.<br />

ENLIGT PFLEGING FANNS hos så gott som alla naturfolk vissa platser som<br />

var tryggade. Hemmets helgd (hemfriden) och främlingens, det vill<br />

säga gästens, immunitet tycks vara den gemensamma utgångspunkten<br />

för asylrättsinstitutionen. Olika former av asylrätt utvecklades<br />

som främlings-, slav- eller förbrytarasyl. Fejder mellan olika ätter och<br />

stammar förekom flitigt under förhistorisk* tid men den öppna striden,<br />

som utgjorde ett hinder för handel och samfärdsel, måste undvikas.<br />

Om någon form av statlig auktoritet skulle uppnås måste öppna<br />

konflikter undvikas. Därför förbjöds strider vid offentliga sammankomster<br />

såsom religiösa fester, tingsmöten och marknader. ”Allmän<br />

frid” utlystes vid sådana tillfällen.<br />

VISSA GRUPPER ELLER personer ansågs vara i större behov av skydd än<br />

andra och de fick då särskilda immunitetsprivilegier. Denna ”asylrätt”<br />

var ofta tidsbegränsad eller bara giltig på en viss plats. Personen som<br />

fått asyl var ”tabubärare” och ibland kunde det räcka med att en annan<br />

person vidrörde tabubäraren för att vederbörande själv skulle få<br />

egenskapen. För att komma undan exempelvis blodshämnden kunde<br />

hela kolonier av flyktingar söka skydd vid vissa heliga orter.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

som slår någon så att han dör han skall straffas med döden.” Men<br />

Gud lovade nu att om det inte var avsiktligt skulle han att anvisa<br />

en ort dit den som slagit kunde fly och slippa straff. Tidigare hade<br />

varje brottsling kunnat fly till Jahves helgedom och vara säker genom<br />

att vidröra altarets horn, men orden i andra Moseboken ändrade<br />

villkoren. Det var inte längre altarets magiska kraft som gällde utan<br />

gärningens ”lagliga och moraliska karaktär”. För första gången kom<br />

skuldfrågan i förgrunden. Flera så kallade asylstäder upprättades varav<br />

Hebron, öster om Jordan, var en. Även när romarna tagit makten<br />

över Palestina år 63 före Kristus förblev dessa städer asylstäder under<br />

en tid.<br />

EFTERSOM ORDET ASYL har grekiskt ursprung tycker Pfleging att det är<br />

särskilt intressant att se hur asylväsendet utvecklades på grekisk<br />

mark. Ordet asylos är ett adjektiv och betyder osårbar, skyddad mot<br />

repressalier eller intrång. Substantivet asylia är härlett från asylos och<br />

betecknar den okränkbarhet som från början grundar sig på gudomlig<br />

befallning.<br />

I SIN ARTIKEL ger Pfleging många exempel på hur asylrätten använts<br />

genom tiderna ända från fjortonde århundradet före vår tideräkning.<br />

Den gammalisraeliska asylrätten är mest känd genom Gamla Testamentet<br />

där det står bland annat i andra Mosebok 21:12-14: ”Den<br />

*FORNTIDEN ÄR DEN äldsta av de historiska epokerna och räknas från<br />

omkring 3000 f.Kr då de stora flodkulturerna uppstod, till dess att<br />

antiken upphörde i samband med romarrikets undergång i slutet av<br />

400-talet e.Kr.


sida 28/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

När nazisterna hämtade kommunisterna,<br />

teg jag;<br />

jag var ju ingen kommunist.<br />

När de spärrade in socialdemokraterna,<br />

teg jag;<br />

jag var ju ingen socialdemokrat.<br />

När de hämtade de fackliga,<br />

lät jag bli att protestera;<br />

jag var ju inte med i facket.<br />

När de hämtade mig,<br />

fanns det ingen kvar som kunde protestera.<br />

Martin Niemöller, år 1952. Foto: J.D. Noske /<br />

Anefo - Nationaal Archief<br />

HÄLFTEN MEDRASISTER NÄR ANDRA UTTRYCKER SIG<br />

TVÅ AV FEM svenskar, 44 procent, uppger att de<br />

en eller flera gånger har varit i en situation<br />

det senaste halvåret där någon agerat eller<br />

uttryckt sig rasistiskt. Av dessa uppger över<br />

hälften, 52 procent, att de inte sagt ifrån.<br />

Det visar en Sifoundersökning som gjorts på<br />

uppdrag av stiftelsen Teskedsorden.<br />

– När rasistiska och intoleranta åsikter får stå<br />

oemotsagda förflyttas gränsen för vad som<br />

är accepterade åsikter i vårt samhälle. Forskning<br />

visar att tystnad är en grogrund för fördomsfulla<br />

åsikter som kan leda till begränsade<br />

fri- och rättigheter för oss alla. Därför<br />

är det dags att sluta vara medrasist och våga<br />

säga ifrån, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare<br />

på Teskedsorden.<br />

KVINNOR ÄR BETYDLIGT bättre på att säga ifrån än<br />

män vid situationer där någon agerar eller uttrycker<br />

sig rasistisk. Hälften av kvinnorna säger<br />

ifrån, 50 procent, medan endast 38 procent<br />

av männen gör det. Det finns också en<br />

tydlig tendens att de som har högskole- eller<br />

universitetsutbildning är bättre på att säga<br />

ifrån än de med endast gymnasieutbildning,<br />

51 procent jämfört med 35 procent.<br />

– Att uppfatta vardagsrasismen handlar<br />

mycket om att ha de glasögonen på sig. Vi<br />

ser ett tydligt samband mellan de som i hög<br />

utsträckning uppfattar rasism i vardagen<br />

och de som är mer benägna att säga ifrån.<br />

Dessutom kan vi se att högre utbildning leder<br />

till en större förmåga att uppfatta rasism<br />

och främlingsfientlighet och därmed även att<br />

protestera, säger Lovisa Fhager Havdelin.<br />

VÄNSTERPARTISTER ÄR KRAFTIGT överrepresenterade<br />

bland de som säger ifrån, hela 68 procent.<br />

I andra änden återfinns sverigedemokrater<br />

där endast 17 procent procent protesterar.<br />

GENOM FYRA ENKLA steg kan du undvika att bli<br />

medrasist och istället bidra till ett samhällsklimat<br />

där acceptansen för intoleranta åsikter<br />

minskar.<br />

1.AVBRYT. Förhindra personen att fortsätta.<br />

2. PÅTALA. Uppmärksamma personen på att<br />

det som sägs är rasistiskt.<br />

3. HÖJ BLICKEN. Tilltala den som utsätts och visa<br />

att du finns där som stöd.<br />

4. ANMÄL. Berätta för närmaste chef, anmäl till<br />

polis eller tillkalla vakt.<br />

BOKA 16 SEPTEMBER<br />

FÖR VIGGOLOPPET<br />

VIGGO FOUNDATION PRESENTERAR Viggoklassikern<br />

i samarbete med Aktivis. En klassiker för alla<br />

barn, ungdomar och vuxna som har behov<br />

av särskilt stöd. Viggoklassikern anordnas i<br />

3 olika grenar och man har redan klarat av<br />

Bowling och Friidrott. Viggoklassikern erbjuder<br />

alla deltagare en riktig utmaning både<br />

psykiskt och fysiskt, viktigast av allt ett tillfälle<br />

att ha kul och träffa nya kompisar!<br />

NU ÄR DET högtid att anmäla sig och ladda om<br />

för sista grenen, Viggoloppet som är ett<br />

samarbete med Topploppet och tidningen<br />

Topphälsa. Viggoloppet går av stapeln den<br />

16 september i Hagaparken och är öppet för<br />

alla barn och ungdomar med särskilda behov<br />

även om man tidigare inte har deltagit i de<br />

två tidigare grenarna. Alla som anmäler sig<br />

får T-shirt, Diplom och en medalj efter loppet.<br />

LÄS MER PÅ VIGGOFOUNDATION.SE ELLER anmäl direkt<br />

på topphalsa.se/viggo


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 29<br />

KULTURELLT<br />

”Konst och kultur är en bärande del av demokratis immunförsvar och en del av att vi inte får bara en enda berättelse”, säger regissören Stina Oscarson.<br />

Kulturens vikt i vår samtid<br />

“Att arbeta med konst och kultur är per automatik ett statement, för det finns andra värden än de rent<br />

ekonomiska”, så lät det när regissören Stina Oscarson höll föreläsning om konstens värde under Almedalsveckan<br />

i Visby. Ett gripande tal om hur konst, trots dess brist på lönsamhet, är det allra viktigaste<br />

och mest effektiva immunförsvaret mot oroligheterna som råder i vår samtid och som hotar demokratin.<br />

TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

VILKEN ROLL SPELAR kultur egentligen i en tid där en lögn görs till sanning, där klimatfrågan förminskas och där människor är i ständig flykt från<br />

terror? Oscarson menar att kultur är ett underskattat medel som ser till att det berättas fler än bara en berättelse, oavsett om det är mot alla<br />

odds och trots att hon själv upprepade gånger tvekat om dess inflytande.<br />

SAMTIDIGT UTÖKADES POLITIKERNAS ynka 4 sekunder – dedikerade till att lyfta konst och kultur under deras upp till 40 minuter långa tal i Almedalen<br />

- till 21 sekunder. Politikerna gav deras tolkningar av svensk kultur, dess innebörd för samhället och dess utmaningar. Finansminister<br />

Magdalena Andersson (S) nämnde det ständiga hotet som konstutövare utsätts för.<br />

KULTUR- OCH DEMOKRATIMINISTER Alice Bah Kuhnke (S) presenterade i sin tur i förra veckan regeringens nya handlingsplan som innebär ett ökat<br />

skydd och ökad trygghet för journalister, konstnärer och förtroendevalda, som får hot och hat riktat mot sig.<br />

OCH UNDER TRE olika tillfällen, där olika politiker och kulturutövare talar om ett och samma tema – vikten av kultur och att kunna uttrycka sig<br />

fritt – knyts säcken ihop när Oscarson under sin föreläsning så passande citerar den spanska konstnären Joan Miró: “En konstnär är enligt<br />

min uppfattning en person som när alla andra är tysta höjer sin röst och säger sin mening och som är förpliktigad att säga något som inte<br />

saknar innehåll och som täcker ett samhälleligt behov”.


sida 30/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

KULTURTIPS<br />

ATT SE<br />

Hur ser en svensk ut?<br />

MUSSE HASSELVALL GESTALTAR PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på<br />

många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet<br />

med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att<br />

aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp.<br />

I AVSNITT 3 i UR-serien träffar Musse några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de<br />

inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter<br />

också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda<br />

personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.<br />

ATT LYSSNA<br />

Det svenska hatet<br />

JOURNALISTEN GELLERT TAMAS granskning av Sverige-demokraterna och<br />

det svenska hatets rötter kan man läsa om i boken Det svenska hatet.<br />

Boken finns nu som podd.<br />

DEN 11 SEPTEMBER 2001 rasade tvillingtornen World Trade Center i<br />

New York. Terrordådet kom att förändra världen.<br />

Samma dag firade ett par bröder, Kent och Ted Ekeroth, sin 20-årsdag.<br />

Tvillingarna, vars familj mördades i Auschwitz, har spelat en<br />

viktig roll i framväxten av det svenska hatet. Kent Ekeroth är en av<br />

dem som har byggt upp Avpixlat – som har kallats Sveriges största<br />

hatsajt. Bröderna Ekeroth var också centrala i skapandet av Counterjihadrörelsen<br />

– som inspirerade Anders Behring Breivik till hans<br />

massmord på Utöya.<br />

DET HÄR ÄR historien om det svenska hatet. Och om några av dess<br />

huvudpersoner.<br />

ATT SPELA<br />

More than One Story<br />

GENOM KORTSPELET MORE than<br />

One Story kan man på ett<br />

lekfullt sätt lära känna nya<br />

personer och öka förståelsen.<br />

Spelet har utvecklats<br />

ifrån Chimamanda<br />

Adichie inspirerande<br />

"More than One Story".<br />

UNDER HÖSTEN 2011 visade SVT den nigerianska författarens Chimamanda<br />

Ngozi Adichies föreläsning om den fara som finns när människor<br />

bara hör endast en berättelse om ett folk, om ett land, om en<br />

grupp eller om en individ (The Danger of a Single Story).<br />

Hon pratade om hur vi behöver flera berättelser om varandra för att<br />

undvika att fastna i segregation, fördomar och främlingsfientlighet.<br />

Dessa tankar har inspirerat Kultur- och fritidsförvaltningen i Simrishamn<br />

att utveckla en praktisk metod på hur vi kan arbeta aktivt<br />

för integration, förståelse, nyfikenhet och respekt mellan människor<br />

i olika åldrar och från olika bakgrund och kulturer.<br />

VARJE KORT GER förslag på vad den ena spelaren kan berätta om sig själv<br />

för den andra eller de andra spelarna. Spelarna turas om att dra ett<br />

kort och övar sedan på att berätta om sig själva och att lyssna på när<br />

andra berättar sina historier.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 31<br />

SARA ÄR ETT hebreiskt namn som betyder furstinna eller prinsessa. Den<br />

Sara som blivit mest känd är hon i Gamla testamentet som var Abrahams<br />

hustru. Enligt den bibliska berättelsen var hon barnlös ända<br />

tills hon var nittio år då hon födde sonen Isak, som kom att bli en av<br />

de tre patriarkerna i Bibeln.<br />

ROMERNA HAR ETT skyddshelgon som heter Svarta Sara, på romani Sara e<br />

Kali, och hon ansågs komma från övre Egypten. Svarta Sara har inte<br />

erkänts som helgon av katolska kyrkan men troende firar henne den<br />

24 maj. Sara var enligt legenden tjänsteflicka åt ”De heliga Mariorna<br />

av havet”, Maria Magdalena, Maria Salome och Maria Klopas. Dessa<br />

tre kom med båt till den lilla fiskebyn Saintes-Maries-de-la-Mer i Camargue-regionen<br />

i Provence sedan de efter Jesu korsfästelse lämnat<br />

Jerusalem omkring år 42. Deras reliker är enligt legenden förvarade<br />

i staden. Romerna anser att även relikerna efter deras skyddshelgon<br />

finns i en kyrka i staden som därför blivit en vallfartsort för romer<br />

KULTURELLT<br />

Sara – första fruntimret i veckan<br />

Vi är inne i fruntimmersveckan och bland de<br />

fem damerna som har namnsdag den här veckan<br />

kommer Sara först –just i dag.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

SVARTA SARAS STATY finns i byn och på hennes högtidsdag den 24 maj<br />

bärs den ut i Medelhavet. Man har ibland jämfört den seden med<br />

kulten av den indiska gudinnan Kali. Inom hinduismen har hon olika<br />

roller, och att hon jämförs med Svarta Sara beror nog på att namnet<br />

Kali på sanskrit betyder svart eller död..<br />

SAINTES-MARIES-DE-LA-MER VÖRDAS SOM en helig plats av olika grupper,<br />

bland annat romerna, som kommer från hela Europa för att delta i<br />

en festival med musik, dans och fest till Svarta Saras ära. På eftermiddagen<br />

den 24 maj hålls en avskedsceremoni för att hedra helgonen<br />

och sedan lämnar romerna byn. Fram till år 1912 hade bara romer<br />

tillträde till kryptan där hennes reliker förvaras.<br />

DET FÖRSTA HISTORISKA belägget för Sara La Kali är av relativt sent datum.<br />

Hon nämns i en bok av Vincent Philippon 1521, The Legend<br />

of the Saintes-Maries. I den mycket kontroversiella historiska fackboken<br />

Holy Blood, Holy Grail som kom ut 1982 hävdar författarna<br />

Michael Baigent, Richard Leigh och Henry Lincoln att hon var Maria<br />

Magdalenas dotter med Jesus.<br />

Svarta Sara, staty som föreställer Sara La Kali i kyrkan i Saintes de la mer,<br />

dit romer vallfärdar för hennes skull.<br />

Foto: Acoma<br />

I DEN KULINARISKA sfären finns också en ”Svarta Sara”, men då är det<br />

namnet på en dansk mellanlagrad kittost. Nationalencyklopedien<br />

förklarar kittost: ”Ost med ytskikt som bildas av en saltlösning, jäst<br />

och en kittbildande bakteriekultur. Detta ytskikt ger osten under lagring<br />

en speciell smak. Till kittostar räknas de svenska ostarna portsalut<br />

och Ambrosia.”<br />

EN RIKTIGT SORGLIG sång av psalmförfattaren Lina Sandell handlar om<br />

den lilla svarta flickan Sara som ligger sjuk på lasarettet och längtar<br />

upp till Gud. Hon hade en gång hört "den vite läraren" tala om himlen<br />

och sedan dess uthärdade hon alla mödor i fast tro på himmelriket<br />

för ”Där uppe ingen död skall vara och inga tårar, ingen natt. Så<br />

sjöng den lilla svarta Sara ...”<br />

Tänk om du bara hade det här vattnet att ge ditt barn?<br />

Varje dag dör nästan 900 barn på grund av smutsigt vatten.<br />

För 200 kr kan du ge ett barn tillgång till rent vatten som förändrar liv.<br />

Swisha 200 kr till 900 16 29<br />

Tack!<br />

Sept/16


sida 32/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

PÅ DJUPET<br />

På nyöppnade Morgan's Inspiration Island finns det något för alla och hela familjer kan delta i aktiviteterna.<br />

Världens första vattenpark för<br />

personer med funktionsvariationer<br />

Sommaren är här och vattenparker runt världen fylls med barn och vuxna som söker ett kul sätt att<br />

svalka av sig på. De flesta vattenparker är dock mer eller mindre otillgängliga för personer med<br />

funktionsvariationer, något som som Gordon Hartman i Texas har uppmärksammat. TEXT: KARLO BARANJ


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 33<br />

RESULTATET HAR BLIVIT det nyöppnade Morgan’s Inspiration Island i San<br />

Antonio, Texas. Vattenparken är den första i världen som är speciellt<br />

designad för personer med olika funktionsvariationer.<br />

– Vårt mål är att ge en toppenupplevelse i en inkluderande, säker,<br />

bekväm miljö, med inte allt för mycket folk, säger parkgrundare Gordon<br />

Hartman, som samarbetade med läkare, föräldrar, lärare, terapeuter<br />

och vårdgivare för att skapa parken som passar personer med<br />

olika slags funktionsnedsättningar.<br />

Vattentemperaturen kan anpassas efter besökarnas behov och önskemål och även vädret.<br />

HELA PARKEN ÄR rullstolsanpassad och besökarna kan hyra luftdrivna,<br />

vattentäta rullstolar utan kostnad. Likaså är entrén gratis för barn<br />

med ”särskilda behov”. Föräldrarna erbjuds spårbara brickor till barnen<br />

vilket gör att man lätt kan hitta barnen på det stora parkområdet.<br />

För gäster som är temperaturkänsliga kan man snabbt ändra vattentemperaturen.<br />

Det finns aktiviteter även på torra land för de som föredrar det.<br />

UNDER DE EXTREMT heta Texassomrarna där temperaturerna ofta närmar<br />

sig 50°C har vattenparken snabbt blivit en succé.<br />

– Morgan’s Inspiration Island lovar att ge individer med fysiska eller<br />

kognitiva särskilda behov ett ställe där de kan plaska runt och leka<br />

utan barriärer, säger Gordon. Det är inte en park för särskilda behov,<br />

det är en inkluderande vattenpark.


HANDLA GRÄNSLÖST<br />

Rena rama njutningen<br />

Choklad – bara man hör ordet börjar associationerna. Kladdiga barn<br />

med en chokladglass i handen, jordgubbar doppade i choklad och ett<br />

glas champagne, praliner som botemedel mot brustna hjärtan och så<br />

några extra centimeter kring midjan.<br />

CHOKLAD ÄR SAMLINGSNAMNET på livsmedel baserade på kakaobönan. Bönan<br />

framställs av kakaoträdet Theobroma cacaos frukt som har odlats<br />

i Mellanamerika åtminstone sedan 600-talet av mayaindianer som<br />

använde bönan som valuta. Till Europa togs choklad första gången<br />

1502 av Christofer Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett monopol<br />

på import. Först förtärdes chokladen i form av chokladdryck,<br />

och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa.<br />

1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna,<br />

vilket ledde till att den första chokladkakan tillverkades<br />

1847.<br />

ORDET CHOKLAD HAR funnits i svenskan sedan 1688. Det kommer från<br />

det spanska ordet chocolate med samma betydelse. Varifrån ordet<br />

chocolate sedan kommer är ganska omstritt.<br />

VÄLJER DU FAIRTRADE-MÄRKT choklad<br />

skapar du möjligheter till<br />

förändring. Du bidrar till att<br />

odlare och anställda, med egen<br />

kraft, kan förbättra sina arbetsoch<br />

levnadsvillkor.<br />

DET FINNS IDAG många svenska<br />

och internationella chokladtillverkare<br />

som satsar på ekologiskt och Fairtrade-producerade odlade<br />

bönor. Här är ett litet smakprov.<br />

NJUT!<br />

FÖR ETT KG choklad krävs mellan 300 och 600 kakaobönor, motsvarande<br />

mellan 10 och 20 kakaofrukter. Kakaoträd ger omkring 50 kakaofrukter<br />

per år. Drygt två tredjedelar av världens kakao framställs<br />

i Västafrika, med 43% i Elfenbenskusten. Landet producerar 1 250<br />

000 ton bönor om året. Enligt World Cocoa Foundation är runt 50<br />

miljoner människor beroende av kakao som inkomstkälla och barnarbete<br />

är mycket vanligt.


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 35<br />

DEN IDEELLA ORGANISATIONEN ECPAT arbetar för en värld fri från barnsexhandel.<br />

Det var i maj år 1990 som historien om ECPAT började då en<br />

grupp socialarbetare, missionärer och barnrättsföreträdare från Filippinerna,<br />

Sri Lanka, Taiwan och Thailand samlades i Chiang Mai i norra<br />

Thailand för att diskutera det växande problemet med barnsexhandel.<br />

Gruppen samlades för att tillsammans göra någonting åt den kraftigt<br />

ökande efterfrågan på barn för sexuella syften i sina hemländer.<br />

TVÅ ÅR EFTER mötet i Chiang Mai, år 1992, var ett internationellt kansli<br />

etablerat för organisationen i Bangkok. Där finns kansliet än i dag.<br />

FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />

För varje barns rätt till ett värdigt liv<br />

”Barnsexhandeln finns för att det finns en efterfrågan.<br />

Om det inte fanns personer som är villiga<br />

att betala för att exploatera barn sexuellt,<br />

skulle handeln med barn inte kunna fortgå.”<br />

/ ECPAT<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

I AUGUSTI 1996 hölls den första världskongressen mot kommersiell sexuell<br />

exploatering av barn. Det var ECPAT Sverige som tog initiativ till kongressen,<br />

som ägde rum i Stockholm. Representanter för 122 länders<br />

regeringar deltog. Det var första gången någonsin som barnsexhandel<br />

kom att föras upp på den internationella politiska dagordningen. Sedan<br />

dess har liknande världskongresser hållits i Yokohama i Japan år 2001<br />

och i Rio i Brasilien år 2008.<br />

DET VAR I samband med den första världskongressen som ECPAT Sverige<br />

bildades.<br />

FÖR ATT NÅ ut med budskapet om behovet av supportrar som lyssnar,<br />

ser och agerar har ECPAT Sverige språkrör i form av ambassadörer.<br />

Skådespelaren Joel Kinnaman, kanske mest känd från filmerna Snabba<br />

Cash, The Killing, Safe House och Robocop, driver sedan år 2014<br />

kampen mot barnsexhandel som ambassadör för ECPAT Sverige.<br />

– Det finns få saker som är mer fasansfulla än att barn köps och säljs<br />

för sexuella ändamål. Jag ska göra det jag kan för att få fler att uppmärksamma<br />

problemet och bidra i arbetet för barns rättigheter, sa Joel<br />

Kinnaman i samband med att han presenterades som ECPAT Sveriges<br />

nye ambassadör.<br />

ECPAT:s generalsekreterare Anders L. Pettersson tillsammans med skådespelaren<br />

Joel Kinnaman, som är ambassadör för organisationen.<br />

ATT VARA AMBASSADÖR för ECPAT är ett ideellt heders- och förtroendeuppdrag.<br />

ECPAT SVERIGES BESKYDDARE är Hennes Majestät Drottning Silvia.<br />

ECPAT ARBETAR STÄNDIGT för att påverka den allmänna opinionen, makthavare<br />

och politiker för att föra upp frågan om barnsexhandel på agendan.<br />

De sätter press på beslutsfattare och ser på så sätt till att nödvändiga<br />

åtgärder vidtas.<br />

FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER<br />

STOPPA HUNGERN<br />

Swisha nu till 123 031 0748 eller<br />

sms:a AKUT HUNGER till 72 900 och skänk 100 kr.<br />

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.


sida 36/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

VÅR VÄRLD<br />

Den 25 september 2015 kom FN:s medlemsländer överens om 17 globala mål, Agenda 2030. Vid ett möte i FN:s högkvarter i New York i juli 2017 lade 44<br />

länder, däribland Sverige, fram en rapport om hur det går med arbetet med att uppnå målen.<br />

SVERIGE I FN:<br />

Hur går det med hållbarhetsmålen?<br />

Den 10 –19 juli 2017 hölls ett möte i FN:s högkvarter i New York. Mötets deltagare samlades för<br />

att ta reda på hur bra det går med att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Sverige har<br />

hittills nått positiva resultat inom flera områden, samtidigt som många utmaningar kvarstår.<br />

ÅR 2017 HAR 44 länder valt att frivilligt presentera en nationell rapport<br />

på mötet. De 44 länderna är Afghanistan, Argentina, Azerbajdzjan,<br />

Bangladesh, Belarus, Belgien, Belize, Benin, Botswana, Brasilien,<br />

Chile, Costa Rica, Cypern, Tjeckien, Danmark, El Salvador, Etiopien,<br />

Guatemala, Honduras, Indien, Indonesien, Iran, Italien, Japan,<br />

Jordanien, Kenya, Luxemburg, Malaysia, Maldiverna, Monaco, Nepal,<br />

Nederländerna, Nigeria, Panama, Peru, Portugal, Qatar, Slovenien,<br />

Sverige, Tadzjikistan, Thailand, Togo, Uruguay och Zimbabwe.<br />

”DET ÄR REGERINGENS ambition att Sverige ska bli ledande i att implementera<br />

Agenda 2030 – både hemma och genom att bidra till det<br />

globala genomförandet.”<br />

Så inleds rapporten som Sverige lade fram vid FN-mötet i New York.<br />

Agenda 2030 innebär att FN:s alla 193 medlemsländer förbundit sig<br />

att fram till år 2030 tillsammans jobba för att uppnå de globala målen.<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

SVERIGES RAPPORT LYFTER fram positiva resultat inom exempelvis avskaffande<br />

av fattigdom och hunger (mål 1 och mål 2), hälsa (mål 3), utbildning<br />

(mål 4), jämställdhet (mål 5), vatten (mål 6) och infrastruktur<br />

(mål 9).<br />

NÄR DET GÄLLER klimatmålen (mål 13) har Sveriges växthusgasutsläpp<br />

minskat med 25 procent mellan 1990 och 2015. Utmaningarna är<br />

dock tydliga när det gäller att hitta metoder att snabbt och effektivt<br />

bidra till låga växthusgasutsläpp och klimattålig utveckling, både i<br />

Sverige och i andra delar av världen. Det samma gäller för målen för<br />

hållbara hav och marina resurser (mål 14).<br />

SVERIGE STÅR INFÖR stora utmaningar när det gäller målet att uppnå hållbar<br />

konsumtion och produktion (mål 12) i och utanför Sverige. I<br />

Sverige finns det också ett antal utmaningar relaterade till minskad<br />

ojämlikhet (mål 10), såsom att minska skillnader i inkomst mellan<br />

män och kvinnor för samma arbete och att motverka diskriminering<br />

av utsatta grupper i samhället. Andra utmaningar är att uppnå rättvisa<br />

i hälsa (mål 3) och lika möjligheter för livslångt lärande (mål 4).<br />

Dessutom kvarstår utmaningar i att uppnå jämställdhet (mål 5).


GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 37<br />

En ny rapport pekar på hur EU:s flyktingpolitik utsätter människor på flykt för risk för våldtäkter, tortyr och att mista livet på Medelhavet.<br />

EU VÄNDER FLYKTINGARNA RYGGEN<br />

CYNISKA AVTAL MED Libyen leder till att tusentals människor riskerar att<br />

utsättas för våldtäkter, tortyr och att mista livet på Medelhavet.<br />

DÖDSSIFFRAN PÅ MEDELHAVET har tredubblats sedan 2015, vilket gör att<br />

2017 ser ut att bli det dödligaste året hittills.<br />

DE STIGANDE DÖDSTALEN i centrala Medelhavsområdet och de fruktansvärda<br />

missförhållanden som tusentals flyktingar och migranter står<br />

inför frihetsberövade i libyska förvarsanläggningar är tydligt kopplade<br />

till en misslyckad EU-politik, säger Amnesty International i en<br />

rapport.<br />

I RAPPORTEN "A perfect storm: The failure of European policies in<br />

the Central Mediterranean" konstateras att europeiska stater delvis<br />

frånhänder sig ansvaret för sjöräddning till icke-statliga organisationer<br />

och att samarbetet med den libyska kustbevakningen ökar. Detta<br />

innebär att staterna blundar för övergrepp, inklusive tortyr och våldtäkter<br />

samt att drunkningar inte förhindras.<br />

– Fokus hos europeiska ledare ligger på åtgärder som hindrar människor<br />

på flykt att nå EU där de kan söka skydd. Att detta prioriteras<br />

istället för åtgärder som kan leda till att rädda liv och ge människor<br />

på flykt tillgång till rätten att söka asyl är djupt oroande. Libyen är,<br />

milt uttryckt, inget säkert land att vistas i för flyktingar och migranter,<br />

säger Madelaine Seidlitz, ansvarig för arbetet med flyktingar och<br />

migranter på Amnesty International svenska sektionen.<br />

UTÖKADE INSATSER I SYDSUDAN OCH UGANDA<br />

Esther Poni och hennes dotter Kide Dina tvingades fly efter strider nära hemmet<br />

i Sydsudan. Esther och hennes make kom ifrån varandra när de flydde och<br />

har inte haft någon kontakt sedan dess. Foto: Simon Stanford<br />

SVENSKA KYRKAN UTÖKAR sina humanitära insatser i Sydsudan på grund<br />

av torkan som drabbat flera afrikanska länder. I Uganda utökas insatserna<br />

i och med ett ökat antal flyktingar från Sydsudan som flytt på<br />

grund av torka och konflikter. Insatserna ska bland annat bidra till att<br />

fler människor får tillgång till mat och rent vatten.<br />

SVÅR TORKA, i bland annat Sydsudan, de senaste åren har gjort att boskap<br />

har dött, skördar förstörts och bristen på vatten är akut. Den<br />

pågående katastrofen är enligt FN den värsta humanitära krisen sedan<br />

andra världskriget. Läget förvärras ytterligare av att det pågår<br />

stridigheter och konflikter i landet. Att säkra tillgången på mat och<br />

vatten är högsta prioritet.<br />

– Det utökade stödet kommer bland annat gå till 15 000 personer<br />

som får bidrag för att kunna köpa mat. Sedan kommer 1600 elever få<br />

matpaket i sina skolor. Det är viktigt att barnen går i skolan och får<br />

en utbildning men bristen på mat gör att alla elever inte har möjlighet<br />

att vara i skolan. Det vill vi motverka med detta stöd, säger Anna<br />

Garvander, humanitär chef för Svenska kyrkan.<br />

SVENSKA KYRKAN HAR sedan tidigare arbetat med flyktingar i Uganda. Det<br />

ökande antalet som kommer från Sydsudan gör att insatserna måste<br />

utökas.<br />

– Vi har sett en dramatisk ökning av antalet flyktingar från Sydsudan<br />

till lägren i Uganda. Vi kommer därför med våra lokala partner öka<br />

tillgången till rent vatten och tillhandahålla utsäde så att de kan bruka<br />

jorden och förhoppningsvis få en skörd, säger Anna Garvander.<br />

INSATSERNA KOMMER OCKSÅ förstärka resurserna vid mottagningscentren<br />

och införa system för att fånga upp dem som blivit utsatta för sexuellt-<br />

eller genusbaserat våld.


sida 38/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />

KRÖNIKA<br />

Rika människor åker till fattiga länder och turistar<br />

I SKRIVANDES STUND befinner jag mig i stadsdelen Varosha i utkanten av<br />

landskapet Famagusta på Cypern. Under 60- och 70-talet sprudlade<br />

turistparadiset av liv och var en självklar semesterdestination för inte<br />

minst skandinaver, tills den turkiska armén hänsynslöst ockuperade<br />

staden 1974. Grekcyprioterna tvingades lämna sina hem och tvångsförflyttades<br />

till södra delen av Cypern och turkcyprioterna bosatte<br />

sig i norr.<br />

EFTER OCKUPATIONEN FÖRBJÖD FN all bosättning i Varosha och idag ser<br />

man endast ruiner av stadsdelen, omringad i grönt skynke och ståltråd<br />

i ständig uppvaktning av turkisk militär och FN-soldater som ser<br />

till att inga förbjudna bilder tas på den så kallade Spökstaden.<br />

VÄL DÄR SLOGS jag av en omtumlande känsla, dels för att jag såg rostiga<br />

paraboler som stack fram här och var bland förmultnade betongfasader<br />

– ty de talade om ett forna liv, dels för att jag såg turkiska<br />

flaggor lite här och var på samma nedbrutna byggnader – de agerade<br />

revirmarkörer.<br />

VAROSHA LIGGER INTILL stranden Palm Beach och är idag välbesökt av<br />

turister. Den turkiska invasionen av en idag bokstavligt talat död stad<br />

verkade vara ett förlorat slag i mitt huvud, tills jag med egna ögon såg<br />

hur resenärer från världens alla hörn lockades av den vackra stranden,<br />

restaurangerna, hotellen och souvenirbutikerna som omringade<br />

ruinerna. Dubbelvinst för Turkiet.<br />

PÅ DEN GREKCYPRIOTISKA delen av ön träffade jag den pratglada kocken<br />

Angelinos som jobbade i en av restaurangerna i staden Protaras. Under<br />

vårt samtals gång kommer han fram till att vi båda har bakgrund<br />

i ekonomiskt utsatta länder, han i Cypern och jag Etiopien. Hans<br />

kunskap om det östafrikanska landet var knapp men han kände till<br />

medias flitiga, och ofta enda, skildring av löparna och fattigdom. För<br />

honom blev just fattigdomen vår gemensamma nämnare och han<br />

ryckte på axlarna när han förklarade hur våra länder utnyttjas av de<br />

som har det bättre ställt, “rika människor åker till fattiga länder och<br />

turistar”. Han menade att besökarna struntade i lokalbefolkningen<br />

som i sin tur var beroende av turisterna.<br />

ANGELINOS FICK MIG att tänka på hur området runt Spökstaden var som<br />

upplagt för att dra vinning av turism. Stranden, restauranger, hotell<br />

och en ödelagd stad. Utnyttja eller nyttja läget, jag vet inte.<br />

"Fight for Famagusta" kan man läsa på en av broarna över södra Cyperns huvudväg.<br />

FOTO: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

MIN GREKISKA VÄN hemma i Sverige drog en hopplös slutsats om mänskligheten,<br />

“vi är äckliga”. Visserligen inte i detta sammanhanget men<br />

vi pratade om hur fel det kan bli när giriga människor försöker dra<br />

vinning på andras bekostnad, utan att ta hänsyn till och respektera<br />

deras historia.<br />

6 JULI HÖLL FN ännu en misslyckad förhandling i försök om att återförena<br />

Cypern och än ligger spår av hat kvar hos folkgrupperna. Jag såg<br />

det i en grekcypriots ögon när jag bad att få euro växlat till turkisk<br />

lira – “eew, no! I would never touch their money”. Det blev synligt på<br />

den turkcypriotiska baristan som försäkrade mig om att “on this side<br />

we don’t put water in our frappes, only milk”. Det blev tydligt när jag<br />

försökte navigera mig på kartor och fick växla mellan en turkisk och<br />

en grekisk version på grund av de olika namnen. Och slutligen när<br />

det turkcypriotiska barnet låtsas-skjöt mot min bil för att registreringsskylten<br />

var grekcypriotisk.<br />

Dagmawit Alemayehu brinner för alla människors<br />

rätt att leva ut sina drömmar. Hon är uppvuxen i<br />

förorten Skärholmen söder om Stockholm, där mångfalden<br />

i kulturer har berikat hennes liv och adderat<br />

till hennes världsbild. Älskar poesi och sjunger högt i<br />

tunnelbanan.<br />

P<br />

T


G<br />

GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 39<br />

MISSA INTE: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />

EXTRA MYCKET SOMMAR<br />

LÄSTIPS:<br />

LÄR KÄNNA FEMTIOEN KVINNOR<br />

DET ÄR NOG få som undgått att historieböckerna till stor del är fyllda av<br />

män och deras prestationer. Men nu är det är dags att lyfta fram en<br />

annan historia. I boken som heter just”En annan historia” som kom<br />

ut i början av året får vi, via redaktör Lina Thomsgård, lära känna<br />

kvinnor som aldrig fick plats i historieböckerna.<br />

FEMTIOEN SKRIBENTER HAR valt varsin person att porträttera. Mattesnillen,<br />

låtskrivare, politiker, rösträttskämpar, tennisstjärnor, husmödrar,<br />

författare, jägare, börshajar och barnmorskor som alla bidragit till<br />

världen som den är idag.”Det här är ingen historiebok. Det är en bok<br />

med berättelser om människor vi bör minnas. Personer att referera<br />

till, citera och inspireras av.” Så presenteras boken. Här medverkar<br />

bland annat Alice Kassius Eggers, Ana Udovic, Anna Charlotta Gunnarson,<br />

Annika Lantz, Annika Norlin, Behrang Behdjou, Ebba Witt-<br />

Brattström, Johanna Koljonen och Micael Dahlen<br />

JA, DÅ ÄR vi tillbaka igen. En del av oss utvilade, andra på väg att vila<br />

upp sig.<br />

HALVA SOMMAREN HAR redan gått men mycket av den återstår. Och den<br />

ska vi skriva om här i Gränslöst. Det blir extra mycket sommar så<br />

att säga.<br />

VAD SKULLE DU vilja läsa om?<br />

VI HAR DRAGIT igång en kampanj på vår Facebook-sida. Gå in och<br />

kolla. Gilla vår sida och dela den med dina vänner och du får chansen<br />

att vinna en weekendresa till valfri stad i Europa i höst. Ingen<br />

dålig förlängning på sommaren, eller hur?<br />

SOM ALLTID ÄR vi nyfikna på dina tankar, idéer och upplevelser. Hur<br />

tillbringar du sommaren? Vad skulle du vilja se i de kommande<br />

numren?<br />

ALLA VI PÅ redaktionen önskar dig en fortsatt trevlig sommar.<br />

GLÖM INTE ATT ta massor av bilder och tagga bilderna med #Tidningengränslöst.<br />

OCH SOM SAGT, kolla in vår Facebook-sida, Twitter och Instagram. Följ<br />

oss gärna och se vad som händer i vår gränslösa värld.<br />

HOPPAS ATT DU tycker om veckans tidning.<br />

FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />

KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />

PRENUMERERA PÅ<br />

TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

AUTOGIRO - 59 KR/MÅN<br />

3 MÅNADER - 225 KR<br />

JUST NU: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />

SMS:a JA! till<br />

076-323 37 50,<br />

så fixar vi resten.<br />

Enklaste sättet<br />

att beställa en<br />

prenumeration!<br />

HALVÅR - 410 KR<br />

HELÅR - 780 KR<br />

Telefon:<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR PORTO<br />

GRÄNSLÖST<br />

SVARSPOST<br />

2063 1270<br />

647 20 MARIEFRED


Posttidning A<br />

Gränslöst<br />

Box 76, 647 22 Mariefred<br />

SOMMAR-<br />

GÅVAN!<br />

NYHETER<br />

OM MÄNSKLIGA<br />

RÄTTIGHETER<br />

Ursprung, ålder, kön,<br />

funktionsvariation,<br />

sexuell läggning - alla<br />

människor har samma<br />

rättigheter!<br />

Ge bort tidningen<br />

Gränslöst (50 % rabatt)<br />

och inspirera en vän i<br />

kampen för rättvisa.<br />

Tack för att du<br />

prenumererar!<br />

Som prenumerant stödjer du våra samarbetsprojekt<br />

i Zambia, Rumänien och Indien.<br />

SOMMARGÅVA TILL EN VÄN:<br />

3 MÅN 113 KR (ORD 225 KR)<br />

6 MÅN 205 KR (ORD 410 KR)<br />

020-10 00 82 • KUNDTJÄNST@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />

JUST NU! 50 % RABATT<br />

12 MÅN 390 KR (ORD 780 KR)<br />

JAG SOM FÅR TIDNINGEN:<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

JAG SOM GER BORT TIDNINGEN:<br />

Namn:<br />

Ev. abonnemangsnr.:<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR PORTO<br />

GRÄNSLÖST<br />

SVARSPOST<br />

2063 1270<br />

647 20 MARIEFRED

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!