Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
VECKA 29 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 1<br />
GRÄNSLÖST<br />
PRIS: 25 KRONOR<br />
VATTENLEK FÖR ALLA<br />
SID 32–33<br />
ATT ÄTA MIDDAG<br />
MED MR ALZHEIMER<br />
ARBETSLÖSHET<br />
GÅR I ARV<br />
SID 13<br />
SID 6
sida 2/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
UR VECKANS TIDNING<br />
KVINNOKRAFT S 17<br />
Skönheten och döden<br />
FUNKIS FINNS S 19<br />
Sätter färg på hjulen<br />
POLITIK LIGHT SID 5<br />
Sida tar upp kampen mot Trump<br />
NYA SVENSKAR SID 11<br />
Insatser bör ses som investeringar<br />
VIKTIG HISTORIA SID 27<br />
Asyl – inget nytt begrepp<br />
KULTURELLT SID 31<br />
Sara – första fruntimret i veckan<br />
Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />
Om du har några funderingar angående din<br />
prenumeration är du välkommen att ringa oss på<br />
020 – 10 00 82 eller mejla på<br />
KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />
REDAKTIONEN<br />
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
MORMONFLICKAN AVBRÖTS NÄR HON KOM UT – HYLLAS PÅ GALA.<br />
LÄS MER PÅ SID 20.<br />
FOTO: ROBERT ELDRIM<br />
KARLO<br />
BARANJ<br />
Redaktör<br />
Hbtq, sport m.m.<br />
/Bollnäs<br />
MARIA VENEKE<br />
YLIKOMI<br />
Reporter<br />
Världen m.m.<br />
/Karlskrona<br />
LEONARD<br />
MAKOLE<br />
Webbredaktör<br />
/Uppsala<br />
BIRGITTA<br />
BELLMAN<br />
Reporter<br />
Kvinnor m.m.<br />
/Stockholm<br />
DAGMAWIT<br />
GALEMAYEHU<br />
Reporter<br />
Nya svenskar<br />
/Stockholm<br />
BIRGITTA<br />
MARKENDAHL<br />
Reporter<br />
Kultur m.m.<br />
/Trollhättan<br />
KLARA<br />
LÖFVING<br />
Korrektur<br />
/Uppsala<br />
CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Anna Löfving ÄGARE Munken 7 AB<br />
MEJLA redaktion@tidningengranslost.se • förnamn@tidningengranslost.se HEMSIDA www.tidningengränslöst.se<br />
RINGA 020-10 00 82 SOCIALA MEDIER Facebook: Tidningen Gränslöst • Instagram: @tidningen_granslost<br />
PETER<br />
HAGSTRÖM<br />
Layout<br />
/Nykvarn<br />
ISSN: 2002-5866<br />
G
FOTO: ROBERT ELDRIM<br />
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 3<br />
Ljummen öl i värmen<br />
JAG ÄR PÅ Sicilien! Samma ö som tusentals turister<br />
från hela världen besöker så här års. Eller förresten<br />
alla tider på året, ett av Europas största besöksmål.<br />
Men också samma ö som tusentals migranter<br />
från Afrika numera har som mål på sin livsfarliga<br />
resa över Medelhavet. Sedan stråket via Turkiet<br />
och Grekland försvårats har fler tagit vägen från<br />
Libyen och hit - och många, många, som alla vet,<br />
drunknar under flykten. Och här ligger jag i min<br />
solstol och mår bra. Eller mår bra, lite klagar jag,<br />
det är för varmt. Det är nästan 40 grader i skuggan<br />
och ölen blir liksom aldrig riktigt kall. Jag är<br />
i Taormina, några kilometer från Lampedusa - dit<br />
de flesta kommer.<br />
VAD SKA JAG göra? Åka dit? Ta en taxi, säga Lampedusa<br />
till chauffören och sen försöka hjälpa dem.<br />
Men hur? Ingen kan följa med mig på flygplanet<br />
hem, ingen kan bo på mitt hotell. Hur gör jag för<br />
att utjämna orättvisorna och själv få bättre samvete?<br />
Stanna hemma? Eller åka till en annan ort?<br />
NEJ, DET HJÄLPER såklart inte. Att bojkotta Sicilien<br />
vore det sämsta, Italien behöver mina och många<br />
andras pengar för att kunna hjälpa så många som<br />
möjligt. Att tusentals flyktingar tar sig just hit är<br />
påfrestande för hela Italien. Europa måste ställa<br />
upp. Vi måste alla hjälpas åt - på alla plan. Sverige<br />
har ställt upp och fortsätter göra det - vägrar tänka<br />
nåt annat - men vi måste vara många. Hur kan något<br />
land i den rikare delen av världen avsäga sig<br />
ansvar? Obegripligt. Hur kan man satsa pengar på<br />
stängsel och murar, poliser och kontroller så länge<br />
världen ser ut som den gör?<br />
VAD HAR DEN lille pojken, vars orangea flytväst syns i<br />
vågorna, gjort för ont? Han som drunknar i havet<br />
när båten hans familj satt honom i kapsejsar? Hur<br />
är det möjligt att inte alla gör vad vi kan för att<br />
hjälpa?<br />
JAG MENAR INTE att nån av oss ska flyga till Lampedusa.<br />
Där finns folk som kan sin sak. Där finns<br />
sjukvårdspersonal och FN-människor med kunskap<br />
och möjligheter, just där tror jag inte de flesta<br />
av oss kan göra något. Men vi kan göra annat. Vi<br />
kan tänka efter vad just vi är bra på när det gäller<br />
rättvisa - och sen leva efter det. Bjuda in en människa<br />
som är ensam i sommar. Lära någon att prata<br />
svenska. Skicka pengar till en frivilligorganisation,<br />
försvara någon som blir utsatt.<br />
DU VET VAD du kan, vad som är möjligt i ditt liv. Att<br />
göra det är vad man kan begära. Inte mer. Vi har<br />
alla ett liv någonstans, en klänning vi vill köpa, en<br />
middag vi behöver äta, en semester vi längtat efter.<br />
Men vi kan göra mer. I det lilla kan vi åstadkomma<br />
mer. Sätta någon annan före oss själva, tänka efter<br />
en gång till, inse hur lyckligt lottade vi är.<br />
SICILIEN ÄR EN underbar ö. Så vacker att man vill<br />
gråta. Kanske därför som G7-mötet hölls här, när<br />
världens ledare möttes och någon bestämde sig för<br />
att hoppa av klimatavtalet. Och någon annan hade<br />
en kappa värd en halv miljon. Medan nog andra<br />
knöt band inför en bättre framtid. En mer rättvis<br />
sådan. Där vi alla en dag kan klaga på ölen som<br />
aldrig blir riktigt kall.<br />
anna<br />
löfving<br />
CHEFREDAKTÖR &<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
”<br />
STARTSKOTT<br />
Ibland tror vi att<br />
det vi gör bara är<br />
en droppe i havet.<br />
Men havet skulle<br />
var mindre utan<br />
den droppen<br />
GILLA OSS PÅ FACEBOOK OCH<br />
VAR MED I UTLOTTNINGEN AV<br />
EN RESA TILL EUROPA I HÖST.<br />
G<br />
DET<br />
HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />
Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />
enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />
om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />
i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />
vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />
i kampen för en bättre värld!
sida 4/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
POLITIK LIGHT<br />
NOLLVISION FÖR BARNÄKTENSKAP<br />
”ALLTFÖR MÅNGA BARN och unga i Sverige begränsas i dag av sociala,<br />
kulturella och religiösa strukturer motiverade av hedersnormer. Avsikten<br />
är tydlig: att upprätthålla ett patriarkalt system där kvinnor och<br />
flickor underordnas och kontrolleras av män”, det skriver riksdagsledamoten<br />
Tina Ghasemi (M) och Sara Mohammad, ordförande för<br />
Riksorganisationen GAPF, på Aftonbladet Debatt.<br />
DEBATTÖRERNA MENAR ATT Sverige bör gå före och införa en nollvision<br />
för barn- och tvångsäktenskap. För att ta steg mot det målet<br />
krävs bland annat skärpta riktlinjer, bättre utbildning till de<br />
som drabbas av hedersförtryck och obligatorisk samhällsorientering<br />
för nyanlända om svenska lagar och regler, menar duon.<br />
”Om regeringen inte gör mer riskerar fler flickor och unga kvinnor,<br />
men även pojkar, att drabbas av den moderna form av slaveri som<br />
barn- och tvångsäktenskap innebär.”<br />
SD VILL INTE HJÄLPA PÅ PLATS<br />
”DET ÄR RIMLIGT att bli upprörd över SD:s hyckleri, men ingen borde bli<br />
förvånad”, skriver de moderata Europaparlamentarikerna Christofer<br />
Fjellner och Gunnar Hökmark i ett debattinlägg i Expressen.<br />
I ARTIKELN PEKAR de de på flera förslag som SD röstat emot i Europaparlamentet.<br />
Nu senast röstade SD inte för den nya fonden för<br />
hållbar utveckling. Fonden är tänkt att skapa förutsättningar för<br />
människor att stanna kvar i sina hemländer och på så sätt motverka<br />
de grundläggande orsakerna till att människor känner sig tvingade att<br />
bryta upp från sina hem för ett liv på flykt.<br />
DEBATTÖRERNA MENAR ATT många som söker sig till Sverige och Europa<br />
gör det inte på flykt från krig och förföljelse utan för att få nya livschanser<br />
och ett bättre liv men att Sverigedemokraterna är emot att<br />
hjälpa människor på plats i sina hemländer. Därmed är de för att<br />
migrationsströmmarna över Medelhavet ska fortsätta.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 5<br />
Kvinnors rätt till abort är starkt begränsat i stora delar av världen.<br />
Sida tar upp kampen mot Trump<br />
USA:s president Donald Trump har beslutat att utländska civilsamhällesorganisationer som har<br />
finansiellt stöd från USA inte längre kan arbeta med abortfrågan, varken med egna medel eller<br />
medel från andra givare. Biståndsmyndigheten Sida har nu beslutat att att frysa bistånd till de<br />
organisationer som går med på Trumps krav.<br />
– SIDAS SRHR-STÖD kan vi inte kompromissa om.<br />
Det här handlar om att kvinnor själva ska ha<br />
rätt att bestämma när, och om, de vill ha barn<br />
och hur många barn de vill ha. Sexuell och reproduktiv<br />
hälsa och rättigheter är en förutsättning<br />
för att kunna gå i skolan och att kunna<br />
vara aktiv på arbetsmarknaden, säger Sidas<br />
generaldirektör Carin Jämtin.<br />
USA:S PRESIDENT TOG som ett av sina första beslut<br />
att USA inte kan ge bistånd till utländska<br />
organisationer som på något sätt arbetar<br />
med abortfrågan – oavsett om det handlar<br />
om abortvård, om information eller politiskt<br />
påverkansarbete kopplat till abort, varken<br />
med egna medel eller medel från andra givare.<br />
Trumps presidentorder omfattar nästan allt<br />
hälsobistånd på runt 9,5 miljarder dollar per<br />
år som utbetalas av USA.<br />
KONSEKVENSERNA AV TRUMPS beslut blir mycket<br />
allvarliga för flickor och kvinnor i fattiga länder.<br />
Den icke-statliga organisationen Marie<br />
Stopes International beräknar att upp till 6,5<br />
miljoner fler oönskade graviditeter, 2,2 miljoner<br />
fler osäkra aborter och 21 700 fler fall<br />
av mödradödlighet kan komma att äga rum<br />
mellan 2017 och 2020. Sida befarar dessutom<br />
att detta kommer att leda till ökad självcensur,<br />
att civilsamhällesorganisationer och vårdgivare<br />
väljer att undvika samtal och information<br />
om abort, i rädsla för att förlora amerikanska<br />
medel.<br />
SIDA:S BESLUT BETYDER i praktiken att organisationerna<br />
nu kommer att tvingas välja mellan<br />
amerikanska och svenska biståndspengar, en<br />
situation som Sida menar framkallades av<br />
Trumps beslut som förvägrar organisationerna<br />
möjligheten att göra det de vet är det rätta.<br />
– Den amerikanska policyn går stick i stäv<br />
med svensk position – från svenskt håll ser vi<br />
att information om och tillgång till säker abort<br />
är avgörande i arbetet för att minska mödradödligheten<br />
i världen. Globalt står osäkra<br />
aborter för cirka 13 procent av världens mödradödlighet,<br />
men i fattiga länder är den siffran<br />
avsevärt mycket högre och detta vill vi arbeta<br />
för att minska, säger Carin Jämtin.<br />
FAKTA:<br />
FLER ÄN 800 KVINNOR och flickor dör varje dag<br />
i samband med graviditet eller förlossning<br />
av orsaker som kan förebyggas – mer än<br />
300 000 kvinnor och flickor varje år<br />
214 MILJONER KVINNOR och flickor i världen har<br />
inte tillräcklig tillgång till preventivmedel.<br />
VARJE ÅR UTFÖRS 22 MILJONER osäkra aborter,<br />
98 procent är i låginkomstländer.<br />
OSÄKRA ABORTER står för ungefär 13 procent<br />
av världens mödradödlighet men i fattiga<br />
länder är den siffran mycket högre.<br />
VARJE ÅR BLIR två miljoner flickor under 15<br />
år mödrar.<br />
MELLAN 1990 OCH 2015 minskade den globala<br />
mödradödligheten med 44 procent. Den<br />
här policyn riskerar att underminera de<br />
framgångar som gjorts.
sida 6/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
VAD BETYDER ORDEN<br />
VARFÖR HETER DET<br />
FRUNTIMMER?<br />
I går öppnade Fredrik dörren till den så kallade<br />
fruntimmersveckan och bjöd in Sara, Margareta,<br />
Johanna, Magdalena, Emma och Kristina.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
ATT VECKAN KALLAS fruntimmersveckan är ju ganska självklart men varifrån<br />
kommer ordet fruntimmer? Vi har haft det i vårt språk sedan<br />
början av 1720-talet då vi lånade in det från tyskan där det hette<br />
vruwentimmer och sedan på modernare tyska Frauenzimmer. Zimmer<br />
(jämför vårt timmer) var ursprungligen byggnadsmaterial av trä.<br />
Sedan övergick det till att betyda den färdiga produkten rum, som på<br />
tyska heter Zimmer. Frauenzimmer var alltså ett rum för kvinnor,<br />
bland annat fruar.<br />
GENOM EN PROCEDUR som kallas betydelseutveckling kom Frauenzimmer<br />
att betyda kvinnorna som fanns i rummet och det var då vi lånade in<br />
det. Svensk ordbok förklarar fruntimmer: kvinna, något nedsättande<br />
eller skämtsamt, särskilt i mäns språk.<br />
SAOB SKREV OM ordet 1908 att det uppfattas som ohövligt och undvikes.<br />
Damer var ett bättre alternativ.<br />
I SIFFROR<br />
ARBETSLÖSHET GÅR I ARV<br />
ENLIGT EN BRITTISK forskning är det sociala arvet<br />
viktigt, särskilt när det gäller arbetsmarknaden.<br />
Ett barn som växer upp med arbetslösa föräldrar riskerar<br />
i högre grad att själv bli utan jobb.<br />
SCB HAR UNDERSÖKT om detta förhållande även stämmer i Sverige.<br />
Är det större sannolikhet att personer blir ekonomiskt inaktiva,<br />
det vill säga varken arbetar eller studerar, om deras föräldrar<br />
inte var förvärvsarbetande än om föräldrarna var förvärvsarbetande?<br />
DET VISADE SIG att ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan<br />
70 % högre risk än andra att hamna utanför både arbetsmarknad<br />
och studier. Allra högst är risken i de tre storstadslänen, det<br />
vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne.<br />
KÄLLA: SCB.SE
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 7<br />
SVERIGEKOLL<br />
Semestertider skapar oro<br />
Semester och ledighet för tankarna till avkoppling. Men för många svenskar innebär det även svåra val<br />
mellan att åka iväg på semester och att ta hand om nära och kära i behov av vård. Det finns i dag ungefär<br />
1,3 miljoner anhöriga i Sverige som regelbundet ger omsorg till någon som står dem nära.<br />
– MÅNGA AV Sveriges anhöriga har ett enormt behov av att få koppla av<br />
under sommaren, både från ett eventuellt jobb och från det ansvar som<br />
det innebär att till exempel sköta kontakter med myndigheter eller att<br />
sitta i telefonkö i sin roll som anhörig. Tyvärr kan faktorer som att den<br />
ordinarie personalen på ett äldreboende byts ut mot sommarvikarier<br />
bidra till ökad stress när man som mest behöver vara ledig,säger Ann-<br />
Marie Högberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund.<br />
UNDER 2016 TOG 391 870 svenskar emot hälso- och sjukvårdsinsatser av<br />
kommunen, av dem bodde drygt 130 000 på särskilt boende. 83 procent<br />
var äldre än 65 år. Enligt en rapport från Riksrevisionen är det<br />
vanligast att vuxna barn ger omsorg till sina föräldrar.<br />
– Det är många gånger svårt att stå bredvid och se exempelvis sin<br />
mamma bli äldre och inte längre klara vardagen själv. Under semestertider<br />
är det många som känner att man inte räcker till och inte heller<br />
hinner med sin egen återhämtning. Vi, inom omsorgen, arbetar för att<br />
de anhöriga ska kunna känna sig trygga även när de är på semester,<br />
säger Susanna Sidén, vd för Frösunda Omsorg.<br />
BERÄKNINGAR FRÅN RIKSREVISIONEN visar att det svenska samhället sparar 177<br />
miljarder kronor varje år tack vare anhörigas insatser. Vid vård i livets<br />
slutskede kan man som anhörig ansöka om närståendepenning. Under<br />
2016 var det dock endast 15 429 svenskar som fick denna ersättning.<br />
Anhörigas Riksförbund arbetar aktivt för att man som anhörig även<br />
ska kunna få ersättning när man måste avstå från arbete för vård av<br />
närstående (VAN).<br />
BERÄKNINGARNA BYGGER PÅ statistik från Socialstyrelsen samt Försäkringskassan<br />
och Riksrevisionens rapport: ”Stöd till anhöriga omsorgsgivare”.<br />
FEM TIPS TILL ANHÖRIGA UNDER SEMESTERN:<br />
Var omtänksam mot dig själv.<br />
Dela dina känslor med andra<br />
Se till att få tillräckligt med vila<br />
och ät ordentligt<br />
Se till att få egen fritid<br />
Acceptera hjälp
sida 8/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
KOMMUNER I KORTHET<br />
NordSyd i Grästorp har öppnat ett boende för 18-åringar.<br />
Pengar för ensamkommande bör<br />
gå till civilsamhället – då räcker de!<br />
Regeringen tillsammans med Vänsterpartiet har föreslagit att Sveriges kommuner ska få 195 miljoner kronor<br />
för att säkerställa att ensamkommande unga kan bo kvar i sina hemkommuner. Vi gläds! Men nu gäller det att<br />
SKL och politiker ute i kommunerna är smarta, agerar klokt och använder civilsamhället som resurs. Då kommer<br />
pengarna att räcka. Det menar rörelsen #vistårinteut och ger här några exempel på hur vi tillsammans kan<br />
organisera enkla, billiga och välfungerande lösningar.<br />
AGAPE<br />
Agape ger stöd i form av aktiviteter, mat<br />
och boende till hemlösa ensamkommande<br />
18-åringar i Göteborg. Man söker, förmedlar<br />
och stöttar ideella familjehem. Agape samverkar<br />
med tre kyrkor som precis öppnat<br />
upp sina rum till boende för ensamkommande<br />
hemlösa ungdomar.<br />
DRÖMHOTELLET, KALMAR<br />
Civilsamhället hyr ett övergivet hotell där de<br />
påbörjat ett EBO (Eget Boende) för hemlösa<br />
ensamkommande 18-åringar. De har döpt<br />
det till Drömhotellet.<br />
EKÅSAGRUPPEN, LERUM<br />
Ekåsagruppen har över 1200 medlemmar<br />
som stöttar nyanlända i kommunen. Man<br />
letar även efter och förmedlar ideella familjehem<br />
och samlar in pengar till busskort och<br />
annat för ensamkommande unga.<br />
FÖRENINGEN IDEELLA FAMILJEHEM<br />
Föreningen Ideella familjehem i Luleå med<br />
cirka 400 medlemmar har precis startat en<br />
förening och påbörjat ett arbete med att hitta<br />
frivilliga familjehem. Man har haft flertalet<br />
möten med kommunalråd och ansvariga för<br />
att hitta lösningar för boenden.<br />
IDEELLA FAMILJEHEM, ALE<br />
Familjer som öppnat sina hem ideellt för<br />
ensamkommande ungdomar söker i nuläget<br />
stöd från kyrkan och kommunen. Kyrkan<br />
stöttar med bland annat busskort.<br />
NORDSYD ,GRÄSTORP<br />
Ideella föreningen NordSyd Grästorp öppnar<br />
ett ungdomsboende för 18-åringar i ett<br />
nedlagt HVB-hem i samverkan med kommunen.<br />
SVENSKA KYRKAN, FÖRSAMLING<br />
I en svensk kommun har en församling hyrt<br />
fem rum på en folkhögskola för tio ensamkommande<br />
ungdomar. Kontraktet löper<br />
fram tills årsskiftet. De boende betalar en<br />
symbolisk summa på 350 kronor per person<br />
och månad. En del livsmedelsbutiker runt<br />
om i kommunen stöttar med mat till de boende.<br />
TILLSAMMANS FÖR ENSAMKOMMANDE,<br />
FALKÖPING<br />
Tillsammans för ensamkommande i Falköping<br />
är ett nätverk av frivilliga, före detta<br />
gode män, Rädda Barnen, Röda korset<br />
och svenska kyrkans diakoner som hjälper<br />
18-åringar att hitta boende så att de kan<br />
bo kvar i Falköpings kommun.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 9<br />
Merparten av Sveriges kommuner har klarat att ta emot de nästan 20 000 nyanlända som anvisades under förra året. <br />
Foto: Martina Huber/Regeringskansliet<br />
Så har kommunerna klarat<br />
mottagandet av nyanlända<br />
Kommunernas ansträngningar har gett resultat. Merparten av Sveriges kommuner har klarat att ta<br />
emot de nyanlända som anvisades under förra året. Totalt är det nästan 20 000 personer. Av dem<br />
återstår just nu cirka 300 personer som efter kontakt med kommunen börjar skrivas ut till den<br />
mottagande kommun de blivit anvisade till.<br />
MERPARTEN AV LANDETS kommuner har tagit emot de nyanlända som anvisats,<br />
trots bostadsbrist i stora delar av landet. Av 21 700 personer −<br />
enligt kommuntalet för 2016 års anvisningar − återstår idag cirka 300<br />
personer, som har uppehållstillstånd och har väntat längre än sex månader<br />
på att flytta ut från asylboendet till den anvisade kommunen.<br />
– Det är viktigt att den som fått uppehållstillstånd startar sin etablering,<br />
och det kan ske först när man bosatt sig i en kommun. Om personen<br />
inte tas emot av anvisningskommunen är det en annan kommun,<br />
den där personen redan bor, som får fortsätta att ha ansvaret.<br />
Men kommunerna har ett uttalat gemensamt ansvar, det är beslutat<br />
av regering och riksdag, och då ska vi följa det, säger Veronika Lindstrand<br />
Kant.<br />
I JANUARI 2017 tog Migrationsverket över hela uppdraget att anvisa nyanlända.<br />
Ett uppdrag som tidigare låg hos Arbetsförmedlingen. Sedan<br />
dess har Migrationsverket, kommunerna och länsstyrelserna haft<br />
en löpande dialog om att personer som anvisas också ska tas emot.<br />
– Vi har från början varit mycket tydliga med att de personer som<br />
anvisas ska tas emot inom den tid som lagen anger. Det har varit<br />
bra både för oss och kommunerna som har fått tid att förbereda<br />
sig. Många samtal, tillsammans med kommunernas ansträngningar,<br />
har gett goda resultat, säger Veronika Lindstrand Kant, tillförordnad<br />
operativ chef på Migrationsverket.<br />
CIRKA 20 KOMMUNER har fortfarande anvisade personer kvar att ta emot<br />
enligt 2016 års kommuntal. Personerna kommer de närmaste veckorna,<br />
efter kontakt med kommunen, att börja skrivas ut till den mottagande<br />
kommun de blivit anvisade till.<br />
KORTA FAKTA<br />
KOMMUNERNA HAR ANSVAR för att ta emot och ordna bostäder för nyanlända<br />
som beviljats uppehållstillstånd. Migrationsverket har ansvar<br />
för att ordna boende och ge ersättning till asylsökande medan<br />
de väntar på beslut i sina asylärenden.<br />
MIGRATIONSVERKET FÖLJER BOSÄTTNINGSLAGEN när nyanlända skrivs ut<br />
från Migrationsverkets boenden efter att tidsfristen går ut. Utskrivningen<br />
föregås av samtal med och skriftligt beslut till berörd<br />
kommun.<br />
POLITIKERNA HAR BESLUTAT om bosättningslagen. Syftet är att samtliga<br />
kommuner gemensamt ska ta emot nyanlända. Om en kommun<br />
säger nej till en anvisad person är det istället en annan kommun<br />
som får ha kvar ansvaret för personen.<br />
FÖR DEN ENSKILDE som fått uppehållstillstånd är det viktigt att snabbt<br />
kunna bosätta sig i en kommun. Först då kan personen komma<br />
igång med sin etablering.<br />
BILD: FOTO: MARTINA Huber/Regeringskansliet<br />
MERPARTEN AV SVERIGES kommuner har klarat att ta emot de nästan 20<br />
000 nyanlända som anvisades under förra året.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 11<br />
NYA SVENSKAR<br />
Minna träffar syriska civilingenjören Maya via Yrkesdörren och berättar att hon har goda chanser till jobb när hon har klarat av sin SFI-utbildning för ingenjörer.<br />
Insatser bör ses som investeringar<br />
Lönsamheten med effektiv integration har stora fördelar för samhällsutvecklingen. Det menar initiativet<br />
Yrkesdörren, som skrivit en rapport om nya svenskar och deras väg in på arbetsmarknaden.<br />
I BÖRJAN AV månaden publicerade Yrkesdörren<br />
rapporten “Att öppna dörren till arbete”,<br />
där forskarna och författarna Eva Nilsson<br />
Lundmark och Ingvar Nilsson målar upp<br />
en bild av hur arbetsmarknaden ser ut för<br />
nya svenskar och vuxna utlandsfödda samt<br />
fokuserar på hur etableringsprocessen kan<br />
förenklas och förkortas tidsmässigt.<br />
RAPPORTEN BASERAS PÅ litteratur, nyheter, debattartiklar<br />
och rapporter och förklarar ur ett<br />
socialt investeringsperspektiv att samhället<br />
långsiktigt vinner på att satsa på effektiv integration<br />
av nya svenskar. Det ges konkreta<br />
exempel på hur en förkortad etableringsprocess<br />
är ekonomiskt fördelaktigt: samhället<br />
kan exempelvis tjäna 400 000 kr årligen på en<br />
skattebetalare jämfört med en bidragstagare.<br />
DET SOM TIDIGARE setts som hinder hos nya<br />
svenskar – skäl till flykt, brist på arbetserfarenhet<br />
och eftergymnasial utbildning och<br />
höga trösklar i den svenska arbetsmarknaden<br />
– menar Nilsson Lundmark och Nilsson ska<br />
suddas ut med etablerade svenskar som inte<br />
är främlingsfientliga samt föreningar som<br />
spelar en fortsatt betydande roll.<br />
FORSKARNA FÖRKLARAR ATT den vanligaste och<br />
troligaste vägen till arbete är via kontakter,<br />
vilket är anledningen till att etableringsinitiativet,<br />
ÖppnaDörren, varifrån Yrkesdörren<br />
mynnat ut som gren, satsar på möten mellan<br />
nya och etablerade svenskar i hopp om att<br />
utöka nätverket.<br />
YRKESDÖRREN ÄR ETT initiativ av Axfoundation<br />
och en del av ÖppnaDörren och strävar att<br />
öppna ömsesidigt fördelaktiga möten mellan<br />
etablerade och nya svenskar.<br />
FAKTA OM HUR DET SER UT PÅ ARBETSMARKNADEN FÖR NYA SVENSKAR:<br />
– 25 procent av utlandsfödda har jobb under sin kompetens<br />
– 7 av 10 jobb förmedlas via kontakter<br />
– Det tar i snitt sju 7 år för någon som flyttat till Sverige att hitta jobb<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
Vägen in i arbetsmarknaden förenklas när man<br />
har ett brett nätverk menar forskarna Eva Nilsson<br />
Lundmark och Ingvar Nilsson.
sida 12/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
Pride Park 2016.<br />
STOCKHOLM PRIDE PÅ GRÖNA LUND<br />
STOCKHOLM PRIDE INLEDS den 31 juli och en av nyheterna för i år är att<br />
man kommer avsluta hela festivalveckan med en familjedag på Gröna<br />
Lund söndagen den 6 augusti. Familjedagen går i regnbågens tecken<br />
där besökarna bjuds på en avslutningsgala på Stora Scen kl. 18.00<br />
med bland andra Anne-Lie Rydé, Magnus Carlsson, Marlene, Rickard<br />
Söderberg, Thomas Sekelius och Åsa Jinder.<br />
STOCKHOLM PRIDE ÄR en årligen återkommande festival i Stockholm vars<br />
syfte är att synliggöra hbtq-frågor och skapa en frizon för homosexuella,<br />
bisexuella, trans- och queerpersoner och de könsuttryck som<br />
finns inom hbtq-rörelsen.<br />
UNDER FESTIVALVECKAN PÅGÅR aktiviteter runt om i hela Stockholm, men<br />
nytt för i år är att veckan avslutas med en familjedag i regnbågens alla<br />
färger söndagen den 6 augusti på Gröna Lund. Familjedagen är ett<br />
samarbete mellan Stockholm Pride och Gröna Lund och är en dag<br />
STÖRST LÖNEGAP I YRKEN MED JÄMN KÖNSFÖRDELNING<br />
EN NY RAPPORT visar att män tjänar mer än kvinnor<br />
i mer än tre fjärdedelar av 366 studerade<br />
yrken. Rapporten har tagits fram av expertnätverket<br />
Lönelotsarna och studerar löneskillnader<br />
mellan kvinnor och män i samma<br />
yrken i både privat och offentlig sektor. I<br />
281 av de 366 studerade yrkena tjänar män<br />
mer än kvinnor. Löneskillnaderna ökar med<br />
stigande ålder och allra störst är löneskillnaderna<br />
i yrken som kräver längre utbildning.<br />
– Löneskillnaderna är allra störst i yrken med<br />
jämn könsfördelning. Det är en paradox att<br />
samtidigt som vi arbetar för att skapa en<br />
jämställd arbetsmarknad genom att bryta<br />
könsstereotypa studie- och yrkesval så är löneskillnaderna<br />
störst i yrken med jämn könsfördelning,<br />
säger Lena Johansson, representant<br />
från Lönelotsarna.<br />
DEN TOTALA KOSTNADEN för att utjämna löneskillnaderna<br />
i samma yrke i den privata sektorn är<br />
17 miljarder kronor och i den offentliga sektorn<br />
4,4 miljarder kronor. I yrken med jämn<br />
könsfördelning inom privat sektor tjänar kvinnor<br />
i genomsnitt 2 900 kronor mindre än män,<br />
och i yrken med jämn könsfördelning inom<br />
offentlig sektor tjänar kvinnor 3 300 kronor<br />
mindre än män.<br />
– Rapporten visar på samma återkommande<br />
mönster, kvinnors arbetsinsatser värderas<br />
lägre än mäns och kvinnor har lägre lön än<br />
män i de flesta yrken på arbetsmarknaden.<br />
Även om lönegapet minskar går det alldeles<br />
för långsamt. Det krävs samlade åtgärder från<br />
både arbetsmarknadens parter och regeringen<br />
om man på allvar vill uppnå förändring, säger<br />
Louise Lindfors, ordförande Fredrika Bremer<br />
Förbundet.<br />
som ska markera allas lika värde och rätt till ett liv i trygghet, oavsett<br />
vem man är.<br />
– Stockholm Pride lägger stor vikt vid att festivalen ska vara för alla<br />
i samhället. Därför känns det jättekul att kunna lägga avslutningsdagen<br />
på Gröna Lund, en plats som de flesta stockholmare har en självklar<br />
relation till, säger Stockholm Prides ordförande Haydar Adelson.<br />
STOCKHOLM PRIDE-DAGEN PÅ Gröna Lund äger rum söndagen den 6 augusti<br />
mellan kl. 10.00-22.00. Alla som har Stockholm Prides veckoband<br />
har fri entré (alla barn 0-6 år samt ålderspensionärer har även fri<br />
entré). Kl. 18.00 startar avslutningsgalan på Stora Scen som leds av<br />
dragshowartisten Adam Risberg (Admira Thunderpussy). Uppträder<br />
gör bland andra Anne-Lie Rydé, Evelina Olsén, Gunilla Backman,<br />
Inger Nilsson, Laila Adele, Linda Lampenius, Magnus Carlsson,<br />
Marlene, Pay-TV, Rickard Söderberg, Thomas Sekelius och Åsa Jinder.<br />
Kvällens husband styrs av kapellmästare Carina E Nilsson.<br />
PRENUMERERA:<br />
GRÄNSLÖST<br />
020 - 10 00 82<br />
ELLER SMS:A JA!<br />
TILL<br />
076 323 37 50<br />
SÅ FIXAR VI RESTEN
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 13<br />
ÄLDREPERSPEKTIV<br />
Att umgås med unga är positivt för den som är dement.<br />
Att äta middag med herr Alzheimer<br />
”Svenskt Demenscentrum har gett ut en hel del trycksaker vid det här laget men fram till i dag har<br />
ingen vänt sig till dem som vi ytterst arbetar för, de som har fått en demensdiagnos. Därför var det<br />
hög tid nu och också särskilt roligt att få presentera just denna bok.”<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
SÅ SA WILHELMINA Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och<br />
Silviahemmet, när ”En bok för dig med demenssjukdom” nyligen<br />
släpptes på ett möte i Demensförbundets lokaler på Södermalm i<br />
Stockholm. Bokens författare är frilansjournalisten Kari Molin och<br />
hon har haft värdefull hjälp av Demensförbundets Lundagårdsgrupper,<br />
Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. Personer med<br />
demenssjukdomar har berättat om livet med sjukdomen och frikostigt<br />
delat med sig av sina erfarenheter. Flera av dem var med på boksläppet.<br />
EN BOK FÖR dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd<br />
om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan<br />
vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och deras<br />
tid med sjukdomen varierar. Berättelserna visar att det är möjligt<br />
att leva ett meningsfullt liv trots svår sjukdom.<br />
I DAG FINNS det drygt 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige<br />
– och antalet kommer att öka eftersom vi lever allt längre. De<br />
ansvariga bakom boken tackar de som medverkat samt Drottning<br />
Silvias Stiftelse för Forskning och Utbildning som genom ekonomiskt<br />
stöd gjort arbetet möjligt. Efter bokens inledningsord följer tio<br />
kapitel med rubrikerna Leva med demens, Berätta om sjukdomen,<br />
Tips som underlättar tillvaron, Bilkörning och jakt, Hjälpmedel och<br />
smarta prylar, Stöd och hjälp, När det känns svårt, Lämna arbetslivet,<br />
Praktiska saker att tänka på och till sist Fakta om demens. Genom<br />
stress förvärras symptomen och boken ger många goda råd om hur<br />
det går att undvika stress.<br />
”DET GÄLLER ATT göra saker i sin egen takt och demenssjukdomen gör<br />
att det mänskliga, det som vi inte alltid sätter ord på, blir så mycket<br />
viktigare. Sådant som kan förena oss – gemenskap, glädje, skratt och<br />
musik”, säger en av de medverkande. Ett gott råd som ges är att man<br />
bör rensa bland sakerna så man lättare får kontroll över det som är<br />
väsentligt. Att ha bestämda platser för viktiga saker som glasögon,<br />
plånbok och nycklar är bra. Man kan ta bort dörrarna på köksskåpen<br />
och skriva på lådorna vad som finns i dem. Koder och siffror är svåra<br />
att komma i håg även för den som är frisk. Men förstås ännu värre<br />
när man är dement. För att slippa krångel med räkningar är det bra<br />
att skaffa sig autogiro på så mycket som möjligt.<br />
AGNETA, EN AV de drabbade säger: ”Det är många år sen jag fick min<br />
diagnos. Men i början var det svårt att inte tänka på sjukdomen hela<br />
tiden. Vi åt middag med Alzheimer vid bordet varje dag. Till slut sa<br />
jag till min man att nu bjuder vi inte in ’herr Alzheimer’ till middagarna<br />
längre.” En dröm har hon fått ge upp på grund av sjukdomen<br />
– drömmen att få köra rally i Värmlandsskogarna.
HJÄLP<br />
BARNEN<br />
SOM FLYR!<br />
Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien,<br />
Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp.<br />
Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se<br />
Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 15<br />
SMART MAT<br />
TÅRTKALAS FÖR ALLA KVINNOR!<br />
Den här veckan är det fruntimmersvecka eftersom det bara<br />
är kvinnor som har namnsdag. Först på tur står Sara,<br />
som har namnsdag idag, och sedan följer Margareta,<br />
Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Gränslöst<br />
tipsar om en god tårta att baka till namnsdagsbarnen<br />
eller till andra kvinnor i din närhet.<br />
BLÅBÄRSTÅRTA MED CITRON OCH MANDELMASSA<br />
– En marängtårta med smak av mandel och citron garnerad med blåbär.<br />
Ugnstemperatur: 125º<br />
Tillagningstid: 2,5 timme<br />
8 PORTIONER<br />
MARÄNGBOTTEN:<br />
6 ÄGGVITOR<br />
3 DL SOCKER<br />
1 CITRON, FINRIVET SKAL<br />
FYLLNING:<br />
200 G RIVEN MANDELMASSA<br />
3 RIVEN VISPGRÄDDE<br />
2 DL CRÈME FRAICHE<br />
GARNERING:<br />
5 DL VISPAD CRÈME FRAICHE<br />
2 MSK VANILJSOCKER<br />
1 VANILJSTÅNG, URSKRAPADE FRÖN<br />
0.5 LITER FÄRSKA ELLER FRYSTA BLÅBÄR<br />
– FINNS I COOPS EKOLOGISKA SORTI-<br />
MENT<br />
GÖR SÅ HÄR:<br />
1. Vispa äggvitor och socker till ett hårt skum och vänd försiktigt ner<br />
citronskalet.<br />
2. Bred ut i en hög och jämn cirkel på en plåt med bakplåtspapper.<br />
Grädda mitt i ugnen i cirka 2 timmar och låt sedan botten kallna på<br />
plåten.<br />
FYLLNING<br />
1. Riv mandelmassan och strö ett jämnt lager över marängbotten.<br />
Vispa samman grädde och créme fraiche och bred ut fyllningen.<br />
GARNERING<br />
1. Vispa crème fraiche tills den blir fast och blanda ner vaniljsocker<br />
och vaniljfrön. Bred ett tjockt lager crème fraiche över mandelmassan.<br />
Toppa med blåbären och lite extra citron.<br />
Källa: Coop
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 17<br />
KVINNOKRAFT<br />
Skönheten och döden<br />
Genom alla tider har vi människor<br />
utsatt oss för den ena plågsamma<br />
skönhetsbehandlingen<br />
efter den andra. De främsta och<br />
värsta har kvinnor hållit på med.<br />
Eller vad sägs om en arsenikbehandling,<br />
några blodiglar eller<br />
varför inte en radiumbehanding?<br />
TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />
JAKTEN PÅ SKÖNHET vet tydligen ingen gräns.<br />
Det är heller inget nytt. Sanningen är att vi<br />
genom alla tider testat den ena behandlingen<br />
efter den andra. Till en början har många av<br />
de verkat helt rimliga – i efterhand helt galna<br />
och rent dödliga.<br />
REDAN DE GAMLA egypterna började experimentera<br />
med ögonsmink, eller ska vi kalla det för<br />
sitt rätta namn, bly. Det mörka blyet använde<br />
de både runt ögonen och som mascara. Bly<br />
kan bland annat orsaka förlamning. Rent gift<br />
alltså. Och så skulle de fortsätta ända in på<br />
1900-talet.<br />
LÄNGE VAR DET även populärt att laborera med<br />
själva ögonen. Belladonna är en flerårig,<br />
buskliknande, potatisväxt. Genom historien<br />
har Belladonnan använts som medicin, kosmetika<br />
och gift. För att få förföriskt vidgade<br />
pupiller droppade kvinnor några droppar<br />
Belladonna i ögonen. Belladonna kunde<br />
Så småningom insåg man att den fysiska kostnaden, i form av sina egna liv, kanske var ett väl högt pris<br />
att betala för skönhet.<br />
givetvis orsaka blindhet. Kvinnor som inte<br />
kände sig riktigt lika djärva brukade använda<br />
citrusjuice istället.<br />
PÅ 1600-TALET BÖRJADE kvinnor av någon outgrundlig<br />
anledning använda arsenikkurer –<br />
främst för att få en yngre hy. Arsenik kom i<br />
schampot, tvålen, i badet och så småningom<br />
i pillerform. Långvarigt användande gav dig<br />
cancer och en biljett till valfri himmel.<br />
KNAPPT HADE ARSENIKKURERNA upphört förrän radiumprodukter<br />
gjorde entre. Radium ansågs<br />
ha en mängd magiska egenskaper och den<br />
användes därför i allt från vatten, choklad,<br />
tandkräm till smink, självlysande leksaker till<br />
barnen och som behandling mot impotens.<br />
ATT VARA BLEK ansågs länge vara ett ideal. Då<br />
kunde ett par blodiglar komma väl till pass.<br />
Tillsammans kunde de suga i sig en ansenlig<br />
mängd blod som sedan gav värdinnan den<br />
där vackert bleka hudtonen man har precis<br />
innan man svimmar.<br />
TROTS ATT DESSA behandlingar befinner sig i<br />
preteritum så är det förmodligen med skönhetsbehandlingar<br />
som med idioter. Den sista<br />
är varken född eller upptäckt.<br />
FLER UNGA KVINNOR LIDER AV MAGONT<br />
VAR FEMTE PERSON lider av magsmärtor och problem varje vecka. Det visar<br />
en rapport som Valio tillsammans med Kantar Sifo har tagit fram. Särskilt<br />
drabbade är unga kvinnor vars magproblem tros vara stressrelaterade.<br />
Bland kvinnor mellan 15 och 34 år uppgav närmare hälften att de<br />
har magproblem. Problemen består ofta av att de känner sig uppblåsta,<br />
gasiga och har ont. Många gånger leder magproblemen även till att unga<br />
tjejer undviker vissa saker i vardagen – middagar, biobesök, offentliga<br />
toaletter, sex och intimitet, längre resor och viss typ av mat.<br />
VALIO HAR GENOMFÖRT en motsvarande undersökning 2013 och jämfört med<br />
den har magproblemen ökat.<br />
Ungefär 70 procent av de som drabbas av mågåkomman IBS är kvinnor. Antalet<br />
drabbade blir dessutom yngre och yngre. Inre stress och yttre press tros ligga bakom<br />
de unga kvinnornas magproblem.
Vi hjälper<br />
Hjälp Lions hjälpa<br />
de glömda barnen<br />
från Syrien och<br />
dess grannländer.<br />
Sveriges Lions Hjälpfond<br />
Swisha 9019480<br />
eller<br />
PG 90 1948-0<br />
Märk: De glömda<br />
barnen från Syrien<br />
www.lions.se
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 19<br />
FUNKIS FINNS<br />
‘IF YOU CAN’T<br />
STAND UP, STAND<br />
OUT!’<br />
Izzy och Ailbhe sätter färg på hjulen<br />
Izzy och Ailbhe har alltid varit bästa vänner. Izzy föddes med ryggmärgsbråck och är paralyserad<br />
från midjan och ner. Som barn växte hennes frustration över den gråa och trista rullstolen som inte<br />
såg mycket ut för världen.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
AILBHES STORA INTRESSE i livet är konst och design.<br />
Som barn brukade hon dekorera Izzys<br />
rullstol för att göra lillasystern glad. Under<br />
sitt sista år på konstskola startade hon ett<br />
projekt vars syfte var att förbättra tillvaron<br />
och stärka självkänslan hos personer med<br />
långvariga hälsoproblem. Med sin syster<br />
som inspirationskälla skapade hon en kollektion<br />
hjulskydd för rullstolar och uppkallade<br />
projektet efter sin syster Izzy.<br />
vara rullande konstverk som uttrycker ägarens<br />
personlighet.<br />
DE UTBYTBARA HJULSKYDDEN kan varieras efter<br />
humör, årstid eller matcha användarens<br />
klädsel och förvandlar rullstolen till ett vänligt<br />
objekt istället för något som enbart är<br />
funktionellt. Den extra färgklicken på gråa<br />
stadsgator som rullstolarna bidrar med är<br />
något som kan göra alla glada.<br />
DE TVÅ IRLÄNDSKA systrarna driver nu Izzy<br />
Wheels där de via sin webbshop erbjuder<br />
en mängd olika, färgglada mönster som livar<br />
upp vilken rullstol som helst. Tanken är att<br />
låta användarna uttrycka sin individualitet<br />
och att visa att rullstolar inte behöver enbart<br />
vara medicinska redskap, utan kan också<br />
Izzy och Ailbhe är syskon, bästa vänner och kompanjoner.
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />
VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />
EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />
HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />
OCH DELATS — VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />
PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />
HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />
TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />
— OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I ME-<br />
DIA OCH LIVE.<br />
MORMONFLICKAN AVBRÖTS UNDER KOMMA UT–TAL<br />
FOTO: SKÄRMAVBILD HRC<br />
När 12-åriga Savannah kom ut till sin mormonförsamling, stängde pastorn av mikrofonen.<br />
Nu hyllas hon av hbtq-rörelsen för sitt mod. Hon hyllades tillsammans med<br />
sina föräldrar på Human Rights Campaign (HRC) galan i Utah.<br />
– Savannah vi älskar dig, vi är stolta över dig. Vi vill att du fortsätter vara dig själv och<br />
låt ingen stoppa dig, sa konferencieren till en gråtande Savannah.<br />
Medan den officiella mormonkyrkan, The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints<br />
(LDS Church), inte längre anser att homosexualitet är ett tillstånd som kan och bör<br />
botas, accepteras inga andra förhållanden än mellan gifta heterosexuella par.<br />
Mormonkyrkan var känd för sin acceptans av polygami eller månggifte på 1800-talet.<br />
Än idag förekommer utbrytargrupper från LDS som praktiserar månggifte i USA.<br />
MADONNA ÖPPNAR MALAWIS FÖRSTA BARNKIRURGICENTRUM<br />
Popdrottningen Madonna som bland annat hat fått sju Grammys<br />
och vid ett tillfälle höll elva Guiness Världsrekord kan känna<br />
sig stolt över sina framgångar.<br />
Men popstjärnan sa att hon är mest stolt över någonting annat<br />
hon nyligen uppnått.<br />
Förra veckan öppnade Madonna ”Mercy James Institute for Pediatric<br />
Surgery and Intensive Care” på Queen Elizabeth Central<br />
sjukhuset i Blantyre, Malawi. Finansierad av Madonnas välgörenhetsorganisation,<br />
Raising Malawi, är centret Malawis första<br />
barnkirurgi och intensivvårdscenter.<br />
– Du började med att adoptera fyra malawiska barn, nu adopterar<br />
vi dig som denna nations dotter, sade landets president<br />
Peter Mutharika vid ceremonin.
SVENSK FILM PRISAD PÅ<br />
AFRIKANSK FILMGALA<br />
”Medan vi lever” har tagit hem ett pris på African<br />
Movie Awards. Filmen belönades för bästa film<br />
gjord av en afrikan som lever utomlands.<br />
– Det är ett stort ögonblick för oss, och för Afrika, säger<br />
regissören Dani Kouyaté till TT.<br />
Africa Movie Academy Awards (AMAA) är den största<br />
filmgalan i Afrika.<br />
– Det här priset är det första jag får. Jag har gjort<br />
fem filmer och det här är mitt första afrikanska pris,<br />
säger Dani Kouyaté till TT efter prisutdelningen.<br />
Dramat prisades för bästa film gjord av en afrikan<br />
som lever utomlands. Kouyaté bor i Uppsala men<br />
kommer från Burkina Faso där han är en framgångsrik<br />
filmskapare. Africa Movie Academy Awards<br />
(AMAA) är den största filmgalan i Afrika.<br />
KORTFILM: ”ATT ERÖVRA VÄRLDEN”<br />
GRÄNSLÖST<br />
”JAG MISSADE<br />
MIN TUPPLUR<br />
FÖR DETTA”<br />
Amerikanskan Julia ”Hurricane”<br />
Hawkins, 101 år, har<br />
satt nytt världsrekord på 100<br />
meter. Hon sprang på 40,12<br />
sekunder – mer än sex sekunder<br />
snabbare än tidigare<br />
världsrekordet. Resultatet är<br />
det snabbaste för kvinnor över<br />
100 år, rapporterar Washington<br />
Post, dock inte lika bra som<br />
Julias personbästa som ligger<br />
på 39,62 sekunder.<br />
Bland de mest marginaliserade grupperna i världen finns personer med funktionsnedsättningar.<br />
Genom organisering och samarbeten gör människor världen över insatser för att förändra<br />
en situation där deras rättigheter ställts åt sidan. Filmen ”Att erövra världen” skildrar livet<br />
för tre personer med funktionsnedsättning. Vi möter Sameera Sandaruwan från Sri Lanka,<br />
Sada Igikundiro från Rwanda och Nindi Mtumwa Shafii från Tanzania. De berättar om sina<br />
livsresor från fattigdom och diskriminering till ett värdigare liv.<br />
Filmen är drygt sex minuter lång och kan ses på MyRights Youtubekanal.<br />
SEXIST PÅ<br />
STATSBESÖK<br />
Donald Trump lyckade ännu<br />
en gång att chocka omvärlden<br />
då han vid statsbesöket<br />
i Frankrike, inför den franske<br />
presidenten, sin egen fru och<br />
den församlade internationella<br />
presskåren, hänfört kommenterade<br />
den franska presidentfruns,<br />
Brigitte Macrons,<br />
utseende.<br />
”Du är i så bra form!” sa USA:s<br />
president och tillade: ”Vacker!”<br />
GRÄNSLÅST
Det finns mycket kvar att kämpa för.<br />
Tillsammans kan vi se till så att det fortfarande går att<br />
bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.<br />
Eller kanske bara plocka några goda blåbär.<br />
Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga<br />
bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i<br />
haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se<br />
till att flera hundra år gamla naturskogar inte huggs ned<br />
på bara några dagar.<br />
Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra.<br />
Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en<br />
förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta<br />
lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra<br />
det lättare för dig att välja varor i butiken som är bra<br />
både för dig och naturen.<br />
Vill du vara med?<br />
Sms:a medlem till 72 900 eller gå in på<br />
naturskyddsföreningen.se/medlem<br />
Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.<br />
Bilden är tagen i Padjelanta som hotades av vattenkraftsutbyggnad men som blev<br />
nationalpark 1962, ett förslag som Naturskyddsföreningen la fram 1957.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 23<br />
NYA SVENSKAR<br />
Unga med utländsk bakgrund som identifierar sig med föräldrarnas kultur är mer benägna att känna sig integrerade i Sverige, visar en ny studie av bland annat<br />
Jens Rydgren, professor i sociologi, Stockholms universitet. <br />
Foto: Clément Morin<br />
Två kulturella identiteter ingen konflikt<br />
Unga med utländsk bakgrund som identifierar sig med föräldrarnas kultur är mer benägna att<br />
känna sig integrerade i den svenska majoritetskulturen. Det visar en ny studie i sociologi, som har<br />
undersökt unga med iransk respektive ex-jugoslavisk bakgrund.<br />
– DET FINNS ingen konflikt mellan att identifiera sig med sina föräldrars<br />
hemländer och Sverige. Snarare finns en svag tendens till att ju<br />
starkare identifikation du har med dina föräldrars hemland, desto<br />
starkare identifikation har du också med Sverige, säger Jens Rydgren,<br />
professor i sociologi vid Stockholms universitet och medförfattare<br />
till studien.<br />
MULTIKULTURALISM SOM FENOMEN har kritiserats starkt, inte minst på senare<br />
tid i den politiska debatten. Även klassisk assimilationsteori och en<br />
del nyare forskning menar att det finns en konflikt eller trade-off<br />
mellan att ha kvar sin ursprungskultur och att integrera sig i majoritetskulturen.<br />
Denna studie visar dock tydligt att det inte finns någon<br />
sådan trade-off. Man behöver inte välja identitet, utan kan ha kvar<br />
båda två.<br />
STUDIEN VISAR OCKSÅ att sämre socio-ekonomiska förutsättningar som<br />
exempelvis sämre jobb eller lägre inkomst, gör att unga tappar sin<br />
kulturella identitet både vad gäller ursprungs- och majoritetskultur.<br />
På motsvarande sätt lyckas mer privilegierade unga ha en fot i båda<br />
kulturerna. Därför, menar forskarna, kan ekonomisk integration öka<br />
integrationen i såväl den svenska som i minoritetskulturen.<br />
– En konsekvens av våra resultat är att vi inte behöver vara så stressade<br />
kring frågan om vilken eller vilka kulturella identiteter människor<br />
har. Det finns ju andra integrationsfrågor som är viktiga trots<br />
allt, som arbete och lika möjlighet till högre utbildning, säger Jens<br />
Rydgren.<br />
I STUDIEN JÄMFÖRS två stora befolkningsgrupper med personer födda<br />
1990 boende i Sverige. En grupp består av personer med två föräldrar<br />
födda i Iran, och en grupp med två föräldrar födda i före detta Jugoslavien.<br />
Studien är baserad på en enkätundersökning där samtliga<br />
individer ur den förstnämnda gruppen och ett slumpmässigt urval<br />
av 50 procent ur den sistnämnda gruppen ingår. Detta kombinerat<br />
med registerdata med information om exempelvis bostadsort och<br />
skolresultat. Svarsfrekvensen är drygt 50 procent och individerna i<br />
undersökningen är spridda över Sverige.<br />
ANLEDNINGEN TILL ATT just Iran och före detta Jugoslavien undersöks är<br />
att de är stora grupper i Sverige, som kan sägas representera en hel<br />
del erfarenheter som personer med utländsk bakgrund kan tänkas<br />
ha. Forskarna bakom studien understryker samtidigt att dessa grupper<br />
inte hör till de mest missgynnade, och att grupper som har det<br />
sämre kan ha andra erfarenheter.<br />
MER OM FORSKNINGEN<br />
Studien ”The Acculturation in Sweden of Adolescents<br />
of Iranian and Yugoslavian Origin” är en del av forskningsprojektet<br />
Lifeincon. Studien är författad av Martin<br />
Hällsten, Christofer Edling och Jens Rydgren.
Många barn har aldrig upplevt<br />
något annat än krig. Ge barn på<br />
flykt skydd idag.<br />
GRANATH / Foto: UNHCR/Bassam Diab<br />
SMS:a SYRIEN170 till<br />
729 80 och ge 170 kr.<br />
Det räcker exempelvis till akut<br />
läkarvård till en person på flykt<br />
inne i Syrien.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 25<br />
INKLUDERANDE IDROTT<br />
Barn ger goda råd till sina tränare och idrottsledare.<br />
Barns tips till tränare och idrottsledare:<br />
Så här följer du Barnkonventionen på träningen<br />
Vem har bäst koll på hur det är att vara barn just nu? Vilka vet bäst vad som är roligt och vad som<br />
gör att du vill gå på träningen? Barnidrott är för barnen och därför ska barn få vara med och forma<br />
sin egen träning.<br />
REGERINGEN HAR BESLUTAT att Barnkonventionen<br />
ska bli en del av svensk lag 2020. Men många<br />
känner inte till barns rättigheter och framförallt<br />
inte hur det kan förverkligas i praktiken.<br />
Röda Korsets Ungdomsförbunds satsning<br />
"Är du medspelare? Barnkonventionen inom<br />
idrottsrörelsen" träffar barn och unga inom<br />
idrotten för att stärka barns rättigheter i praktiken.<br />
Här kommer barns egna tips på hur det<br />
kan gå till när Barnkonventionens fyra huvudprinciper<br />
förverkligas:<br />
ARTIKEL 2. Alla barn är lika mycket värda och<br />
har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.<br />
FUNDERA ÖVER HUR vi gör när nya kommer till<br />
träningsgruppen och om alla har möjlighet<br />
att börja? Ett exempel på hur ett varmt välkomnande<br />
kan skapas är att ha en fadder när<br />
nya kommer. En fadder kan t ex instruera övningar<br />
och visa runt på idrottsanläggningen.<br />
Andra sätt är att ha en maskot eller en lagtröja<br />
där alla får skriva sitt namn. När nya kommer<br />
till laget så får de skriva på och blir på så vis<br />
även symboliskt en del av träningsgruppen.<br />
TÄNK PÅ VILKA förebilder vi brukar lyfta i vår<br />
förening? Tänk på att lyfta både kvinnliga<br />
och manliga idrottare, hur ser det t ex ut i ert<br />
klubbhus med uppsatta foton på män vs kvinnor?<br />
ARTIKEL 3. Barnets bästa ska komma i främsta<br />
rummet.<br />
HUR GÖR VI för att skydda barns rättigheter? Alla,<br />
barn som vuxen, ska veta vilka rutiner som<br />
gäller vid ledarrekrytering eller hur vi gör om<br />
vi tror att barn far illa på något sätt. (Enligt lag<br />
kan idrottsföreningar begära ut brottsregistret<br />
på alla tränare). Prata om hur gör vi om vi ser<br />
att en kompis känner sig ledsen och vem kan<br />
jag vända mig till om jag inte mår bra.<br />
ARTIKEL 6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad<br />
och utveckling.<br />
HAR ALLA MÖJLIGHET att utvecklas i sin takt och<br />
hur peppar vi varandra? Fundera på hur alla<br />
kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. T<br />
ex hur gör vi om en kompis är skadad? Vi kan<br />
ge den skadade uppgifter på träningarna för<br />
att känna sig inkluderad och kunna utvecklas<br />
socialt med gruppen.<br />
ARTIKEL 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin<br />
mening och höras i alla frågor som rör barnet.<br />
Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets<br />
ålder och mognad.<br />
FRÅGA BARNEN. LÅT barn påverka och ha inflytande<br />
över träningarna. En del vill hålla i<br />
uppvärmningen. Medan andra vill skriva sin<br />
favoritövning på en lapp och att dessa lappar<br />
samlas i en ”önskeburk” och vid varje träning<br />
dras en lapp. Några vill ha spelarledda-träningar<br />
en gång i månad. På ett rullande schema tar<br />
fyra spelare ansvar för hela träningen, både<br />
vad gäller upplägg och att instruera övningar.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 27<br />
VIKTIG HISTORIA<br />
Asyl – inget nytt begrepp<br />
DEL I<br />
Från den antika grekiskans asylon som betyder okränkbar plats, tillflyktsort eller fristad.<br />
Asyl är ett ofta använt ord i dag och kanske tror många att ordet och företeelsen är ny, men så är det inte.<br />
”Den i dag åter så häftigt omstridda asylrätten hör till de äldsta och mest fundamentala beståndsdelarna<br />
av mänsklighetens rättsarv.” Så skrev journalisten Ernst Pfleging år 1945 i artikeln ”Asylrättens utveckling<br />
från forntid till nutid” hämtad från Svensk Tidskrifts årsböcker. Pfleging var tysk och flydde från landet när<br />
nazisterna tog makten 1933 och kom till Sverige 1940. Här verkade han som journalist till sin död 1980.<br />
ENLIGT PFLEGING FANNS hos så gott som alla naturfolk vissa platser som<br />
var tryggade. Hemmets helgd (hemfriden) och främlingens, det vill<br />
säga gästens, immunitet tycks vara den gemensamma utgångspunkten<br />
för asylrättsinstitutionen. Olika former av asylrätt utvecklades<br />
som främlings-, slav- eller förbrytarasyl. Fejder mellan olika ätter och<br />
stammar förekom flitigt under förhistorisk* tid men den öppna striden,<br />
som utgjorde ett hinder för handel och samfärdsel, måste undvikas.<br />
Om någon form av statlig auktoritet skulle uppnås måste öppna<br />
konflikter undvikas. Därför förbjöds strider vid offentliga sammankomster<br />
såsom religiösa fester, tingsmöten och marknader. ”Allmän<br />
frid” utlystes vid sådana tillfällen.<br />
VISSA GRUPPER ELLER personer ansågs vara i större behov av skydd än<br />
andra och de fick då särskilda immunitetsprivilegier. Denna ”asylrätt”<br />
var ofta tidsbegränsad eller bara giltig på en viss plats. Personen som<br />
fått asyl var ”tabubärare” och ibland kunde det räcka med att en annan<br />
person vidrörde tabubäraren för att vederbörande själv skulle få<br />
egenskapen. För att komma undan exempelvis blodshämnden kunde<br />
hela kolonier av flyktingar söka skydd vid vissa heliga orter.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
som slår någon så att han dör han skall straffas med döden.” Men<br />
Gud lovade nu att om det inte var avsiktligt skulle han att anvisa<br />
en ort dit den som slagit kunde fly och slippa straff. Tidigare hade<br />
varje brottsling kunnat fly till Jahves helgedom och vara säker genom<br />
att vidröra altarets horn, men orden i andra Moseboken ändrade<br />
villkoren. Det var inte längre altarets magiska kraft som gällde utan<br />
gärningens ”lagliga och moraliska karaktär”. För första gången kom<br />
skuldfrågan i förgrunden. Flera så kallade asylstäder upprättades varav<br />
Hebron, öster om Jordan, var en. Även när romarna tagit makten<br />
över Palestina år 63 före Kristus förblev dessa städer asylstäder under<br />
en tid.<br />
EFTERSOM ORDET ASYL har grekiskt ursprung tycker Pfleging att det är<br />
särskilt intressant att se hur asylväsendet utvecklades på grekisk<br />
mark. Ordet asylos är ett adjektiv och betyder osårbar, skyddad mot<br />
repressalier eller intrång. Substantivet asylia är härlett från asylos och<br />
betecknar den okränkbarhet som från början grundar sig på gudomlig<br />
befallning.<br />
I SIN ARTIKEL ger Pfleging många exempel på hur asylrätten använts<br />
genom tiderna ända från fjortonde århundradet före vår tideräkning.<br />
Den gammalisraeliska asylrätten är mest känd genom Gamla Testamentet<br />
där det står bland annat i andra Mosebok 21:12-14: ”Den<br />
*FORNTIDEN ÄR DEN äldsta av de historiska epokerna och räknas från<br />
omkring 3000 f.Kr då de stora flodkulturerna uppstod, till dess att<br />
antiken upphörde i samband med romarrikets undergång i slutet av<br />
400-talet e.Kr.
sida 28/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
När nazisterna hämtade kommunisterna,<br />
teg jag;<br />
jag var ju ingen kommunist.<br />
När de spärrade in socialdemokraterna,<br />
teg jag;<br />
jag var ju ingen socialdemokrat.<br />
När de hämtade de fackliga,<br />
lät jag bli att protestera;<br />
jag var ju inte med i facket.<br />
När de hämtade mig,<br />
fanns det ingen kvar som kunde protestera.<br />
Martin Niemöller, år 1952. Foto: J.D. Noske /<br />
Anefo - Nationaal Archief<br />
HÄLFTEN MEDRASISTER NÄR ANDRA UTTRYCKER SIG<br />
TVÅ AV FEM svenskar, 44 procent, uppger att de<br />
en eller flera gånger har varit i en situation<br />
det senaste halvåret där någon agerat eller<br />
uttryckt sig rasistiskt. Av dessa uppger över<br />
hälften, 52 procent, att de inte sagt ifrån.<br />
Det visar en Sifoundersökning som gjorts på<br />
uppdrag av stiftelsen Teskedsorden.<br />
– När rasistiska och intoleranta åsikter får stå<br />
oemotsagda förflyttas gränsen för vad som<br />
är accepterade åsikter i vårt samhälle. Forskning<br />
visar att tystnad är en grogrund för fördomsfulla<br />
åsikter som kan leda till begränsade<br />
fri- och rättigheter för oss alla. Därför<br />
är det dags att sluta vara medrasist och våga<br />
säga ifrån, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare<br />
på Teskedsorden.<br />
KVINNOR ÄR BETYDLIGT bättre på att säga ifrån än<br />
män vid situationer där någon agerar eller uttrycker<br />
sig rasistisk. Hälften av kvinnorna säger<br />
ifrån, 50 procent, medan endast 38 procent<br />
av männen gör det. Det finns också en<br />
tydlig tendens att de som har högskole- eller<br />
universitetsutbildning är bättre på att säga<br />
ifrån än de med endast gymnasieutbildning,<br />
51 procent jämfört med 35 procent.<br />
– Att uppfatta vardagsrasismen handlar<br />
mycket om att ha de glasögonen på sig. Vi<br />
ser ett tydligt samband mellan de som i hög<br />
utsträckning uppfattar rasism i vardagen<br />
och de som är mer benägna att säga ifrån.<br />
Dessutom kan vi se att högre utbildning leder<br />
till en större förmåga att uppfatta rasism<br />
och främlingsfientlighet och därmed även att<br />
protestera, säger Lovisa Fhager Havdelin.<br />
VÄNSTERPARTISTER ÄR KRAFTIGT överrepresenterade<br />
bland de som säger ifrån, hela 68 procent.<br />
I andra änden återfinns sverigedemokrater<br />
där endast 17 procent procent protesterar.<br />
GENOM FYRA ENKLA steg kan du undvika att bli<br />
medrasist och istället bidra till ett samhällsklimat<br />
där acceptansen för intoleranta åsikter<br />
minskar.<br />
1.AVBRYT. Förhindra personen att fortsätta.<br />
2. PÅTALA. Uppmärksamma personen på att<br />
det som sägs är rasistiskt.<br />
3. HÖJ BLICKEN. Tilltala den som utsätts och visa<br />
att du finns där som stöd.<br />
4. ANMÄL. Berätta för närmaste chef, anmäl till<br />
polis eller tillkalla vakt.<br />
BOKA 16 SEPTEMBER<br />
FÖR VIGGOLOPPET<br />
VIGGO FOUNDATION PRESENTERAR Viggoklassikern<br />
i samarbete med Aktivis. En klassiker för alla<br />
barn, ungdomar och vuxna som har behov<br />
av särskilt stöd. Viggoklassikern anordnas i<br />
3 olika grenar och man har redan klarat av<br />
Bowling och Friidrott. Viggoklassikern erbjuder<br />
alla deltagare en riktig utmaning både<br />
psykiskt och fysiskt, viktigast av allt ett tillfälle<br />
att ha kul och träffa nya kompisar!<br />
NU ÄR DET högtid att anmäla sig och ladda om<br />
för sista grenen, Viggoloppet som är ett<br />
samarbete med Topploppet och tidningen<br />
Topphälsa. Viggoloppet går av stapeln den<br />
16 september i Hagaparken och är öppet för<br />
alla barn och ungdomar med särskilda behov<br />
även om man tidigare inte har deltagit i de<br />
två tidigare grenarna. Alla som anmäler sig<br />
får T-shirt, Diplom och en medalj efter loppet.<br />
LÄS MER PÅ VIGGOFOUNDATION.SE ELLER anmäl direkt<br />
på topphalsa.se/viggo
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 29<br />
KULTURELLT<br />
”Konst och kultur är en bärande del av demokratis immunförsvar och en del av att vi inte får bara en enda berättelse”, säger regissören Stina Oscarson.<br />
Kulturens vikt i vår samtid<br />
“Att arbeta med konst och kultur är per automatik ett statement, för det finns andra värden än de rent<br />
ekonomiska”, så lät det när regissören Stina Oscarson höll föreläsning om konstens värde under Almedalsveckan<br />
i Visby. Ett gripande tal om hur konst, trots dess brist på lönsamhet, är det allra viktigaste<br />
och mest effektiva immunförsvaret mot oroligheterna som råder i vår samtid och som hotar demokratin.<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
VILKEN ROLL SPELAR kultur egentligen i en tid där en lögn görs till sanning, där klimatfrågan förminskas och där människor är i ständig flykt från<br />
terror? Oscarson menar att kultur är ett underskattat medel som ser till att det berättas fler än bara en berättelse, oavsett om det är mot alla<br />
odds och trots att hon själv upprepade gånger tvekat om dess inflytande.<br />
SAMTIDIGT UTÖKADES POLITIKERNAS ynka 4 sekunder – dedikerade till att lyfta konst och kultur under deras upp till 40 minuter långa tal i Almedalen<br />
- till 21 sekunder. Politikerna gav deras tolkningar av svensk kultur, dess innebörd för samhället och dess utmaningar. Finansminister<br />
Magdalena Andersson (S) nämnde det ständiga hotet som konstutövare utsätts för.<br />
KULTUR- OCH DEMOKRATIMINISTER Alice Bah Kuhnke (S) presenterade i sin tur i förra veckan regeringens nya handlingsplan som innebär ett ökat<br />
skydd och ökad trygghet för journalister, konstnärer och förtroendevalda, som får hot och hat riktat mot sig.<br />
OCH UNDER TRE olika tillfällen, där olika politiker och kulturutövare talar om ett och samma tema – vikten av kultur och att kunna uttrycka sig<br />
fritt – knyts säcken ihop när Oscarson under sin föreläsning så passande citerar den spanska konstnären Joan Miró: “En konstnär är enligt<br />
min uppfattning en person som när alla andra är tysta höjer sin röst och säger sin mening och som är förpliktigad att säga något som inte<br />
saknar innehåll och som täcker ett samhälleligt behov”.
sida 30/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
KULTURTIPS<br />
ATT SE<br />
Hur ser en svensk ut?<br />
MUSSE HASSELVALL GESTALTAR PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på<br />
många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet<br />
med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att<br />
aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp.<br />
I AVSNITT 3 i UR-serien träffar Musse några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de<br />
inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter<br />
också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda<br />
personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.<br />
ATT LYSSNA<br />
Det svenska hatet<br />
JOURNALISTEN GELLERT TAMAS granskning av Sverige-demokraterna och<br />
det svenska hatets rötter kan man läsa om i boken Det svenska hatet.<br />
Boken finns nu som podd.<br />
DEN 11 SEPTEMBER 2001 rasade tvillingtornen World Trade Center i<br />
New York. Terrordådet kom att förändra världen.<br />
Samma dag firade ett par bröder, Kent och Ted Ekeroth, sin 20-årsdag.<br />
Tvillingarna, vars familj mördades i Auschwitz, har spelat en<br />
viktig roll i framväxten av det svenska hatet. Kent Ekeroth är en av<br />
dem som har byggt upp Avpixlat – som har kallats Sveriges största<br />
hatsajt. Bröderna Ekeroth var också centrala i skapandet av Counterjihadrörelsen<br />
– som inspirerade Anders Behring Breivik till hans<br />
massmord på Utöya.<br />
DET HÄR ÄR historien om det svenska hatet. Och om några av dess<br />
huvudpersoner.<br />
ATT SPELA<br />
More than One Story<br />
GENOM KORTSPELET MORE than<br />
One Story kan man på ett<br />
lekfullt sätt lära känna nya<br />
personer och öka förståelsen.<br />
Spelet har utvecklats<br />
ifrån Chimamanda<br />
Adichie inspirerande<br />
"More than One Story".<br />
UNDER HÖSTEN 2011 visade SVT den nigerianska författarens Chimamanda<br />
Ngozi Adichies föreläsning om den fara som finns när människor<br />
bara hör endast en berättelse om ett folk, om ett land, om en<br />
grupp eller om en individ (The Danger of a Single Story).<br />
Hon pratade om hur vi behöver flera berättelser om varandra för att<br />
undvika att fastna i segregation, fördomar och främlingsfientlighet.<br />
Dessa tankar har inspirerat Kultur- och fritidsförvaltningen i Simrishamn<br />
att utveckla en praktisk metod på hur vi kan arbeta aktivt<br />
för integration, förståelse, nyfikenhet och respekt mellan människor<br />
i olika åldrar och från olika bakgrund och kulturer.<br />
VARJE KORT GER förslag på vad den ena spelaren kan berätta om sig själv<br />
för den andra eller de andra spelarna. Spelarna turas om att dra ett<br />
kort och övar sedan på att berätta om sig själva och att lyssna på när<br />
andra berättar sina historier.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 31<br />
SARA ÄR ETT hebreiskt namn som betyder furstinna eller prinsessa. Den<br />
Sara som blivit mest känd är hon i Gamla testamentet som var Abrahams<br />
hustru. Enligt den bibliska berättelsen var hon barnlös ända<br />
tills hon var nittio år då hon födde sonen Isak, som kom att bli en av<br />
de tre patriarkerna i Bibeln.<br />
ROMERNA HAR ETT skyddshelgon som heter Svarta Sara, på romani Sara e<br />
Kali, och hon ansågs komma från övre Egypten. Svarta Sara har inte<br />
erkänts som helgon av katolska kyrkan men troende firar henne den<br />
24 maj. Sara var enligt legenden tjänsteflicka åt ”De heliga Mariorna<br />
av havet”, Maria Magdalena, Maria Salome och Maria Klopas. Dessa<br />
tre kom med båt till den lilla fiskebyn Saintes-Maries-de-la-Mer i Camargue-regionen<br />
i Provence sedan de efter Jesu korsfästelse lämnat<br />
Jerusalem omkring år 42. Deras reliker är enligt legenden förvarade<br />
i staden. Romerna anser att även relikerna efter deras skyddshelgon<br />
finns i en kyrka i staden som därför blivit en vallfartsort för romer<br />
KULTURELLT<br />
Sara – första fruntimret i veckan<br />
Vi är inne i fruntimmersveckan och bland de<br />
fem damerna som har namnsdag den här veckan<br />
kommer Sara först –just i dag.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
SVARTA SARAS STATY finns i byn och på hennes högtidsdag den 24 maj<br />
bärs den ut i Medelhavet. Man har ibland jämfört den seden med<br />
kulten av den indiska gudinnan Kali. Inom hinduismen har hon olika<br />
roller, och att hon jämförs med Svarta Sara beror nog på att namnet<br />
Kali på sanskrit betyder svart eller död..<br />
SAINTES-MARIES-DE-LA-MER VÖRDAS SOM en helig plats av olika grupper,<br />
bland annat romerna, som kommer från hela Europa för att delta i<br />
en festival med musik, dans och fest till Svarta Saras ära. På eftermiddagen<br />
den 24 maj hålls en avskedsceremoni för att hedra helgonen<br />
och sedan lämnar romerna byn. Fram till år 1912 hade bara romer<br />
tillträde till kryptan där hennes reliker förvaras.<br />
DET FÖRSTA HISTORISKA belägget för Sara La Kali är av relativt sent datum.<br />
Hon nämns i en bok av Vincent Philippon 1521, The Legend<br />
of the Saintes-Maries. I den mycket kontroversiella historiska fackboken<br />
Holy Blood, Holy Grail som kom ut 1982 hävdar författarna<br />
Michael Baigent, Richard Leigh och Henry Lincoln att hon var Maria<br />
Magdalenas dotter med Jesus.<br />
Svarta Sara, staty som föreställer Sara La Kali i kyrkan i Saintes de la mer,<br />
dit romer vallfärdar för hennes skull.<br />
Foto: Acoma<br />
I DEN KULINARISKA sfären finns också en ”Svarta Sara”, men då är det<br />
namnet på en dansk mellanlagrad kittost. Nationalencyklopedien<br />
förklarar kittost: ”Ost med ytskikt som bildas av en saltlösning, jäst<br />
och en kittbildande bakteriekultur. Detta ytskikt ger osten under lagring<br />
en speciell smak. Till kittostar räknas de svenska ostarna portsalut<br />
och Ambrosia.”<br />
EN RIKTIGT SORGLIG sång av psalmförfattaren Lina Sandell handlar om<br />
den lilla svarta flickan Sara som ligger sjuk på lasarettet och längtar<br />
upp till Gud. Hon hade en gång hört "den vite läraren" tala om himlen<br />
och sedan dess uthärdade hon alla mödor i fast tro på himmelriket<br />
för ”Där uppe ingen död skall vara och inga tårar, ingen natt. Så<br />
sjöng den lilla svarta Sara ...”<br />
Tänk om du bara hade det här vattnet att ge ditt barn?<br />
Varje dag dör nästan 900 barn på grund av smutsigt vatten.<br />
För 200 kr kan du ge ett barn tillgång till rent vatten som förändrar liv.<br />
Swisha 200 kr till 900 16 29<br />
Tack!<br />
Sept/16
sida 32/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
PÅ DJUPET<br />
På nyöppnade Morgan's Inspiration Island finns det något för alla och hela familjer kan delta i aktiviteterna.<br />
Världens första vattenpark för<br />
personer med funktionsvariationer<br />
Sommaren är här och vattenparker runt världen fylls med barn och vuxna som söker ett kul sätt att<br />
svalka av sig på. De flesta vattenparker är dock mer eller mindre otillgängliga för personer med<br />
funktionsvariationer, något som som Gordon Hartman i Texas har uppmärksammat. TEXT: KARLO BARANJ
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 33<br />
RESULTATET HAR BLIVIT det nyöppnade Morgan’s Inspiration Island i San<br />
Antonio, Texas. Vattenparken är den första i världen som är speciellt<br />
designad för personer med olika funktionsvariationer.<br />
– Vårt mål är att ge en toppenupplevelse i en inkluderande, säker,<br />
bekväm miljö, med inte allt för mycket folk, säger parkgrundare Gordon<br />
Hartman, som samarbetade med läkare, föräldrar, lärare, terapeuter<br />
och vårdgivare för att skapa parken som passar personer med<br />
olika slags funktionsnedsättningar.<br />
Vattentemperaturen kan anpassas efter besökarnas behov och önskemål och även vädret.<br />
HELA PARKEN ÄR rullstolsanpassad och besökarna kan hyra luftdrivna,<br />
vattentäta rullstolar utan kostnad. Likaså är entrén gratis för barn<br />
med ”särskilda behov”. Föräldrarna erbjuds spårbara brickor till barnen<br />
vilket gör att man lätt kan hitta barnen på det stora parkområdet.<br />
För gäster som är temperaturkänsliga kan man snabbt ändra vattentemperaturen.<br />
Det finns aktiviteter även på torra land för de som föredrar det.<br />
UNDER DE EXTREMT heta Texassomrarna där temperaturerna ofta närmar<br />
sig 50°C har vattenparken snabbt blivit en succé.<br />
– Morgan’s Inspiration Island lovar att ge individer med fysiska eller<br />
kognitiva särskilda behov ett ställe där de kan plaska runt och leka<br />
utan barriärer, säger Gordon. Det är inte en park för särskilda behov,<br />
det är en inkluderande vattenpark.
HANDLA GRÄNSLÖST<br />
Rena rama njutningen<br />
Choklad – bara man hör ordet börjar associationerna. Kladdiga barn<br />
med en chokladglass i handen, jordgubbar doppade i choklad och ett<br />
glas champagne, praliner som botemedel mot brustna hjärtan och så<br />
några extra centimeter kring midjan.<br />
CHOKLAD ÄR SAMLINGSNAMNET på livsmedel baserade på kakaobönan. Bönan<br />
framställs av kakaoträdet Theobroma cacaos frukt som har odlats<br />
i Mellanamerika åtminstone sedan 600-talet av mayaindianer som<br />
använde bönan som valuta. Till Europa togs choklad första gången<br />
1502 av Christofer Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett monopol<br />
på import. Först förtärdes chokladen i form av chokladdryck,<br />
och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa.<br />
1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna,<br />
vilket ledde till att den första chokladkakan tillverkades<br />
1847.<br />
ORDET CHOKLAD HAR funnits i svenskan sedan 1688. Det kommer från<br />
det spanska ordet chocolate med samma betydelse. Varifrån ordet<br />
chocolate sedan kommer är ganska omstritt.<br />
VÄLJER DU FAIRTRADE-MÄRKT choklad<br />
skapar du möjligheter till<br />
förändring. Du bidrar till att<br />
odlare och anställda, med egen<br />
kraft, kan förbättra sina arbetsoch<br />
levnadsvillkor.<br />
DET FINNS IDAG många svenska<br />
och internationella chokladtillverkare<br />
som satsar på ekologiskt och Fairtrade-producerade odlade<br />
bönor. Här är ett litet smakprov.<br />
NJUT!<br />
FÖR ETT KG choklad krävs mellan 300 och 600 kakaobönor, motsvarande<br />
mellan 10 och 20 kakaofrukter. Kakaoträd ger omkring 50 kakaofrukter<br />
per år. Drygt två tredjedelar av världens kakao framställs<br />
i Västafrika, med 43% i Elfenbenskusten. Landet producerar 1 250<br />
000 ton bönor om året. Enligt World Cocoa Foundation är runt 50<br />
miljoner människor beroende av kakao som inkomstkälla och barnarbete<br />
är mycket vanligt.
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 35<br />
DEN IDEELLA ORGANISATIONEN ECPAT arbetar för en värld fri från barnsexhandel.<br />
Det var i maj år 1990 som historien om ECPAT började då en<br />
grupp socialarbetare, missionärer och barnrättsföreträdare från Filippinerna,<br />
Sri Lanka, Taiwan och Thailand samlades i Chiang Mai i norra<br />
Thailand för att diskutera det växande problemet med barnsexhandel.<br />
Gruppen samlades för att tillsammans göra någonting åt den kraftigt<br />
ökande efterfrågan på barn för sexuella syften i sina hemländer.<br />
TVÅ ÅR EFTER mötet i Chiang Mai, år 1992, var ett internationellt kansli<br />
etablerat för organisationen i Bangkok. Där finns kansliet än i dag.<br />
FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />
För varje barns rätt till ett värdigt liv<br />
”Barnsexhandeln finns för att det finns en efterfrågan.<br />
Om det inte fanns personer som är villiga<br />
att betala för att exploatera barn sexuellt,<br />
skulle handeln med barn inte kunna fortgå.”<br />
/ ECPAT<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
I AUGUSTI 1996 hölls den första världskongressen mot kommersiell sexuell<br />
exploatering av barn. Det var ECPAT Sverige som tog initiativ till kongressen,<br />
som ägde rum i Stockholm. Representanter för 122 länders<br />
regeringar deltog. Det var första gången någonsin som barnsexhandel<br />
kom att föras upp på den internationella politiska dagordningen. Sedan<br />
dess har liknande världskongresser hållits i Yokohama i Japan år 2001<br />
och i Rio i Brasilien år 2008.<br />
DET VAR I samband med den första världskongressen som ECPAT Sverige<br />
bildades.<br />
FÖR ATT NÅ ut med budskapet om behovet av supportrar som lyssnar,<br />
ser och agerar har ECPAT Sverige språkrör i form av ambassadörer.<br />
Skådespelaren Joel Kinnaman, kanske mest känd från filmerna Snabba<br />
Cash, The Killing, Safe House och Robocop, driver sedan år 2014<br />
kampen mot barnsexhandel som ambassadör för ECPAT Sverige.<br />
– Det finns få saker som är mer fasansfulla än att barn köps och säljs<br />
för sexuella ändamål. Jag ska göra det jag kan för att få fler att uppmärksamma<br />
problemet och bidra i arbetet för barns rättigheter, sa Joel<br />
Kinnaman i samband med att han presenterades som ECPAT Sveriges<br />
nye ambassadör.<br />
ECPAT:s generalsekreterare Anders L. Pettersson tillsammans med skådespelaren<br />
Joel Kinnaman, som är ambassadör för organisationen.<br />
ATT VARA AMBASSADÖR för ECPAT är ett ideellt heders- och förtroendeuppdrag.<br />
ECPAT SVERIGES BESKYDDARE är Hennes Majestät Drottning Silvia.<br />
ECPAT ARBETAR STÄNDIGT för att påverka den allmänna opinionen, makthavare<br />
och politiker för att föra upp frågan om barnsexhandel på agendan.<br />
De sätter press på beslutsfattare och ser på så sätt till att nödvändiga<br />
åtgärder vidtas.<br />
FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER<br />
STOPPA HUNGERN<br />
Swisha nu till 123 031 0748 eller<br />
sms:a AKUT HUNGER till 72 900 och skänk 100 kr.<br />
Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.
sida 36/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
VÅR VÄRLD<br />
Den 25 september 2015 kom FN:s medlemsländer överens om 17 globala mål, Agenda 2030. Vid ett möte i FN:s högkvarter i New York i juli 2017 lade 44<br />
länder, däribland Sverige, fram en rapport om hur det går med arbetet med att uppnå målen.<br />
SVERIGE I FN:<br />
Hur går det med hållbarhetsmålen?<br />
Den 10 –19 juli 2017 hölls ett möte i FN:s högkvarter i New York. Mötets deltagare samlades för<br />
att ta reda på hur bra det går med att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Sverige har<br />
hittills nått positiva resultat inom flera områden, samtidigt som många utmaningar kvarstår.<br />
ÅR 2017 HAR 44 länder valt att frivilligt presentera en nationell rapport<br />
på mötet. De 44 länderna är Afghanistan, Argentina, Azerbajdzjan,<br />
Bangladesh, Belarus, Belgien, Belize, Benin, Botswana, Brasilien,<br />
Chile, Costa Rica, Cypern, Tjeckien, Danmark, El Salvador, Etiopien,<br />
Guatemala, Honduras, Indien, Indonesien, Iran, Italien, Japan,<br />
Jordanien, Kenya, Luxemburg, Malaysia, Maldiverna, Monaco, Nepal,<br />
Nederländerna, Nigeria, Panama, Peru, Portugal, Qatar, Slovenien,<br />
Sverige, Tadzjikistan, Thailand, Togo, Uruguay och Zimbabwe.<br />
”DET ÄR REGERINGENS ambition att Sverige ska bli ledande i att implementera<br />
Agenda 2030 – både hemma och genom att bidra till det<br />
globala genomförandet.”<br />
Så inleds rapporten som Sverige lade fram vid FN-mötet i New York.<br />
Agenda 2030 innebär att FN:s alla 193 medlemsländer förbundit sig<br />
att fram till år 2030 tillsammans jobba för att uppnå de globala målen.<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
SVERIGES RAPPORT LYFTER fram positiva resultat inom exempelvis avskaffande<br />
av fattigdom och hunger (mål 1 och mål 2), hälsa (mål 3), utbildning<br />
(mål 4), jämställdhet (mål 5), vatten (mål 6) och infrastruktur<br />
(mål 9).<br />
NÄR DET GÄLLER klimatmålen (mål 13) har Sveriges växthusgasutsläpp<br />
minskat med 25 procent mellan 1990 och 2015. Utmaningarna är<br />
dock tydliga när det gäller att hitta metoder att snabbt och effektivt<br />
bidra till låga växthusgasutsläpp och klimattålig utveckling, både i<br />
Sverige och i andra delar av världen. Det samma gäller för målen för<br />
hållbara hav och marina resurser (mål 14).<br />
SVERIGE STÅR INFÖR stora utmaningar när det gäller målet att uppnå hållbar<br />
konsumtion och produktion (mål 12) i och utanför Sverige. I<br />
Sverige finns det också ett antal utmaningar relaterade till minskad<br />
ojämlikhet (mål 10), såsom att minska skillnader i inkomst mellan<br />
män och kvinnor för samma arbete och att motverka diskriminering<br />
av utsatta grupper i samhället. Andra utmaningar är att uppnå rättvisa<br />
i hälsa (mål 3) och lika möjligheter för livslångt lärande (mål 4).<br />
Dessutom kvarstår utmaningar i att uppnå jämställdhet (mål 5).
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 37<br />
En ny rapport pekar på hur EU:s flyktingpolitik utsätter människor på flykt för risk för våldtäkter, tortyr och att mista livet på Medelhavet.<br />
EU VÄNDER FLYKTINGARNA RYGGEN<br />
CYNISKA AVTAL MED Libyen leder till att tusentals människor riskerar att<br />
utsättas för våldtäkter, tortyr och att mista livet på Medelhavet.<br />
DÖDSSIFFRAN PÅ MEDELHAVET har tredubblats sedan 2015, vilket gör att<br />
2017 ser ut att bli det dödligaste året hittills.<br />
DE STIGANDE DÖDSTALEN i centrala Medelhavsområdet och de fruktansvärda<br />
missförhållanden som tusentals flyktingar och migranter står<br />
inför frihetsberövade i libyska förvarsanläggningar är tydligt kopplade<br />
till en misslyckad EU-politik, säger Amnesty International i en<br />
rapport.<br />
I RAPPORTEN "A perfect storm: The failure of European policies in<br />
the Central Mediterranean" konstateras att europeiska stater delvis<br />
frånhänder sig ansvaret för sjöräddning till icke-statliga organisationer<br />
och att samarbetet med den libyska kustbevakningen ökar. Detta<br />
innebär att staterna blundar för övergrepp, inklusive tortyr och våldtäkter<br />
samt att drunkningar inte förhindras.<br />
– Fokus hos europeiska ledare ligger på åtgärder som hindrar människor<br />
på flykt att nå EU där de kan söka skydd. Att detta prioriteras<br />
istället för åtgärder som kan leda till att rädda liv och ge människor<br />
på flykt tillgång till rätten att söka asyl är djupt oroande. Libyen är,<br />
milt uttryckt, inget säkert land att vistas i för flyktingar och migranter,<br />
säger Madelaine Seidlitz, ansvarig för arbetet med flyktingar och<br />
migranter på Amnesty International svenska sektionen.<br />
UTÖKADE INSATSER I SYDSUDAN OCH UGANDA<br />
Esther Poni och hennes dotter Kide Dina tvingades fly efter strider nära hemmet<br />
i Sydsudan. Esther och hennes make kom ifrån varandra när de flydde och<br />
har inte haft någon kontakt sedan dess. Foto: Simon Stanford<br />
SVENSKA KYRKAN UTÖKAR sina humanitära insatser i Sydsudan på grund<br />
av torkan som drabbat flera afrikanska länder. I Uganda utökas insatserna<br />
i och med ett ökat antal flyktingar från Sydsudan som flytt på<br />
grund av torka och konflikter. Insatserna ska bland annat bidra till att<br />
fler människor får tillgång till mat och rent vatten.<br />
SVÅR TORKA, i bland annat Sydsudan, de senaste åren har gjort att boskap<br />
har dött, skördar förstörts och bristen på vatten är akut. Den<br />
pågående katastrofen är enligt FN den värsta humanitära krisen sedan<br />
andra världskriget. Läget förvärras ytterligare av att det pågår<br />
stridigheter och konflikter i landet. Att säkra tillgången på mat och<br />
vatten är högsta prioritet.<br />
– Det utökade stödet kommer bland annat gå till 15 000 personer<br />
som får bidrag för att kunna köpa mat. Sedan kommer 1600 elever få<br />
matpaket i sina skolor. Det är viktigt att barnen går i skolan och får<br />
en utbildning men bristen på mat gör att alla elever inte har möjlighet<br />
att vara i skolan. Det vill vi motverka med detta stöd, säger Anna<br />
Garvander, humanitär chef för Svenska kyrkan.<br />
SVENSKA KYRKAN HAR sedan tidigare arbetat med flyktingar i Uganda. Det<br />
ökande antalet som kommer från Sydsudan gör att insatserna måste<br />
utökas.<br />
– Vi har sett en dramatisk ökning av antalet flyktingar från Sydsudan<br />
till lägren i Uganda. Vi kommer därför med våra lokala partner öka<br />
tillgången till rent vatten och tillhandahålla utsäde så att de kan bruka<br />
jorden och förhoppningsvis få en skörd, säger Anna Garvander.<br />
INSATSERNA KOMMER OCKSÅ förstärka resurserna vid mottagningscentren<br />
och införa system för att fånga upp dem som blivit utsatta för sexuellt-<br />
eller genusbaserat våld.
sida 38/vecka 29/2017/GRÄNSLÖST<br />
KRÖNIKA<br />
Rika människor åker till fattiga länder och turistar<br />
I SKRIVANDES STUND befinner jag mig i stadsdelen Varosha i utkanten av<br />
landskapet Famagusta på Cypern. Under 60- och 70-talet sprudlade<br />
turistparadiset av liv och var en självklar semesterdestination för inte<br />
minst skandinaver, tills den turkiska armén hänsynslöst ockuperade<br />
staden 1974. Grekcyprioterna tvingades lämna sina hem och tvångsförflyttades<br />
till södra delen av Cypern och turkcyprioterna bosatte<br />
sig i norr.<br />
EFTER OCKUPATIONEN FÖRBJÖD FN all bosättning i Varosha och idag ser<br />
man endast ruiner av stadsdelen, omringad i grönt skynke och ståltråd<br />
i ständig uppvaktning av turkisk militär och FN-soldater som ser<br />
till att inga förbjudna bilder tas på den så kallade Spökstaden.<br />
VÄL DÄR SLOGS jag av en omtumlande känsla, dels för att jag såg rostiga<br />
paraboler som stack fram här och var bland förmultnade betongfasader<br />
– ty de talade om ett forna liv, dels för att jag såg turkiska<br />
flaggor lite här och var på samma nedbrutna byggnader – de agerade<br />
revirmarkörer.<br />
VAROSHA LIGGER INTILL stranden Palm Beach och är idag välbesökt av<br />
turister. Den turkiska invasionen av en idag bokstavligt talat död stad<br />
verkade vara ett förlorat slag i mitt huvud, tills jag med egna ögon såg<br />
hur resenärer från världens alla hörn lockades av den vackra stranden,<br />
restaurangerna, hotellen och souvenirbutikerna som omringade<br />
ruinerna. Dubbelvinst för Turkiet.<br />
PÅ DEN GREKCYPRIOTISKA delen av ön träffade jag den pratglada kocken<br />
Angelinos som jobbade i en av restaurangerna i staden Protaras. Under<br />
vårt samtals gång kommer han fram till att vi båda har bakgrund<br />
i ekonomiskt utsatta länder, han i Cypern och jag Etiopien. Hans<br />
kunskap om det östafrikanska landet var knapp men han kände till<br />
medias flitiga, och ofta enda, skildring av löparna och fattigdom. För<br />
honom blev just fattigdomen vår gemensamma nämnare och han<br />
ryckte på axlarna när han förklarade hur våra länder utnyttjas av de<br />
som har det bättre ställt, “rika människor åker till fattiga länder och<br />
turistar”. Han menade att besökarna struntade i lokalbefolkningen<br />
som i sin tur var beroende av turisterna.<br />
ANGELINOS FICK MIG att tänka på hur området runt Spökstaden var som<br />
upplagt för att dra vinning av turism. Stranden, restauranger, hotell<br />
och en ödelagd stad. Utnyttja eller nyttja läget, jag vet inte.<br />
"Fight for Famagusta" kan man läsa på en av broarna över södra Cyperns huvudväg.<br />
FOTO: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
MIN GREKISKA VÄN hemma i Sverige drog en hopplös slutsats om mänskligheten,<br />
“vi är äckliga”. Visserligen inte i detta sammanhanget men<br />
vi pratade om hur fel det kan bli när giriga människor försöker dra<br />
vinning på andras bekostnad, utan att ta hänsyn till och respektera<br />
deras historia.<br />
6 JULI HÖLL FN ännu en misslyckad förhandling i försök om att återförena<br />
Cypern och än ligger spår av hat kvar hos folkgrupperna. Jag såg<br />
det i en grekcypriots ögon när jag bad att få euro växlat till turkisk<br />
lira – “eew, no! I would never touch their money”. Det blev synligt på<br />
den turkcypriotiska baristan som försäkrade mig om att “on this side<br />
we don’t put water in our frappes, only milk”. Det blev tydligt när jag<br />
försökte navigera mig på kartor och fick växla mellan en turkisk och<br />
en grekisk version på grund av de olika namnen. Och slutligen när<br />
det turkcypriotiska barnet låtsas-skjöt mot min bil för att registreringsskylten<br />
var grekcypriotisk.<br />
Dagmawit Alemayehu brinner för alla människors<br />
rätt att leva ut sina drömmar. Hon är uppvuxen i<br />
förorten Skärholmen söder om Stockholm, där mångfalden<br />
i kulturer har berikat hennes liv och adderat<br />
till hennes världsbild. Älskar poesi och sjunger högt i<br />
tunnelbanan.<br />
P<br />
T
G<br />
GRÄNSLÖST/vecka 29/2017/sida 39<br />
MISSA INTE: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />
EXTRA MYCKET SOMMAR<br />
LÄSTIPS:<br />
LÄR KÄNNA FEMTIOEN KVINNOR<br />
DET ÄR NOG få som undgått att historieböckerna till stor del är fyllda av<br />
män och deras prestationer. Men nu är det är dags att lyfta fram en<br />
annan historia. I boken som heter just”En annan historia” som kom<br />
ut i början av året får vi, via redaktör Lina Thomsgård, lära känna<br />
kvinnor som aldrig fick plats i historieböckerna.<br />
FEMTIOEN SKRIBENTER HAR valt varsin person att porträttera. Mattesnillen,<br />
låtskrivare, politiker, rösträttskämpar, tennisstjärnor, husmödrar,<br />
författare, jägare, börshajar och barnmorskor som alla bidragit till<br />
världen som den är idag.”Det här är ingen historiebok. Det är en bok<br />
med berättelser om människor vi bör minnas. Personer att referera<br />
till, citera och inspireras av.” Så presenteras boken. Här medverkar<br />
bland annat Alice Kassius Eggers, Ana Udovic, Anna Charlotta Gunnarson,<br />
Annika Lantz, Annika Norlin, Behrang Behdjou, Ebba Witt-<br />
Brattström, Johanna Koljonen och Micael Dahlen<br />
JA, DÅ ÄR vi tillbaka igen. En del av oss utvilade, andra på väg att vila<br />
upp sig.<br />
HALVA SOMMAREN HAR redan gått men mycket av den återstår. Och den<br />
ska vi skriva om här i Gränslöst. Det blir extra mycket sommar så<br />
att säga.<br />
VAD SKULLE DU vilja läsa om?<br />
VI HAR DRAGIT igång en kampanj på vår Facebook-sida. Gå in och<br />
kolla. Gilla vår sida och dela den med dina vänner och du får chansen<br />
att vinna en weekendresa till valfri stad i Europa i höst. Ingen<br />
dålig förlängning på sommaren, eller hur?<br />
SOM ALLTID ÄR vi nyfikna på dina tankar, idéer och upplevelser. Hur<br />
tillbringar du sommaren? Vad skulle du vilja se i de kommande<br />
numren?<br />
ALLA VI PÅ redaktionen önskar dig en fortsatt trevlig sommar.<br />
GLÖM INTE ATT ta massor av bilder och tagga bilderna med #Tidningengränslöst.<br />
OCH SOM SAGT, kolla in vår Facebook-sida, Twitter och Instagram. Följ<br />
oss gärna och se vad som händer i vår gränslösa värld.<br />
HOPPAS ATT DU tycker om veckans tidning.<br />
FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />
KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />
PRENUMERERA PÅ<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
AUTOGIRO - 59 KR/MÅN<br />
3 MÅNADER - 225 KR<br />
JUST NU: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />
SMS:a JA! till<br />
076-323 37 50,<br />
så fixar vi resten.<br />
Enklaste sättet<br />
att beställa en<br />
prenumeration!<br />
HALVÅR - 410 KR<br />
HELÅR - 780 KR<br />
Telefon:<br />
FRANKERAS EJ<br />
MOTTAGAREN<br />
BETALAR PORTO<br />
GRÄNSLÖST<br />
SVARSPOST<br />
2063 1270<br />
647 20 MARIEFRED
Posttidning A<br />
Gränslöst<br />
Box 76, 647 22 Mariefred<br />
SOMMAR-<br />
GÅVAN!<br />
NYHETER<br />
OM MÄNSKLIGA<br />
RÄTTIGHETER<br />
Ursprung, ålder, kön,<br />
funktionsvariation,<br />
sexuell läggning - alla<br />
människor har samma<br />
rättigheter!<br />
Ge bort tidningen<br />
Gränslöst (50 % rabatt)<br />
och inspirera en vän i<br />
kampen för rättvisa.<br />
Tack för att du<br />
prenumererar!<br />
Som prenumerant stödjer du våra samarbetsprojekt<br />
i Zambia, Rumänien och Indien.<br />
SOMMARGÅVA TILL EN VÄN:<br />
3 MÅN 113 KR (ORD 225 KR)<br />
6 MÅN 205 KR (ORD 410 KR)<br />
020-10 00 82 • KUNDTJÄNST@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />
JUST NU! 50 % RABATT<br />
12 MÅN 390 KR (ORD 780 KR)<br />
JAG SOM FÅR TIDNINGEN:<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
JAG SOM GER BORT TIDNINGEN:<br />
Namn:<br />
Ev. abonnemangsnr.:<br />
FRANKERAS EJ<br />
MOTTAGAREN<br />
BETALAR PORTO<br />
GRÄNSLÖST<br />
SVARSPOST<br />
2063 1270<br />
647 20 MARIEFRED