Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
VECKA 40 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 1<br />
PRIS: 25 KRONOR<br />
FOTO: ALBERT WIKINGGRÄNSLÖST<br />
VI FIRAR<br />
ETTÅRSJUBILEUM
sida 2/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
UR VECKANS TIDNING<br />
PÅ DJUPET SID 32–33<br />
Teater om livet på soptippen<br />
KULTURELLT SID 31<br />
Teaterdebuterande rappare<br />
VAD BETYDER ORDEN SID 6<br />
Pacifism och pacifist<br />
NYA SVENSKAR SID 11<br />
Kärleken är starkare<br />
KVINNOKRAFT SID 17<br />
Ulven som klädde kvinnor i kaninkläder<br />
VÅR VÄRLD SID 36–37<br />
Vår värld – en unik mosaik<br />
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />
Om du har några funderingar angående din<br />
prenumeration är du välkommen att ringa oss på<br />
020 – 10 00 82 eller mejla på<br />
KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />
REDAKTIONEN<br />
UNDER HASHTAGEN #STÅUPPFÖRABORTRÄTTEN, PÅ INITIATIV AV RFSU, HAR KÄNDA<br />
OCH OKÄNDA PERSONER DEN SENASTE VECKAN LAGT UPP BILDER FÖR ATT VISA SITT STÖD<br />
TILL KVINNORS RÄTTIGHETER TILL SINA EGNA KROPPAR. TREND S 34<br />
VECKANS WISTI:<br />
KARLO<br />
BARANJ<br />
Redaktör<br />
Hbtq, sport m.m.<br />
/Bollnäs<br />
MARIA VENEKE<br />
YLIKOMI<br />
Reporter<br />
Världen m.m.<br />
/Karlskrona<br />
LEONARD<br />
MAKOLE<br />
Webbredaktör<br />
/Uppsala<br />
BIRGITTA<br />
BELLMAN<br />
Reporter<br />
Kvinnor m.m.<br />
/Stockholm<br />
DAGMAWIT<br />
GALEMAYEHU<br />
Reporter<br />
Nya svenskar<br />
/Stockholm<br />
BIRGITTA<br />
MARKENDAHL<br />
Reporter<br />
Kultur m.m.<br />
/Trollhättan<br />
KLARA<br />
LÖFVING<br />
Korrektur<br />
/Uppsala<br />
CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Anna Löfving ÄGARE Munken 7 AB<br />
MEJLA redaktion@tidningengranslost.se • förnamn@tidningengranslost.se HEMSIDA www.tidningengränslöst.se<br />
RINGA 020-10 00 82 SOCIALA MEDIER Facebook: Tidningen Gränslöst • Instagram: @tidningen_granslost<br />
PETER<br />
HAGSTRÖM<br />
Layout<br />
/Nykvarn<br />
ISSN: 2002-5866<br />
G
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 3<br />
Med kärlek finner vi allt<br />
STARTSKOTT<br />
ETT HELT ÅR har gått! Femtio nummer av Gränslöst<br />
har getts ut och vi är hur stolta som helst. Som<br />
jag skrev förra veckan har året inneburit en hel del<br />
strul, barnsjukdomar kan man kalla det, men på<br />
det stora hela och det vi fokuserar på nu: Ett helt<br />
fantastiskt år! Tack mina kära medarbetare, som på<br />
olika plan gjort jättefina insatser. Reportage, administration,<br />
försäljning och allmän kompisanda.<br />
Toppen att ha fått jobba med er!<br />
TOPPEN OCKSÅ ALLA ni som hängt med oss som prenumeranter<br />
under året. Ni som chansade på oss<br />
redan i oktober förra året tänker vi belöna med<br />
en fin, handgjord docka från Zambia. Jag har bett<br />
Susanna, vår prenumerationsadministratör, att ta<br />
fram listor på er som läst tidningen från start och<br />
det ska bli så roligt att få sända de söta dockorna<br />
just till era adresser.<br />
ETT ANNAT SÄTT att fira ettårsdagen är att svara på<br />
frågorna på mittuppslaget. Vår reporter Birgitta<br />
Markendahl har satt ihop dem, baserade på Gränslöst<br />
under året, och svaren skickar du till oss före<br />
den 15 oktober. Du kan mejla, lägga i ett kuvert,<br />
skicka på Facebook eller via hemsidan. Alla sätt är<br />
bra och bland dem med rätta svar lottar vi ut ett<br />
presentkort på Afroart, värt 500 kronor. Det skulle<br />
jag själv vilja vinna - finns väldigt läckra saker att<br />
köpa där!<br />
VAD HAR HÄNT i världen i övrigt på sistone? Mest omtalat<br />
är kanske nazistmarschen i Göteborg i helgen.<br />
Det är förstås en seger för humanismen och<br />
medmänskligheten att nazisterna blev så tillplattade<br />
och bara lyckades med en promenad mellan<br />
en ICA-butik och en annan, som det sagts, men jag<br />
funderar ändå… Vad händer nu? Den som känner<br />
sig förnedrad och bortgjord brukar vilja slå hårt<br />
tillbaka. Livsfarligt!<br />
MIN ÅSIKT ÄR att varje tendens till nazism ska förbjudas.<br />
Nazism är lika med hets mot folkgrupp och<br />
borde därmed bort. Låt dem inte marschera eller<br />
demonstrera överhuvudtaget. Men lämna det inte<br />
där. Gå till botten med varför nazismen fortfarande<br />
överhuvudtaget existerar. Att den fanns i en<br />
svunnen tid när människor inte hade information<br />
om omvärlden och förstod omständigheterna går<br />
kanske att förstå, men idag? Hur är det möjligt att<br />
små oskyldiga bebisar - som tror gott och litar på<br />
alla - kan växa upp till hatiska nazister? Var gick det<br />
snett? När, hur och varför blev de små söta pojkarna<br />
unga, arga, våldsamma män? Så till den grad<br />
att de kallar sig nazister och på allvar tror att deras<br />
filosofi har en framtid.<br />
NÄR FRAMTIDEN ÄR gränslös! Min övertygelse är att hur<br />
vissa än kämpar emot kommer gränser att suddas<br />
ut, människor att blandas, band att knytas och världen<br />
snart vara en enda stor och gemensam. Så varför<br />
bråka om saken? Du gör bara din korta stund<br />
på jorden jobbigare och tråkigare än den behöver<br />
vara. ”Med rädsla och motstånd finner vi ingenting,<br />
inte på någon väg. Med kärlek finner vi allt,<br />
på alla vägar.” Så skrev Karin Boye en gång. Det<br />
hade hon rätt i.<br />
anna<br />
löfving<br />
CHEFREDAKTÖR &<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
@annalofvingGR<br />
”<br />
Så sjukt att det<br />
är en massa män i<br />
Göteborg idag som<br />
ba ”hej hej, här står<br />
jag och helt på allvar<br />
är nazist”. Övergår<br />
mitt förstånd.<br />
@EMLUKINA<br />
VECKANS WISTI:<br />
Thomas Hammarberg,<br />
f.d. Europakommissionär<br />
för mänskliga rättigheter,<br />
passade på att läsa<br />
Gränslöst under mötet för<br />
utsatta EU-medborgare i<br />
veckan.<br />
G<br />
DET<br />
HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />
Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />
enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />
om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />
i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />
vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />
i kampen för en bättre värld!
POLITIK LIGHT<br />
CENTERPARTIET HÅNAS<br />
PÅ NÄTET – FRÅN HÖGER<br />
SPLITTRINGEN INOM ALLIANSEN blir alltmer synlig.<br />
Framförallt är det Moderaternas irritation över,<br />
vad de anser, Annie Lööfs och Centerns brist<br />
på stöd för en alliansregering.<br />
– Det är en pågående hatkampanj, tycker jag.<br />
Det började dyka upp efter Anna Kinberg<br />
Batras utspel i januari om att börja prata med<br />
Sverigedemokraterna, i takt med Centerpartiets<br />
framgångar i opinionen. Det kulminerade<br />
i samband med att C valde att inte rösta<br />
för misstroende mot försvarsminister Peter<br />
Hultqvist, säger Patrik Oksanen, redaktör på<br />
centerpartistiska Hudiksvalls tidning till SVT<br />
Nyheter.<br />
BENJAMIN DOUSA, ORDFÖRANDE i Moderaternas<br />
ungdomsförbund, som har lagt ut en nidbild<br />
på Annie Lööf menar att hon förstör för Alliansen.<br />
– Utan ett svar i regeringsfrågan, och utan att<br />
Annie Lööf svarar på den frågan, då får vi ingen<br />
allianspolitik överhuvudtaget, säger Dousa.<br />
– De är arga för att Centern har gett fel svar,<br />
i deras ögon. Centern har varit extremt tydlig<br />
och sagt: Alliansen först, och vi samarbetar inte<br />
med Sverigedemokraterna, kontrar Oksanen.<br />
PRENUMERERA:<br />
GRÄNSLÖST<br />
SMS:A JA! TILL<br />
076 323 37 50<br />
SÅ FIXAR VI RESTEN<br />
Moderaternas partiledare, Ulf Kristersson, oklar om framtida samarbete med SD.<br />
OVATIONER, KRAMAR OCH LEENDEN – MEN INGA SVAR<br />
ULF KRISTERSSONS VALDES till ny partiledare för<br />
Moderaterna. Efter alla turer uppskattade<br />
ombuden Kristerssons engagerade tal om<br />
hopp och hårt arbete. Otydligheten om partiets<br />
politik, som många menar är den främsta<br />
orsaken till opinionsraset, kvarstår dock.<br />
KRISTERSSON HAR BLIVIT tillfrågad både före och<br />
efter valet till partiledare om Moderaterna<br />
kommer att samarbeta med SD men svaret<br />
FÖLJ OSS:<br />
har hittills uteblivit.<br />
– Om, om, om och om i fyra olika led. Det<br />
enda som inte kräver ett om: Moderaterna<br />
och Alliansen ska stå för vår politiska linje.<br />
Vi ska alltid söka stöd för den politiska linjen<br />
men stå för just den linjen. Om sedan andra<br />
vill stoppa oss, om Socialdemokraterna och<br />
Sverigedemokraterna gemensamt vill stoppa<br />
en Alliansregering, så varsågoda, då får de<br />
göra det, var svaret han gav till Sveriges Radio.<br />
@TIDNINGEN_GRANSLOST<br />
@TIDNINGENGRANSLOST
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 5<br />
Amnesti för 8000 ensamkommande?<br />
8 000 av de ensamkommande ungdomarna från Afghanistan väntar fortfarande på besked från Migrationsverket.<br />
Sedan hösten 2015 har över 35 000 ensamkommande ungdomar ansökt om uppehållstillstånd i Sverige.<br />
23 000 av dem är från Afghanistan. De flesta afghaner under 18 år har fått besked om att de får<br />
stanna, men fortfarande väntar cirka 8 000 på svar. På grund av den långa handläggningstiden på migrationsverket<br />
har många hunnit fylla 18 år, vilket innebär att chansen att få stanna i Sverige minskar betydligt.<br />
Den svenska riksdagen är idag mycket splittrad i inställningen till vad som ska hända med dessa<br />
ungdomar och den senaste tiden har diskussionerna gått heta.<br />
TEXT: ANNA LÖFVING<br />
– HADE HANDLÄGGNINGSTIDEN varit normal skulle<br />
barnen fått stanna, säger Maria Ferm (MP)<br />
till SVT, men nu har de hunnit fylla 18 år och<br />
kommer att avvisas. Det tycker Miljöpartiet<br />
är orimligt.<br />
MODERATERNAS MIGRATIONSPOLITISKA TALESPERSON<br />
Johan Forssell säger att hans parti inte är för<br />
en allmän amnesti gällande dessa ungdomar<br />
utan anser att de ska prövas individuellt, liksom<br />
alla andra asylsökanden gör.<br />
– Varför ska just denna grupp ges amnesti?<br />
Vi vill inte lämna de individuella bedömningarna.<br />
Hur drar man gränsen mellan olika<br />
gruppers skyddsbehov?<br />
INOM SOCIALDEMOKRATERNA RÅDER det olika uppfattningar,<br />
men partiets talesperson Migrationsminister<br />
Heléne Fritzon säger att trots<br />
att asylrätten är helt grundläggande i svensk<br />
politik gäller alltid individuella prövningar.<br />
Skyddsbehovet ska vara avgörande om en<br />
enskild får stanna, inte om väntetiden på besked<br />
varit lång.<br />
– Vi hade en exceptionell situation i Sverige<br />
2015, hundratusentals ansökte om asyl och<br />
det är anledningen till att många fortfarande<br />
väntar på besked. Det är dock inte möjligt att<br />
alla dessa ska få stanna.<br />
FRITZON MENAR ATT det skulle betyda ett väldigt<br />
stort steg från asylrätten som den brukar tilllämpas<br />
om hela denna grupp skulle ges amnesti.<br />
Hon lovar också att samtliga som nu<br />
väntar kommer att få besked före årskiftet.<br />
Av dem som inte fyllt 18 år har hittills 83%<br />
fått uppehållstillstånd medan av dem som<br />
fyllt 18 bara 5% har fått det. Hur man bedömer<br />
de ensamkommandos ålder har varit<br />
mycket omtvistat den senaste tiden.<br />
– Regeringen står bakom en reglerad invandring,<br />
säger Fritzon, men barn under 18 år<br />
har förstås ett mycket större skyddshov än<br />
vuxna.<br />
TIDIGARE I VÅRAS la Socialdemokraterna fram<br />
ett förslag om att unga ensamkommande ska<br />
ha rätt att gå klart gymnasiet. När de unga<br />
tagit examen skulle de ha ett halvår på sig att<br />
söka jobb eller starta eget. Om de lyckades<br />
skaffa sig en säker inkomst skulle de få permanent<br />
uppehållstillstånd.<br />
MODERATERNA VAR EMOT förslaget medan Centerpartiet<br />
var för. Centern ville helst se permanenta<br />
uppehållstillstånd, men röstade för<br />
förslaget efter vissa ändringar.<br />
– I det utlagda förslaget krävdes godkända<br />
betyg, men vi fick igenom att även de som<br />
inte har godkänt men har jobb ska få stanna,<br />
sa Johanna Jönsson, migrationspolitisk talesperson<br />
för partiet, till TT.<br />
I SOMRAS KRÄVDE åtta borgarråd och gruppledare<br />
från Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna,<br />
Centerpartiet och Feministiskt initiativ<br />
i Stockholm att utvisningarna till Afghanistan<br />
stoppas.<br />
POLITIKERNA SKREV ETT gemensamt brev till regeringen<br />
och Migrationsverket där de visade<br />
sin oro för säkerhetsläget i Afghanistan. Utspelet<br />
gjordes som en reaktion på demonstrationen<br />
i Stockholm, där ungdomar från<br />
Afghanistan bad Migrationsverket att stoppa<br />
utvisningarna.<br />
INGA KRISTDEMOKRATER, SOCIALDEMOKRATER, moderater<br />
eller sverigedemokrater fanns med på<br />
listan.
sida 6/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
I SIFFROR<br />
ÄLDRE LÄSER OFTARE BÖCKER<br />
Det är 74 procent av befolkningen<br />
som läser en bok minst någon gång<br />
om året. Att läsa varje vecka är ovanligast<br />
i åldrarna 16–29 år. De yngre<br />
läser mer sporadiskt, medan man<br />
i de äldre åldersgrupperna oftare<br />
läser regelbundet.<br />
BOKLÄSANDET ÄR MER utbrett bland kvinnor. Det<br />
gäller för alla åldrar. Hos männen är det vanligast<br />
att läsa varje vecka i pensionsåldern,<br />
medan det är vanligast bland kvinnorna som<br />
fyllt 50 år. Andelen som läser böcker varje<br />
vecka har legat stilla kring 30 procent bland<br />
männen sedan 2008, medan det märks en<br />
svag nedgång bland kvinnorna från 49 till 45<br />
procent.<br />
KÄLLA: SCB<br />
VAD BETYDER ORDEN<br />
PACIFISM<br />
OCH PACIFIST<br />
Pacifism är en rörelse eller ståndpunkt som tar<br />
avstånd från alla former av militärt våld. Ordet är<br />
historiskt belagt sedan 1913 och kommer från<br />
franskans pacifisme med samma betydelse.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
ÅRET EFTER KOM ordet pacifist in i svenskt språkbruk och samtidigt<br />
adjektivet pacifistisk.<br />
VERBET PACIFISERA TOG vi till oss redan 1837. Det latinska substantivet<br />
pax betyder fred och verbet pacificare betyder<br />
stifta fred.<br />
ATT FÖRSTA VÄRLDSKRIGET bröt ut 1914 bidrog säkert till att orden<br />
med latinets pax som grund blev aktuella.<br />
INTERJEKTIONEN PAX I betydelsen ”jag har företrädesrätt till något”<br />
bygger också på det latinska ordet för fred eller frid. På<br />
1880-talet började det användas så i Sverige samtidigt som<br />
verbet paxa införlivades i det svenska ordförrådet.<br />
Mahatma Gandhi,1869 -1948, en välkänd pacifi st och förgrundsfi gur i Indiens självständighetssträvanden<br />
från Brittiska imperiet. Fotograf: okänd
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 7<br />
SVERIGEKOLL<br />
Priset delades ut vid en ceremoniell lunch för inbjudna gäster i Stockholms stadshus den 3 oktober – som även var datumet som Katarina Taikons bok ”Zigenerskan”<br />
kom ut 1963. Foto: Björn Langhammer<br />
Tre får Katarina Taikonpriset 2017<br />
För andra året i rad delar Stockholms stad ut Katarina Taikon-priset som hyllar insatser för mänskliga rättigheter.<br />
Årets pristagare är #Vistårinteut, Fred Taikon och Maria-Teresa Asplund.<br />
KATARINA TAIKON-PRISET INSTIFTADES år 2015 av<br />
Stockholms stad. Priset är 100 000 kronor<br />
per år och ska uppmärksamma och belöna<br />
de människorättsförsvarare som genom sitt<br />
arbete främjar och skyddar de mänskliga rättigheterna.<br />
Utifrån följande motivering har<br />
juryn för Katarina Taikon-priset i år valt att<br />
tilldela priset till:<br />
#Vistårinteut<br />
RÖRELSEN HAR PÅ ett imponerande sätt mobiliserat<br />
och skapat opinion kring ensamkommande<br />
barn och ungas situation. #Vistårinteut<br />
går emot den växande främlingsfientliga<br />
vågen i samhället för att ge barnen ett värdigt<br />
liv. I ett samhällsklimat som alltmer präglas<br />
av högre murar är rörelsen en lysande fyr i<br />
kampen för mänskliga rättigheter.<br />
FRED TAIKON<br />
GENOM ATT IHÄRDIGT och framgångsrikt drivit<br />
frågan om Skånepolisens register över romer<br />
har han givit många romer upprättelse. Fred<br />
har mobiliserat och visat att det går att få<br />
rätt i en juridisk process i ett sammanhang<br />
där många avstår att anmäla brott mot de<br />
mänskliga rättigheterna av brist på förtroende<br />
för systemet. Fred har sedan 1960-talet<br />
kämpat för romers kultur och rättigheter i<br />
Stockholm.<br />
MARIA-TERESA ASPLUND<br />
GENOM SIN KNUTNA näve vid en nazistdemonstration<br />
blev hon en känd symbol för kampen<br />
mot rasism. Maria-Teresas mod lämnar<br />
avtryck och ingjuter styrka i en tid där organiserade<br />
nazister normaliseras och ges tillträde<br />
till fler och fler sammanhang. Hon är<br />
en Stockholmsprofil som nästan alltid är på<br />
plats när det hålls manifestationer till försvar<br />
av mänskliga rättigheter, mot orättvisor och<br />
för allas lika värde.<br />
JURY FÖR 2017<br />
SISSELA NORDLING BLANCO, ordförande i kommunstyrelsens<br />
råd för mänskliga rättigheter<br />
ROBERT HÅRDH, Civil Rights defenders<br />
LAWEN MOHTADI, journalist och författare<br />
ATUSA REZAI, Rädda Barnen<br />
ANGELICA STRÖM, dotter till Katarina Taikon
Radiohjälpen 901 95 06<br />
ange ”VB17” i meddelandefältet.<br />
Starta en digital insamling på<br />
WWW.VARLDENSBARN.SE<br />
och utmana dina vänner<br />
att göra skillnad.<br />
Skicka ett SMS till nummer 72 999<br />
med texten VB50, VB100, eller VB200<br />
Vid SMS-gåva avgår ca 7% avgår i avgifter.<br />
Gränslöst skänker 50 kr per nystartad<br />
prenumeration under oktober månad!<br />
Ring 020-10 00 82<br />
www.varldensbarn.se<br />
facebook.com/varldensbarn<br />
Radiohjälpen i samarbete med Afrikagrupperna, Barnfonden, Diakonia, Erikshjälpen, IM Individuell Människohjälp, IOGT-NTO-rörelsen, Islamic Relief,, Läkarmissionen, PMU, Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Afghanistankommittén, Svenska kyrkan och We Effect.
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 9<br />
KOMMUNER I KORTHET<br />
Från FN till Opportunity Day, Jan Eliasson engagerar<br />
sig för integrationens möjligheter i hemstaden<br />
Göteborg.<br />
JAN ELIASSON BLIR<br />
AMBASSADÖR FÖR<br />
OPPORTUNITY DAY<br />
GÖTEBORGSSONEN OCH UTRIKESPOLITIKERN Jan Eliasson<br />
engagerar sig för hemstaden och integrationen<br />
som ambassadör för Opportunity<br />
Day.<br />
– Utanförskapet är en av de största utmaningar<br />
vi ställs inför och att få ett arbete är<br />
en enormt viktig inkörsport till samhället.<br />
Vi som står för internationalism, mångfald<br />
och tolerans, vi måste bli tuffare. Men också<br />
smartare. Genom att ge utrymme åt de goda<br />
exemplen och de positiva berättelserna kring<br />
mångfald och inkludering kan vi visa på både<br />
företags- och samhällsnytta, säger Eliasson.<br />
OPPORTUNITY DAY ÄR öppet för civilsamhället,<br />
näringslivet och jobbsökande, och att besöka<br />
dagen är kostnadsfritt. Huvudarrangemanget<br />
hålls på Clarion Hotel Post, men det sker<br />
även andra aktiviteter runt om i stan.<br />
– Göteborg är mitt hjärta, och för att underlätta<br />
för förändring behöver vi hjälpas åt.<br />
Därför är jag ambassadör för Opportunity<br />
Day. Det handlar om att få människor att<br />
mötas. Att fokusera på resurser och kompetens,<br />
på hur vi tillsammans kan göra varandra<br />
bättre. Sverige är en del av världen, men världen<br />
är också en del av Sverige, säger Eliasson<br />
om sitt engagemang i Opportunity Day.<br />
Äldreomsorgen kommer att behöva ta hand om en allt äldre befolkning. Foto: Vinoth Chandar<br />
NÄRA 2000 HUNDRAÅRINGAR I SVERIGE<br />
UNDER DE SENASTE 20 åren har antalet personer<br />
i Sverige som fyllt 100 år ökat med nästan<br />
250 procent. Den 31 december 2016 fanns<br />
det 1 981 svenskar som var 100 år. År 2050<br />
beräknas det finnas närmare 7 500 hundraåringar<br />
i landet.<br />
DET ÄR ETT välkänt faktum att Sverige och Europa<br />
har en åldrande befolkning. Om man<br />
bara går 100 år tillbaka i tiden karakteriserades<br />
befolkningen i Sverige av många unga<br />
och få äldre. Men i takt med att vi lever längre<br />
och föder färre barn har åldersstrukturen<br />
diametralt förändrats.<br />
– Vi blir allt fler äldre och andelen yngre<br />
minskar. Det här kommer att ställa stor krav<br />
SAMETINGETS PLENUM INLEDS tisdagen den 3 oktober<br />
i Kiruna. Riksrevisionen kommer att<br />
presentera sin rapport om samisk utbildning<br />
för ledamöterna: Samisk utbildning – dags<br />
för en omstart.<br />
I SAMBAND MED att rambudgeten behandlas ges<br />
tillfälle för sameallmänheten att ställa frågor.<br />
på äldreomsorgen i framtiden, säger Per-Otto<br />
Waern, affärsområdeschef på Frösunda<br />
Omsorg.<br />
MEN VAD SKA man då göra för att uppnå denna<br />
aktningsvärda ålder? Karin Ahlerup som bor<br />
på Ängabogården i Alingsås fyllde 100 år<br />
för någon vecka sedan. Hennes tips för att<br />
uppnå 100 är:<br />
– Jag har haft turen att få vara frisk, jag har<br />
snälla barn och jag har fått bo i Sverige. Något<br />
annat som jag tycker är viktigt är att arbeta<br />
med ett yrke som känns viktigt och att<br />
resa mycket. Sen ska man vara aktiv och nyfiken<br />
på livet.<br />
SAMETINGET HÅLLER PLENUM I KIRUNA<br />
– Eftersom vi är i Kiruna där det bor många<br />
samer, så hoppas jag att flera tar chansen att<br />
ställa frågor till oss nyvalda politiker, säger<br />
plenums ordförande Paulus Kuoljok som<br />
bestämt sig för att tala lulesamiska under plenumsförhandlingarna.<br />
SOM VANLIGT ERBJUDS tolkning till svenska och<br />
de samiska språken.
sida 10/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
GLÄDJANDE ÖKNING AV<br />
STÖD TILL SÄKERHET<br />
JUDISKA CENTRALRÅDET VÄLKOMNAR att regeringen<br />
föreslår en ökning av stödet till säkerhet hos<br />
trossamfund från 7 miljoner kronor till 22<br />
miljoner kronor.<br />
DEN NATIONELLA MINORITETEN judar och de Judiska<br />
organisationerna lever idag med en försämrad<br />
hotbild. De hot och attacker som riktats<br />
mot judiska institutioner runt om i Europa<br />
har inte främst varit riktade mot synagogor<br />
utan istället mot andra typer av judiska institutioner.<br />
Den försämrade hotbilden har fått<br />
till följd att judiska organisationer fått lägga<br />
en allt större del av sina medlemsintäkter på<br />
säkerhetspersonal.<br />
STÖDET ÄR IDAG inriktat mot religiösa byggnader<br />
och på säkerhetsinstallationer. Detta har<br />
inneburit att icke-religiösa judiska organisationer<br />
som skolor och äldreboenden inte<br />
naturligt kunnat få stöd för sina säkerhetsinstallationer.<br />
Plupp och vännerna i fjällvärlden pryder årets<br />
julkula från UNICEF Sverige.<br />
ÅRETS JULKULA FRÅN UNICEF<br />
FÖR FEMTE ÅRET i rad lanserar UNICEF Sverige<br />
en unik och handmålad julkula som släpps<br />
i begränsad upplaga. Årets julkula pryds av<br />
ett motiv av konstnären och barnboksförfattaren<br />
Inga Borg som är känd för sina böcker<br />
om den lilla osynliga sagofiguren Plupp och<br />
vännerna bland djuren i fjällvärlden.<br />
DEN FÖRSTA BOKEN om figuren, ”Plupp och renarna”,<br />
gavs ut 1955 och därefter har serien<br />
fram till 2005 utökats till hela 24 böcker.<br />
Plupp är varken en hon eller han och Inga<br />
Borgs tanke var att göra en barnboksfigur<br />
som både flickor och pojkar kunde identifiera<br />
sig med. Hon belönades med Elsa Beskow-plaketten<br />
1970 för sina berättelser om<br />
Plupp och hens vänner.<br />
SUICID OCH SUICIDFÖRSÖK<br />
BLAND ENSAMKOMMANDE UNGA<br />
SEDAN JANUARI 2017 har yrkes- och volontärnätverket<br />
#vistårinteut fått kännedom om över<br />
hundra suicidala ensamkommande unga som<br />
gjort allvarliga självmordsförsök. Det faktiska<br />
antalet självmordsförsök är omöjligt att räkna<br />
då officiella siffror saknas. Om man saknar de<br />
fyra sista siffrorna i personnumret, kommer<br />
man inte in i registren. Flera av de unga har<br />
gjort upprepade försök att ta sina liv.<br />
UNDER FEBRUARI OCH mars gjordes cirka 50 självmordsförsök.<br />
Det stora antalet kan kopplas<br />
till tvångsutvisningarna som skedde under<br />
den tiden. Utöver dessa över 100 självmordsförsök<br />
är det åtta unga som begått självmord.<br />
Förra veckan tog ytterligare en afghansk pojke<br />
i Mölndal sitt liv.<br />
FOTO: STINA BERGE<br />
Foto: Araie Kievit<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST FYLLER 1 ÅR!<br />
STOPPA<br />
HUNGERN<br />
Swisha nu till 123 031 0748 eller<br />
sms:a AKUT HUNGER till 72 900 och skänk 100 kr.<br />
Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda<br />
Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.<br />
Som reporter med fokus på vår<br />
värld och föreningar för rättvisa har<br />
jag lärt mig mycket under året. Vi<br />
står inför extremt stora utmaningar<br />
samtidigt som många goda krafter<br />
tillsammans bidrar till ett starkare<br />
Sverige och en mer rättvis värld.<br />
Hoppas att kommande år bringar<br />
lycka, fred och välfärd åt oss alla.<br />
/MARIA VENEKE YLIKOMI
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 11<br />
NYA SVENSKAR<br />
Kärleken är starkare<br />
Under den gångna veckan hamnade<br />
Göteborg och den kritiserade<br />
nazistmarschen på tapeten.<br />
Diskussionen kretsade kring den<br />
nazistiska organisationen Nordiska<br />
motståndsrörelsen (NMR) som fick<br />
tillstånd att öppet marschera på<br />
Sveriges gator, detta trots att de<br />
präglas av en främlingsfientlig politik.<br />
Demonstrationen möttes med<br />
delade åsikter och känslor – skräck<br />
från oroliga göteborgsbor, väntade<br />
oroligheter från NMR:s sida samt<br />
starka ställningstaganden från antirasister<br />
och motdemonstranter.<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHY<br />
NORDISKA MOTSTÅNDSRÖRELSEN FICK alltså tillstånd<br />
att öppet marschera och sprida sin nazistiska<br />
politik på Göteborgs gator den 30 september.<br />
En stad som enligt Business Region Göteborg<br />
sedan i mars i år dokumenterade en siffra på<br />
1 miljon invandrare, alla vilka NMR menar<br />
är ovälkomna. Organisationen är i grunden<br />
en öppet nazistisk grupp som har flera polisanmälningar<br />
bokförda i sitt namn, däribland<br />
vålds- och vapenbrott.<br />
MÅLET MED DEMONSTRATIONEN var tydligt – att hålla<br />
Det som var tänkt att bli nazistiska Nordiska motståndsrörelsens största demonstration i Göteborg, överröstades<br />
istället av 10 000 motdemonstranter som vägrade acceptera nazisternas främlingsfientlighet.<br />
den största nazistiska nationella demonstrationen<br />
sedan andra världskriget, och i de centrala<br />
delarna av Göteborg skreks det stolt “nordisk<br />
revolution, utan pardon!”<br />
BARA EN TIMME in i nazistmarschen på Fabriksgatan<br />
avslutades promenaden dock abrupt av<br />
polisen och slutade i våldsamt tumult mellan<br />
polisen och nazisterna. Medlemmar från NMR<br />
hade planerat att avvika från den planerade<br />
och godkända rutten, och polisen agerade med<br />
starkt motstånd. Det hela slutade med att 23<br />
nazister greps av polisen och bland de 23 omhändertagna<br />
fanns NMR-ledaren Simon Lindberg<br />
som under måndagen släpptes fri.<br />
NAZISTERNA MÖTTES AV en betydligt större grupp<br />
motdemonstranter som samlats för att stå<br />
emot hat och främlingsfientlighet. Fler än 10<br />
000 antidemonstranter, kontra knappa 1000<br />
nazister från NMR, stod upp för mänskliga<br />
rättigheter, kärlek och noll-tolerans mot rasism<br />
och nazism.<br />
"JAG OGILLAR ALLT INDELANDE AV<br />
MÄNNISKOR EFTER NATIONER OCH<br />
RASER, ALL SORTENS DISKRIMINERING”<br />
/ASTRID LINDGREN<br />
"Är du en sån där skinhead så tycker jag att du ska sluta upp med att skinheadsa!”<br />
Astrid pratar rasism med ett skinhead på 90-talet.
sida 12/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
MARIEFREDSMODELLEN SOM INSPIRATION FÖR ANDRA<br />
NÄTVERKET FÖR UTSATTA EU-medborgare, som startades 2013 av bland<br />
andra Thomas Hammarberg, tidigare kommissionär för mänskliga<br />
rättigheter i Europarådet, hade tema ”Arbete” på sitt senaste<br />
möte och inbjuden var Anna Löfving från ”Mariefredsmodellen mot<br />
tiggeri”. Hon visade bilder och berättade om med- och motgångar<br />
under de cirka tre år som Modellen varit aktiv.<br />
– Vi står inför fas tre i Mariefredsmodellen nu, då romerna själva ska<br />
ta över ansvaret för arbetsförmedling och fakturahantering, berättade<br />
Anna. Det har varit väldigt roliga, lärorika och arbetsamma år,<br />
som vi inte ångrar. Det bästa är att killarna och tjejerna från Crovu i<br />
Rumänien fått det lite bättre tack vare det jobb vi lagt ner.<br />
NÄTVERKET FÖR UTSATTA EU-medborgare vill stödja de personer - främst<br />
från Rumänien - som kommit till Sverige för att söka jobb och ofta<br />
hamnat i tiggeri. Det vill även vara en central för information, erfarenhetsutbyte<br />
och samordning av kontakter mellan det civila samhället<br />
och myndigheter på alla nivåer. Nätverket vill också skapa debatt<br />
och dialog som bidrar till mer långsiktiga lösningar i deras hemländer.<br />
En sista hälsning som räddar liv<br />
Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på<br />
010 – 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!<br />
PG: 90 06 03 – 2
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 13<br />
YNGREPERSPEKTIV<br />
ÄLDREPERSPEKTIV<br />
Ny stödinsats - coach vid placering av unga.<br />
Barn och vuxna efterlyser<br />
stödinsatser vid placering<br />
I Sverige är stödinsatser under själva placeringstiden näst intill obefintliga, trots att både barn,<br />
föräldrar och familjehemsföräldrar efterfrågar just detta. Detta visar bl.a. en rapport från SBU och<br />
en intervjustudie från Maskrosbarn. Samtidigt som placeringar ökar i Sverige visar flertalet studier<br />
och rapporter på samma sak, barn som blir placerade, klarar sig sämre i livet.<br />
DE SENASTE ÅREN har antalet placerade barn,<br />
mestadels ungdomar i åldern 13–20 år kontinuerligt<br />
ökat. Mellan 3 och 4 procent av<br />
alla barn i Sverige, ungefär en i varje klass,<br />
placeras någon gång i familjehem eller på<br />
institution. Enligt siffror från Socialstyrelsen<br />
som släpptes i veckan har barn som placeras<br />
i familjehem eller HVB enbart mellan 2014<br />
och 2016 ökat med 1400 stycken.<br />
– Vi ser att det finns för få stödinsatser och<br />
att de sällan är anpassade till de behov som<br />
barnen vi möter har. Vi träffar dagligen barn<br />
som är placerade och som känner sig väldigt<br />
ensamma, förvirrade och ibland även ovälkomna<br />
i det nya hemmet. Därför är vi stolta<br />
att vi nu kan erbjuda en insats som barn och<br />
unga själva har efterfrågat. Coach i kombination<br />
med en bra placering kommer att kunna<br />
ge både ett andrum, stöd i vardagliga problem<br />
och möjlighet att få bearbeta tankar,<br />
känslor och minnen, säger Denise Madsen,<br />
stödchef på Maskrosbarn.<br />
TIDEN EFTER PLACERINGSBESLUT är oerhörd svår,<br />
kantad av stor förvirring och rädsla. För första<br />
gången har de möjlighet och tid att känna<br />
efter, vilket resulterar i mycket tankar. Unga<br />
upplever att socialtjänsten tycker att problemen<br />
de har ska försvinna genom att de fysiskt<br />
har flyttat till annan plats. Men ungdomar<br />
beskriver att en placering inte fyller alla<br />
behov och att de ofta lämnas utan möjlighet<br />
till reflektion med vuxna.<br />
EN AV DE STÖRSTA skyddsfaktorerna för unga<br />
som växer upp i dysfunktionella familjer<br />
är att ha en annan trygg vuxen i sin närhet.<br />
”Coach vid placering” är en vuxen som<br />
finns tillgänglig för ungdomar, där insatsen<br />
fokuserar på barnets känslomässiga process.<br />
Coachen är särskilt utbildad för detta uppdrag<br />
och kommer att fungera som en länk<br />
mellan familjehemmet, socialtjänsten och<br />
andra professionella.
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 15<br />
FOKUS HBTQ<br />
Queer-historia temat för filmfestival<br />
Under den gångna helgen avslutades CinemaQueer i Stockholm. Temat för i år var historia och invigningen<br />
hölls därför på Historiska museet. Här är några av filmerna som har uppmärksammats.<br />
Vingarne, Mauritz Stiller<br />
DET VAR PREMIÄR för den digitala kopian av filmen Vingarne, världens<br />
första film med ett homotema. Filmen regisserades av den<br />
finlandssvenske Mauritz Stiller, baserat på Herman Bangs homoroman<br />
Mikaël, med scenografen Axel Esbensen och skådespelaren<br />
Nils Asther. Alla tre nämnda i filmen var homosexuella och<br />
aktiva i en tid i början av 1900-talet där Eugène Jansson med sitt<br />
måleri gav röst åt sin tids hbtq-personer.<br />
FILMEN HITTADES PÅ 80-talet på en norsk loppmarknad, restaurerades<br />
grundligt och har nu förevigats med hjälp av digitalisering.<br />
<br />
<br />
Intimt mellan Lars Hanson och Egil Eide i Vingarne.<br />
The Misandrists, Bruce LaBruce<br />
EN GRUPP ULTRA-MILITANTA lesbiska feminister har bosatt sig någonstans<br />
i Ger(wo)many och förbereder sig för den slutgiltiga revolutionen.<br />
Målet är att alla av manligt kön en gång för alla ska<br />
utplånas! Gruppens ledare är den kompromisslösa Big mother<br />
som styr sin flock med järnhand och undervisar dem i allt från<br />
porrproduktion till kastrering.<br />
<br />
Förberedelser för revolution i Ger(wo)many.<br />
.<br />
120 BPM, Robin Campillo<br />
FILMEN FÖLJER FRANSKA ACT UPs kamp för hiv- och aids-drabbade<br />
under 1990-talet i Paris.<br />
120 BPM VANN Grand Prix i Cannes tidigare i i år och är årets kanske<br />
mest omtalade hbtq-film.<br />
<br />
ACT UP bildades under aids-krisen 1987 i New York.
G<br />
HANDLA GRÄNSLÖST<br />
På skolan Cherish home i Livingstone, Zambia går<br />
barn med olika funktionsvaritationer. Deras mammor<br />
tillverkar dockor, tygpåsar och påslakan som<br />
tidningen Gränslöst köper in och säljer vidare. Alla<br />
pengarna går till barnens verksamhet. Vill du köpa<br />
någon av produkterna, hör av dig till redaktionen.<br />
Tack för att du är med och bidrar!<br />
TYGPÅSE: 50 KRONOR + PORTO<br />
DOCKA: 100 KRONOR + PORTO<br />
PÅSLAKAN: 150 KRONOR + PORTO<br />
VILL DU ATT VI LÄGGER DE SENASTE FYRA NUM-<br />
REN AV TIDNINGEN GRÄNSLÖST I TYGPÅSEN -<br />
ATT GE BORT I PRESENT TILL EN VÄN - KOSTAR<br />
DET 40 KRONOR EXTRA!<br />
VILL DU STÖDJA BARNEN PÅ CHERISH HOME I ZAMBIA DIREKT? SÄTT IN PENGAR PÅ KONTONUM-<br />
MER 6611-438 715 411. MÄRK INBETALNINGEN ZAMBIA. RING ELLER MEJLA OSS: 020-10 O0 82<br />
KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 17<br />
KVINNOKRAFT<br />
Ulven som klädde kvinnor i kaninkläder<br />
Nyligen dog Hugh Hefner, 91 år<br />
gammal och grundare av den erotiska<br />
tidningen Playboy. Under<br />
sin storhetstid bidrog han till den<br />
sexuella frigörelsen och kallade<br />
sig själv feminist. Men hur är det<br />
egentligen med den saken?<br />
TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />
PLAYBOY GRUNDADES 1953, delvis finansierat av<br />
ett lån från Hefners mor på 1 000 dollar. Det<br />
första numret kom ut i december samma år<br />
och innehöll ett mittuppslag med en naken<br />
Marilyn Monroe. Modellerna på mittuppslaget<br />
kom senare att kallas ”Playmates”<br />
och i övrigt innehöll tidningen en blandning<br />
av seriösa artiklar och noveller. Tidningens<br />
storhetstid varade sedan mellan sent 1950-tal<br />
och det tidiga 1970-talet och var tätt sammanflätad<br />
med den sexuella revolutionen.<br />
— Visst utmanade Hugh Hefner och hans<br />
imperium de pryda normerna från 50-talet,<br />
där kvinnor var kyliga jungfrur eller omtänksamma<br />
mödrar, men kvinnor förblev sexuella<br />
föremål i tidningens skildringar, menar<br />
Dr Thekla Morgenroth som forskar kring<br />
könsstereotyper på Universitetet i Exeter.<br />
1963 GICK JOURNALISTEN och feministen Gloria<br />
Steinem undercover och arbetade som<br />
Playboy-bunny/servitris på en av Hefners<br />
klubbar. Det resulterade i en artikel under<br />
namnet ”A Bunny’s Tale” där hon beskrev<br />
Flera år efter att Gloria Steinem skrivit om livet som bunny sa hon ”Jag tror att Hefner vill gå till historien<br />
som en sofistikerad och glamorös person. Den sista personen som jag själv skulle vilja gå till historien som<br />
är Hugh Hefner.” Hugh Hefner avled fridfullt i sitt hem 27 september. Foto: Warren K. Leffler<br />
de utsatta arbetsförhållanden som bunnysarna<br />
arbetade under. Det kunde gälla allt<br />
från utseendekrav till att de inte fick äta på<br />
arbetstid.<br />
UNDER SIN LEVNAD bodde Hefner på det ökända<br />
Playboy Mansion tillsammans med ett flertal<br />
kvinnor. Några av dessa har beskrivit de<br />
strikta regler som de levde under. De fick<br />
inte ta emot manliga besökare, hade utegångsförbud<br />
efter 21:00 och pyjamasregler.<br />
Den tidigare playmaten Holly Madison har<br />
också beskrivit att det ingick krav på att ha<br />
sex med Hefner.<br />
SAMTIDIGT GER FLERA feminister Hefner stöd<br />
för att ha spelat en viktig roll när det gäller<br />
att förändra amerikanernas syn på sex. Att<br />
ha gjort det var något som Hefner själv var<br />
stolt över, vilket kanske inte nödvändigtvis är<br />
samma sak som att vara feminist.<br />
— Hans idé om sexuell befrielse var fortfarande<br />
en där kvinnor är föremål vars syfte är<br />
att ge män njutning, summerar Morgenroth.<br />
SAUDIARABIEN LYFTER FÖRBUD – LÅTER KVINNOR TA KÖRKORT OCH KÖRA BIL<br />
FRÅN OCH MED juni 2018 kommer kvinnor tillåtas köra bil i Saudiarabien.<br />
Det meddelade kungen under veckan. Därmed försvinner det förbud<br />
som har funnits i landet sedan 1957. Sedan dess har ett flertal organisationer<br />
kämpat för kvinnors rätt att också få ratta en bil, utan framgång<br />
- tills nu.<br />
BESLUTET FÖRVÄNTAS ÄVEN ha en ekonomisk effekt på landet. Att kvinnor<br />
börjar köra bil kan nämligen innebära ett uppsving för oljeindustrin<br />
som har vacklat de senaste åren. Saudiarabien är väldigt beroende av<br />
en fungerande oljeindustri.<br />
EN ANNAN FÖRVÄNTAD effekt väntas bli en procentuell nedgång när det gäller<br />
antalet bilolyckor i landet.<br />
Snart får Saudiska kvinnor köra bil. Samtidigt är det förbjudet för dem att<br />
öppna ett bankkonto utan en mans medgivande.
sida 18/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
SMART MAT<br />
ÄPPELKAKA VID DEN JUDISKA SKÖRDEHÖGTIDEN SUKKOT<br />
Den judiska högtiden Sukkot, lövhyddofesten, är ursprungligen en skördehögtid. Sukkot firas under sju dagar<br />
med start idag, onsdag. Många judar bygger lövhyddor i trädgården eller vid synagogan. Man äter gärna sina<br />
måltider i hyddan och vissa ortodoxa familjer sover i den. Syftet är att minnas det judiska folkets långa vandring<br />
i öknen. Några särskilda mattraditioner finns inte kring Sukkot, förutom att man äter mycket höstgrönsaker<br />
och säsongens frukter. Som huvudrätt kan man till exempel laga en värmande gryta och till efterrätt en enkel<br />
äppelkaka på mos.<br />
INGREDIENSER:<br />
ÄPPELMOS<br />
2-3 ÄGG<br />
SOCKER<br />
(HACKAD MANDEL)<br />
GÖR SÅ HÄR:<br />
BRED UT ÄPPELMOS i en ugnssäker form. Skilj äggula och äggvita åt. Vispa<br />
äggulorna med önskad mängd socker. Vispa äggvitorna till hårt<br />
skum. Blanda försiktigt ihop äggvitor och äggula samt eventuellt<br />
hackad mandel. Häll blandningen över äppelmoset och sätt in det<br />
i ugnen på 225 grader i 15 minuter eller tills skorpan är svagt gyllenbrun.<br />
KÄLLA: KULTURSMAKARNA
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 19<br />
Christer – Crille Carlsson skrev så här på facebook i helgen och vi tackar för lånet av text och bild.<br />
I KORTHET<br />
NAZISTER TILLÄTS MARSCHERA genom Göteborg i helgen. Deras "bröder"<br />
såg till att pojken på bildens liv avslutades endast 14 år gammal 1995.<br />
JOHN HRON - född 25 januari 1981 i Kungälv. Död 17 augusti 1995 nära<br />
Kode, var en svensk pojke som mördades av nynazister vid Ingetorpssjön<br />
utanför Kungälv.<br />
JOHN VAR PÅ kvällen den 16 augusti 1995 tillsammans med en yngre<br />
kamrat ute vid Ingetorpssjön för att tälta. Efter ett tag dök fyra nynazistiska<br />
ungdomar upp, 15–18 år gamla. 15-åringen och två av de<br />
andra nynazisterna misshandlade Hron svårt. De ville att Hron skulle<br />
säga att han älskade nazister, vilket han vägrade. Under misshandeln<br />
lyckades han ta sig loss och simmade ut till mitten av sjön. De ropade<br />
att Hron skulle komma tillbaka, men han svarade inte. Då tvingade<br />
nynazisterna Hrons kamrat att ropa att om Hron inte kom tillbaka<br />
skulle de slå ihjäl honom. Hron svarade ja och simmade till land, där<br />
han misshandlades tills han blev medvetslös. Bland annat vittnade<br />
nynazisterna om att de sparkat honom i huvudet i ungefär sju minuter.<br />
Enligt vittnesmålet skall Hron fortfarande ha varit vid liv då de<br />
sedan slängde honom i vattnet<br />
JOHN HRON ÄR begraven på kyrkogården vid Ytterby kyrka och hans<br />
gravsten har vandaliserats upprepade gånger. Jag såg alldeles nyss fasansfulla<br />
bilder på hur John Hron såg ut efter att nynazisterna lämnade<br />
honom att dö i vattnet den där sommarnatten i augusti 1995.<br />
DEN HÄR HELGEN är det John Hron jag kommer ha i mina tankar.<br />
G<br />
G<br />
FÖR VÄRLDENS BARN!<br />
I STRÄNGNÄSOMRÅDET KRAFTSAMLADES det under den gångna helgen för<br />
insamlingen till Världens barn. Bland annat spelade trubadur Peppe<br />
Ekberg vid Solberga handelsplats samtidigt som familjen Porsbjer<br />
från Solbacka gård bjöd på ponnyridning och Eventfixarna från<br />
Eskilstuna lät barnen hoppa hoppborg och äta popcorn. All behållning<br />
gick till insamlingen Världens barn. Ett riktigt lyckat evenemang<br />
som via den välkända insamlingen gagnade de mest utsatta<br />
barnen i världen.<br />
1-ÅRSKALAS<br />
FÖR GRÄNSLÖST!<br />
”Någon patriot har jag aldrig varit.<br />
Vi är alla människor – det har varit<br />
mitt speciella patos här i livet.” ASTRID LINDGREN
ETT ÅR MED GRÄNSLÖST<br />
Tidningen fyller ett år den här veckan och det firas på olika sätt, bland<br />
annat genom ett quiz med frågor vars svar finns i gångna nummer av<br />
tidningen. Kanske kommer ni ihåg, kanske har ni några tidningar kvar<br />
att leta i. Gissa kan man ju också göra.<br />
1. En ung man har ofta förekommit i<br />
Gränslöst. Efter många år som mobbad<br />
fick han genom Facebook nya<br />
vänner, berättade öppet att han var<br />
homosexuell och se – livet tog en helt<br />
annan vändning. Vad heter han?<br />
1. Göran Lidén X. Jesper Lundin<br />
2. Johan Levin<br />
5. Hennes dikter har liknats vid ”en sorts schlagertexter” som<br />
ofta citeras utan att hennes namn nämns. Vem är det?<br />
1. Majken Johansson X. Ebba Lindqvist 2. Eeva Kilpi<br />
6. ”Hemma är där jag bor.” Så heter en bok av Agneta Slonawski.<br />
Vilka är det som säger så?<br />
2. För varje nystartad prenumeration av Gränslöst under oktober<br />
månad skänker tidningen 50 kronor till en organisation.<br />
Vilken?<br />
1. Nyinflyttade på ett äldreboende i Flen X. Ensamkommande<br />
barn från bland annat Syrien 2. Utlokaliserade stockholmare<br />
1. Världens barn X. Läkare utan gränser 2. SOS barnbyar<br />
3. Han har satsat fem miljoner<br />
kronor för att äldre<br />
smålänningar ska känna<br />
sig mindre ensamma.<br />
Vem är han?<br />
1. Stefan Edberg<br />
X. Ingvar Kamprad<br />
2. Jonas Björkman<br />
4. Nästan varje vecka deltar en satiriker i Gränslöst.<br />
Vad heter han?<br />
1. Jan Berglin X. Kent Wisti 2. Olof Buckard<br />
7. ”Ska vi inte förbjuda nazister innan vi förbjuder tiggare på<br />
våra gator? Tycker det känns som en rimligare förslagsordning.”<br />
Vem sa detta?<br />
1. Gusten Dahlin X. Jonas Gardell 2. Malena Ernman
G<br />
G<br />
8. Vad har gjort Emma Knyckare känd?<br />
1. Drivit kampen för gratis cellprov till alla kvinnor X. Är initiativagare<br />
till den mansfria festivalen Statement 2. Är kvinnan<br />
bakom ”Älskade procedur”, Åhléns skönhetsreklam som<br />
”riktar sig till alla”.<br />
1-ÅRSKALAS<br />
FÖR GRÄNSLÖST!<br />
”Någon patriot har jag aldrig varit.<br />
Vi är alla människor – det har varit<br />
mitt speciella patos här i livet.” ASTRID LINDGREN<br />
9. ”Bojan väljer foten. Vi valde att vandra.<br />
Natten var barmhärtig. Nu är vi här.<br />
Ni är för många, kanske den frie trygge säger.<br />
Kan vi bli för många som vet vad frihet är?”<br />
Vilken författare står bakom dessa ord?<br />
1. Harry Martinson X. Erik Lindorm 2. Stig Dagerman<br />
10. ”Cirkushoppet sprider<br />
skratt, hopp och framtidstro<br />
till asylsökande.” Vilka ligger<br />
bakom detta projekt förutom<br />
Cirkus Cirkör?<br />
1. Rädda barnen<br />
X. Clowner utan<br />
Vill du att vi lägger de senaste fyra numren<br />
gränser<br />
av tidningen Gränslöst i tygpåsen - att ge<br />
bort i present till en vän - kostar 2. Internationella<br />
det 40<br />
kronor extra!<br />
Barnhjälpen<br />
11. Som prenumerant på tidningen<br />
Gränslöst bidrar man till<br />
att barn med funktionsvariationer<br />
på ett barnhem i ett annat<br />
land får ett bättre liv. Och dockorna<br />
som barnens mammor<br />
tillverkar finns att köpa genom<br />
tidningen. Vilket land handlar<br />
det om?<br />
1. Tanzania X. Etiopien 2. Zambia<br />
12. Många flyktingar har kommit<br />
till Sverige och folkmängden har<br />
ökat i alla län utom ett. Vilket?<br />
1. Norrbotten<br />
X. Blekinge<br />
2. Gotland<br />
n på Cherish home<br />
tt in pengar på konmed<br />
Zambia.Tack!<br />
Vi lottar ut ett presentkort på Afroart, värt 500<br />
kronor, bland er som har alla rätt i quizet. (Går<br />
även att handla i webb-shopen)<br />
Skicka rätta raden senast den 15 oktober till Tidningen Gränslöst, box 76,<br />
630 22 Mariefred/redaktion@tidningengranslost.se/www.tidningengränslöst.se/facebook.com/TidningenGranslost.
sida 22/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
Citronplantorna ska ha gott om sol, vilket de får på terrasserna i Sorrento.<br />
Limone di Sorrento<br />
Längst med södra Italiens kust ligger ett pärlband av vackra städer som klättrar längst klippväggarna.<br />
Den kalkrika marken och de många soltimmarna gör platsen optimal för odling av citrusfrukter.<br />
En av städerna heter Sorrento, och där odlas en egen citron vid namn Limone di Sorrento.<br />
ATT DEN HAR en särskild status här märker besökare snart. Knappt kan<br />
en gata passeras utan att där finns en butik som är till bredden fylld<br />
med ting där den gula frukten figurerar motiv. Kylskåpsmagneter,<br />
mosaikbord, tvålar och parfym är bara några exempel.<br />
LIMONE DI SORRENTO är en geografisk nisch av vanlig citron. År 2001 fick<br />
den klassifikationen Skyddad Geografisk Benämning (S.G.B), vilket<br />
innebär att den bara får odlas i trakterna kring Sorrento och bara på<br />
traditionellt vis: stött av träpålar och skyddad från vind och kyla med<br />
dukar. Plantorna ska få gott om sol, vilket de får på alla de terrasser<br />
som byggts längst med kusten. Resultatet blir en vackert gul citron<br />
med smakrikt skal och mycket C-vitamin.<br />
HUR OCH NÄR citroner först kom till Amalfikusten är omdebatterat.<br />
Om man ska tro gamla framgrävda fresker och mosaiker i Sorrentos<br />
grannstad Pompeji kan de ha odlats redan av romarna. Under<br />
TEXT & FOTO: EIRA UDDENMYR STRAND<br />
1800-talet blev produktionen mer utbredd, enligt vissa eftersom citron<br />
rekommenderades som medicinalväxt. Vid tidigt 1900-tal var i<br />
vilket fall Limone di Sorrento känd och efterfrågad på den globala<br />
marknaden, varför den också exporterades i stora mängder. Citronen<br />
såldes då styckvis och hanteras enbart av kvinnor med nyklippta naglar<br />
och bomullshandskar.<br />
IDAG GÅR 40% av skörden till försäljning och 60% till framställning av<br />
Amalfikustens specialitet: citronlikören Limoncello. 1988 registrerades<br />
den solgula spriten som varumärke av en herr Massimo Canale<br />
som då hänvisade till en gammal mormors recept. Likörens historia<br />
är dock omtvistad. Vissa hävdar istället att munkar i kloster längst<br />
Amalfikusten alltid druckit Limoncello mellan böner, medan andra<br />
säger att det var fiskare i trakten som uppfann likören mot halsont.<br />
Säkert är i alla fall att Limoncellon är populär, och att den går att<br />
tillverka hemma!
GRÄNSLÖST/vecka 36/2017/sida 23<br />
ALLA ARBETAR<br />
Giuseppes släkt säljer egengjord citronslush sedan 60 år tillbaka.<br />
GÖR DIN EGEN LIMONCELLO<br />
RECEPT AV JOHAN HEDBERG PÅ MATGEEK.SE<br />
Tid: 30 dagar, mängd: 1 liter<br />
10 CITRONER (EKOLOGISKA!)<br />
700 ML VODKA<br />
3 DL VATTEN<br />
3 DL STRÖSOCKER<br />
TVÄTTA CITRONERNA I ljummet vatten<br />
SKALA DEM MED en potatisskalare och se till att<br />
inte få med något av det vita. Du vill enbart<br />
ha det absolut yttersta, gula lagret.<br />
DISKA EN GLASBURK med tättslutande lock noga.<br />
LÄGG I CITRONSKALEN i burken och häll över vodkan.<br />
LÅT STÅ I rumstemperatur ett par dagar och<br />
flytta sen till ett skafferi, en någorlunda sval<br />
källare eller kanske en garderob. Skaka någon<br />
gång i veckan och låt stå minst 30 dagar,<br />
men gärna 50. Smaka av den efter 30 dagar<br />
för att följa utvecklingen.<br />
KOKA UPP VATTEN och socker, låt sjuda ett par<br />
minuter och ta sen av från värmen och låt<br />
svalna.<br />
SILA AV LIMONCELLON genom att hälla den genom<br />
ett durkslag eller en sil för att få bort<br />
alla skalbitar. Låt den därefter passera genom<br />
ett finmaskigt filter, exempelvis ett kaffefilter<br />
(som sköljts innan för att få bort papperssmaken).<br />
BLANDA LIMONCELLON MED 3/4 av sockerlagen<br />
och smaka av. För syrlig? I med lite mer<br />
sockerlag. Här är det viktigt att du verkligen<br />
Knappt kan en gata passeras utan att där finns<br />
butiker med citrontema.<br />
smakar dig fram.<br />
HÄLL UPP PÅ väl rengjord burk och ställ tillbaka<br />
i skafferiet/källaren/garderoben. Låt vila 30-<br />
50 dagar och häll därefter upp på flaska. Klarar<br />
sig en smärre evighet.
DU KAN FÖRÄNDRA VÄRLDEN<br />
– ÄVEN I FRAMTIDEN<br />
Skriv ett teStamente för mänSkliga rättigheter<br />
är<br />
är<br />
ing<br />
en<br />
kor,<br />
rundAre<br />
Du kan<br />
föränDra<br />
värlDen<br />
– även i<br />
framtiDen<br />
är Det något Du unDrar över?<br />
Hör gärna av dig till oss om du vill ge en<br />
testamentsgåva till Amnesty International.<br />
Vi välkomnar dina frågor och funderingar.<br />
Tänk på att alla gåvor är värdefulla – stora<br />
som små.<br />
Amnesty Internationals arbete för<br />
mänskliga rättigheter är beroende<br />
av stödet från medlemmar och<br />
givare. Med en testamentsgåva tar<br />
du ställning mot orättvisor och för<br />
alla människors lika värde både<br />
nu och i framtiden. Tillsammans<br />
ser vi till att arbetet för en bättre<br />
värld lever vidare – tills mänskliga<br />
rättigheter gäller alla, alltid.<br />
Amnesty Internatio-<br />
Sidan 7 © Susanne<br />
BESTÄLL VÅR TESTAMENTSBROSCHYR!<br />
Då får du veta hur du ger en testamentsgåva samt<br />
information om arv och testamenten. Kontakta oss<br />
på 08-729 02 96 eller testamenten@amnesty.se<br />
eller läs mer på www.amnesty.se/testamenten
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 25<br />
INKLUDERANDE IDROTT<br />
Män börjar återta sin plats inom ”enbart-kvinnor-sporten” – konstsim.<br />
Foto: Stockholm Konstsim Herr<br />
Konstsim – en sport för karlar<br />
Konstsim, synkroniserad simning eller vattenballet som det också har kallats, har länge förknippats<br />
med Hollywoodfilmer där hårt sminkade och lika hårt leende damer med Esther Williams i<br />
spetsen simmade i formationer. Inte förrän vid OS 1984 blev grenen erkänd som en sport - en<br />
sport endast för kvinnor.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
KONSTSIM HAR INTE alltid tagits på allvar – underhållning<br />
för äldre damer kanske, men definitivt<br />
inte en sport, framförallt inte en sport<br />
för män. Än idag utövas sporten mestadels<br />
av kvinnor och tävlingar på elitnivå är enbart<br />
öppna för kvinnor, men lite varstans har<br />
män vågat sig på att testa sporten.<br />
FÖREBILDERNA TILL VAD som i dag kallar konstsim<br />
hittar man i slutet av 1800-talet. Det var då<br />
man i en ambition att skapa en ny sorts vattenunderhållning<br />
började arbeta med olika<br />
mönster och ornament i vatten. De första<br />
konstsimmarna som utförde denna “vattenbalett”<br />
var män. Även den första kända<br />
tävlingen, i Berlin 1891, arrangerades för<br />
manliga simmare. Sporten växte i popularitet,<br />
framför allt i USA. Män deltog till en<br />
början, men gradvis kom konstsimmet att bli<br />
en renodlad kvinnoidrott.<br />
DET FINNS MÅNGA som gör anspråk på att ha<br />
varit först. Australienska simmaren Annette<br />
Kellerman sägs att ha sått ett frö när hon<br />
uppträdde i en vattentank av glas i New York<br />
1907. Katherine “Kay” Curtis utförde något<br />
som liknade konstsim, som motion för kvinnor.<br />
Hennes Modern Mermaids kan ses som<br />
föregångare till Esther Williams vattenshower.<br />
DET BRUKAR OCKSÅ hävdas att konstsimmet av<br />
i dag, eller “synkroniserad simning” som<br />
sporten kallas internationellt, har sina rötter<br />
i säkerhetskurserna vid Royal Life Saving<br />
Society, med start på 1920-talet. En grupp<br />
kanadensiska kvinnor, ledda av Margaret<br />
“Peg” Seller, utförde något som de kallade<br />
“ornamental swimming”.<br />
OFFICIELL OLYMPISK GREN blev konstsim i Los<br />
Angeles 1984. I OS sker konstsimtävlingar<br />
med par- respektive lagprogram, och fortfarande<br />
enbart kvinnor.<br />
STOCKHOLM KONSTSIM HERR grundades 2003 och<br />
är Sveriges första konstsimklubb för män.<br />
Det är en ideell förening och är en del av SS<br />
Stockholm Konstsim. Medlemmarna är alla<br />
över 40 år och inga elitidrottare, men har<br />
högt ställda ambitioner på det man vill förmedla.<br />
OLYMPISKA KOMMITTÉN ÄR inte snabba med att<br />
tillåta nya sporter så det kan dröja innan män<br />
tillåts tävla i denna sport, men första doppet<br />
är taget.
sida 26/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
VIKTIG HISTORIA<br />
Svensk Läraretidning grundades 1881 av Emil Hammarlund.<br />
Tankar från roten<br />
– förmedlade genom gamla brev<br />
Information från alla håll och kanter strömmar mot oss i dag, stundtals mera än vi orkar ta emot. Det som händer<br />
ute i världen får vi veta utan dröjsmål. Men hur var det för drygt hundra år sedan, då det varken fanns radio eller<br />
tv och inte så många tidningar? Jag tänker ofta på det då jag läser min morfars brev från slutet av 1800-och<br />
början av 1900-talet, skrivna till Ingeborg, den unga släktingen i Göteborg. Jag har berättat om honom flera<br />
gånger i Gränslöst – folkskolläraren Aron i en liten byskola i Dalsland.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
BREVEN VISAR ATT Aron var oerhört intresserad av det som hände ute i<br />
världen. Nyheterna fick han genom tidningar, och hemma hos Aron<br />
och hans maka Ebba i Enarsrud i Färgelanda hamnade Elfsborgs<br />
Läns Annonsblad*, grundat 1885. Lantbrevbärare Åsfeldt kom med<br />
tidningen några gånger i veckan och den lästes med största intresse.<br />
En gång i veckan kom också Svensk Läraretidning. Där stod säkert<br />
en hel del av intresse för en vetgirig folkskollärare, och trots den<br />
minimala lönen betalade han för denna fläkt från världen utanför<br />
grindarna.<br />
ÅR 1900 KOSTADE en årsprenumeration på Svensk Läraretidning 3,50 kr.<br />
Lösnummerpriset var 10 öre. Att sätta in en födelse- förlovnings- eller<br />
vigselannons kostade 1 krona och en dödsannons 2,50 kr. Arons<br />
och Ebbas vigselannons från Svensk Läraretidning 1896 finns bevarad<br />
bland de gamla breven i min samling. En krona hade de alltså fått<br />
betala för att berätta för hans kolleger om giftermålet.<br />
ARONS STORA INTRESSE för vad som händer lyser igenom i de flesta brev.<br />
Ett intressant sådant skrev han till den unga släktingen 1908, och
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 27<br />
det som upprör honom just då är årets kyrkomöte.<br />
Han skriver: ”Menlösheten, oskulden,<br />
sanningen, kärleken, uppriktigheten,<br />
saktmodet, överseendet och hoppet är nog<br />
inte invalt. Jag hatar kyrkomötet, vad behövs<br />
det? Jag föraktar begreppet kyrka, ty det<br />
borde heta kristenhet eller rättare mänsklighet.<br />
I denna mänsklighet finnes två riken, ett<br />
av denna världen, ett materiellt som icke får<br />
vara allhärskande, ty då blir det råhet av, och<br />
ett icke av denna världen, idéernas, kärlekens,<br />
hoppets, det godas osynliga rike där Kristus<br />
är solen och konungen. Historien visar tydligt<br />
att om världslig makt och myndighet för-<br />
Karl XII:s bibel som kom i nyöversättning 1917.<br />
Foto: Johan Pehr Lindh<br />
enas med handhavandet av det senare riket,<br />
då ja – tänk på påvens präster. En motionär<br />
vid kyrkomötet föreslår att granskare av och<br />
verkställare för bibelöversättningen bör bestå<br />
av enbart präster. Man skall vara mycket<br />
slö och alldeles obeläst om man icke anser<br />
att detta vore ett säkert sätt att få sanningen<br />
utbytt i lögn. Är bibeln en komposition som<br />
icke tål att synas i sömmarna? Det tror jag<br />
ICKE, men jag håller inte för otroligt att<br />
man gjort försök.”<br />
ÖVERSÄTTNINGEN AV NYA Testamentet gjordes av<br />
både präster och lekmän och kom 1917, ”gillad<br />
och stadfäst av konungen”. Den ersatte<br />
Aron - förmodligen under studietiden i Göteborg<br />
i slutet av 1800-talet. Foto: Ellen Hansson,<br />
1832-1912, hade fotoateljé på Drottninggatan 68<br />
i Göteborg.<br />
då Karl XII:s bibel från 1703. Arons aversion<br />
mot präster berodde säkert på den stränga<br />
schartauanska anda som präglade hans bygd<br />
och framför allt prästerna. Aron fick aldrig<br />
uppleva att hans dotter så småningom gifte<br />
sig med en präst, men de två hade säkert<br />
kommit gott överens. Den unge prästen från<br />
norra Dalsland hade nämligen inget av den<br />
allvarsamma tyngden i sin förkunnelse.<br />
ARON TYCKTE ATT det hände för lite omkring honom<br />
och hans glädje över att få besök återkommer<br />
ofta i breven. Några gånger berättar<br />
han om en svensk-amerikan som hälsar på.<br />
”Han är filosof, medlem av Röda korset, kan<br />
nio språk men är en fyllehund. Snilleblixtarna<br />
lyser fram ur spritångorna. Han säger<br />
sig sätta stort värde på mig, vilket känns ljuvt<br />
bland en menighet som tycker att barnen i<br />
skolan ingenting lär sig. Han tycker att småskollärarinnorna<br />
ska bort och folkskollärarna<br />
ha barnen från början.” Det tyckte inte<br />
Aron utan ansåg att småskollärarinnorna var<br />
mer lämpade på den posten. I brevet berättar<br />
han att han grät när ”filosofen” for ifrån Enarsrud.<br />
”Hade velat träffa denna människa<br />
nykter!”<br />
BRIST PÅ MÄNNISKOR att tala med i sin omgivning<br />
är nog förklaringen till Arons långa<br />
brev och funderingar i dem. Ebba var säkert<br />
en god maka men inte ville hon prata om<br />
kyrkomöte, bibelöversättning, den obstinate<br />
Strindberg, högern eller annat i tiden. Nej,<br />
hon tog på sig den svarta klänningen, det<br />
svarta hucklet eller ”schartauduken” av svart<br />
siden och gick varje söndag till kyrkan utan<br />
protester. Och barnbarn och barnbarnsbarn<br />
är förstås tacksamma att Aron ofta tog till<br />
pennan i stället.<br />
NAMNET PÅ TROLLHÄTTANS lokaltidning TTELA<br />
är en sammanslagning av Tidningen Trollhättan<br />
och Elfsborgs Läns Allehanda, som<br />
grundades 1885. ELA blev nedlagd 2004 och<br />
gick då samman med Trollhättans Tidning.<br />
Dödsannons efter Anna Lindeblad, änka efter<br />
Anders Lindeblad och Arons svärmor.<br />
Rättelse.<br />
Vilka observanta läsare Gränslöst har! En ”filatelist i Trollhättan” har försynt påpekat att det på Historiesidan i vecka 36 insmugit<br />
sig ett fel. Ett scannat kuvert hade ett kungaporträtt som frimärke och jag hade skrivit att kungen var Oscar II. Det var fel.<br />
Om man tittar noga ser man att frimärket är från 1913 och då var Gustav V kung i Sverige. Och naturligtvis är det hans porträtt<br />
på frimärket. Jag ber om ursäkt och ska läsa på kunglängden bättre. BM
sida 28/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
PEKKA<br />
Västerbottens museum satsar på urfolk och nationella minoriteter.<br />
Foto: Petter Engman, Västerbottens museum.<br />
MUSEUM EFTERLYSER SAKNADE BERÄTTELSER<br />
MED START I november och under tio månader framåt gör Västerbottens<br />
museum extra insatser för att samla in saknade berättelser, föremål<br />
och fotografier till museets arkiv. Uppmaningen är riktad till<br />
Sveriges fem nationella minoriteter.<br />
UNDER DE SENASTE två åren har Västerbottens museum i Umeå haft ett<br />
särskilt fokus på de fem nationella minoriteterna judar, romer, tornedalingar,<br />
sverigefinnar och urfolket samer. Med medel från Kulturrådet<br />
har personal kunnat anställas för att knyta kontakter, göra<br />
intervjuer och aktivt söka berättelser, fotografier och föremål.<br />
PROJEKTLEDARE SOFIA BREIMO ser nu fram emot att utställningsrummet<br />
öppnar 19 november och där möta besökare med egna erfarenheter<br />
av att tillhöra en minoritet.<br />
– Det här känns mycket angeläget och viktigt att få göra. Museets<br />
samlingar är tomma på berättelser från urfolk och nationella minoriteter,<br />
och det är vår skyldighet och uppgift att ändra på för kommande<br />
generationer. Museets ska spegla alla människor som bor och<br />
verkar i Västerbotten, och det gör vi nu ett ärligt försök att kunna<br />
göra.<br />
BARNETS RÄTT TILL PRIVATLIV<br />
DEN INTERNATIONELLA BARNDAGEN HÖR SAMMAN med Barnkonventionen<br />
från den 20 november1989, men dagen firas inte i någon<br />
större utsträckning i Sverige.<br />
DET FINNS DOCK en del lokala arrangemang som till exempel i Mariefred<br />
där Mariefredskyrkan de senaste 20 åren har uppmärksammat<br />
dagen i början av oktober.<br />
VARJE ÅR LYFTER kyrkan fram en av artiklarna i Barnkonventionen.<br />
– Årets ämne i kyrkan handlar om barnets privatliv. Att vuxna<br />
ibland glömmer att barnen vill vara ensamma och gråta ut, förklarar<br />
Torbjörn Burvall, kyrkoherde i Mariefreds församling.<br />
Dräng. Långt hemifrån. Periodare.<br />
Sparar pengar, inga nöjen, inga kvinnor.<br />
Inga fi na kläder. Långtråkigt så in i helvete.<br />
När jag inte orkar längre<br />
åker jag taxi runt hela bygden.<br />
Kompisarna skrålar och skrattar.<br />
Vi super i baksätet. Skojar med chaffi sen.<br />
Jag kommer hem full och orkar inte jobba.<br />
Sliter som ett djur åt bonnjäveln.<br />
Jag drömmer ibland på nätterna<br />
om mitt fi nska hem som inte längre fi nns.<br />
Kriget fördärvade mig.<br />
Skottskadan jag visar i fyllan.<br />
Dom tror jag är dum i huvet<br />
för att jag inte kan svenska ordentligt.<br />
Ingen vet ett skit om mig.<br />
Här ska jag dö<br />
som en ensam tall på myren.<br />
Hoppas jag har en 75:a kvar.<br />
Dikten ingår i poeten Sven Nybergs<br />
senaste diktsamling Porträtt, 2016. I<br />
förra veckans Gränslöst ingick en artikel<br />
om den forne värmlänningen Nyberg<br />
som sedan länge är norrlänning, bosatt<br />
i Luleå.<br />
UR DIKTSAMLINGEN "PORTRÄTT" AV SVEN NYBERG, 2016
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 29<br />
I DAG FINNS det 2 646 män och 1 kvinna i Sverige<br />
som har Frans som tilltalsnamn. Den<br />
äldsta formen av namnet i Sverige är Franses<br />
som finns belagd sedan 1377, och den tyska<br />
formen Frans kom in på 1400-talet. Ända sedan<br />
medeltiden har den 3 oktober varit den<br />
helige Franciskus minnesdag och i de äldsta<br />
almanackorna var dagens namn Franciskus.<br />
KULTURELLT<br />
Franciskus – Guds lille fattige<br />
I dag den 3 oktober har Frans<br />
namnsdag. Det är en engelsk<br />
kortform av namnet Francis som<br />
i sin tur har sin grund i det latinska<br />
helgonnamnet Franciskus.<br />
Det italienska namnet Francesco<br />
betyder ”den franske”.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
ATT NAMNET FRANS fått så stor spridning beror<br />
på den helige Franciskus av Assisi som föddes<br />
omkring 1180 och dog 1226. Han var<br />
son till en rik klädeshandlare i Assisi och den<br />
romerske-katolske prästen och professorn<br />
Anders Piltz skriver om honom i Nationalencyklopedien.<br />
Franciskus lärde sig läsa<br />
och skriva för att gå i sin fars fotspår men<br />
efter en religiös omvändelse ägnade han sig<br />
åt botgöring och bestämde sig för att leva i<br />
total fattigdom utan ägodelar och utan fast<br />
bostad. Han fick tillsammans med några likasinnade<br />
påvens erkännande av en ny form<br />
för ordensliv. Omkring 1210 bildades Franciskanorden,<br />
”mindre brödernas orden”<br />
även kallad Franciskanerorden. Det första<br />
konventet* i Sverige anlades på 1220-talet<br />
och de små bröderna som också kallas barfotabröder,<br />
gråbröder eller gråmunkar har varit<br />
verksamma sedan dess.<br />
Gråbrödraklostret i Stockholm, ett franciskankloster<br />
grundat omkring 1270 på Gråmunkeholmen<br />
– i dag Riddarholmen,<br />
Påven Franciskus vid ett möte med presidenten i Argentina 2015.<br />
ALLA FRANCISKANBRÖDER BÄR ett vitt rep runt<br />
midjan. Det har tre knutar för att påminna<br />
om de tre konventlöftena: lydnad, fattigdom<br />
och kyskhet. Ett annat ord för detta rep är<br />
cingulum, ett latinskt ord som betyder gördel<br />
eller bälte. Latinets cingo betyder omgjorda<br />
sig. Munkarnas omsorg omfattar allt levande<br />
– även växter och djur. Franciskus är Italiens<br />
skyddshelgon och var en av medeltidens<br />
mest karismatiska personer. Många katoliker<br />
anser att han är helgonet framför alla andra<br />
och den som tydligast liknat Kristus. Både<br />
inom och utom den romersk-katolska kyrkan<br />
har hans inflytande varit stort.<br />
EFTER EN SVÅR sjukdom och mot slutet av sitt<br />
liv skrev han den berömda Solsången eller<br />
Sången om broder Sol, Il Cantico del Sole,<br />
en av de första dikterna som är skriven på<br />
italienska. Enligt traditionen framfördes den<br />
första gången vid Franciskus dödsbädd, och<br />
den sista strofen om syster Död antas ha tillkommit<br />
strax innan han dog. Dikten finns<br />
översatt till svenska av bland andra Jan-Eskil<br />
Löfkvist, Olov Hartman och Lisa Lundh.<br />
EN AV STROFERNA LYDER:<br />
Lovad vare du, min Herre,<br />
för vår syster, moder Jord,<br />
som föder oss och bär oss<br />
och framalstrar allehanda frukter<br />
och färgrika blomster och örter.<br />
PSALM 23 I den svenska psalmboken som<br />
skrevs av Olof Hartman 1974 är inspirerad<br />
av Franciskus Solsång. Den börjar med<br />
orden ”Tack, gode Gud, för allt som finns.<br />
Först broder Sol av alla ting.” Melodin som<br />
kommer från Köln har blivit känd som ”Mr<br />
Bean-psalmen”. Vid ett ganska sövande kyrkobesök<br />
slumrar Mr Bean till men vaknar<br />
upp och stämmer in i psalmen för full hals.
sida 30/vecka 40/2017/gränslöst<br />
KULTURKOLLEN<br />
Redaktionen listar utvalda tips på filmer, serier, föreställningar och böcker som belyser utanförskap,<br />
orättvisor, integration och strävan efter en öppen, gränslös värld.<br />
Samisk mat, James Baldwin & skolattentat<br />
FILM: Medgar Evers, Malcolm X och Martin<br />
Luther King Jr. var alla framträdande människorättskämpar,<br />
och de blev alla mördade. Deras tredje gemensamma<br />
nämnare är vännen James Baldwin. Före<br />
sin död 1987 påbörjade han sitt sista verk, en krönika<br />
om sina tre vänner och deras tragiska livsöden. Filmaren<br />
Raoul Peck tar avstamp i Baldwins anteckningar<br />
för att utforska den afroamerikanska historien och<br />
vad det innebär att vara svart i USA i dag. Oscarsnominerade<br />
Samuel L. Jackson gör rösten som Baldwin.<br />
I AM NOT YOUR NEGRO kan ses på SVTplay fram till<br />
den 25 oktober.<br />
BOK: I slutet av september släpptes Åsa Erlandssons<br />
bok DET SOM ALDRIG FICK SKE – SKOLATTENTATET<br />
I TROLLHÄTTAN. En reportagebok om Sveriges blodigaste<br />
skoldåd genom tiderna. Boken har på grund av<br />
sitt innehåll hållits hemlig ända fram till utgivningen.<br />
Orsaken är att boken innehåller nya, unika faktauppgifter<br />
om vad som egentligen hände den ödesdigra dagen<br />
i Trollhättan den 22 oktober 2015 då den svärdbeväpnade<br />
Anton Lundin Pettersson mördade tre människor<br />
och skadade en person allvarligt. Åsa Erlandsson är<br />
prisbelönad journalist och har med Det som aldrig fick<br />
ske skrivit en djuplodande skild ring av den nya tidens<br />
ensamagerande gärningsmän. Det som aldrig fick ske är<br />
en berättelse om hur rasism, ofrivilligt utanförskap och<br />
psykisk ohälsa kan få ödesdigra konsekvenser.<br />
TV-SERIE: Onsdagen den 8 november<br />
klockan 20.30 har matprogrammet<br />
SMAKER FRÅN SÁPMI premiär i SVT.<br />
Det är en serie om samisk matlagningskonst.<br />
I Sápmi finns en uråldrig men i<br />
allra högsta grad levande matkultur. En<br />
matlagningskonst baserad på ett naturnära<br />
och hållbart tänk, starkt förknippad<br />
med den samiska rennäringen. I Smaker<br />
från Sapmí får vi en unik inblick i några<br />
samiska kockars liv och arbete. Vi får<br />
höra hur de tänker kring mat och traditioner<br />
och hur de ständigt arbetar för att<br />
förfina matkonsten.<br />
FOTO: SVT
KULTURELLT<br />
“JAG DOG INTE, JAG<br />
DUCKADE EN KULA”<br />
Teaterdebutanten, Seluah Alsaati, förklarar att psykisk misshandel i relationer behöver lyftas och diskuteras lika mycket som fysisk misshandel.<br />
Rappare teaterdebuterar<br />
FOTO: MATILDA RAHM /PRESS<br />
Destruktiva relationer och kampen om att stå upp för sig själv behandlas i teaterdebutanten Seluah<br />
Alsaatis självbiografiska rap- och scenföreställningen, “Inte din baby”.<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
– VI MÅSTE prata mer om psykisk misshandel,<br />
säger Seluah Alsaati. “Inte din baby” strävar<br />
efter att suga in publiken i en berättelse som<br />
ger insikt om hur människor har det i destruktiva<br />
relationer, som en beredskap på att<br />
möta sin egen nedbrytare, eller i utbildande<br />
syfte för att hjälpa någon annan att stå upp<br />
för sig själv.<br />
SELUAH ALSAATI, 33 år, är folkbildare, organisatör<br />
och rappare samt tvåbarnsmamma.<br />
I september meddelade hon att hon snart<br />
släpper debut-EPn, “Jag heter Seluah”, och i<br />
samma veva lyckas hon klämma in en teaterdebut<br />
i oktober med föreställningen, “Inte<br />
din baby”.<br />
HON STÅR FÖR både manus och framförande då<br />
hon i en timmes lång monolog detaljerat och<br />
med personliga inblickar minns tillbaka på<br />
hennes och pojkvännen “Nabils” destruktiva<br />
förhållande. Resultatet av det avslutade<br />
förhållandet blev en självbiografisk rap- och<br />
scenföreställning.<br />
– I VÅRAS blev jag tillsammans med vad som<br />
visade sig vara en narcissist. Efter att ha visat<br />
mig kärlek och värme de första månaderna,<br />
som den charmören han var, började han<br />
visa tecken på svartsjuka och manipulation.<br />
Han behandlade mig dåligt och det förstod<br />
jag ju inte till en början trots att min familj<br />
och mina vänner märkte att jag hade förändrats.<br />
EFTER ATT I några månader ha utsatts för psykisk<br />
misshandel skrev hon ett inlägg på Facebook-sidan<br />
Streetgäris. Seluah ville veta om<br />
andra kände igen sig i hennes situation, det<br />
gjorde de och så föddes “Inte din baby”.<br />
– FEEDBACKEN PÅ mitt inlägg gav mig motivation<br />
till att fullfölja föreställningen, hur personlig<br />
och utelämnande den än var. Många ungdomar<br />
kommer att se den och jag hoppas att de<br />
på något sätt kan hitta styrka i min berättelse.<br />
Min förhoppning är att tjejer som är i, eller<br />
hamnar i, destruktiva relationer slutar skuldbelägga<br />
sig själva. Till slut stod jag ju upp för<br />
mig själv och lämnade relationen och jag dog<br />
inte utan jag duckade snarare en kula.<br />
“INTE DIN BABY” har premiär 23 oktober på<br />
Lava och fortsätter sedan visas på olika spelplatser<br />
i Stockholm.
sida 32/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
PÅ DJUPET<br />
"KORRUPTIONEN ÄR<br />
KENYAS STÖRSTA PROBLEM.<br />
NYCKELN TILL UTVECKLING<br />
ÄR FÅ BORT DEN!"<br />
De unga skådespelarna från Nairobi visade prov på fantastisk talang. ”Ett sätt att överleva i slummen de lever i”, berättade projektledare Kajsa Dahlström.<br />
My life – realistisk teater om<br />
livet på Afrikas största soptipp<br />
TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING<br />
Det är tisdag morgon och i en sal i Thomasgymnasiet i Strängnäs har en teaterscen byggts upp.<br />
Scenografin är en gata i slumområdet Dandora i Kenyas huvudstad Nairob - också kallad Afrikas<br />
största soptipp. I området bor över en miljon människor i den allra värsta tänkbara misär.<br />
– Det går inte att föreställa sig, berättar Kajsa Dahlström, chef för organisationen Globträdet.
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 33<br />
PJÄSEN MY LIFE, som inbjudna politiker och företagare i Strängnäs bjuds<br />
på under förmiddagen, är mycket realistisk och handlar om det vanliga<br />
livet i slumområdet. Tonen är grov i såväl språk som gester och<br />
några av åhörarna reagerar starkt på framförandet.<br />
– Så ser verkligheten ut, berättar Kajsa, eller snarare är den mycket<br />
grövre än så här. Dessa barn har alla varit med om precis det som<br />
visas upp.<br />
PROSTITUTION, MISSHANDEL, VÅLDTÄKTER, slagsmål och mord är vardag i<br />
Dandora och flera av barnen berättar efteråt att deras pappor är döda<br />
och några av dem bor hos farföräldrar eller andra släktingar. Att vara<br />
i Sverige är fantastiskt och overkligt, och något de kommer att bära<br />
med sig resten av livet.<br />
– Den största skillnaden är att det är så rent här, skrattar Grace. Och<br />
tomt!<br />
Gobträdet är en organisation som funnits i Sverige mer än 30 år.<br />
DANIEL OCH GIDRAF, 8 och 11 år, säger att de ofta går och lägger sig hungriga<br />
på kvällen och att få gå i skolan är fantastiskt.<br />
– Där får man också äta sig mätt, berättar Daniel. Jag brukar ta med<br />
mat hem till mina syskon.<br />
GLOBTRÄDET, SOM KAJSA grundade för över 30 år sedan, arbetar med utvecklingsfrågor<br />
i olika delar av världen, men sedan organisationen<br />
fick motta ett pris från FN 2001 har verksamheten främst varit inriktad<br />
på Kenya. Kajsas kollega Peroy Kirchner säger att man reser fram<br />
och tillbaka mellan Sverige och Kenya varje år och ofta tillsammans<br />
med studiegrupper.<br />
– Det är lärare, journalister, olika grupper som arbetar med utvecklingsfrågor.<br />
DEN HÄR GÅNGEN har Kajsa och Peroy med sig ett tiotal barn och ungdomar<br />
från Dandora. De är utvalda dels för att de är duktiga amatörskådespelare,<br />
det är de flesta som bor här, dels för att de förhoppningsvis<br />
kommer att kunna föra utvecklingen framåt i hemlandet när de<br />
avslutat sitt engagemang i Globträdet. Kajsa säger att organisationen<br />
garanterar dem grundskoleutbildning och sedan stöd för att jobba<br />
vidare.<br />
– Alla som medverkar i det här projektet har som avsikt att åka tillbaka<br />
till hemlandet och göra sitt bästa för att ändra utvecklingen där.<br />
De inser att i Sverige kan man inspireras, i Kenya kan man förändra.<br />
Just nu är gruppen som spelar My life på en nio veckors lång turné i Sverige.<br />
NÄR PJÄSEN ÄR slut samlas de inbjudna från Strängnäs till en diskussion<br />
om kommunens framtida arbete med FN:s mål om hållbar utveckling.<br />
Det handlar om miljö, men också om rättvisa och mänskliga rättigheter.<br />
Kajsa påminner om tiden för 30 år sedan när just Strängnäs<br />
togs som exempel för humanism och antirasism i hela Europa.<br />
– Ni behöver inte åka ut i världen för att jobba mot rasism, sa jag på<br />
den tiden, ni behöver bara gå över bron till Tosterö.<br />
Daniel och Gidraf ser resan till Sverige som en fantastisk chans de ska ta vara<br />
på. ”Vi vill förändra situationen i Nairobi” säger de.<br />
HUR LÄGET ÄR idag på den fronten kan diskuteras och beslutet blev att<br />
samtalen måste fortsätta bland de som idag verkar i Strängnäs. De<br />
båda kommunalråden, Jacob Högfeldt och Monica Lindell Rylén, var<br />
överens om att de globala problemen börjar i det lokala arbetet och<br />
som avslutning konstaterade Jacob att många pusselbitar ska passa<br />
ihop.<br />
– Det är i myllan här som vi skapar framtiden. Vi vill väva in de globala<br />
målen i vår kommunala verksamhet.
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
REDAKTÖR: KLARA LÖFVING<br />
VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />
EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />
HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />
OCH DELATS — VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />
PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />
HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />
TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />
— OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I ME-<br />
DIA OCH LIVE.<br />
Vill du ta reda på hur mycket SD:are du är? På www.kwiss.<br />
me kan du genom ett quiz enkelt tar reda på det - och förhoppningsvis<br />
pusta ut!<br />
FOTO: SVT<br />
OMDISKUTERAD KONST<br />
I TUNNELBANAN<br />
På fyra stationer i Stockholms tunnelbana<br />
hänger det ny konst. De nya motiven föreställer<br />
bland annat kvinnor med mens och<br />
nakna gubbar. Liv Strömquists bilder av<br />
mensblod kan man se vid Slussen och till SVT<br />
nyheter säger hon:<br />
– Det är ju konstigt att det upplevs som så<br />
otroligt provokativt att se det, för det är ju<br />
någonting som vi ser hela tiden. Jag har lite<br />
svårt att förstå det faktiskt.<br />
#STÅUPPFÖRABORTRÄTTEN<br />
UNDER VECKAN HAR Instagram fyllts av programledare, bloggare, poddare,<br />
idrottare, politiker, organisationer, debattörer och andra som alla står upp<br />
för aborträtten. Alexandra Pascalidou, Emma Knyckare och Rossana Dinamarca<br />
är bara några av dem som har lagt upp en bild på sig själva tillsammans<br />
med hashtagen.
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 35<br />
FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />
Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd är en paraplyorganisation.<br />
Somali Nordic Culture jobbar med somalisk-svenska barn.<br />
Yari är en förening för iranska barn.<br />
Yennenga Progress utvecklar nya välfärdssamhällen.<br />
Många eldsjälar i Sveriges föreningsliv<br />
Efter ett år med tidningen Gränslöst kan vi konstatera att Sveriges föreningar för rättvisa lever och frodas.<br />
Eldsjälar kämpar för sin sak och bidrar till ett starkare Sverige och en mer rättvis värld. Gränslöst listar här<br />
några av de föreningar som har medverkat i tidningen under det gångna året.<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
MÅNGA ÄR DE föreningar som arbetar för nyanländas integration i det<br />
svenska samhället. Ett exempel är Soul of Humanity i Sölvesborg,<br />
som Gränslöst skrev om i en tidig fas. Eldsjälen Anna Johansson är<br />
initiativtagare till föreningen, som bland annat ordnar språkmöten<br />
och systermöten varje vecka. Anna gav Gränslöst en kort och enkel<br />
förklaring till engagemanget:<br />
– Vi verkar för att vi aldrig får sluta tro på det goda.<br />
YTTERLIGARE EN ELDSJÄL som arbetar för integration är Musa M Isse,<br />
som med föreningen Somali Nordic Culture gör ett viktigt arbete<br />
för somalisk-svenska barn och ungdomar. Musa har även grundat<br />
barntidningen Carruurteenna, som betyder ”våra barn” på somaliska.<br />
Somali Nordic Culture anordnar bland annat kulturdagar och<br />
sagostunder.<br />
FÖRENINGEN YARI HJÄLPER iranska barn till en bättre framtid främst med<br />
hjälp av fadderskap men även genom uppbyggnaden av bibliotek på<br />
landsbygden i Kurdistan, Baluchestan och Fars i Iran. Kommunikationschefen<br />
David Khabbazi gav Gränslöst en fin sammanfattning:<br />
– Vi har kanske inte alltid en direkt relation till Iran fysiskt men den<br />
persiska kulturen och givmildheten finns i våra hjärtan. Det är en<br />
obeskrivbar känsla som är fylld av värme, övermänsklig drivkraft och<br />
ibland även nostalgi.<br />
SVERIGES BUDDHISTISKA SAMARBETSRÅD, SBS, är ett paraplyorgan för 25<br />
olika buddhistiska organisationer i Sverige. Tillsammans arbetar de<br />
bland annat med andlig vård och gör sitt bästa för flyktingar och<br />
andra som behöver stöd. Ordförande Trudy Fredriksson berättade<br />
för Gränslöst om icke-våldets väg:<br />
– Vi ser utökad kunskap om etikens och andlighetens roll som en<br />
viktig faktor för utvecklingen av en fredskultur som motvikt till<br />
våldsbejakande extremism. Vi behöver finna vägar för att förmedla<br />
värdet av medmänsklighet.<br />
MED DEN GODA byn i Nakamtenga i Burkina Faso som modell utvecklar<br />
Yennenga Progress nya välfärdssamhällen i mikroformat runt om i<br />
världen. Stina Berge, som är grundare av kompetensnätverket, sa till<br />
Gränslöst:<br />
– Goda initiativ föder nya goda initiativ.
sida 36/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
VÅR VÄRLD<br />
Vår värld – en unik mosaik<br />
Ett år med tidningen Gränslöst har passerat och vi gör här en tillbakablick på året som har varit.<br />
Det har varit en lärorik resa genom en gränslös värld av olika kulturer med många gemensamma<br />
internationella firanden. Tillsammans har vi byggt en unik mosaik.<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
DET BÖRJADE MED en resa från Kambodjas terror<br />
till Amnesty i Sverige för Sovannara Chea,<br />
som fick möjlighet att studera ”Welfare Policy<br />
in Sweden” (Välfärdspolitik i Sverige) och<br />
”Political Corruption” (Politisk korruption)<br />
vid Linnéuniversitetet i Växjö. I dag, ett år<br />
senare, har Sovannara fått avslag på sin ansökan<br />
om asyl och blivit nekad uppehållstillstånd.<br />
Han har möjlighet att överklaga och<br />
överklagandet tar ungefär sex månader, meddelade<br />
advokaten via telefon.<br />
RESAN HAR GÅTT vidare under året med firandet<br />
av Internationella dagen för lärare, Internationella<br />
dagen för utrotning av fattigdom,<br />
Internationella dagen för mänskliga rättigheter,<br />
Förintelsens minnesdag, Världsdagen för<br />
social rättvisa, Sverigefinnarnas dag, Internationella<br />
dagen för FN:s fredsbevarande personal,<br />
den ädla månaden Ramadan, Internationella<br />
yogadagen och Internationella dagen<br />
för humanitärt arbete.<br />
GRÄNSLÖST HAR UNDER året färdats vidare med<br />
ämnen som ekologiskt tänkande i Venezuela,<br />
minröjare i Mali, poeten Bassem Al Meraiby<br />
om barndomen i Irak, Unicefs 70-årsjubileum,<br />
tillträdandet av FN:s nye generalsekreterare<br />
António Guterres, romernas situation<br />
i Europa, Haiti sju år efter jordbävningen,<br />
det kinesiska nyåret och eldtuppens år, Ghanas<br />
historia, det persiska nyåret nouruz,<br />
världsarvet Al Ain i Förenade Arabemiraten,<br />
Libyens hotade världsarv, Världshälsoorganisationens<br />
nye generaldirektör Dr Tedros,<br />
byutveckling i Demokratiska republiken<br />
Kongo, den muslimska högtiden Eid al-Fitr,<br />
den internationella motivationstalaren Malvika<br />
Iyer från Indien, Brasiliens ursprungsfolk,<br />
matiga kulturarv, Global Citizen Festival,<br />
rohingyakrisen i Burma, Peace One Day<br />
och FN:s högnivåvecka i New York.<br />
ROHINGYAKRISEN I BURMA har utvecklats ett steg<br />
i rätt riktning. Enligt finska Yle Nyheter får<br />
nu FN-experter sent omsider besöka delstaten<br />
Rakhine i Burma där armén anklagas för<br />
etnisk rensning av det muslimska rohingyafolket.<br />
GRÄNSLÖST FRAMFÖR HÄRMED ett varmt tack till<br />
alla läsare och hoppas på ett kommande år<br />
med kulturell mångfald och varaktig fred.
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 37
sida 38/vecka 40/2017/GRÄNSLÖST<br />
HÄNT I VÄRLDEN<br />
JULKLAPPSTIPS - ETT MIRAKELTRÄD<br />
SOM BIDRAR TILL EN BÄTTRE FRAMTID<br />
MORINGATRÄDET, MORINGA OLEIFERA, kallas ofta för ett ”mirakelträd” och det<br />
har sin förklaring. Trädet klarar tuffa klimatförhållande, är ätbart ända<br />
ned till roten och fungerar som ett näringsrikt komplement till kosten<br />
för både barn och vuxna.<br />
MORINGATRÄDET KAN VÄXA i mycket torrt klimat och den växer 3-4 meter<br />
bara första året. Det går att utvinna olja som både kan användas<br />
till belysning, matlagning och även som grund i produktion av naturliga<br />
skönhetsprodukter. Den här typen av produkter går att sälja på<br />
marknaden vilket ger utsatta familjer möjlighet att försörja sig.<br />
I BARNFONDENS WEBBSHOP kan du ge bort ett Moringaträd till en behövande<br />
familj. Gåvobeviset du får när du köper ett Moringaträd passar<br />
bra att ge bort i present eller julklapp. Och vill du köpa flera trädplantor<br />
går det bra. Faktum är att du kan köpa en hel skog om du vill. Det<br />
projekt som dessa trädplantor går till fokuserar på kvinnor i Emali,<br />
Kenya. I en region där kvinnorna ofta har lite inflytande möjliggör det<br />
här projektet att de lär sig att odla och förädla det som träden ger. Det<br />
finns även stöd som hjälper kvinnor att sälja produkter på marknaden<br />
och därigenom få större frihet och självbestämmande.<br />
SVENSKA RÖDA KORSET SKICKAR<br />
PERSONAL TILL COX’S BAZAR<br />
Bildtext: Människorna från Rakhine som har flytt till Cox Bazar behöver hjälp<br />
med allt från rent vatten till mat och tak över huvudet. Foto: Röda Korset<br />
Esther i Emali, Kenya med sitt endast tre månader gamla ”mirakelträd” Moringa.<br />
MORINGA I KORTHET:<br />
SJU GÅNGER SÅ mycket C-vitamin som apelsiner<br />
FYRA GÅNGER SÅ mycket A-vitamin som morötter<br />
FYRA GÅNGER SÅ mycket kalcium som mjölk<br />
TRE GÅNGER SÅ mycket kalium som bananer<br />
DUBBELT SÅ MYCKET protein som yoghurt<br />
ÖVER 420 000 människor har de senaste veckorna flytt från våldsamheterna<br />
i Rakhine, Myanmar, över gränsen till Bangladesh. Behoven av<br />
mat, vatten och nånstans att bo är mycket stora och Svenska Röda<br />
Korset ökar nu sina insatser bland annat genom att skicka personal<br />
specialiserade på vatten och sanitet för att stödja de insatser som<br />
Röda Korset redan gör på plats.<br />
– Läget i området är oerhört allvarligt. Läger och tillfälliga bosättningar<br />
är överfulla och människor tvingas slå sig ner varhelst de kan,<br />
säger Melker Måbeck, chef för Röda Korsets internationella verksamhet.<br />
Det här är en av de allvarligaste humanitära kriserna i regionen<br />
som inte är orsakad av naturkatastrofer som vi sett på länge.<br />
MAJORITETEN AV MÄNNISKOR som flyr från Rakhine har kommit till den<br />
bangladeshiska staden Cox Bazar där situationen är hårt ansträngd.<br />
Det är också regnsäsong och Bangladesh upplever samtidigt de värsta<br />
översvämningarna i landet på 30 år. Det finns ett stort behov av<br />
rent vatten för att människor ska kunna laga mat, sköta sin personliga<br />
hygien, dricka och för att smittsamma sjukdomar inte ska börja<br />
sprida sig.<br />
ÄR DU UNDER ARTON OCH<br />
BEHÖVER PRATA MED NÅGON?<br />
Ring Bris på 116 111, eller mejla och chatta på bris.se
GRÄNSLÖST/vecka 40/2017/sida 39<br />
MISSA INTE:<br />
INFÖR KOMMA UT-DAGEN:<br />
UNGDOMSBÖCKER MED HBTQ-TEMA<br />
ATT KUNNA KÄNNA igen sig i de karaktärer som får ta plats i populärkulturen<br />
är viktigt, speciellt för unga som just håller på att upptäcka sin<br />
sexuella identitet. Inför Komma ut-dagen den 11 oktober tipsas det<br />
om några bra ungdomsböcker med HBTQ-tema.<br />
”VEM ÄR SKUGGAN?” av Lotta Sundin<br />
En spännande bok om en hemlig hjälte och kärlek mellan två tjejer.<br />
”BRORSAN ÄR KUNG” av Jenny Jägerfeld<br />
En bra bok om att vara transkille och en fin berättelse om vänskap.<br />
”INGEN NORMAL STÅR I REGNET OCH SJUNGER” av Sara Ohlsson<br />
En bok om starka och självsäkra Ella som råkar bli kär i sin kompis<br />
Charlies flickvän.<br />
”DU, BARA” av Anna Ahlund<br />
En romantisk historia om sextonåriga John som blir kär i två år äldre<br />
Frank.<br />
G G<br />
TIDEN GÅR FORT NÄR....<br />
NI VET ALLA fortsättningen på den meningen, men roligt eller ej<br />
så har det gångna året gått mycket fort. En tid som har varit<br />
fylld med många skratt men också mycket svett och tårar.<br />
EN DEL AV er har varit med oss från första numret, och det tackar<br />
vi för, andra kanske läser sitt första exemplar av Gränslöst och<br />
vi hoppas att ni tycker om tidningen.<br />
DET ÄR LITE nostalgi i luften när vi bläddrar igenom gamla nummer<br />
av tidningen. Så mycket som har hänt sen dess. Massor av<br />
artiklar, intervjuer och bilder.<br />
SOM ALLTID NÄR man blickar tillbaka tänker man på allt som kunde<br />
ha gjorts annorlunda och säkert bättre, men vi lär oss och<br />
tar med erfarenheterna in i det nya året.<br />
I VECKANS NUMMER finns en del återblickar på det gångna året och<br />
en frågesport där du kan vinna ett presentkort på 500 kronor<br />
på Afro Art (www.afroart.se).<br />
VI SER FRAM emot era svar och som alltid ser vi gärna att ni skriver<br />
insändare och kommentarer.<br />
DU KAN OCKSÅ följa oss på Facebook (TidningenGranslost), Instagram<br />
(tidningen_granslost) och Chefredaktören Anna Löfving<br />
på Twitter (@annalofvingGR).<br />
1-ÅRSKALAS<br />
FÖR GRÄNSLÖST!<br />
”Någon patriot har jag aldrig varit.<br />
Vi är alla människor – det har varit<br />
mitt speciella patos här i livet.” ASTRID LINDGREN<br />
HA EN RIKTIGT bra vecka och ett stort tack från oss alla på Gränslöst<br />
redaktionen!<br />
KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />
FÖLJ OSS:<br />
@TIDNINGEN_GRANSLOST<br />
@TIDNINGENGRANSLOST
Posttidning A<br />
Gränslöst Posttidning A<br />
Box Gränslöst 76, 647 22 Mariefred<br />
Box 76, 647 22 Mariefred<br />
FÖR VARJE NYSTARTAD PRENUMERATION UNDER OKTOBER<br />
MÅNAD SKÄNKER TIDNINGEN 50 KRONOR TILL VÄRLDENS BARN!<br />
HÖSTERBJUDANDE:<br />
99 kronor för 10 nummer<br />
av tidningen Gränslöst!<br />
020-10 00 82 • KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE • WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE<br />
JAG VILL PRENUMERERA PÅ...<br />
99 KR/10 NR<br />
AUTOGIRO 59 KR/MÅN<br />
3 MÅN 225 KR<br />
6 MÅN 410 KR<br />
12 MÅN 780 KR<br />
FRANKERAS EJ<br />
MOTTAGAREN<br />
BETALAR PORTO<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
GRÄNSLÖST<br />
SVARSPOST<br />
2063 1270<br />
647 20 MARIEFRED