Golv till Tak #5-2018
Temat är akustik. Vi får bland annat en del inspel om hur ambitionen att skapa god ljudmiljö kan komma att påverka framtidens golvkonstruktioner. Självklart behandlas i det här sammanhanget också produkter och så förstås ett projektexempel. I första höstnumret av Golv till Tak finns mycket branschhändelser av olika slag att berätta om. Men temat är den här gången akustik och vi presenterar vår årliga översikt över akustikgolv och -underlägg på den svenska marknaden. Något som vi funnit är mycket uppskattat både inom och utom branschen. Vi möter också akustikern Christian Simmons – en välkänd profil inom sitt område. Och vi tittar närmare på en skola där man ansträngt sig för att skapa en god ljudmiljö. Som bekant en ständigt återkommande angelägenhet just när det gäller skolor. Under våren kom AMA Hus i ny upplaga. I den här tidningen redovisar vi också de nyheter den innehåller som gäller golv.
Temat är akustik. Vi får bland annat en del inspel om hur ambitionen att skapa god ljudmiljö kan komma att påverka framtidens golvkonstruktioner. Självklart behandlas i det här sammanhanget också produkter och så förstås ett projektexempel.
I första höstnumret av Golv till Tak finns mycket branschhändelser av olika slag att berätta om. Men temat är den här gången akustik och vi presenterar vår årliga översikt över akustikgolv och -underlägg på den svenska marknaden. Något som vi funnit är mycket uppskattat både inom och utom branschen.
Vi möter också akustikern Christian Simmons – en välkänd profil inom sitt område. Och vi tittar närmare på en skola där man ansträngt sig för att skapa en god ljudmiljö. Som bekant en ständigt återkommande angelägenhet just när det gäller skolor.
Under våren kom AMA Hus i ny upplaga. I den här tidningen redovisar vi också de nyheter den innehåller som gäller golv.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TID<br />
dämpande golvkonstruktioner<br />
CHRISTIAN SIMMONS<br />
Christian Simmons tar emot på sitt<br />
kontor i Chalmers Teknikpark, inte<br />
långt från Väg- och Vattensektionen<br />
där han en gång blev civilingenjör.<br />
Härifrån arbetar han i sitt företag<br />
Simmons akustik & utveckling. För<br />
oss inom golvbranschen är Christian<br />
en auktoritet i alla frågor om stegljud,<br />
trumljud, skrapljud och andra akustiska<br />
aspekter på golvkonstruktioner.<br />
Han kan alltså byggteknik och<br />
akustik, men är faktiskt också elektronikingenjör<br />
från gymnasiet i<br />
Karlskoga. Där hade studierna ett<br />
tydligt fokus på arbetslivet, gärna<br />
hos Bofors som var en faderlig inspiratör<br />
för eleverna. För Christian<br />
blev det istället byggnadsteknik vid<br />
Chalmers men elektronikkunskaperna<br />
kom <strong>till</strong> nytta även för förståelse<br />
av byggnadsakustiken. Frekvensanalyser,<br />
svängningskretsar och resonansförhållanden<br />
kräver matematisk behandling<br />
i byggnadskonstruktion på<br />
samma sätt som i elektroniken.<br />
ALLT BULLRAR OCH<br />
BULLER FINNS ÖVERALLT<br />
Christian Simmons arbetar med<br />
bullerfrågor av alla slag. Mycket buller<br />
kommer utifrån och då är det fasader<br />
och fönster som får skydda oss i huset.<br />
Inomhus finns det bullrande maskiner<br />
hos oss själva och hos grannen.<br />
Tvättmaskiner, diskmaskiner, kylar,<br />
frysar, dammsugare, fläktar med mera<br />
har sina speciella ljud. Med dagens<br />
mätteknik kan man göra ett ”bullerfingeravtryck”<br />
för olika maskiner av<br />
olika fabrikat och fatta beslut om köp<br />
eller bullerskydd utifrån från det.<br />
STEGLJUD, SKRAPLJUD<br />
OCH TRUMLJUD<br />
Nu talar vi golv. Christian berättar<br />
om enkäter från 28 bostadsområden<br />
med dryga tusentalet boende som<br />
har satt betyg på ljudmiljön i hemmet.<br />
Det är stegljud från grannen<br />
ovanför som är det dominerande<br />
problemet. Skrapljud från grannens<br />
stolar och liknande stör också, men<br />
inte lika mycket som gående och<br />
lek ande barn. Andra bullerproblem,<br />
<strong>till</strong> exempel trafikbuller och ljud från<br />
installationer finns det också skäl att<br />
ha byggregler för att hantera. Det är<br />
alltså befogat att vi inom golvbranschen<br />
är uppmärksamma och kunniga<br />
i bullerfrågor.<br />
Stegljud tänker man sig ibland<br />
att man kan klara med <strong>till</strong>räckligt<br />
tjocka akustikunderlägg. Så enkelt<br />
är det dessvärre inte, för golvet ska ju<br />
också vara tåligt mot last och trafik.<br />
Med ökande krav på tysta hus måste<br />
vi finna bättre konstruktioner. Parkett<br />
med foam har varit standard en<br />
tid, men det räcker inte riktigt <strong>till</strong> när<br />
bjälklaget är homogent (enskiktsbjälklag),<br />
det fungerade faktiskt bättre<br />
förr när golven lades flytande på en<br />
sandbädd. Linoleum och plastgolv<br />
kan inte ligga på alltför mjuka underlägg,<br />
då får man intryckningsskador.<br />
KLIMATANSVAR GER NYA<br />
GOLVKONSTRUKTIONER<br />
Inom byggnadstekniken blir ansvaret<br />
för klimatet allt viktigare. Ett tjockt<br />
bjälklag av betong dämpar stegljud<br />
bra, men det ger också ett stort bidrag<br />
<strong>till</strong> koldioxidutsläpp <strong>till</strong> atmosfären.<br />
– Därför kan det vara mer miljösmart<br />
att göra tunnare bjälklag och<br />
kompensera för det med effektiv<br />
ljuddämpning i golvkonstruktionen,<br />
säger Christian.<br />
Av miljöskäl finns just nu ett stort<br />
intresse för att använda bjälklag av trä.<br />
Det kan ju låta bra, för trä är förnybart<br />
och koldioxidneutralt i sig självt.<br />
– Men, förklarar Christian, innan trä<br />
kommit från skogen och blivit en<br />
del av ett hus har det hänt mycket.<br />
Transporter, processer, limning och<br />
skyddsbehandling kan ändra bilden.<br />
Om det lätta träbjälklaget sedan<br />
kräver mer avancerad ljuddämpning<br />
med komplicerade <strong>till</strong>äggskonstruktioner,<br />
så är det inte så säkert att trä i<br />
slutändan blir så mycket grönare än<br />
betong.<br />
I trähus måste man räkna med att<br />
stegljudsdämpningen också kräver<br />
installation av dämpande undertak.<br />
Själva <strong>till</strong>verkningen av byggdelar<br />
och bygget i sig ger idag ungefär lika<br />
mycket koldioxid som driften av<br />
huset under dess livstid, enligt ett<br />
pågående SBUF-projekt. Men koldioxidemissionerna<br />
måste minska,<br />
så nya lösningar måste tas fram. Och<br />
detta öppnar för kreativa företag att<br />
lansera nya golvsystem!<br />
EN MÖJLIG KONSTRUKTION<br />
FÖR FRAMTIDEN<br />
En dämpande och samtidigt tålig<br />
golvkonstruktion skulle enligt Christian<br />
Simmons kunna börja med ett<br />
bjälklag på vanligt vis. Troligen kan<br />
man spara in på bjälklagets tjocklek,<br />
med hänsyn <strong>till</strong> vad som kommer<br />
sedan. På bjälklaget läggs ett dämpande<br />
material av skum, fiber eller<br />
liknande <strong>till</strong> en tjocklek av cirka 20<br />
millimeter. Det blir ett bra dämpande<br />
skikt. Ovanpå det gjuter eller lägger<br />
man sedan ett tungt tryckfördelande<br />
skikt av betong eller golvavjämning,<br />
cirka 50 millimeter. Då har vi ett fast<br />
och tåligt underlag för ytmaterial av<br />
alla slag.<br />
– Ett stort problem med denna<br />
konstruktion är emellertid, säger<br />
Christian, att den är så sårbar under<br />
byggtiden. Innan man hunnit täcka<br />
› TEXT:<br />
Magnus Rönnmark<br />
› FORTSÄTTNING<br />
på sid 8<br />
<strong>#5</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 7
Change language