Golv till Tak #3-2018
Tidningen handlar till stor del om återvinning av plastgolv, om GBR Golvåtervinning som nu funnits i 20 år, om hur leverantörerna hanterar det insamlade spillet och om hur lätt, eller svårt, det är att hantera insamlingen på byggarbetsplatserna. Klimatberäkningar och klimatkompensation är andra aktuella ämnen som vi också tar upp. Det här numret av Golv till Tak har temat Hållbarhet. Vi har därför tittat närmare på hur klimatberäkningar och klimatkompensation egentligen fungerar och även försökt granska hur seriöst det hela är – ja, det kan vara mycket seriöst, om de som jobbar med det är kompetenta och seriösa. Och golvföretag kan ha nytta av klimatberäkningar för sitt fortsatta miljöarbete. Golvkedjan, som räknat fram klimatfotavtrycken för alla kedjeföretagen, har tankar om hur. Ett bra bidrag till hållbarhetsarbetet är GBR Golvåtervinning – vi kan vara stolta över att branschen var tidig med ett sådant här initiativ. Vi har nu frågat samtliga anslutna leverantörer hur de avser att utveckla sin återvinning
Tidningen handlar till stor del om återvinning av plastgolv, om GBR Golvåtervinning som nu funnits i 20 år, om hur leverantörerna hanterar det insamlade spillet och om hur lätt, eller svårt, det är att hantera insamlingen på byggarbetsplatserna. Klimatberäkningar och klimatkompensation är andra aktuella ämnen som vi också tar upp.
Det här numret av Golv till Tak har temat Hållbarhet. Vi har därför tittat närmare på hur klimatberäkningar och klimatkompensation egentligen fungerar och även försökt granska hur seriöst det hela är – ja, det kan vara mycket seriöst, om de som jobbar med det är kompetenta och seriösa.
Och golvföretag kan ha nytta av klimatberäkningar för sitt fortsatta miljöarbete. Golvkedjan, som räknat fram klimatfotavtrycken för alla kedjeföretagen, har tankar om hur.
Ett bra bidrag till hållbarhetsarbetet är GBR Golvåtervinning – vi kan vara stolta över att branschen var tidig med ett sådant här initiativ. Vi har nu frågat samtliga anslutna leverantörer hur de avser att utveckla sin återvinning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
DET HANDLAR INTE OM FLYGASKAN<br />
– UTAN OM KRAVPROFILEN?<br />
Intresset för flygaska är fortsatt stort och nyligen kunde vi i norska Teknisk Ukeblad läsa att man i Norge<br />
planerar att utvinna metaller ur giftig flygaska, med stor vinst eftersom den innehåller hela tio procent metaller.<br />
Stoppar vi då in gifter av det slaget i betongen i våra hus? Nej, så är det inte. Den giftiga flygaskan kommer<br />
från sopförbränning och den som används i betong från kolkraftverk.<br />
Problemet de flesta oroar sig för är emellertid torktiderna. Men enligt Mikael Westerholm på Cementa har<br />
det inget med flygaskan att göra och det är egentligen heller inget problem – det handlar helt enkelt om att<br />
i kravprofilen för den beställda betongen ange önskad torktid!<br />
Det är aska från kolvärmeverk som det här man använder <strong>till</strong> att blanda i betong. Den flygaska som som uppstår vid avfallsförbränning<br />
duger inte – den är inte <strong>till</strong>räckligt ren.<br />
Betong är, som vi vet, inte ett<br />
mate rial – det är en stor familj<br />
av olika material. Plast, keramik,<br />
gummi eller metall kan man ju<br />
inte beskriva med ett enkelt ord<br />
även om populärpress ibland försöker<br />
göra det så enkelt. Och det<br />
gäller även betong. Betong som<br />
huvudsakligen utgår från cement,<br />
vatten, sand och sten kan modifieras<br />
och varieras på många sätt<br />
genom inblandning av olika <strong>till</strong>satser.<br />
På så vis kan man vinna<br />
tekniska, ekonomiska och miljömässiga<br />
fördelar. Men viktigast<br />
är att betongen uppfyller kravprofilen<br />
för det aktuella användnings<br />
området.<br />
Ingen flygaska från sopor<br />
i betongen<br />
Vid förbränning uppstår gasformig<br />
rök och fasta restprodukter som<br />
vi kallar aska. En del aska ligger<br />
kvar i förbränningsugnen, men<br />
en del lättare material följer med<br />
rökgaserna upp i skorstenen och<br />
måste avskiljas med cykloner och<br />
filter för att inte förorena omgivningen.<br />
Det är denna aska som<br />
kallas flygaska och som under<br />
vissa omständigheter kan användas<br />
som <strong>till</strong>sats i betong.<br />
Det är inte så vanligt i Sverige,<br />
men i stora delar av världen eldas<br />
enorma mängder kol upp för elproduktion<br />
i kolkraftverk. Här har man<br />
förbränningstemperaturer mellan<br />
1 200 och 1 500 grader. Ur röken<br />
från de stora förbränningsugnarna<br />
avskiljs flygaska och det blir mycket<br />
stora mängder aska att ta vara på.<br />
Det är kraftverkens aska som är<br />
lämplig som <strong>till</strong>sats <strong>till</strong> betong,<br />
eftersom denna aska är relativt<br />
ren. Dessutom är askan från kolförbränning<br />
rik på kisel, vilket är<br />
en fördel när den används i betong.<br />
Sopförbränning är en av Sveriges<br />
paradgrenar. Våra avfallsverk<br />
förser oss med värme och el i<br />
betydande utsträckning och som<br />
biprodukt får vi bland annat flygaska,<br />
som vi måste ta hand om.<br />
Sopförbränning betyder såklart<br />
att man eldar med sopor, och då<br />
har man ett mycket varierat och<br />
ganska dåligt bränsle. Förbränningstemperaturerna<br />
är lägre<br />
än i kolkraftverkens ugnar. De<br />
metaller, fyllmedel och salter som<br />
finns i soporna visar sig helt naturligt<br />
finnas kvar i askan som avskiljs.<br />
Denna aska har därför högre innehåll<br />
av klorider och olika metaller<br />
än vad som är lämpligt för en <strong>till</strong>sats<br />
<strong>till</strong> betong.<br />
Detta bekräftas av Ragnsells<br />
som hanterar betydande mängder<br />
flygaska, men som oftast får använda<br />
den <strong>till</strong> att fylla ut oönskade<br />
hål i terrängen. Bland annat fyller<br />
man ett stort schakt i Norge för<br />
att göra marken användbar för<br />
andra ändamål.<br />
Rätt kravprofil<br />
ska ge rätt torktider<br />
Vi tar kontakt med Cementa som<br />
är en betydande leverantör av<br />
flyg askecement. Mikael Westerholm<br />
på Cementa reder ut begreppen<br />
och beskriver vad som<br />
krävs för att flygaska ska kunna<br />
användas som <strong>till</strong>sats <strong>till</strong> cement<br />
och därmed i betong. I europeiska<br />
normen EN 450 -1 slås fast att <strong>till</strong>satsen<br />
inte får ha högre innehåll<br />
av klorider än 0,1 procent. Det<br />
är samma kravnivå som för ren<br />
cement och ligger klart under vad<br />
en flygaska från avfallsförbränning<br />
skulle kunna klara. Även andra<br />
oönskade ämnen regleras i kravprofilen<br />
i EN 450 -1, en norm som<br />
gäller sedan 1994. Därmed ska<br />
man kunna vara trygg med flygaskebetong<br />
om man tidigare varit<br />
orolig för den kemiska sammansättningen.<br />
I våra grannländer Danmark<br />
och Norge är det känd teknik<br />
sedan 1970- och 80-talet att använda<br />
flygaska i betong. Mikael<br />
Westerholm berättar att flygaska<br />
med framgång använts av<br />
Fortsättning på sid 26<br />
<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 25
Change language