Golv till Tak #3-2018
Tidningen handlar till stor del om återvinning av plastgolv, om GBR Golvåtervinning som nu funnits i 20 år, om hur leverantörerna hanterar det insamlade spillet och om hur lätt, eller svårt, det är att hantera insamlingen på byggarbetsplatserna. Klimatberäkningar och klimatkompensation är andra aktuella ämnen som vi också tar upp. Det här numret av Golv till Tak har temat Hållbarhet. Vi har därför tittat närmare på hur klimatberäkningar och klimatkompensation egentligen fungerar och även försökt granska hur seriöst det hela är – ja, det kan vara mycket seriöst, om de som jobbar med det är kompetenta och seriösa. Och golvföretag kan ha nytta av klimatberäkningar för sitt fortsatta miljöarbete. Golvkedjan, som räknat fram klimatfotavtrycken för alla kedjeföretagen, har tankar om hur. Ett bra bidrag till hållbarhetsarbetet är GBR Golvåtervinning – vi kan vara stolta över att branschen var tidig med ett sådant här initiativ. Vi har nu frågat samtliga anslutna leverantörer hur de avser att utveckla sin återvinning
Tidningen handlar till stor del om återvinning av plastgolv, om GBR Golvåtervinning som nu funnits i 20 år, om hur leverantörerna hanterar det insamlade spillet och om hur lätt, eller svårt, det är att hantera insamlingen på byggarbetsplatserna. Klimatberäkningar och klimatkompensation är andra aktuella ämnen som vi också tar upp.
Det här numret av Golv till Tak har temat Hållbarhet. Vi har därför tittat närmare på hur klimatberäkningar och klimatkompensation egentligen fungerar och även försökt granska hur seriöst det hela är – ja, det kan vara mycket seriöst, om de som jobbar med det är kompetenta och seriösa.
Och golvföretag kan ha nytta av klimatberäkningar för sitt fortsatta miljöarbete. Golvkedjan, som räknat fram klimatfotavtrycken för alla kedjeföretagen, har tankar om hur.
Ett bra bidrag till hållbarhetsarbetet är GBR Golvåtervinning – vi kan vara stolta över att branschen var tidig med ett sådant här initiativ. Vi har nu frågat samtliga anslutna leverantörer hur de avser att utveckla sin återvinning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fortsättning från sid 25: ”Det handlar inte om flygaskan – utan om kravprofilen?”<br />
Cementa sedan 2012. Kanske är<br />
det vår måttliga kolförbränning,<br />
som gjort att Sverige kommit in<br />
senare på banan.<br />
Betongens egenskaper kan<br />
varieras och styras med olika formuleringar<br />
och <strong>till</strong>sats av flygaska<br />
är bara en av många faktorer som<br />
påverkar betongens prestanda.<br />
Hållfasthet, torktid, krympning<br />
med mera kan styras. Inom golvbranschen<br />
är det kanske tiden <strong>till</strong><br />
dess man når de efterlängtade<br />
90 procenten RF eller 85 procent<br />
RF som väcker starkast engagemang.<br />
Enligt Mikael Westerholm behöver<br />
inte inblandning av flyg aska leda<br />
<strong>till</strong> längre torktider. Sådana egenskaper<br />
kan man styra med sin kravprofil.<br />
Låt oss göra det!<br />
Flygaskan blir kvar,<br />
av miljöskäl<br />
En betydande orsak <strong>till</strong> att flygaska<br />
är önskvärd som <strong>till</strong>sats <strong>till</strong><br />
cement är att man då kan använda<br />
mindre mängd cement. Stora<br />
mängder koldioxid släpps ut för<br />
varje ton cement som används.<br />
Flygaska däremot kommer som<br />
en biprodukt från förbränning och<br />
har i sig själv ingen klimatpåverkan.<br />
I jämförelse med betong utan flygaska<br />
kan utsläppen av koldioxid<br />
minskas med så mycket som 20<br />
procent i vissa <strong>till</strong>ämpningar. En<br />
så stor förbättring är oerhört svår<br />
att åstadkomma på annat sätt.<br />
I hela världen strävar man efter<br />
att ersätta energiproduktion i kolkraftverk<br />
med mer klimatsmarta<br />
metoder. Det är nog ändå inte<br />
överdrivet pessimistiskt att räkna<br />
med att koleldning kommer att<br />
fortsätta i flera decennier <strong>till</strong>.<br />
Tillgången på lämplig flygaska är<br />
därmed tryggad för lång tid.<br />
Vi kommer säkert snart att bli<br />
tydligare med att ställa rätt krav<br />
på betong för husbyggnad. Önskad<br />
torktid ska kunna ingå i kravprofilen<br />
för betong <strong>till</strong> bjälklag för golvbeläggning.<br />
Tekniken tycks finnas<br />
<strong>till</strong>gänglig och miljöfördelarna vill<br />
vi inte avstå från.<br />
Magnus Rönnmark<br />
25 PROCENT KVINNOR 2030?<br />
Regeringen gick nyligen ut med målet att 2030 ska minst 25 procent av dem som anställs<br />
i byggbranschen vara kvinnor. Här redovisar vi Sveriges Byggindustriers och Byggnads<br />
kommentarer.<br />
SVERIGES BYGGINDUSTRIER:<br />
BYGGNADS:<br />
– 25 procent-målet är en viktig<br />
signal. För oss är det viktigt att vi<br />
fortsätter den positiva trend som<br />
vi har sett på tjänstemannasidan.<br />
Det behöver ske även på yrkesarbetarsidan,<br />
säger Catharina<br />
Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges<br />
Byggindustrier.<br />
Trots att antalet kvinnor ökat<br />
starkt på tjänstemannasidan och<br />
bland de större företagen är byggindustrin<br />
som helhet fortfarande<br />
en mansdominerad bransch.<br />
Under 2014 arbetade nästan<br />
294 000 män och drygt 27 700<br />
kvinnor inom byggindustrin,<br />
vilket motsvarar 8,6 procent.<br />
– Vad kan branschen göra mer<br />
för att kvinnor ska söka sig dit?<br />
– Som flera av våra medlemsföretag<br />
har gjort: börja med att<br />
bestämma sig. Titta på rekryteringsprocesserna.<br />
Gör gärna särskilda<br />
program. Titta på hur man<br />
som företag kan bli mer attraktiv.<br />
För det ger uppenbarligen resultat,<br />
säger Catharina Elmsäter-Svärd.<br />
– Vad kan politikerna göra för<br />
att fler ska söka sig <strong>till</strong> branschen?<br />
– Politikerna behöver först<br />
och främst säkerställa att vi har<br />
våra gymnasieprogram som riktar<br />
sig <strong>till</strong> bygg och anläggning.<br />
Men måste också se <strong>till</strong> att stärka<br />
förmågan att bredda rekryteringen<br />
och säkerställa att fler<br />
tjejer faktiskt söker de här utbildningarna.<br />
– Varför är det viktigt att fler<br />
kvinnor blir intresserade av att<br />
jobba i byggbranschen?<br />
– Ska vi klara av att rusta<br />
Sverige för 11 miljoner människor<br />
behöver vi all den kompetens vi<br />
kan få. Varför ska vi avstå från 50<br />
procent av möjligheterna att få<br />
den kompetensen?<br />
Catharina Elmsäter-Svärd, vd för<br />
Sveriges Byggindustrier.<br />
Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, och Emmelie Renlund, talesperson<br />
för Näta, Byggnads kvinnliga nätverk.<br />
– Nu väntar vi bara på att arbetsgivarna<br />
ska ta frågan på allvar,<br />
säger Emmelie Renlund, talesperson<br />
för Näta, Byggnads kvinnliga<br />
nätverk.<br />
Både Johan Lindholm, förbundsordförande<br />
i Byggnads, och<br />
Emmelie Renlund är positiva <strong>till</strong><br />
regeringens förslag, men kritiska<br />
mot att arbetsgivarna inte visat<br />
mer intresse för att stoppa diskriminering<br />
och trakasserier mot<br />
kvinnliga byggnadsarbetare.<br />
– Sveriges Byggindustrier går<br />
ut i debattartiklar och uppmanar<br />
tjejer att söka bygg- och anläggning,<br />
samtidigt som deras medlemsföretag<br />
vägrar att ta emot<br />
kvinnliga lärlingar, ser genom<br />
fingrarna med glåpord och sexistiskt<br />
klotter och inte anser sig ha<br />
tid för fortbildningar inom psykosocial<br />
arbetsmiljö. Snacka om<br />
dubbla budskap! säger Emmelie.<br />
– Vi har en bra diskrimineringslagstiftning.<br />
Det är alltid arbetsgivarens<br />
ansvar att lagar och<br />
regler efterföljs och detta måste<br />
tas på största allvar. Sedan tycker<br />
jag också att det är välidgt viktigt<br />
att tänka på språket. Det går lika<br />
lätt att säga ”byggaktör” som<br />
”byggherre”, men det gör stor<br />
skillnad för lagandan när alla<br />
känner sig inkluderade, säger<br />
Johan.<br />
26 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>
Change language