Golv till Tak #1-2017
Tidningen har fukt som tema och tar upp ett antal sins emellan mycket olika aspekter på det ämnet. Förutom naturligtvis ett stort reportage från Domotex. Domotex är först ut i mäss-säsongen med att presentera årets golvnyheter. Mässan genomfördes i år 14–17 januari och vi rapporterar självklart från den liksom från BAU som följde omedelbart efter, 16–21 januari. Mycket annat inttressant och matnyttigt kan vi också bjuda på. Som en initierad förklaring om hur avjämningsmassor och spackel egentligen fungerar. Som en presentation av nya praktiska verktyg för våtrumsarbete. Som en genomgång av grunderna i att lägga textilgolv. Med mera, med mera.
Tidningen har fukt som tema och tar upp ett antal sins emellan mycket olika aspekter på det ämnet. Förutom naturligtvis ett stort reportage från Domotex.
Domotex är först ut i mäss-säsongen med att presentera årets golvnyheter. Mässan genomfördes i år 14–17 januari och vi rapporterar självklart från den liksom från BAU som följde omedelbart efter, 16–21 januari.
Mycket annat inttressant och matnyttigt kan vi också bjuda på. Som en initierad förklaring om hur avjämningsmassor och spackel egentligen fungerar. Som en presentation av nya praktiska verktyg för våtrumsarbete. Som en genomgång av grunderna i att lägga textilgolv. Med mera, med mera.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ANNONS<br />
› FORTSÄTTNING<br />
från sid 5:<br />
Flytande och formbart<br />
blir fast och hållbart<br />
Från en flytande, formbar gipsmassa<br />
har vi fått hårt hållfast material, som<br />
torkat utan att vatten förångats. Så<br />
fungerar gipsbaserade avjämningsmassor,<br />
liksom gipset när man brutit<br />
benet.<br />
... OCH I CEMENT<br />
På liknande sätt är det med cement<br />
och cementbaserade avjämningsmassor.<br />
Här är sammansättningen mer<br />
komplicerad, men råvarorna är bekanta.<br />
Kalksten ger kalciumjoner. Ur<br />
lera får vi aluminium. Med en liten<br />
<strong>till</strong>sats av gips upphettas allt detta i<br />
pulverform <strong>till</strong> mycket hög temperatur<br />
i stora roterande ugnar. Kristallvatten<br />
avgår då från blandningen av<br />
mineral och ger produkten cement<br />
i form av ett torrt pulver. Detta torra<br />
pulver kan senare ta upp stora mängder<br />
vatten – och fortfarande vara torrt,<br />
fast hårt.<br />
Finmalet cementpulver blandat<br />
med vatten och ballaststen kan bli <strong>till</strong><br />
betong för olika byggkonstruktioner.<br />
Det kan också bli <strong>till</strong> avjämningsmas-<br />
sor, flytspackel för golv.<br />
När cement härdar är det för att<br />
det sker en ny kristallbildning av så<br />
kallat dubbelsalt. Det kallas dubbelt<br />
för att både aluminiumjoner och kalciumjoner<br />
ingår. Dubbelsaltets kristaller<br />
har stort innehåll av kristallvatten,<br />
och det är därför vattnet<br />
lik som försvinner ur den flytande<br />
spackelmassan. Från att ha varit vätskan<br />
som gör cement formbart och<br />
flytande har vattnet blivit en komponent<br />
som bygger nya kristaller i starka<br />
byggmaterial.<br />
TORKNING BEHÖVS ÄNDÅ<br />
När spackelmassan härdat finns överflödigt<br />
vatten kvar, och det behöver<br />
torka bort för att vi ska få en <strong>till</strong>räckligt<br />
torr, beläggningsbar yta. Redan<br />
efter ungefär två timmar har spacklet<br />
blivit så fast att man kan gå på<br />
golvet, men det finns som sagt restfukt<br />
kvar. Till varje kilo torrt spackelbruk<br />
har man blandat i 200 gram<br />
vatten och av det återstår ungefär<br />
100 gram för normaltorkande spackel<br />
och 10 – 20 gram för självtorkande.<br />
Man brukar räkna med att det behövs<br />
en veckas torktid vid 20 graders<br />
temperatur och god ventilation för<br />
varje centimeter av spackelbeläggning.<br />
Om man lagt tjockare än tre centimeter<br />
får man räkna med längre tid.<br />
Tekniken kring cement är en<br />
avan cerad vetenskap. Det finns möjlighet<br />
att variera förhållandet mellan<br />
vatten och cement för att passa olika<br />
kvalitetskrav. Fyllmedel av sand kan<br />
<strong>till</strong>sättas. Det finns <strong>till</strong>satser för att<br />
styra hur snabbt cementen ska stelna.<br />
Man kan påverka hållfasthet, krympning<br />
och flytbarhet på olika sätt.<br />
Gemen samt är att cement stelnar<br />
genom att ta <strong>till</strong> sig kristallvatten. Det<br />
är därför man kan gjuta betong i<br />
slutna formar och i konstruktioner<br />
under vatten.<br />
För golvteknik vill vi alltid veta<br />
varifrån vatten kommer och vart det<br />
tar vägen. Det vet vi när det gäller<br />
avjämningsmassor. ■<br />
6 | GOLV TILL TAK | <strong>#1</strong> - <strong>2017</strong>
Change language