Golv till Tak #1-2017
Tidningen har fukt som tema och tar upp ett antal sins emellan mycket olika aspekter på det ämnet. Förutom naturligtvis ett stort reportage från Domotex. Domotex är först ut i mäss-säsongen med att presentera årets golvnyheter. Mässan genomfördes i år 14–17 januari och vi rapporterar självklart från den liksom från BAU som följde omedelbart efter, 16–21 januari. Mycket annat inttressant och matnyttigt kan vi också bjuda på. Som en initierad förklaring om hur avjämningsmassor och spackel egentligen fungerar. Som en presentation av nya praktiska verktyg för våtrumsarbete. Som en genomgång av grunderna i att lägga textilgolv. Med mera, med mera.
Tidningen har fukt som tema och tar upp ett antal sins emellan mycket olika aspekter på det ämnet. Förutom naturligtvis ett stort reportage från Domotex.
Domotex är först ut i mäss-säsongen med att presentera årets golvnyheter. Mässan genomfördes i år 14–17 januari och vi rapporterar självklart från den liksom från BAU som följde omedelbart efter, 16–21 januari.
Mycket annat inttressant och matnyttigt kan vi också bjuda på. Som en initierad förklaring om hur avjämningsmassor och spackel egentligen fungerar. Som en presentation av nya praktiska verktyg för våtrumsarbete. Som en genomgång av grunderna i att lägga textilgolv. Med mera, med mera.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
LUFTFUKTIG-<br />
HETEN<br />
ÄR PROBLEMET<br />
Fukt är en viktig fråga inom hela byggsektorn.<br />
Fukt i konstruktioner och i byggmaterial påverkar<br />
hur materialen beter sig. Luftfuktigheten gör också<br />
sitt <strong>till</strong> för att stommen och trägolven ska röra sig,<br />
krympa eller svälla. Vad kan vi göra för att minska<br />
problemen och lägger vi fokus på rätt saker?<br />
Sensorer – eller avkännare – är en<br />
populär företeelse. Det finns avkännare<br />
som kan mäta klimat, fukt,<br />
värme och det mesta annat. De finns<br />
överallt – i mobilen, bussen eller så<br />
sitter de i hissen. Nu har turen kommit<br />
<strong>till</strong> våra broar.<br />
SENSORER FÖR<br />
REPARATIONSBEHOV<br />
Enligt Raid Karoumi, professor på<br />
avdelningen för bro- och stålbyggnad<br />
vid KTH, kan broarna med teknikens<br />
hjälp själva berätta när de behöver<br />
underhåll. Detta i realtid.<br />
– Trafikverket spenderar 1,3 miljarder<br />
kronor per år på drift och underhåll<br />
av våra broar. Om vi instrumenterar<br />
de kritiska broarna med<br />
smarta sensorsystem, så tror vi att vi<br />
kan spara minst 100 – 150 miljoner<br />
per år, säger Raid Karoumi i ett uttalande<br />
<strong>till</strong> tidningen Ny Teknik.<br />
Så vi kan göra det mesta med sensorer.<br />
INGEN STOR MARKNAD<br />
FÖR FUKTSENSORER<br />
På marknaden finns fuktsensorer för<br />
inbyggnad och för platsmätning.<br />
– Vi har haft sensorer för inbyggnad<br />
i trägolv i några år, säger Tomas<br />
Nilsson på Englund-Gruppen i Malmö.<br />
Men vi har sålt mycket av dem. De<br />
kostar 1500 kronor per enhet och<br />
det behövs en per rum, men det är ju<br />
inte någon större kostnad i ett stort<br />
objekt.<br />
Sensorerna registrerar fukten i<br />
plan kan och ger ett noggrant facit<br />
över hur plankans <strong>till</strong>stånd har varierat<br />
över tiden.<br />
– Vi lanserade förra året våra<br />
”fuktpuckar”, säger Tomas. De är lite<br />
större än en hockeypuck och fästs<br />
mot underlaget så att de kan mäta så<br />
länge det behövs. Köpare har varit<br />
besiktningsmän och en del entreprenörer.<br />
Men golvbranschen verkar inte<br />
speciellt intresserad.<br />
HAR INGEN KOLL<br />
PÅ LUFTFUKTIGHETEN<br />
– Luftfuktigheten! utropar Göran<br />
Carlsson, vd för Olle Lind <strong>Golv</strong> i<br />
Stockholm.<br />
– Våra byggare har inte koll på<br />
luftfuktigheten i sina objekt, säger<br />
Göran. Dessutom har beställarna<br />
dålig uppfattning om hur låg den<br />
rela tiva fuktigheten är i husen under<br />
vintern. Man föreskriver parkettgolv,<br />
i ett aktuellt fall hade man valt ett<br />
där leverantören begär att golvet ska<br />
befinna sig i ett klimat med en RF på<br />
40 – 60 procent. I Stockholm är normala<br />
RF-värden i en lokal utan klimatkontroll<br />
under värsta vintertiden<br />
18 – 24 procent. RF-värdena står på<br />
<strong>till</strong>verk arnas produktblad så det är<br />
bara att läsa innan<strong>till</strong>. Ska det vara så<br />
svårt? Bygger man ett objekt med<br />
dyrbara trägolv måste man ha kontroll<br />
över klimatet i byggnaden.<br />
FUKT I KONSTRUKTIONER<br />
INGET PROBLEM<br />
Luftfuktigheten kan man hantera<br />
genom ventilation. Men det är en<br />
merkostnad som vare sig byggare<br />
eller förvaltare verkar villiga att ta, är<br />
Görans uppfattning. Eller ens är medvetna<br />
om behovet.<br />
Det krävs mer information och<br />
upplysning. Men det är svårt att nå<br />
ut. Hur många beställare och arkitekter<br />
läser kraven på RF-värden när<br />
man hittar en drömparkett på internet?<br />
Tidigare har det varit stora problem<br />
med bambuparkett på den<br />
svenska marknaden där vissa fabrikat<br />
och utföranden inte klarat av det<br />
svenska klimatets RF-förändringar<br />
under året.<br />
– Däremot tycker jag inte att det<br />
är något problem med fukt i byggnadskonstruktioner<br />
längre, säger Göran.<br />
Där tycker jag att vi har koll. ■<br />
› BYGGER MAN ETT<br />
objekt med vackra<br />
trägolv måste man<br />
ha kontroll över<br />
klimatet i byggnaden.<br />
› TEXT:<br />
Thomas Åkerblad<br />
› FOTO:<br />
Från Kährs<br />
<strong>#1</strong> - <strong>2017</strong> | GOLV TILL TAK | 7
Change language