Läs examensarbetet (pdf) - Vectura

2.5 Ramar för gestaltning
2.5.1. Lagar
Vid utformningen av järnväg finns en rad olika lagar och policys att följa och förhålla
sig till. Frågan om estetik och arkitektur berörs ytterst lite men finns ändå med i några
av de lagar och policys som berör byggandet av järnväg. I lagen om byggande av
järnväg 1 kap. 3§ går bland annat att läsa att en estetisk utformning ska eftersträvas vid
planläggning av järnväg, och 1 kap. 4§ lyder
Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järnvägen får ett sådant
läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och
olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden
och till natur- och kulturvärden.
(SFS 1995:1649)
I Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) finns sedan 1998 i 2 kapitlet, vilket behandlar
de allmänna intressen som ska tillgodoses vid planering, en paragraf som behandlar
estetik. Paragrafen lyder:
3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden,
miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden
främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse,
grönområden och kommunikationsleder…
(SFS 2010:900 2 kap. 3§)
Frågan berörs också i miljöbalken (SFS 1998:808). Övriga lagar och förordningar
reglerar främst de tekniska förutsättningarna samt miljöstörningar. De lagar där järnvägs-
och infrastrukturplanering behandlas och som har inflytande på var, hur och när
järnväg får anläggas är utöver ovannämnda lagar Järnvägslagen (SFS 2004:519) och
Järnvägsförordningen (SFS 2004:526). Dessutom så påverkar restriktioner om kulturmiljöområden,
riksintressen, landskapsbildsskydd och övriga markområden som skyddas
enligt lag, var och hur i landskapet som en järnväg kan dras fram.
Som komplement till de svenska lagarna finns ett antal tekniska specifikationer för
driftskopabilitet (TSD) som antagits av EU. Dessa specifikationer berör främst tekniska
aspekter kring tåg och järnväg samt tillgänglighetsanpassning (Transportstyrelsen
2011).
2.5.2. Policy
Trafikverket har i dagsläget ingen arkitekturpolicy. Istället arbetar de med järnvägsgestaltning
i planeringsskedet och då i form av gestaltningsprogram. Tidigare fanns
det vid Banverket en arkitekturpolicy som behandlade frågor rörande gestaltning och
utformning på en övergripande nivå. Denna policy användes i planeringsprocessens
alla skeden (Banverket 2005). Grunden till att policyn utarbetades ligger i regeringens
proposition Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och
design (1997/98:117) från 1998, där flera statliga verk och myndigheter fick i uppdrag
att upprätta program för hur frågor rörande arkitektur och formgivning ska behandlas
och främjas inom den egna organisationen (Tornberg 2006). Banverket har även tagit
hjälp av gestaltningsprogram för att se till att frågeställningar rörande gestaltning och
arkitektur lyfts fram. Detta resulterade 2005 i boken Gestaltningsprogram inom Banverket
– en vägledning.
BAKGRUND
27