Transportarkitekten nr 2 - Vectura

Resan är 

lika viktig 

som målet 

DJUPDYKNING 

för nya klimatdata 

FINLANDS 

TRANSPORTER 80%AV 

GÅR SJÖVÄGEN 

BIM ÄR MODELLEN 

för transportinfrastruktur 

NR 2 2013 

en tidning från vectura 

om tranSPortinfraStruKtur 

cirKaPriS 69 Kr 

SPÅRVAGNAR 

I SKÅNE 

2017 

GUPPIGA RESOR 

jämnas ut med Bose

INLEDAREN 

Ett ledande konsultföretag i transportinfrastrukturbranschen 

befinner sig ständigt 

i hetluften. Behoven av utbyggnad 

och förnyelse av befintlig infrastruktur 

verkar vara omättliga, samtidigt som 

de gamla systemen kräver allt större 

delar av kakan för drift och underhåll. 

Infrastrukturen har också blivit ett kärt 

och återkommande trätoämne i den 

politiska debatten och i våra medier. 

Och favoritämnena växlar: Ena stunden 

handlar allt om spårvägar. I nästa 

stund är cykelvägar lösningen på alla 

problem. Förmågan att ha överblick 

– helhetssyn – och ett transportslags- 

övergripande synsätt på behoven 

av rörelse och transporter, verkar 

ofta saknas. Att bygga samhällets 

infrastruktur är dyrt. Transportinfra- 

strukturen har – och bör ha – lång 

livstid, och den påverkar hur vårt 

samhälle utvecklas och fungerar. 

Perspektivet måste därför vara långsiktigt, 

oavsett mandatperioder och 

svängningar i debatten. 

Trots att regeringen avser att 

investera stora summor i den svenska 

transportinfrastrukturen den närmaste 

tolvårsperioden, anser många att 

beloppen är långtifrån tillräckliga. 

Är det i praktiken möjligt att klara 

framtidens behov genom att finansiera 

över den årliga statsbudgeten? 

Det här är frågor som inte bara 

berör Sverige, utan i stort sett hela 

världen. Vectura har kanske inte 

svar på alla frågor, men vi 

kommer att fortsätta att vara 

en kompetent partner inom 

transportinfrastruktur. Det är 

det vi är bäst på. 

Jan Colliander 

VD, Vectura 

4 

i en snabbt växande arbetsmarknadsregion 

pendlar folk så att det knakar i 

pågatåg och stadsbussar. nu planerar 

skåningarna på allvar för spårvägar 

för att möta utmaningarna. 

ANSVARIG UTGIVARE: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, ChEFREDAKTÖR: Catharina Saunders, 

catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox AB REDAKTÖR/AD: Cecilia hagen-Nilsson, cecilia@univox.se 

SKRIBENTER: Ewa Brobäck och Stig Meiton ILLUSTRATÖR: Lisa Ling, Ovan och sidan 3: Kragh Berglund 

FOTO: Sidan 3: Curt-Robert Lindqvist och håkan Olsén TRYCK: Strålins Grafiska AB, maj 2013 

BLOGG: blogg.vectura.se NEDLADDNING: http://www.vectura.se/transportarkitekten 

INNEhÅLL 

NR 2 2013 

10 Klimatdata på djupet 

En istid ger en temperaturpuls som 

sakta fortplantar sig ned i urberget. 

När Vecturas Jan Sundberg går på 

djupet ökar förståelsen för hur klimatet 

varierat genom tiderna. 

12 Teknik & Trender 

Citylink ska säkra Stockholms elförsörjning 

för framtiden. Läs även om Bose 

Ride, innovativa vinterdäck och annat 

smått och gott. 

16 Beläggningsprojektering 

Rätt mängd asfalt på rätt plats. Det 

är kärnan i beläggningsprojektering. 

Lasermätning ger underlag för att 

justera vägen på rätt sätt. 

18 Det bästa för Finland 

Finland ligger i Europas utkant. Det 

gör det extra viktigt med effektiva 

logistik- och transportlösningar. 

20 Städer för människor 

Städerna växer och allt fler människor 

ska dela på ett begränsat utrymme. 

Att skapa bra livsmiljöer i komplexa 

stadslandskap är en utmaning. 

22 Vectura Djup – BIM 

Byggsektorn var först ut. Nu slår 

projektering med BIM också igenom 

inom transportinfrastruktur. 

24 En hållbar arbetsplats 

Möt några av våra medarbetare och 

läs mer om hur det är att jobba på 

Vectura. 

26 Porträttet Kristina Zakrisson 

helst skulle Kirunas kommunalråd Kristina 

Zakrisson vilja stänga sitt gamla 

centrum en fredag och öppna ett nytt 

måndagen därpå. 

27 Kåseriet – kollektivtrafik 

Att åka kollektivt handlar om att lära 

sig att bli en väl fungerande varelse 

i ett socialt sammanhang, kåserar 

Maria Strömberg. 

radioaktivt avfall hålls avskilt 

i urberget i 100 000 år. 

Ibland är resan målet 

Kollektivtrafik: ”Trafik där utbud, tidpunkt, pris, resmål och färdväg är 

organiserat och utannonserat i förväg mot allmänheten, eller regelbundet 

tillgängligt.” Kanske går dina tankar till en blåsig och tidig 

morgon i november. En skock människor på väg till sina arbeten. 

Några hostar ihåligt. 

Men den här dagen har jag semester! Solen skiner. Jag kliver 

på spårvagnen i Prag, utan att veta vart jag är på väg. Ett äventyr! 

För en liten slant kan jag bara följa med och njuta av färden. 

Resmålet och färdvägen är organiserad utifrån andra människors 

behov. Idag får jag vara en nyfiken gäst i deras vardag. 

De smarta apparna i min telefon hjälper mig att ta mig runt i 

städerna på ett smidigt sätt, om det så är Res i Sthlm, Tubemap 

London eller Dalatrafik. Jag behöver aldrig känna mig otrygg 

eller vilsen. Visst gillar jag att köra både mc och bil själv, men 

jag försöker att välja bort bilen, utom när jag verkligen behöver 

den. En annan bra sak med att resa kollektivt är att vi minskar 

utsläpp, buller och trängsel. Inte bara de där gråa vardagarna 

när vi är på väg till jobbet – eller hem. 

Trevlig sommar! 

Catharina Saunders 

Chefredaktör 

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-POST: transportarkitekten@vectura.se TELEFON: 0771–159 159 

BREV: Transportarkitekten, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Catharina Saunders, Thomas Rebermark, 

heléne haglund, hanna haeggström och Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation), Mattias hörling (Projekt- och Byggledning), 

Irja Lööw (Transport & Samhälle), Mats Pettersson, Folke Sandberg och Jan Thulin (InfraDesign), Britt Olin (hR), Cecilia hagen-Nilsson (Univox) 

TRANSPORTARKITEKTEN nr 2 2013 


2 3 

10 

16 

20

Hög tillväxt kräver 

nya spår 

Kollektivtrafiken i Sverige ska fördubblas. Sett över lite mer än tio år har Skåne 

redan gjort det en gång. I en snabbt växande arbetsmarknadsregion pendlar 

folk så att det knakar i pågatåg och stadsbussar. Nu planerar skåningarna på 

allvar för spårvägar för att möta utmaningarna i de tre största städerna. 

TEXT STIG MEITOn FOTO KrISTIan POHL, JEnS CHrISTIan anDErSSOn, STIG MEITOn, LarS DaHLSTröM 

ILLUSTRATIONER METrO arKITEKTEr, EurOPEan SPaLLaTIOn SOurCE ESS aB, wHITE arKITEKTEr, DaVID wIBErG 

»Vi är beredda att trycka 

på startknappen« 

/MARCUS hORNING, SPÅRVAGNAR I SKÅNE 



4 4 5

i malmö trängs bussar med bilar – och med 

varandra. Busstrafiken har nått kapacitetstaket 

och nu vill malmö tillsammans med Lund och 

Helsingborg satsa på spårvagnar. 

Fungerande storstäder är avgörande 

för tillväxten. Med sin starka 

inflyttning är de motorer för 

hela landsdelar. Skåne är en av 

Sveriges tre stora kollektivtrafikregioner, 

men framtiden kräver högre kapacitet och 

modernare lösningar. Här är förväntningarna 

höga på ett statligt paket i linje med 

de satsningar som görs i Göteborg och 

Stockholm. 

Helsingborg, Lund och Malmö planerar 

tillsammans med Region Skåne för spårväg 

i det gemensamma projektet Spårvagnar i 

Skåne. Lund står först på tur. Den första 

spårvagnen kan rulla 2017. 

– När finansieringen löser sig ska det 

bara vara att trycka på startknappen. Vi ska 

kunna komma igång med projekteringen 

efter sommaren och räknar med att det ska 

klaras av på ett år, säger Marcus Horning, 

projektchef för Spårvagnar i Skåne. 

Forskning nära ljushastigheten 

Spårvägen ska binda ihop centrum med 

Lunds alla utbildnings- och forskningsmiljöer 

ut till den nya stadsdelen Brunnshög. 

Där står snart miljardprojektet MAX IV 

klart tillsammans med det internationella 

forskningscentret ESS. MAX IV kan liknas 

vid ett supermikroskop. Elektroner som 

accelereras till nära ljusets hastighet avger 

ett intensivt ljus som belyser materiens innersta 

egenskaper. Anläggningen blir världsledande 

i sitt slag. Det blir samtidigt en ny 

del av Lund, med bostäder, företag, skolor 

och service intill E 22 i nordöstra Lund. 

– Gemensamt för de spårvägslinjer som vi 

planerar i de tre städerna är att de får stor 

regional betydelse. Nära 90 procent av 

dem som åker på nuvarande Lunda- 

länken som ska bli spårväg, bor någon 

annanstans än i Lund. Men här reser också 

forskare från Köpenhamn och direkt 

från Kastrup, säger Marcus Horning. 

Bussar i kö 

I Malmö är busstrafiken på väg att nå 

kapacitetstaket – bussarna står i kö på de 

stora stråken. Bortsett från Citytunneln är 

Malmö fortfarande en stad med en infra- 

struktur från mitten av förra seklet. På 

andra sidan sundet storsatsar Köpenhamn 

2017 kan första spårvagnen 

gå till Lunds nya 

stadsdel Brunnshög med 

forskningscentret eSS och 

supermikroskopet max iv. 

Lund och malmö, som syns 

i bakgrunden, har sammanvuxen 

arbetsmarknad 

som kräver en attraktiv 

kollektivtrafik. 

»Spårvägslinjerna kommer att 

få stor regional betydelse« 

på både spårväg och metro. Planen är att 

spårvagnarna i Malmö ska kunna starta 

2020 eller 2021. 

I väntan på spåren kan man öka kapaciteten 

med hjälp av tvåledade bussar. Med 

denna lösning, med arbetsnamnet superbuss, 

är bussarna till viss del separerade 

från övrig trafik. 

Vectura har utrett driftkostnaderna på 

uppdrag av Spårvagnar i Skåne. 

– Om man bara ser till driften blir 

tvåledade bussar bara något billigare än 

spårvagnar, för den period fram till 2030 

som vi har beräknat. Bussar slits snabbare 

och kräver fler förare eftersom de tar färre 

passagerare än spårvagnar, säger Hans 

Danielson, specialist kollektivtrafik på 

Vectura. 

Stark spårfaktor 

Investeringskostnaderna för spårväg är 

hög. Det krävs något extra för att kalkylen 

ska gå ihop. Marcus Horning på 

Spårvagnar i Skåne framhåller att alla 

/MARCUS hORNING, SPÅRVAGNAR I SKÅNE 

spårvagnsprojekt i Europa överträffar 

sina prognoser. I norska Bergen hamnade 

resandet snabbt 50 procent över 

kalkylen. 

– Spårvagnar skapar i sig mer resande, 

säger han. 

Carl Björklund, kollektivtrafikexpert 

på Vectura talar om spårfaktorn. 

– Det är inget övernaturligt. Spårväg 

har egentligen allt det som kollektivtrafiken 

behöver för att vara attraktiv. 

Hög komfort, hög tillgänglighet och en 

från sommaren 2014 kommer 

tvåledade bussar, så kallade 

superbussar att trafikera 

malmös gator. Bussarna 

har plats för cirka 90 

passagerare, drivs 

med en elhybrid 

med gasmotor och 

är tänkta att minska 

såväl bränsleför- 

brukning som buller. 

(illustration: exquicity) 

Vad? Helsingborg, Lund och malmö 

planerar tillsammans med region Skåne 

för spårväg i det gemensamma projektet 

Spårvagnar i Skåne. 

När? den första spårvagnen kan börja 

rulla redan 2017. Lund står först på tur. 

Varför? Skåne är en av Sveriges 

tre stora kollektivtrafikregioner, men 

framtiden kräver högre kapacitet och 

modernare lösningar. 

Vecturas roll? vectura har utrett driftskostnaderna 

för tvåledade bussar kontra 

spårvagnar, för perioden fram till 2030. 

tydlighet som gör att den hela tiden marknadsför 

sig själv. Den är trygg och den 

är långsiktigt förutsägbar för alla – inte 

minst de som satsar på att driva verksamhet 

eller köpa en bostad efter spårvagnslinjen, 

säger han. 

I Malmö är spårvägen en del i satsningen 

på social hållbarhet – att jämna ut 

skillnader mellan stadsdelar och ge mer 

jämlika villkor för resande. Spårvagnarna 

ska fysiskt binda ihop Rosengård med 

Turning Torso i Västra hamnen. 



6 7

– arbetspendlingen är en viktig del av arbetslinjen. 

välutbyggd kollektivtrafik hänger också ihop med 

att kunna bygga fler nya bostäder och arbetsplatser. 

tunnelbanan i Stockholm är ett bra exempel på hur en 

storstadsregion blivit mycket mer attraktiv med hjälp 

av kollektivtrafiken, säger catharina elmsäter-Svärd. 

»Väl utbyggd kollektivtrafik 

gör att fler 

bostäder kan byggas« 

/CAThARINA ELMSÄTER-SVÄRD, INFRASTRUKTURMINISTER 

Lösningar inför framt ida resenärers behov 

Vectura jobbar med att skapa attraktiv kollektivtrafik 

inom ett brett fält – allt från resecenter, hållplatser, 

gatunät till busslinjer och spårvägar. 

– Vi jobbar ofta med väldigt komplexa 

avvägningar. Det är mycket som ska vägas 

in när man ska hitta lösningar som passa 

många resenärer, men sällan alla. Det finns 

ju alltid en ekonomisk ram, säger Kirsten 

Wretstrand på Vectura. 

Just nu utreder hon hur man kan 

utveckla sex trafikstråk och förbättra 

möjligheten att pendla till jobb och utbildning 

i Halland. Här följer tio exempel på 

uppdragsområden som Vectura arbetar 

med inom kollektivtrafik: 

1 STRÅKSTUDIER 

Identifierar hur kollektivtrafik – buss, 

spårvagn, t-bana eller järnväg – kan dras 

för att samla upp så många resande som 

möjligt med hänsyn till de transportekonomiska 

ramarna. 

2 RESVANEUNDERSöKNINgAR 

Tar reda på hur folk reser och i vilket 

syfte. Ger underlag för bland annat stråkstudier 

och linjenätsutredningar. 

3 RESANDEmODEllER OCH 

pROgNOSER 

På uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik, 

SL, utför Vectura trafikanalyser för att 

undersöka hur alternativa sträckningar av 

tunnelbanans förlängning till Nacka kan 

påverka resandet. 

I uppdraget ingår bland annat att 

analysera effekter på restid, tillgänglighet, 

resandeströmmar och hur befintlig infrastruktur 

avlastas. Vectura ska också utreda 

lämpliga placeringar av stationerna längs 

den nya tunnelbanelinjen. 

4 RESECENTER 

Ett resecenter ska koppla ihop flera 

färdmedel i en tydlig miljö som är tillgänglig 

för alla, med närhet mellan de 

viktigaste färdmedlen. 

Ett bra resecenter kan också vitalisera 

en stadskärna. Vectura har bland annat 

utformat det nya resecentret i Strängnäs 

på uppdrag av Trafikverket. 

5 bUSSHÅllplATSER 

Även om hållplatser är enkla anläggningar 

är kraven höga på att de ska ge 

skydd mot väder, vara trafiksäkra och 

underlätta på- och avstigning. 

I Sörmland har Vectura på uppdrag 

av Trafikverket identifierat nya hållplatsplaceringar 

som kortar restiderna. 

framtidens kollektivtrafik i Kiruna? en linbana som binder ihop flygplatsen, 

resecentret och den nya staden är en av visionerna när Kiruna förnyas under 

de närmaste 20 åren. Läs mer om Kiruna 4-ever på sista sidan. 

6 TIllgäNglIgHET föR fUNK- 

TIONS- OCH RöRElSEHINDRADE 

Alla vinner på att resecentra, hållplatser 

och gångstråk är fria från hinder och lätta 

att orientera sig i. Vectura medverkar 

med expertstöd i flera pågående projekt i 

Stockholm, däribland Spårväg city, Norra 

länken, Citybanan och Norra Djurgårdsstaden. 

7 lINJENäTSUTREDNINgAR 

Kan visa hur ett busslinjenät i en stad ska 

dras. Ett bra linjenät ska vara enkelt och 

tydligt samtidigt som det ge snabba restider 

för så många som möjligt. 

På vectura finns såväl bred som djup 

kompetens inom de områden som omfattas 

av begreppet kollektivtrafik. Här finns 

specialister inom allt från spårkapacitet 

till beteendevetenskap som utreder och 

ger tydliga underlag för beslut som gäller 

bussar, spårvagnar, färjor, tåg, tunnelbana 

och spårbilar. vi har alla ambitionen och 

visionen att resenären ska kunna färdas 

bekvämt, tryggt och snabbt. 

8 REgIONAl TIllgäNglIgHET 

Kollektivtrafik med hög turtäthet och 

korta restider ger möjlighet för människor 

att hitta nya jobb. Regionförstoring och 

regionförtätning ger en bättre arbetsmarknad. 

Vectura arbetar just nu med 

en pendlingsstudie av Västerbottens och 

Norrbottens län. 

9 TRAfIKEKONOmI 

Vad kostar driften av ett busslinjenät eller 

en spårvagnslinje? Vectura utreder bland 

annat driftskostnaderna för Spårvagnar i 

Skåne. 

för att diskutera vecturas tjänster 

inom kollektivtrafik, kontakta: 

Stockholm: 

carl.bjorklund@vectura.se 

Göteborg: 

jan-erik.fallgren@vectura.se 

Malmö/Kivik: 

kirsten.wretstrand@vectura.se 

10 SpÅRVäg 

På uppdrag av Spårvagnar i Skåne formar 

nu Vectura det regelverk som ska ligga 

som underlag för projektering av alla 

teknikområden för spårvägarna i Malmö, 

Lund och Helsingborg. I Stockholm projekterar 

Vectura bana och signalsystem 

för spårvägen från centralen ut till Norra 

Djurgårdsstaden och Ropsten. 

carl Björklund är en av 

vecturas fem expertbloggare. 

Han utreder kollektivtrafik 

och tycker att framtidens infrastruktur 

ska ge oss sådana 

möjligheter att de hållbara 

transporterna blir det självklara 

valet. detta oavsett typ 

av resa och vem som reser. 

carl Björklund 

utredare kollektivtrafik 

blogg.vectura.se 



8 9

Djupdykning mot istiden 

bERäKNAR VäRmEflöDEN I JORD- OCH bERgARTER 

Jan Sundberg, teknisk doktor och seniorkonsult på vectura, är 

geohydrolog och därtill expert på förorenad mark, men en stor 

del av hans arbete handlar om att beräkna värmeflöden i olika 

jord- och bergarter. 

Jan Sundberg har varit involverad i den termiska dimensioneringen 

av slutförvaret i forsmark samt i en rad stora kabelprojekt, 

från Baltic cable i Östersjön och nemo i engelska kanalen 

till Sydvästlänken som Svenska Kraftnät just nu bygger. 

förorenad mark är ett helt annat kompetensområde. under tio 

års tid har han arbetat med saneringen av eka nobels område 

i Bengtsfors där marken efter 100 års industriverksamhet var 

impregnerad med kvicksilver och dioxin. 

»Vår studie ger en 

bättre förståelse 

för variationer 

i forna tiders 

klimat« 

/JAN SUNDBERG 

Varje solig dag och varje kall natt ger ett temperaturavtryck. Allt lagras under 

våra fötter. I det svenska urberget finns klimatinformation om svunna frostiga 

vintrar och sekler med skiftande klimat. 

TEXT STIG MEITOn ILLUSTRATION unIVOX 

Några meter ned i jordlagren kan vi läsa 

av de senaste dygnens temperaturvariation. 

Längre ned blir informationen suddigare. 

Men de stora klimatvariationerna syns som 

långvågiga temperaturskiftningar djupt ned 

i den Baltiska skölden som Sverige vilar på. 

– Ungefär 700 meter ned kan vi läsa av 

temperaturavtrycket från händelser 1 000 

år tillbaka och den senaste istiden, 10 000 

år tillbaka i tiden, har inverkan på än större 

djup, säger Jan Sundberg på Vectura. 

Ger bättre förståenle 

En istid ger en temperaturpuls som sakta 

fortplantar sig ned i urberget. På vägen 

möter den värmen från jordens inre. Inom 

ett uppdrag för SKB arbetar Vectura nu med 

att tolka och sammanställa temperaturdata 

från djupa borrhål på tre platser. Studien belyser 

hur värmetransporten varierar rumsligt 

i bergmassorna och hur temperaturfördelningen 

påverkas av klimatändringar. 

– Vår studie ger en bättre förståelse för 

variationer i forna tiders klimat, säger Jan. 

Han använder temperaturdata från 

borrhål i Vättern, vid Forsmark och på 

Grönland. Borrhålet under Vättern som 

görs för malmprospektering är över 2 000 

meter djupt. Borrhålet på Grönland går 

ned i berg med permafrost och där har man 

varit tvungen att använda fiberkabel för att 

mäta temperaturen i det frusna borrhålet. 

Frostfritt djup 

Uppdragsgivare är Svensk Kärnbränslehantering, 

SKB, som ansvarar för det svenska 

kärnavfallet. Slutförvaret ska placeras 500 

meter ned i berget utanför Forsmark. 

Frostfritt djup, skulle vi säga i normala fall. 

Men då talar vi om hur djupt tjälen kan 

tränga under en enstaka extrem vinter. 

Här är perspektivet 100 000 år. Skulle en 

ny istid kunna frysa berget runt slutförvaret? 

I en omfattande klimatmodellering har 

SKB redan visat att permafrosten aldrig kan 

tryckas ned så djupt. 

– Det arbete som lagts ned är oerhört 

omfattande och är ofta ren grundforskning, 

förklarar Jan. 

Det svenska urberget är just urgammalt. 

Den Baltiska skölden består av bergarter 

som bildades för mer än 1 000 miljoner år 

sedan. Bergets goda värmeledningsförmåga 

är en av flera faktorer som gjort att valet 

av placering av slutförvaret fallit på just 

Forsmark. 

Bergvärme och högspänning 

Den som ska borra för bergvärme möter 

problemet med värmeflöde på ett vardagligt 

plan. Värmepumpen tar värme från berget. 

I ett sämre berg med dålig värmeledningsförmåga 

måste man djupare för att ge 

värmepumpen rätt mängd värmeenergi. Ett 

djupare hål kostar mer. Hur det omgivande 

materialet klarar av att leda bort värme är 

en ännu mer kritiskt fråga när man lägger 

högspänningskablar i vattenmättade havsbottnar 

eller i mil efter mil genom landets 

varierande jordarter. 

– Det skiljer stort mellan olika typer av 

jordarter. Värmetransport sker genom en 

rad olika mekanismer. De påverkas i sin tur 

av bland annat vattenhalt och hur poröst 

materialet är, säger Jan Sundberg. 

En högspänningskabel avger värme. Om 

den passerar genom mark som inte leder 

bort värmen tillräckligt väl kan kabeln bli 

för varm med kortare livslängd som följd. 

Precis som i en kedja handlar det om den 

svagaste länken. 

– I de här sammanhangen jobbar vi 

oftast med extremvärdesproblemet – att 

belysa vad som händer i de sämsta materialen. 

Det är dessa material som är dimensionerande. 

SVENSK KäRNbRäNSlEHANTERINg 

Svensk Kärnbränslehantering, SKB, ägs gemensamt 

av kärnkraftbolagen. 2011 lämnade SKB in sin 

ansökan om att få bygga ett slutförvar för utbränt 

kärnbränsle i forsmark. ett slutförvar ska hålla det 

radioaktiva avfallet avskilt i 100 000 år. 



10 

11 

500 m 

1. det använda kärnbränslet 

kapslas först in i täta 

kopparkapslar. 

2. Kapslarna placeras i 

urberget på cirka 500 

meters djup, inbäddade 

i bentonitlera. 

3. när deponeringen är 

klar försluts tunnlar och 

bergrum.

TEKNIK & TRENDER TEKNIK & TRENDER 

Bose Ride jämnar ut guppig väg 

Bose Ride skonar lastbilsförarens rygg. Utvecklingen av 

systemet har inspirerats av Vecturas rapporter om hur lastbilsförare 

exponeras för vibrationer på ojämna vägar. 

Amerikanska Bose Ride System är ett nytt 

avancerat system för aktiv fjädring av lastbilsförarstolar, 

vilket gör att föraren får en 

jämn färd över korta gupp och ojämnheter 

i vägbanan. Föraren skonas från vibration 

som kan ge smärtsamma yrkesskador och 

vilket i sin tur kan leda till skadeståndsansvar 

för åkeriägare. Boses produktutveckling 

har inspirerats av Vecturas rapporter 

om lastbilsförares exponering av hel- 

Johan granlund, 

vägteknikchef 


med Bose ride 

System anpassas 

förarstolens fjädring 

så att föraren färdas 

i en jämn bana 

över korta gupp 

och ojämnheter i 

vägbanan. 

Citylink ska säkra Stockholms elförsörjning 

för framtiden. Svenska Kraftnät 

planerar för en bergtunnel djupt under 

Stockholm som ska rymma en 400 kV 

kraftledning. 

Förutsättningar för lång tunnel 

Vectura har i uppdrag att göra de geotekniska 

undersökningarna och under våren 

har provborrningar pågått på den 13,8 

km långa sträckan mellan Danderyd och 

Hammarby Sjöstad. Där kommer tunneln 

att ligga på 70-100 meters djup. 

– Vi mäter och gör olika tester i borrhål 

och undersöker berggrund, jord och grundvatten 

för att klarlägga förutsättningarna 

för att driva en tunnel. Resultatet ligger till 

kroppsvibration vid färd på ojämna vägar 

i EUs norra utkanter. 

Bose-systemet kombinerar vibrationssensorer 

och snabb databearbetning med 

ett aktivt fjädringssystem. Systemet arbetar 

med hög frekvens. Sensorerna läser av det 

vibrationsmönster som vägens ojämnheter 

skapar och skickar signaler som blixtsnabbt 

höjer och sänker förarstolen. Stolen 

reagerar på återkommande vågmönster 

Provborrar för säker el 

grund för den fortsatta projekteringen av 

tunneln, säger Per Nilsson som är ansvarig 

undersökningsledare på Vectura. 

Tillförlitliga elleveranser 

Genom kartläggningen kan man justera 

sträckningen så att man undviker zoner 

där berget är sprucket eller består av kross 

vilket kan innebära dyrbara tätnings- och 

förstärkningsåtgärder. 

Tunneln kan börjas byggas 2015 och 

väntas ta fem år att slutföra. Citylink 

kommer att binda samman norra och 

södra Stockholmsområdet – från Hagby i 

Upplands Väsby till Ekudden i Haninge. 

Samtidigt får regionen en helt ny nätstruktur 

som ger tillförlitliga elleveranser. Det 

och skapar alltså en motrörelse som 

släcker ut rörelser skapade av vägprofilen. 

Förarsitsen – och föraren – färdas i en 

jämn bana över vägen medan förarhytten 

skakar och guppar fram. Förarens rygg 

skonas. De skadliga färdvibrationerna 

kan i vissa fall till och med bli lägre än i 

personbil, visar tester i USA. 

– Med Bose Ride kan en förare köra 

upp emot 11 timmar utan att överskrida 

den exponeringsgräns som EU infört för 

skadliga färdvibrationer. Det är ungefär 

dubbelt så länge som i en vanlig luftfjädrad 

stol, säger Vecturas vägteknikchef 

Johan Granlund. 

foto: Linus Hallgren 

betyder att cirka 15 mil luftledningar kan 

rivas vilket frigör mark som kan användas 

till annat, till exempel bostäder. 

vill du veta mer, kontakta: 

per.g.nilsson@vectura.se 

Cementindustri 

blir vackra bostäder 

En grå och ogästvänlig cementindustri i 

Limhamn förvandlas till ett attraktivt och 

havsnära bostadsområde. Tanken är att 

bygga uppemot 440 bostäder i området, 

varav 400 lägenheter och 40 radhus. 

Den nya stadsdelen, Limhamns läge, ska 

bli en familjevänlig stadsdel med radhus 

och flerfamiljshus från tre till sju våningar, 

Exempelbanken.se är en databas som 

innehåller exempel inom kunskaps- 

områden som är kopplade till vägplanering, 

vägprojektering samt väg- och gatu- 

utformning. Exempelbankens MKBmodul 

är ett nationellt samarbete mellan 

myndigheter och aktörer på den svenska 

MKB-marknaden. Syftet är bland annat 

att visa upp vilken kvalitet Trafikverket 

förväntar sig när man beställer MKB:er. 

Kommentarer till varje exempel 

torg, butiker, förskola, skola, park och 

lekområde. 

Områdets arkitektur har inspirerats av 

den klassiska Limhamnsbebyggelsen och 

kommer att smälta ihop med övriga kvarter 

på ett naturligt sätt. Den nya stadsdelen blir 

därmed en naturlig förlängning som sträcker 

ut Limhamn mot Öresund. 

llustration: White arkitekter 

– Vectura ska projektera gator och allmän 

platsmark i två steg – ett första förfrågningsunderlag 

för utförandeentreprenad 

avseende VA och byggator och ett andra 

förfrågningsunderlag avseende färdigställande 

av gator och park, berättar Jenny 

Hällstorp, Vecturas ombud i projektet. 

Beställare är Malmö stads gatukontor. 

Vectura har expertgranskat Exempelbanken 

Från 1 juli 2013 får nytillverkade dubbdäck 

i Sverige, Finland och Norge ha max 

50 dubb per meter av rullomkretsen. Detta 

innebär att antalet dubb minskas med 

uppemot en tredjedel jämfört med dagens 

dubbdäck. 

Nokian Tyres har dock gjort tvärtom. 

Nya Hakkapeliitta 8 har ”Eco-dubbar” 

där dubbflänsens form och en specialutformad 

dyna under dubben effektiviserar vägkontakten 

och dämpar anslaget. Resultatet 

är 10 procent bättre isgrepp samtidigt som 

redogör för vad exemplet vill belysa, till 

exempel om kartmaterialet är ändamålsenligt 

eller om konsekvensbedömningen 

är transparent. 

Urvalet har gjorts i Exempelbankens 

MKB-råd, som består av representanter 

från Trafikverket, Naturvårdsverket och 

Riksantikvarieämbetet. Rådet har inte 

tagit ställning till sakfrågorna i de enskilda 

projekten eller MKB-kvaliteten som helhet 

som exemplen bygger på. 

Fler dubb = mindre vägslitage! 

vägslitaget blir 12 procent lägre. 

Vecturas vägteknikchef Johan Granlund 

är en av fyra testförare som testat nya 

Hakka 8 vid Nokians testcenter i Ivalo 

300 kilometer norr om Polcirkeln. 

– Trots en blytung högerfot lyckades 

jag aldrig få Hakka 8 att tappa greppet. 

Våra tester gjordes med Audi RS5 med 

långt över 400 hk, på ett urval av de mest 

krävande av Nokians drygt 100 kilometer 

testbanor i Ivalo, säger Johan Granlund. 

– Testerna visar att däcket har grymt 

– Vi har agerat som expertgranskare i 

urvalsprocessen, säger Tabita Gröndal. 

Projektet har följt henne från MKBcentrum 

SLU och nu i rollen som miljöutredare 

på Vectura. 

– Att granska ett stort antal MKB- 

dokument från olika konsultfirmor och 

olika typer av projekt ökar vår möjlighet 

att vässa miljöintegreringen i våra projekt 

och hur detta redovisas på bästa sätt. 

hög prestanda. 

Särskilt impon- 

erande är den 

höga sidostabili- 

teten, vilken är avgör- 

ande på såphal tunn is. Tunn is är det väglag 

där majoriteten av de dödliga sladdolyckorna 

sker. Nokian klarar de nya nordiska 

reglerna om färre dubbar, tack vare en innovationsfrämjande 

regel som godkänner däck 

med ”jämförbar vägslitageeffekt” oavsett 

antal dubbar. (foto: nokiantyres) 



12 13

TEKNIK & TRENDER TEKNIK & TRENDER 

Fler cyklister 

i Jönköping 

Jönköpings kommun jobbar 

med att öka cyklingen med 30 

procent fram till 2015, räknat 

från 2010. för att kunna göra 

rätt prioriteringar, till exempel 

när det handlar om drift och underhåll, 

mäts cykeltrafiken, både 

med hjälp av fasta mätstationer 

och slangmätningar. 

– mätningarna har underlättat 

när vi inte har varit överens om 

prioriteringarna, särskilt vintertid, 

berättar Lars gustafsson, 

projektledare för cykelfrågorna 

i kommunen. 

vectura har hjälpt kommunen 

med slangmätningar i några år, 

samt med att läsa av, drifta och 

underhålla kommunens fasta mätstationer. 

förra året upphörde 

slangmätningarna eftersom man 

inte längre anser sig behöva så 

många mätpunker och på grund 

av visst sabotage på mätutrustningen. 

– vi tycker att det är viktigare 

att fortsätta med våra kontinuerliga 

mätningar, dygnet runt, 

året runt. då får vi också bättre 

koll på vintercyklisterna. 

cyklandet i Jönköping ökar 

cirka 6-7procent om året, så 

målet, en 30-procentig ökning 

verkar inte alltför avlägset. 

cyklingens ökade popularitet 

har fått draghjälp av kommunens 

egna kampanjer, men 

också av den allmänna cykeltrenden, 

menar Lars gustafsson. 

Parkering för 2 170 cyklar 

den som vill vara säker på att cykeln är i säkerhet när han eller hon 

shoppar, jobbar eller tar tåget till danmark, kan checka in den på 

nya ”Bike & ride” vid station triangelns södra uppgång i malmö. 

Här finns plats för 2 170 cyklar, varav 234 i en låst del. välj mellan 

robusta bygelställ, där cykeln kan låsas fast, eller en inhägnad 

avdelning under tak där säkerheten är maximal. det finns också 

40 extra breda platser för lådcyklar. (http://www.triangeln.com) 

Småländsk väg rätas i 3D 

om- och nybyggnaden av väg 761 mellan gamla Hjälmseryd och 

Stockaryd är ett litet projekt som vectura projekterar på uppdrag av 

trafikverket. 

– genom att arbeta med en utvecklad 3d-projektering, Bim, vinner 

vi framför allt fördelar i entreprenadskedet. vi lämnar ett bättre 

och mer detaljerat underlag för utsättning, schakter och fyllningar, 

berättar mats Pettersson på vectura. 

den fem kilometer långa sträckan är smal och har låg plan- och 

profilstandard. Halva sträckan ska byggas i nytt läge och den 

övriga byggs om. 

Läs mer om Bim på sidan 23. (illustration av vecturas Bim-team.) 

86% är fallolyckor 

gående råkar mest illa ut på trottoarer och på gång- och cykelbanor. det 

visar resultatet av en telefonintervjustudie som vectura har genomfört med 

människor som skadades allvarligt 2011. 

86 procent av olyckorna var rena fallolyckor och tio procent så kallade 

”snubbelolyckor”. enligt intervjupersonerna kan 59 procent av olyckorna 

kopplas till vinterväghållning. Även uppstickande föremål som gatstenar, 

brunnslock och trottoarkanter ligger bakom många av olyckorna. 

Personer som redan innan olyckan hade svårt att röra sig angav i större 

utsträckning än andra att höga trottoarkanter, uppstickande gatsten och halka 

var försvårande omständigheter av betydelse, i deras vardag. uppdraget 

finansierades av trafikverkets fud-fond. 

Bro på stålpålar över Lagan 

den nya vägbron över Lagan vid 

Ljungby bärs upp av stålpålar fyllda 

med betong. tekniken har aldrig tidigare 

använts i Sverige i denna skala. 

resultatet blir en lättviktig samver- 

kansbro som till stor del är prefabricerad. 

Brostöden består av 24 meter långa 

stålrör med en diameter på 813 mm. 

de borras ned genom lera och sand 

och förankras 1,5 meter ned i solitt 

berg. rören armeras och fylls med 

betong. efter gjutningen kopplas de 

samman med prefabricerade tvärbalkar 

i betong. ovanpå tvärbalkarna placeras 

de lager som huvudbalkarna ska 

vila på. Huvudbalkarna lanseras sedan 

ut med hela formställningen för den 

ovanliggande betongplatta som sedan 

beläggs till färdig vägbana. 

– metoden har många fördelar. man 

kan i stor utsträckning jobba från land 

och slipper en rad kostnadskrävande 

moment som normalt måste göras i 

vattendraget. det är bra ur miljösynpunkt, 

men gör det också möjligt att 

bygga snabbt och störningsfritt, vilket 

gör metoden perfekt för till exempel 

järnvägsbroar, säger magnus Wiberg 

på vectura som tagit fram konceptet för 

stålrörsbron i Ljungby. 

Beställare är Ljungby kommun och 

brobygget utförs av Svevia som engagerat 

Styrud för grundläggningen. 

Kommunerna satsar 

på cykling 

genomarbetade cykelstrategier, 

under de kommande åren ska 

svenska kommuner lägga flera 

miljarder kronor på utbyggnad av 

cykelbanor eller liknande. det visar 

en kartläggning som tidningen På 

väg har gjort. 

av svaren att döma är det många 

som satsar på att öka cyklandet. ett 

stort antal kommuner har exempelvis 

Bättre cykelkomfort 

Hur känns det i cyklistens rumpa 

när han eller hon cyklar på ojämn 

beläggning? ett nyutvecklat verktyg 

kan räkna fram ett objektivt 

komfortvärde för cyklister. 

vectura inventerar och kart- 

lägger beläggningsstandarden 

i malmös trafiknät. På cykel- och 

gångvägarna används en elbil 

SNÅlA bRäNSlECEllSbUSSAR 

deltagarna på årets World economic 

forum i davos transporterades till 

och från mötena med två bränslecellsbussar 

från mercedes. Bussarna 

används normalt av schweiziska 

posten. under de fem åren som bussarna 

provkörs beräknas utsläppen 

minska med 2 000 ton koldioxid 

jämfört med vanliga dieselbussar. 

de har bränsleceller på taket, 

litiumjon-batterier och elmotorer i 

hjulnaven. vätgasförbrukningen 

har halverats jämfört med tidigare 

generationer. i den eu-finansierade 

satsningen testas 26 bränslecells- 

bussar i fem europeiska städer. 

andra arbetar med att ta fram 

cykelplaner. 

västerås och Örebro är två 

kommuner som sedan länge ligger i 

framkant på området. västerås kan 

stoltsera med cykelanpassade vägar 

som omfattar 35 mil, och i Örebro 

är motsvarande siffra 21,5 mil. 

med mätutrustning som registrerar 

och mäter ojämnheter, 

sprickor, hål och spår. Som stöd 

används programmet vectura 

Xplorer. 

alla observationer och data 

positioneras med gPS och 

redovisas grafiskt, vilket ger 

en tydlig bild av tillståndet 

och åtgärdsbehov för hela 

gatunätet. vectura gör också en 

budgetplanering utifrån olika 

tänkbara scenarier. 

indata kommer från laserutrustning 

som är monterad på 

elbilen. resultatet redovisas på 

ett kartmaterial som visar vilka 

cykelvägar som har god, accep- 

tabel respektive oacceptabel 

komfortstandard. 

CEEQUAL- 

assessor 

anna-Karin Strand, miljöingenjör 

på vectura, är certifierad assessor i 

ceeQuaL-metoden. nyligen genomgick 

hon den första utbildningen som 

anordnades i Sverige. 

ceeQuaL är ett klassningssystem 

som har utvecklats för att främja 

hållbarhetsarbetet i mark- och anläggningsprojekt. 

metoden utvecklades i 

Storbritannien, och sedan början av 

2012 finns en internationell version 

av systemet. en svensk certifieringsmetod 

håller på att tas fram, men 

tillsvidare certifieras alla projekt i den 

internationella versionen. trafikverket 

samt de större i anläggningsbranschen 

använder systemet. 

– Som certifierad assessor kan 

jag leda projekt till certifiering. utan 

en godkänd assessor har man ingen 

möjlighet att certifiera sitt projekt, 

säger anna-Karin. 

TRANSpORTKORRIDOR I mAlmö 

europas första gröna transportkorridor, som 

går mellan oslo och randstad i Holland, invigdes 

av infrastrukturminister catharina elmsäter- 

Svärd den 12 december. då gick startskottet 

för fem länder – norge, Sverige, danmark, 

tyskland och Holland – som tillsammans ska 

arbeta för att göra korridoren grönare och mer 

effektiv. evenemanget i malmö innefattade en 

demonstrationsdag, där en rad intressanta nationella 

och internationella projekt visades upp 

som ska bidra till att utveckla gröna korridorer. 

i dagsläget är korridorens start- och 

slutpunkt, ingående noder och flaskhalsar 

kartlagda. också godsflöden och de största 

transportörerna har kartlagts. dessutom 

har förslag till åtgärder tagits fram. 

Riskerar bli strandsatta 

95 procent av Sveriges import och export passerar våra hamnar. trots detta 

riskerar hamnarna att bli strandsatta, eftersom förbindelserna på land 

inte räcker till, något som Handelskammaren har uppmärksammat. 

Öppnas för konkurrens 

Hon berättar att det också finns andra 

klassningssystem på marknaden, men 

att inget av dem fångar upp bredden 

av miljöfrågor och sociala frågor på 

samma sätt som ceeQuaL gör. 

– för att certifiera sig som en 

assessor i ceeQuaL behövs bred 

miljökompetens och ett stort intresse 

av miljöfrågor i alla former. 

eu:s fjärde järnvägspaket presenterades den 30 januari. i ett av de sex lagstiftningsförslagen 

föreslår kommissionen att inhemsk passagerartrafik ska öppnas 

upp för nya aktörer och tjänster. 

Åtta nya Pågatågsstationer 

tunga investeringar under de kommande åren ska ge de skånska 

tågresenärerna fler stationer och tätare tidtabell. Bara under 

2013 får nordöstra Skåne åtta nya stationer. 

OXElöSUND fÅR mAlm- 

TRANSpORTER fRÅN DAlARNA 

gruvbolaget nordic iron ore har tecknat en 

avsiktsförklaring med oxelösunds Hamn aB om 

leveranser av järnmalm på upp till fem miljoner 

ton per år. det motsvarar förväntad volym när 

Ludvika gruvor uppnått full produktionstakt i 

slutet av 2018. förutom nordic iron ore är det 

gruvbolaget grängesberg iron aB, som planerar 

att återuppta driften av järnmalmsgruvor i 

dalarna söder och norr om Ludvika. 

Hamnen i oxelösund har redan idag befintliga 

anläggningar med tillräcklig kapacitet för 

att de första åren klara av lagring och utlastning 

av järnmalm. anläggningarna kommer 

över tid att utökas och utvecklas för att möta 

nordic iron ores behov. 



14 

15

Rätt mängd på rätt plats 

– Asfaltläggning handlar om stora ytor. 

Varje millimeter kan spara stora pengar. 

Med beläggningsprojektering kan du i 

förväg optimera åtgärderna, säger Nicklas 

Göransson på Vectura. 

Resultatet blir en jämnare väg med rätt 

lutning både i längdriktning och i tvärfall, 

alltså vägens lutning i sidled. 

– När man asfalterar om en väg har 

man ett unikt tillfälle att rätta till profilen. 

Det ger en bekvämare resa samtidigt som 

det minskar olycksrisken, säger Nicklas. 

Datamodell av vägen 

Det traditionella sättet att utföra beläggning 

är att mäta in svackor med snören. 

Vid beläggningsprojektering mäts vägytan 

in med hjälp av en bil med laserbaserad 

Rätt mängd asfalt på rätt plats. Det är kärnan i beläggningsprojektering. 

Med laser mäts vägbanan in sektion för 

sektion. Det ger underlag för att justera och belägga 

vägen så att den blir säkrare och mer hållbar. 

TEXT STIG MEITOn FOTO HÅKan OLSÉn, LarS DaHLSTröM 

mätutrustning. Resultatet blir en datamodell 

av vägen meter för meter. 

– Då kan man pröva olika lösningar 

med hänsyn till vad man vill uppnå och 

den budget man har. Beläggningsprojektering 

ger exakta beräkningar av mängder, 

vilket gör att beställaren på ett helt annat 

sätt kan styra entreprenaden och ha kontroll 

över kostnaderna, fortsätter Nicklas. 

Optimerad fräs och fyll 

Beställaren får en bygghandling som 

beskriver lagertjocklekar, jämnhet och 

tvärfall. Fräsning och fyllning sker med 

stöd av tredimensionella kartor. 

Att jämna ut svackor och rätta till 

felaktiga lutningar ökar trafiksäkerheten. 

Fordonens sidostabilitet ökar och risken 

för vattenplaning och ishalka minskar. 

Ett jämnt underlag med optimal tjocklek 

på beläggningen ger också en starkare 

vägyta som håller längre. 

– Det räcker ju inte med att vägen blir 

svart, konstaterar Nicklas. 

Med en väl utförd beläggningsprojektering 

sänker man årskostnaden för 

beläggningen samtidigt som man arbetar 

resurssnålt – asfalt är inte bara dyrt, det 

går också åt stora mängder olja och grus. 

Justerar svackor på E 6 

I höstas justerade Trafikverket ett antal 

vägsvackor och ojämnheter på en tio mil 

lång sträcka av E 6 söder om Svinesund. 

Vectura fick uppdraget att göra en ”fyll- 

och fräs-projektering”. De ojämnheter 

»Asfaltläggning handlar om 

stora ytor. Varje millimeter du 

kan spara ger miljoner« 

/NICKLAS GÖRANSSON 

som Trafikverket pekat ut på motorvägen 

mättes in med laserbil. 

– Fördelen med en fylloch fräsprojektering 

är att vi får med X-, Y- och 

Z-axeln. Vi får en tredimensionell bild som 

ger oss bättre koll på hur tvärfallet varierar 

– med laser kan vi skapa en mer harmonisk 

väglinje, säger Fredrik Andersson som är 

projektledare för beläggning på Trafikverket 

i Vänersborg. 

Svackorna varierade från 20 meter upp 

till något hundratal meter i längd. De rättas 

till genom att man modellerar mjukare 

övergångar i höjdled. 

– Genom att designa vägen i dator får 

man också i regel säkrare mängdberäkningar 

som stämmer bättre med utfallet. 

Inte minst på en motorväg finns klara 

fördelar med att mäta med laserbil. 

– Vi slipper stänga av vägbanor för att 

mäta in vägen. Störningen blir mindre 

och det är naturligtvis mer trafiksäkert, 

konstaterar Fredrik Andersson. 

Rickard Melin, sektionschef för 

underhåll på Bana & Väg Syd/Väst från 

Vectura, säger att Trafikverket har för 

avsikt att öka mängden projekteringar 

med datorstöd. 

– Det är ett sätt att effektivisera 

beläggningsunderhållet, avslutar Rickard. 

Om bEläggNINgSpROJEKTERINg 

vägen mäts in trafiksäkert och med minimal störning 

av trafiken. Bygghandling för omasfaltering 

och eventuell fräsning omfattar bland annat: 

• Kvalitetssäkrad volymberäkning som ger 

underlag för att handla upp så kallade oreglerbara 

mängder. 

• utsättningsdata relativt befintlig väg eller 

relativt horisontell linje eller koordinater. 

• tredimensionella kartor som grafiskt visar fylloch 

fräsytor. 

• data till sektionsbunden styrning av både 

läggare och fräs. 

vectura har erfarenhet av styrning av underhållsbeläggning 

med datorstöd integrerat i asfaltmaskiner 

sedan 1998. maskinstyrning kan även ske 

manuellt med hjälp av traditionell utsättning. 



16 17

Det bästa för F inland 

För att överleva i en allt tuffare global ekonomi måste Finland kompensera sitt ofördelaktiga 

geografiska läge, i utkanten av Europa, genom att erbjuda effektiva och hållbara 

logistik- och transportlösningar. Vectura bidrar med rådgivning och expertkompetens 

inför strategiska och taktiska beslut kring logistiklösningar. 

TEXT Ewa BrOBÄCK FOTO LEIF rOSnELL, Vr OCH BOTHnIan GrEEn LOGISTIC COrrIDOr ILLUSTRATION unIVOX 

Vectura har arbetat aktivt på den svenska 

marknaden med att erbjuda sina kunder 

rådgivning och expertkompetens i tidiga 

skeden, då projekt planeras och beslutas. 

– Nu fortsätter vi in på den finska marken, 

säger Pernilla Esping, uppdragsledare 

på Vectura. Hon berättar att det bland annat 

är Vecturas kompetens inom utveckling 

av logistiknoder och intermodala transporter 

som är intressant 

för finska aktörer. 

– Precis som här 

i Sverige har det 

finska näringslivet 

också ett ökat behov 

av smarta och effektiva 

intermodala 

eller sammodala 

transportlösningar, 

fortsätter Fredrik 

Bärthel, logistik- 

expert på Vectura. 

De senaste åren har Vectura vunnit ett 

flertal uppdrag i Finland, där uppdrags- 

givarna har varit både svenska och finska, 

ofta knutna till EU-projekt. Ett exempel är 

EU-projektet Bothnian Green Logistic Corridor, 

BGLC, där Vectura fått förtroendet 

att genomföra ett flertal utredningar och 

utvecklingsprojekt sedan år 2011. Inom 

ramen för projekt BGLC pågår för närvarande 

flera uppdrag och Vectura utreder 

bland annat en intermodal transportlösning 

från Norge till Polen via Sverige. 

– Syftet med studien är att ta fram en 

affärsmodell och en handlingsplan för transportförmedlare, 

transportörer och andra 

intressenter som vill etablera trafik i den här 

transportkorridoren, säger Fredrik Bärthel. 

rådgivare för logistikpark 

– Ett annat exempel på uppdrag inom 

BGLC är arbetet med att upprätta en affärs- 

plan samt att implementera en terminal- 

organisation för en finsk-svensk järnvägs- 

terminal i Haparanda, berättar Pernilla. 

Vecturas hittills största uppdrag för en 

finsk beställare handlar om en logistikpark 

i Seinäjoki i västra Finland. 

– Vi har levererat ett utkast till affärsplan 

där vi har definierat funktioner och tjänster 

samt presenterat ett antal strategier för 

hur logistikparken skulle kunna drivas och 

finansieras, säger Pernilla Esping. 

Seinäjoki med sina 59 000 invånare har 

ett strategiskt läge, både när det gäller väg 

och järnväg, och är en av få noder där 

järnvägen passerar i fem olika riktningar. 

Huvudvägen, E 12, mellan Vasa och Tammerfors 

passerar också här. 

Konsulter som kan logistik 

Uppdraget i Seinäjoki vanns i konkurrens 

med flera finska konsulter. Pernilla pekar på 

Vecturas starka logistiska kompetens som en 

av anledningarna till de nya uppdragen i öst. 

– Hos oss finns ett flertal medarbetare som 

har kunskap om marknadens mekanismer, om 

intermodala terminaler samt de regelverk som 

styr logistik och transporter. Vi är lyhörda för 

kundens behov och försöker att agerar som 

rådgivare säger hon. Fredrik Bärthel pekar på att 

avregleringen i Sverige har gett svenska konsulter 

andra erfarenheter än vad som finns på den 

finska konsultmarknaden – erfarenheter som 

värderas positivt. 

– Logistiken ser också helt olika ut i våra länder. 

Här i Sverige har vi centraliserat våra lager, 

i Finland är allt mer utspritt och där har heller 

ingen avreglering ägt rum på järnvägsmarknaden. 

Fredrik menar att den finska logistikmarknaden 

behöver skapa mer effektiva flöden, främst 

mot Ryssland och lösa tekniska och byråkratiska 

flaskhalsar. De har mycket att ta tag i, bland 

annat skulle tullfria lager behöva upprättas inne 

i landet för att få fart på flödena vid gränserna. 

– Jag tror att finnarna är lite nyfikna på de erfarenheter 

som finns här i Sverige, säger Fredrik. 

fAKTA Om fINlANDS TRANSpORTER 

• Hela vägnätet är 454 000 kilometer långt 

i finland (420 000 i Sverige). 

• finska trafikverket har ansvar för 78 000 

kilometer landsväg. 

• varje år byggs 150-200 nya broar. 

• det trafikerade järnvägsnätet är 5 919 kilometer 

långt – varav 3 067 är elektrifierat. 

• På största delen av bannätet tillåts en 

axelvikt på 22,5 ton. 

• Persontågens största tillåtna hastighet är 

220 km/h, godsågens 120 km/h. 

bOTHNIAN gREEN lOgISTIC 

CORRIDOR, bglC 

Projektets övergripande mål är 

att förbättra integrationen mellan 

råvaruutvinning i norra Skandinavien 

och Barentsområdet med 

hela förädlingskedjan söderut till 

slutmarknaderna i centraleuropa. 

EXEmpEl pÅ AKTUEllA UppDRAg I fINlAND 

Uppdrag: affärsplan nordic Logistic city Seinäjoki 

Kund: SeeK & regional council of South ostrobothnia 

Uppdrag: möjlighetsstudie för effektiva godstransporter från umeå, 

via vasa, till ryssland. 

Kund: region västerbotten 

Uppdrag: råvaror och kommunikationer i Barents 

Kund: trafikverket 

Uppdrag: report, north east cargo Link (necL ii) activity 3.1 

“all pieces in place” 


Inom ramen för bothnian green logistic Corridor, bglC: 

Uppdrag: marknadsstudie transportkorridor 

tromsö – Bodö – Karlskrona – gdynia 

Kund: region Blekinge inom ramen för 

Bothnian green Logistics corridor 

Uppdrag: Handlingsplan 


80% av 

lOgISTISKA STRUKTURER 

med globaliseringen ökar efterfrågan 

på kostnadseffektiva logistiska strukturer, 

framför allt i finland, där de logistiska 

kostnaderna är 2-3 gånger högre än i 

västeuropa. multimodala transportkedjor 

blir allt vanligare i godstransporter, vilket 

skapar behov av godsterminaler. 

Uppdrag: affärsplan samt upprättande av terminalorganisation 

för finsk-svensk järnvägsterminal i Haparanda 

Kund: Länsstyrelsen i norrbottens län 

transporterna i finland 

använder sjötransporter. 

ryssland använder finland 

som logistiskt transitland 

för stora importflöden. 



18 19

gODA lIVSmIlJöER OCH SAmHällEN 

vectura har en central roll när framtida livsmiljöer 

och infrastrukturlösningar planeras och skapas som 

exempelvis: 

• infrastrukturlösningar kopplat till stadsutvecklingsprojekt. 

• trafiklösningar för bil-, gång-, cykel- och 

kollektivtrafik. 

• Helhetsuppdrag och stöd vid etablering av 

exempelvis resecentrum och logistikparker. 

• Kunskap om både statlig och kommunal planeringsprocess 

effektiviserar planeringsarbetet. 

• resenärsperspektivet ger lösningar med fokus 

på attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. 

NÅgRA TJäNSTER SOm VECTURA ERbJUDER: 

• Trafikplanering och trafikanalyser 

• Utformning av bussterminaler 

• Gatuprojektering 

• Trafiksäkerhet och tillgänglighet 

• Trafikmätningar och mikrosimuleringar av flöden 

• Regionala åtgärdsvalsstudier 

• Nyttoeffekter 

• Exploateringsanalyser 

• Järnvägsplaner, vägplaner och detaljplaner 

• Utformning av torg och offentliga ytor 

• Miljöfrågor och dagvatten 

• Riskanalyser 

Städer för 

människor 

Alla som fattar beslut om hur svenska städer ska utvecklas står inför stora utmaningar. 

Städerna växer och allt fler människor ska dela på ett begränsat utrymme. 

– Genom vår breda kompetens och förmåga att se helheten kan vi hjälpa våra kunder 

att lösa stora och komplexa uppdrag, så att resultatet blir livsmiljöer där människor mår bra 

och kan utvecklas, säger Karin Jansson, landskapsarkitekt och fysisk planerare på Vectura. 

TEXT Ewa BrOBÄCK FOTO ErIK HaSTEr 

Människor som lever i miljöer som inbjuder 

till utomhusaktiviteter mår bättre och lever 

längre. Gatuträd påverkar bilförare att köra 

långsammare. Värdet på fastigheter ökar i 

attraktiva områden* – liksom bra kommunikationer 

och en välutbyggd kollektivtrafik. 

– Det här är exempel som visar hur viktigt 

det är att samhälls- och trafikplanerare 

har helikopterperspektiv och förstår hur 

teknik och funktion samspelar med människor, 

säger Karin Jansson. 

Människan i centrum 

Karin berättar att den fysiska planeringen 

– gator, hus, vatten och grönska – påverkar 

hur människor rör sig och hur de använder 

och uppfattar miljöer som de lever och 

vistas i. 

– Det här sättet att tänka får allt större 

genomslagskraft. Och vi som dagligen arbetar 

med dessa frågor får allt oftare anledning 

att utmana och lära av varandra, både 

i våra egna organisationer och genom de 

samarbeten som vi hamnar i när det handlar 

om att tillsammans planera fysiska miljöer 

och infrastrukturlösningar, fortsätter hon. 

De många resecentrum som Vectura har 

arbetat med genom åren är exempel på uppdrag 

där just avancerade tekniska lösningar, 

funktion och gestaltning har integrerats för 

att slutresultatet ska bli optimalt för kunderna 

och för dem som ska använda och 

vistas i miljöerna. Karin säger: 

– I sådana projekt samarbetar vi ofta med 

arkitektfirmor och andra konsultföretag. 

I städernas centrala delar är markpriserna 

ofta höga och utrymmet begränsat. Ett 

resecentrum kräver mycket plats, kollektivtrafiken 

behöver bytespunkter och trafiken 

måste integreras effektivt och säkert. 

Spetskompetens krävs 

– Då kan vi gå in och beräkna flöden, göra 

simuleringar och prognoser för hur anläggningen 

behöver dimensioneras. Men vi har 

också kollegor som arbetar med perspektiv 

som trygghet, jämställdhet och tillgänglighetsperspektivet, 

berättar Karin. 

Framtidens städer kommer varken att 

vara hälsosamma eller attraktiva om bebyggelse 

tillåts tränga undan god jord och 

parkmark. Vatten och grönska kommer att 

förvandlas till hårdvaluta om vi inte inser 

detta i tid. Kollektivtrafiken måste fungera. 

Måste. 

– För att utveckla framtidens städer 

måste statlig och kommunal planering 

samverka med aktörer som fastighetsägare 

och trafikoperatörer i allt högre utsträckning. 

Spetskompetens behövs inom alla 

områden, från avancerade beslutsunderlag 

och tekniska lösningar till kunskap om vad 

människor behöver för att kunna leva goda 

liv, understryker Karin. 

* ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet och 

klimat är värden som påverkas av hur stadsmiljöer 

är utformade. det framkommer i en sammanställning 

av aktuell forskning som gjorts av Lunds 

kommun i samarbete med movium och forskare 

vid SLu (Läs mer: Hela staden – argument för en 

grönblå stadsbyggnad). 

HAlmSTAD RESECENTRUm 

under 2008 fick abako arkitekter och 

vectura i uppdrag att studera lokaliseringen 

för Halmstads nya resecentrum på uppdrag 

av kommunen. det färdiga resecentrumet ska 

effektivt koppla samman olika trafikslag som 

tåg, regionbussar och lokalbussar. det ska 

finnas plats för exempelvis angöring samt biloch 

cykelparkering. alternativ har bland annat 

studerats utifrån säkra trafiklösningar, effektiva 

bytesvägar för resenären, tillgänglighet och 

kalkylerade kostnader. viktiga frågeställningar 

har också varit hur man kan koppla samman 

resecentrum till Halmstad centrum och på så 

vis skapa attraktiva mötesplatser. 

föRDJUpAD TRAfIKUTREDNINg föR 

STRäNgNäS RESECENTRUm 

i samband med att ett nytt resecentrum ska 

byggas har vectura gjort en fördjupad trafikutredning, 

på uppdrag av trafikverket och 

Strängnäs kommun. Syftet har varit att säkerställa 

att de trafikytor som resecentrumet behöver 

är adekvata och utformade på ett effektivt 

sätt. utredningen prövade tre olika placeringar 

av stationshuset inom den yta som definierats i 

en tidigare idéstudie. till detta utformades och 

utvärderades tre olika buss- och trafiklösningar 

utifrån bland annat effektivitet, trafiksäkerhet 

och ytsnålhet. Stor vikt har också lagts på 

tillgänglighetsfrågor. 



20 

21

Modellen för 

infrabyggande 

Byggsektorn var först ut. Nu slår projektering med BIM också igenom inom transport- 

infrastruktur. Trafikverkets fyrspårsutbyggnad på Mälarbanan och Västlänken i Göteborg 

är två komplexa järnvägsprojekt där 3D-projektering kombineras med BIM. 

TEXT STIG MEITOn FOTO SOFIa SaBEL ILLUSTRATIONER VECTuraS BIM-TEaM 

Grunden är 3D-projektering som ger rumsliga 

modeller istället för platta ritningar. BIM 

som uttyds byggnadsinformationsmodeller, 

tillför mer information och intelligenta 

kopplingar mellan objekten. BIM har också 

en tidsaxel – tidsplanering är centralt i all 

kommunikation i ett projekt. 

BIM kan ge information om allt från 

form, utseende och placering av ett objekt 

till vilken miljöpåverkan det kan ha, till 

exempel i form av buller. Man kan säga att 

kabeln som ritas in själv vet hur den ska 

ligga i kanalisationen och vilket skåp den 

ska anslutas till. 

Lättolkade bilder 

Poängen är att alla teknikslag kan arbeta 

i en gemensam 3D-modell som används 

genom projektets skilda skeden. BIM ger 

gemensamma och lättolkade bilder av hela 

den komplexitet som präglar ett stort infrastrukturprojekt. 

I slutänden får entreprenörerna 

effektivare modeller för maskinstyr- 

Bim ger lättolkade bilder 

av hela den komplexitet 

som präglar ett stort 

infrastrukturprojekt med inbyggd 

detaljerad information. 

exemplen visar några 

möjliga visningslägen från 

en enkel trådmodell till en 

verklighetstrogen 3d-bild: 

1. trådmodell 

2. tematisk modell 

3. visualiserad 3d-bild 

ning, mängdhantering och tidsplaner. Den 

övergripande vinsten är en effektivare och 

säkrare byggprocess. 

– Alla som ingår i ett projekt har samma 

behov. Vi vill ta del av andras kunskap och 

förmedla vår egen på ett strukturerat sätt 

som gör det möjligt att på ett effektivare 

sätt designa och bygga våra infrastrukturanläggningar, 

säger Johan Wendelo. 

Han ingår i det team som nu byggts upp 

för att samordna utvecklingen av BIM inom 

Vectura. Gruppen svarar bland annat för att 

hela Vectura får en gemensam informationsstruktur 

för 3D-projektering. 

Trafikverkets utbyggnad av fyrspåret på 

Mälarbanan växer nu fram med stöd av en 

sammanhållen BIM-modell i 3D som hanterar 

alla teknikslag – från geoteknik, mark 

och broar till signal och kontaktledningar. 

Vectura har tillsammans med programföretaget 

Bentley utvecklat två nya projekteringsverktyg. 

Power Rail Overhead Line, 

PROL, heter verktyget för kontaktledningar. 

1 2 3 

Rail Electrical hanterar signal, lågspänning, 

tele och kabelkanalisation. 

– BIM-modellen levererar precis den 

information som krävs för att göra jobbet 

rätt och i rätt ordning i varje del av entreprenaden. 

Men som projektörer ser vi inte 

minst de stora fördelarna tidigt i processen. 

Redan vid den första objektsplaceringen 

kan vi se hur de olika objekten passar ihop 

med varandra, säger John Häll som också 

ingår i Vecturas BIM-team. 

Byggherren kan säkerställa rätt utformning 

av anläggningen, framdrift och 

ekonomi. Vid samgranskningsmötena blir 

det enkelt att se vilket utrymme ett skåp, 

en tavla eller stolpe tar och att inget objekt 

står i vägen för något annat. Visualiseringen 

gör att man kan optimera siktsträckor 

och se till att banområdet blir tryggt och 

säkert för dem som ska bygga och underhålla 

anläggningen. 

TIDSplAN I bIm NäR SKÅNSK 

flASKHAlS bYggS bORT 

Södra stambanan mellan Lund och malmö ska 

byggas ut till fyrspår på delen flackarp – alnarp. 

i projektet har vectura ansvar för två teknikområden 

och för hela Bim-samordningen. Produktionstidplanen 

är kopplad till Bim. Projektledning, 

projektörer och produktion kan planera produktionen 

utifrån byggbarhet och hantering av massor 

och transporter. genom att koppla en tidplan till 

modellen kan man följa kalkyler och uppskattade 

kostnader allt eftersom anläggningen växer fram. 

Stora delar av den 8 km långa sträckan sänks 

ned, delvis i tunnel. 

niklas Lindberg är Bim-specialist på trafikverket och ansvarig för 

den samordningsmodell som trafikverket bygger upp för att hantera 

byggnadsinformationen kring västlänken i göteborg. 

– trafikverkets utveckling av Bim går hand i hand med att branschen 

mognar. det börjar bli allt mer naturligt att använda Bim i 

alla typer av infrastrukturprojekt, säger han. 

bRA mODEll föR DIAlOg KRINg VäSTläNKEN 

trafikverket använder Bim i allt fler projekt inom både 

väg och järnväg. för västlänken har trafikverket byggt 

upp en samordningsmodell som beskriver helheten i det 

stora projekt som ska ge göteborg en ny järnväg med 

tre stationer under stadskärnan. 

– vi befinner oss just nu i slutskedet av ett skisstadium. 

vi samlar in all information om befintligheter samtidigt 

som vi kravställer anläggningen. Just nu är det mycket 

viktig att vi på ett samlat sätt kan visa hur vi tänker kring 

olika lösningar och se hur de fungerar tillsammans med 

kommunens planering, säger niklas Lindberg som är 

Bim-specialist på trafikverket. 

Johan Wendelo 

Bim-ansvarig, Järnväg 




22 23

En hållbar ar betsplats 

På Vectura får du arbeta med uppdrag som formar framtiden 

tillsammans med de främsta talangerna i branschen. Men för 

att nå de riktigt goda resultaten måste även arbetsliv och privatliv 

gå i takt. Vectura är en arbetsgivare som tänker långsiktigt 

och hållbart, på flera olika plan. 

TEXT Ewa BrOBÄCK FOTO LarS DaHLSTröM, SanDrO aB 

– Vi vill att våra anställda ska känna att 

de själva kan påverka och styra sina liv, 

både på jobbet och i privatlivet. För oss 

är det viktigt att skapa en flexibilitet vart 

arbetet kan utföras, säger Fredrik Stenros 

på Vecturas HR-avdelning. 

Traineeprogram 

för geotekniker 

vectura har många spännande uppdrag inom geoteknikområdet. nu 

gör vi en stor satsning på området. 

– vårt traineeprogram är ett specialistprogram som sträcker sig 

över 12 månader och som ger en språngbräda in i branschen, säger 

may molin på vectura. 

Hon berättar att traineen erbjuds fast anställning och en fast arbetsplats 

på något av de 40 kontoren. i programmet ingår introduktion 

och handledning i det dagliga arbetet. Han eller hon får dessutom 

geoteknisk utbildning som omfattar teori, praktik och studiebesök. 

– traineegruppen träffas regelbundet för gemensam utbildning, 

med fokus på affärsmannaskap, ledarskap och personlig utveckling. 

vecturas traineeprogram geoteknik startar den 2 september 2013. 

– Sista ansökningsdag var den 31 mars. 140 sökte till årets 

program, berättar may molin, vectura. 

vecturas traineeprogram är certifierat av Sveriges ingenjörer och 

traineeguiden.se. 

Eftersom Vecturas medarbetare sitter utspridda 

över landet kommunicerar de ofta 

med hjälp av olika tekniska lösningar – så 

att grupper och nätverk kan knytas ihop 

på ett enkelt sätt. 

– Dessa teknikbaserade möten påverkar 

också våra resmönster som i sin tur bidrar 

till en ökad hållbarhet, både ekonomiskt, 

miljömässigt och socialt, fortsätter Fredrik. 

Den senaste tekniken erbjuder ett spann 

av lösningar, alltifrån uppkoppling via 

dator till de senaste möjligheterna vid 

videokonferens. 

Vectura uppmuntrar även till olika friskvårdsaktiviteter 

genom erbjudanden som 

friskvårdsbidrag, hälsoprofiler och andra 

personalförmåner. 

Vår ambition är att vara den bästa 

arbetsgivaren inom vårt område, bland 

teknikkonsulterna – att skapa en attraktiv 

plats för den som vill göra karriär, säger 

Fredrik Stenros. 

Vectura 

academy 

– utbildningar i allt från teknik och juridik 

till ledarskap och affärsmannaskap 

– utvecklingen i konsultrollen sker till stor del genom kunduppdrag och 

i samarbetet med kunder och kollegor. Det säger Britt Olin, initiativtagare 

till och ansvarig för Vectura academy. 

I Vectura academy finns en tydlig koppling mellan olika karriärvägar 

och kompetensutvecklingsinsatser. utbudet av utbildningar är brett och 

mångfacetterat. Givetvis erbjuder Vectura academy lärarledda kurser, 

men vi jobbar också aktivt med utbildning, mentorskap och coachning. 

Här finns ett nära samarbete med flera externa leverantörer och 

högskolor. 

Vectura academy erbjuder också ledarutvecklingsprogram på flera 

nivåer – från basutbildning för nya chefer till fortsättningsprogram och 

executive-program. 

– Vi erbjuder även ett talangprogram för utvalda, framtida nyckel- 

personer i företaget, säger Britt Olin. 

KARRIäRVägAR 

Hos vectura finns alla möjligheter att göra 

karriär. Här finns tydliga karriärvägar och 

definierade karriärsteg, oavsett om du vill utvecklas 

som specialist eller ledare. vi har tre tydliga 

karriärvägar: 

1. du kan välja att fokusera på tekniken, med 

siktet inställt på att bli teknisk specialist eller 

seniorkonsult. 

2. uppdrags- eller projektledarspåret utmanar 

dig att driva allt större eller mer komplexa 

uppdrag och projekt. 

3. den tredje karriärvägen handlar om att 

utvecklas som ledare eller chef. 

1 SPECIALIST 

2 PROJEKTLEDARE 

JAKOb – SNAbbT I HETlUfTEN 

nybakade civilingenjören Jakob edstrand är ny på 

vectura. Han har tagit fram en beräkningsmetod för 

strömförsörjning av nya och befintliga spårvägssträckor. 

– min metod handlar om att uppskatta hur många 

likriktarstationer som krävs för att köra önskad turtäthet 

på en sträcka, berättar han. vi själva har använt 

mjukvaran inför längre trafikomläggningar. den funkar 

också när man behöver undersöka om högre turtäthet 

kan bedrivas, utan att riskera att likriktarstationerna 

överbelastas, säger Jakob. 

CERTIfIERAD UppDRAgSlEDARE 

Ytterligare en av vecturas uppdragsledare har certifierats 

enligt iPma, international Project management association. 

Sofia Strandlund på göteborgskontoret tog sitt certifikat 

som projektledare på nivå c i juni förra året. Hon har 

arbetat på vectura sedan 2009 i flera stora och mindre 

uppdrag inom BeStK- och markprojektering samt järnvägsutredning. 

– den största utmaningen i certifieringsprocessen var att 

tvingas reflektera över mitt ledarskapsbeteende och hur jag 

hanterar problem, säger Sofia. 



24 25 

3 CHEF 

KOmpETENSTRAppA 

för varje karriärväg finns en kompetenstrappa 

som beskriver vilken kompetens och erfarenhet 

som krävs för varje nivå/trappsteg. genom tydliga 

förväntningar och utvecklingsvägar underlättar 

vi för dig att styra och påverka din karriär. en av 

grundstenarna när det gäller karriärutveckling är 

medarbetarsamtal. Samtalen hålls minst två gånger 

om året med närmaste chef och ett av resultaten är 

en personlig mål- och utvecklingsplan. 

VÅRT SäTT ATT VARA 

vårt gemensamma sätt att vara och agera bygger 

på etiska riktlinjer kring respekt för människan, 

miljön och ekonomiska värden. dessa riktlinjer 

gäller för alla som agerar inom ramen för vecturas 

verksamhet – såväl styrelse och ledning som 

enskild medarbetare – och har en viktig roll i vårt 

dagliga arbete. 

KOmpETENSNäTVERK 

vectura arbetar aktivt med kompetensnätverk, 

som driver utveckling och lärande inom specifika 

teknikområden. varje kompetensnätverk 

utgör en mötesplats som främjar kunskaps- och 

erfarenhetsutbyte. exempel på några av våra 

aktiva nätverk är: anläggningskonstruktion, 

väg/Bana, va, Landskap, geoteknik, markmiljö 

& miljöteknik, el, trafikstyrning och Bim. 

14 

34 

ATTRAKTIV ARbETSgIVARE 

vectura tog ett jättekliv när 

2012 års bästa arbetsgivare 

rankades av undersökningsföretaget 

universum. 

från 34:e plats (2011) till en 

hedersam fjortondeplacering. 

EARTH HOUR blIR EARTH YEAR 

Hållbarhet är viktigt i allt vi gör på vectura. 

för att visa vårt engagemang för miljön har 

vectura sedan flera år deltagit i aktiviteten 

earth Hour. från och med i år har en timme 

utökats till att gälla hela 2013. Läs mer vad 

vi åstadkommer under året på vectura.se och 

på facebook.com/earthyear2013. 

ANDERS VäglEDER 

På vectura finns ett 30-tal 

seniorkonsulter. en av dessa 

är anders Lundström i umeå, 

som har arbetat med väg- och 

gatuutformning i hela sitt yrkesverksamma 

liv. idag arbetar han 

i både små och stora projekt, men 

har ett mindre projektansvar, för 

att ha tid för sitt mentorskap; att 

stötta och vägleda sina kollegor, 

unga som gamla. 

– Jag måste vara tillgänglig 

och ha tid, utan stress, för att 

medarbetarna ska känna att de kan 

ta kontakt med mig när de behöver 

hjälp, säger anders.

pORTRäTTET KÅSERIET 

Kristina 

Zakrisson 

Den 26 mars sa fullmäktige ja till att fortsätta 

att arbeta med ”Kiruna 4-ever”, 

bidraget som vann kommunens stora 

stadsbyggnadstävling. Kristina Zakrisson 

är kommunalråd i staden som måste 

flytta, norr om polcirkeln. 

– Skönt att vi har kommit så här långt. 

Nu kan vi äntligen börja jobba. 

BERÄTTAT FÖR Ewa BrOBÄCK FOTO HanS-OLOF uTSI 

Kiruna 4-ever” har tagits fram av team White Arkitekter 

där Vectura har bidragit med kompetens inom 

transportinfrastruktur och stadsplanering, men det är 

även andra företag som har deltagit i arbetet. Vi har 

fått in tio bra bidrag som påminner om varandra i vissa delar. En 

av styrkorna i Whites/Vecturas förslag är att de har tänkt på att 

vi inte bara ska bygga en ny stadskärna – vi måste också riva vår 

gamla. I den process som vi har framför oss måste vi lära oss att 

återanvända gamla byggnader, och det är en kunskap som skulle 

kunna utvecklas till en industri och något som är unikt för oss här 

i Kiruna. 

ag tycker att ”Kiruna 4-ever” är ett robust bidrag som även 

J kan ta till sig förändringar. I förslaget dras till exempel E 10 

genom staden, men vår jury anser att det varken är önskvärt eller 

nödvändigt att ha det så. Vi vill ha E 10 utanför centrum, däremot 

kommer vi att tillåta biltrafik i vår nya stadskärna. Visserligen är 

visionen att Kiruna ska vara helt fossilfritt år 2050, men samtidigt 

är vi som bor i Kiruna beroende av våra bilar för att vi ska 

kunna ta oss dit vi vill och måste. Frågan är varken enkel eller 

okontroversiell. För att få Kirunaborna att resa mer kollektivt 

införde vi avgiftsfria bussresor 2011, både i och utanför tätorten. 

Det resulterade i att kollektivtrafiken nästan fördubblades redan 

det första året. Det här har varit en succé och vi har nått betydligt 

bättre resultat än vad vi hade vågat hoppas på. 

iruna ska röra sig åt nordost och under den flyttkarusell som 

K vi har framför oss måste vår stad fungera och vara trevlig att 

bo och leva i. Självklart kommer det att bli en utmaning på många 

sätt, inte minst när det gäller våra gator, vägar och transporter. 

LKAB har själva dragit om en del vägar inne på sitt område, 

men de trafikomläggningar som nu står på tur kommer också att 

beröra stadskärnan. Vi kommer att få leva med tillfälliga lösningar 

under en ganska lång tid. Hur kollektivtrafiken påverkas har vi 

bor: Kurravaara, cirka två mil norr om Kiruna. född i 

Jukkasjärvi. 

Aktuell: Kommunalråd i Kiruna – staden som måste flytta. 

familj: man, 3 vuxna barn, 3 barnbarn. 

bästa egenskap: tror att jag är bra på att lyssna och ta in 

vad andra tycker. men jag vågar också fatta beslut! 

blir glad av: mina barnbarn. 

blir besviken på: mig själv. när jag i efterhand kommer 

på hur jag borde ha gjort i olika situationer. 

Drömyrke när jag var 10 år: Småskolelärare. men det 

blev jag inte, det kom annat emellan (Kristina har bland annat 

har jobbat som kontorist och under jord i gruvan, innan 

hon blev riksdagsledamot 1994 och kommunalråd i samband 

med valet 2011). 

Skulle vilja kunna: Sjunga. när jag gick med i luciatåget 

som barn hintade läraren att jag inte behövde ta i så mycket. 

idag skulle det vara roligt att kunna ta ton när det ska 

sjungas i partisammanhang, men än är det ingen som har 

bett mig… 

inte hunnit förhålla oss till än. En kollektivtrafiklösning som 

återkommer i flera tävlingsbidrag handlar om en linbana/ 

gondolbana (se sidan 9). Vissa är kritiska till den idén, men 

vi har inte avfärdat den än. En anledning är att vi har en 

renflyttningsled av riksintresse som går mellan flygplatsen och 

vårt planerade resecentrum. Här skulle en gondolbana fungera 

bra, liksom på den framtida arbetsrutten mellan det nybyggda 

Tuolluvaaraområdet och LKAB:s nya gruvområde. 

Att flytta en hel stad måste naturligtvis ske i avgränsade 

etapper, kvarter för kvarter, men för att vår stadskärna 

inte ska dö måste vi försöka flytta den så samlat som möjligt, 

tycker jag. När det gäller vårt nya stadshus är målsättningen 

att det ska stå färdigt för inflyttning i oktober 2016. Då bör 

också andra viktiga serviceinrättningar vara i fas. Helst skulle 

jag vilja att vi kunde stänga vårt gamla centrum en fredag och 

öppna den nya stadskärnan måndagen därpå. 

maria Strömberg delger oss sina tankar 

kring ett aktuellt ämne i varje nummer 

av transportarkitekten. Hon är en go 

värmländska med granskräck (!) som 

utvandrat till Skåne och är kritisk av 

födsel och ohejdad vana. 

Ordet kollektivtrafik får öronen att isas och ansiktet att 

blekna på många bilister. Bilen är en slags protes och utan 

den känner man sig naken, hjälplös och utlämnad. Berövad 

sin frihet och rätten att själv råda över sin tid. Att åka kollektivt 

handlar om mycket mer än att ta sig från en punkt till en 

annan. Det handlar om att lära sig att bli en väl fungerande 

varelse i ett socialt sammanhang. Det är träning av värsta sorten 

för alla inbitna individualister – i konsten att anpassa sig. 

Idrottslag och föreningar fostrar oss och lär oss hänsyn, 

men det sker bland människor vi har starka gemensamma 

nämnare med. Att åka kollektivt är att behöva visa hänsyn 

och tolerans gentemot främlingar, med enda gemensamma 

nämnare att vi ska åt samma håll. Så vitt vi vet. 

Men det är inte bara andra människor vi tränas i att anpassa 

oss till när vi åker kollektivt. Vårt klimat skapar otaliga 

möjligheter till tålamodsträning när det sätter käppar i hjulet 

för bussar och tåg. Vi spottar och svär över tingens tillstånd, 

vinter efter vinter. Men så efter några år växer insikten fram, 

att ingen kan hållas ansvarig för hur vädret beter sig. Vi slutar 

upp med att gnälla och blir en smula mer toleranta. 

Att åka kollektivt erbjuder också en mycket nyttig övning 

i att släppa kontrollen, låta någon annan ta rodret för en 

stund. Gilla läget och bara följa med. Det låter kanske inte 

som någon större prövning, men för den med utvecklat kontrollbehov 

kan det vara som att kasta sig ut för ett stup med 

en obesiktigad fallskärm som enda skydd. 

Har man, som jag, intresse av att samla på sig betraktelser 

av medmänniskor och händelser, som kan bli till insikter eller 

kanske stoff till framtida romanfigurer, är det rena julafton 

att åka kollektivt. Det är helt legitimt att både betrakta och 

begrunda, och vill man påverka skeendet kan man till exempel 

på ett provocerande osvenskt vis sätta sig åt det håll som 

alla andra är vända mot. Mer eller mindre subtila reaktioner 

låter sällan vänta på sig. 

Att åka kollektivt är att få en kurs i etnologi. Sällan är 

olika nationaliteters kulturella skillnader så påtagliga och 

nära varandra. Svenskar sätter sig så långt bort som möjligt 

från alla okända medresenärer medan de flesta andra nationaliteter 

föredrar närheten till andra. Då kan man ju passa på 

att prata lite. Eller? Ett ganska avspänt förhållningssätt kan 

man tycka. Men det kan lika gärna bli till en irriterande plåga 

för den som av någon anledning vill vila sinnena från intryck 

och uttryck en stund. Inte nödvändigtvis för att man är stel 

och tillknäppt. 

Man lär sig oändligt mycket genom att åka kollektivt. 

Men det är också helt okej att sjunka ner i sätet, blunda för 

en stund och hoppas att snarkningarna inte är alltför besvärande 

för omgivningen. Det är ju också en slags hänsyn. 

Maria Strömberg 



26 27 

KÅSERIET

tänk om... 

…en hel stad sätts i rörelse. Inte bara människor 

och bilar – utan också husen och gatorna. 

Järnmalmsbrytningen vid LKaB kommer allt närmare och gruvans 

sprickzoner äter sig in under den gamla stadskärnan. under 

de närmaste 20 åren måste hela Kiruna centrum flyttas. white 

arkitekter tillsammans med Ghillardi + Hellsten arkitekter, Spacescape 

aB, Vectura Consulting aB och Evidens BLw aB vann den 

prestigefyllda arkitekttävlingen om ett nytt Kiruna med förslaget 

Kiruna 4-ever. 

Poängen med vinnarförslaget är att centrum inte måste etableras 

på en helt ny plats vid ett givet tillfälle. Staden ska istället gradvis 

växa ut i riktning mot den plats som i framtiden blir den nya 

kärnan. Startpunken blir den yttre delen av dagens centrum, ett 

område med extern handel som redan nu har liv och rörelse. 

Visualiseringen ovan är gjord av Tegmark, på uppdrag 

av white arkitekter. Fler illustrationer från det 

vinnande förslaget hittar du på sidan 9. Du kan också 

bekanta dig med kommunalrådet i Kiruna, Kristina 

Zakrisson, på sidorna 26-27 

28 

Därifrån etableras ett genomtänkt stråk vars tonvikt över tid 

förskjuts österut, bort från sprickzonen. Det fylls på med allt det 

som bygger en stad. Efter 20 år i rörelse har staden en ny kärna i 

Tuollavaara. nya Kiruna ska bli en sammanhållen stadsmiljö med 

närhet till naturen. 

– Kiruna 4-ever har inte bara ett 20-årsperspektiv utan ser 

också 100 år framåt. Förslaget är flexibelt och det går att bygga 

vidare både åt norr och söder från den nya stadskärnan, säger 

anna-Lena Lindström Olsson på Vectura. 

Tänk om... det är just du som är delaktig i nästa 

spännande stadsutvecklingsprojekt. 

vectura consulting aB 

Box 46, 171 11 Solna 

Besök: Svetsarvägen 24 

telefon: 0771–159 159 

e-mail: info@vectura.se 

Hemsida: www.vectura.se 

TRANSPORTARKITEKTEN nr 2 2013

Transportarkitekten nr 2 - Vectura

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?